Sveriges alliansregim och svenskarna slår sig för bröstet över att vi har en av EU:s bättre ekonomier, med låg statsskuld som andel av BNP, och en budget i balans. Landet visar också upp en fantastiskt BNP-återhämtning. Men är det egentligen så fantastiskt? Det finns nämligen något som ökar snabbare än BNP.
Latest in avbelåning
I ett sista Hurrah! inför de begynnande pogromerna inom socialistpartiet så kommer Tomas Östros ut som moderat på DN:s debattsida. Han skriver i princip att (s) skall föra (m):s nuvarande politik, medan han hör det taktfasta ljudet av hur sossar med långa knivar kommer gående i korridoren.
Fast det finns en del spännande undantag från (m)oderat politik i Östros eulogi för den rådande socialdemokratiska ledningen. Exempelvis följande:
“Drivkrafter för arbete, sparande och företagsamhet är centrala.” Han nämner alltså det där sp, sprnde, vågar inte riktigt skriva ut ordet av risk för Google-censur. I den mån tillväxt framöver hade varit möjlig så kommer nämligen tillväxt av sparande och investeringar, inte av lån och konsumtion som är vad dagens skattesystem uppmuntrar. Lån och konsumtion leder till bubblor och finans- och skuldkriser, medan sparande och investeringar bygger välstånd. Så länge västvärlden inte slår in på sparandets väg så kommer inte situationen bli bättre.
Östros föreslår nämligen en stor skattereform. Även om ordet sparande finns med så nämns det inte hur detta skall gynnas.
Det finns ett sätt man kan bibehålla och rent av sänka de grundläggande skatterna på, t ex genom kraftigt höjt grundavdrag på inkomst av tjänst, men behålla intäkterna i statsbudgeten samtidigt som man kraftigt gynnar låginkomsttagare.
Nämligen att slopa avdragsrätten för underskott av kapital. Slopa möjligheten att dra av räntorna på folks lån. Kapitalförlust skall förstås även efter en sådan reform kunna kvittas mot inkomst av kapital, men inte mot inkomst av tjänst. Vattentäta skott. Det skulle vara effektiva knäskott på medelklassen som sitter med mångmiljonlån för sina bostäder, och i praktiken har avdragsgillt boende.
Arbetarklassens lågavlönade har i den rådande bostadsbubblan inte råd att köpa sin bostad, och får därför sitta i hyresrätter där de inte får dra av sitt boende.
Lösningen är att slopa avdragsrätten för skulderna. Istället kan man rent av införa en avdragsrätt för sparande och amorteringar. Amortering är ju trots allt en form av sparande. Den som betalar av sina skulder eller sparar pengar kan få avdrag på skatten…
Men det viktigaste sättet att balansera ut och gynna låginkomsttagare är iaf ett rakt slopande av avdragsrätten. På köpet kommer bostadsbubblans spricka och den segeregation den innebär upphöra och medelklassen kommer inte gynnas av att de har råd att ta lån på 5-6 miljoner kronor, subventionerat av staten.
Istället för att gynna att svenskarna tar större och större lån, primärt endast balanserat av tillgångar i form av bostadsbubblans bostadspriser, så kommer man gynna mer och mer sparande och avbelåning.
Iaf skulle ett vattentätt skott mellan inkomst av kapital och inkomst av tjänst innebära den största överföringen av pengar från medelklassen till arbetarklassen på länge. På köpet kanske vi kan höja grundavdraget rejält, vilket främst gynnar låginkomsttagare. Kanske 50-100 000 i grundavdrag? Tål att räknas på. En kontroll i taxeringskalendern ger att den vanligaste posten i kolumnen inkomst av kapital är en förlust, dvs oftast räntor på stora lån.
Nu kvittar dock Östros utspel, för medan jag skriver det här knackar det på hans dörr och han hör ljudet av kallt stål som dras ur sin skida.
Passar på att ta fram mitt äkta socialistiska brännbollsträ och viftar våldsamt med det i luften (eng cluebat). Att ha stora skulder och med dessa skulder köpa sig ett dyrt hus och en fin bil är inte att vara rik. Det är att vara skuldsatt.
Den amerikanska centralbanken Federal Reserve, som trots alla åtgärder man tidigare tagit föga överraskande inte kunnat vända den ekonomiska krisen, bekräftar nu att man vill ta ytterligare åtgärder för att höja inflationen och stimulera ekonomin. Kort sagt trycka ännu mer pengar än man redan gjort och fortsätter göra, bland annat via POMO-programmet.

Nu har man faktiskt inte tryckt mer pengar på flera dagar och raset i dollarindex håller på att plana ut något. Dags att rulla upp ärmarna och starta de digitala sedelpressarna igen. Eller åtminstone tala om det. Och Federal Reserve gör ingen hemlighet av att det uteslutande handlar om att köpa USA:s skenande statsskuld, och alltså via sedelpressen finansiera USA:s underskott.
Citat från Bloomberg:
“Central bankers, seeking ways to boost flagging growth after lowering interest rates almost to zero and buying $1.7 trillion of securities, are weighing strategies for raising inflation expectations as well as expanding the balance sheet by purchasing Treasuries, according to minutes of the Fed’s Sept. 21 meeting released yesterday.”
Federal Reserve har alltså redan tryckt upp 1 700 miljarder USD (11 390 000 000 000 svenska kronor) och köpt värdepapper för, men det har inte hjälpt. Nu vill man trycka mer, eller “expandera balansräkningen” som det heter på fint språk. I dagarna blev den amerikanska centralbanken den näst största ägaren av amerikansk statsskuld, nu större än Japan. Bara Kina kvar att köpa förbi.
Börserna steg förstås på beskedet, eftersom inflation, dvs tryckandet av nya pengar ur ingenting, tar sig uttryck i stigande priser på varor, tjänster och tillgångar som bl a aktier, bostäder och råvaror. Så indexet S&P-500 fortsätter stiga på den fallande dollarn.

Men det handlar alltså inte om några verkliga uppgångar utan om en fallande dollar. Växelkursen USDSEK nedan.

En kris baserad på massiv belåning, krediter, pengatryckande och för låga räntor löses inte genom mer belåning, krediter, pengatryckande och låga räntor. Man får helt enkelt förr eller senare acceptera att det krävs åratal av avbelåning (eng deleveraging) innan man kan få en någorlunda hälsosam ekonomi igen. Efter tre decennier av lånebubbla krävs det lite tid för ekonomin att återhämta sig. Mer bensin på brasan släcker iaf inte elden.
Börserna borde tvärt om falla på beskedet från Federal Reserve att den amerikanska tillväxten haltar, trots tryckandet av pengar och enorma stimulanspaket. Men varför slåss mot trenden? Undvik dock amerikanska börsen, där fallande dollar tar ut eventuella vinster.
Se även bloggrannen Makrofjanten.
Svenska statens ekonomi verkar än så länge vara någorlunda i ordning.
Men svenska folkets skulder bara fortsätter att stiga kvartal efter kvartal. Ingenting verkar kunna få svenska folket att ens påbörja en avbelåning och börja minska skuldsättningen.

Som man ser sticker också skulderna iväg betydligt snabbare än den disponibla inkomsten. Den röda linjen är hushållens disponibla medelinkomst i SEK per år, den blå linjen är hushållens sammanlagda skulder i MSEK.
Skulder måste förr eller senare betalas. Underliggande tillgångar, främst lägenheter och villor i bostadsbubblan kan falla i värde, men skulderna följer inte med ner om man inte amorterar. Och amortering är ett okänt begrepp. Skulderna och den skuldbaserade festen fortsätter.
Var inte avundsjuka på dina grannar, släktingar eller arbetskamraters välstånd. Har de till synes bättre materiellt än dig har de antagligen bara större skulder. Och de måste förr eller senare betalas. Tyvärr antagligen av dig via skattsedeln eller inflationen.
I veckan har börserna tjurrusat världen över, eftersom amerikansk statistik inte var så illa som väntat. Bara dålig. Less bad is the new good. Läs gärna mer hos bloggrannen Makrofjanten.
Annars tar faktiskt Handelsbanken bladet från munnen i sin senaste gissning om hur ekonomin utvecklas framöver och säger att det blir tufft och segt de närmaste åren.
Den uppstuds vi får se under år 2010 är bara en rekyl, och på inget sätt pekar det ut fart och färdriktning. Även döda katter kan som bekant studsa. Och den återhämtning vi får se, såväl i USA som i Europa är driven av massiva statliga stimulanser. Vi lånar alltså pengar av våra barn och barnbarn för att artificiellt blåsa upp ekonomin ett litet tag till.
Faktum kvarstår, tills vi haft en längre tid av avbelåning (eng deleveraging) kommer vi inte få se någon varaktigt sund ekonomi. Och avbelåning får man inte genom att öka sina skulder.