Svenska statens ekonomi verkar än så länge vara någorlunda i ordning.
Men svenska folkets skulder bara fortsätter att stiga kvartal efter kvartal. Ingenting verkar kunna få svenska folket att ens påbörja en avbelåning och börja minska skuldsättningen.
Som man ser sticker också skulderna iväg betydligt snabbare än den disponibla inkomsten. Den röda linjen är hushållens disponibla medelinkomst i SEK per år, den blå linjen är hushållens sammanlagda skulder i MSEK.
Skulder måste förr eller senare betalas. Underliggande tillgångar, främst lägenheter och villor i bostadsbubblan kan falla i värde, men skulderna följer inte med ner om man inte amorterar. Och amortering är ett okänt begrepp. Skulderna och den skuldbaserade festen fortsätter.
Var inte avundsjuka på dina grannar, släktingar eller arbetskamraters välstånd. Har de till synes bättre materiellt än dig har de antagligen bara större skulder. Och de måste förr eller senare betalas. Tyvärr antagligen av dig via skattsedeln eller inflationen.
18 kommentarer
Snabbfråga, hur defineras "disponibel inkomst" av SCB?
Pengar kvar efter skatter och bidrag. Det inkluderar alltså saker som barnbidrag, kommunalt bostadstillägg, studiebidrag etc.
Vad händer vid de andras i framtiden kommande personliga konkurser, får man i betala dem via sämre bankräntor eller via skattesedeln?
/Tisgift
Det där diagrammet är lite oroväckande. Man undrar lite hur vanliga svenskar kan ha tyckt att det var motiverat med så hårda tag mot de Baltiska länderna skuldberg när vi har en egen, snart likadan situation.
Vem "pengar" är dessa lånade medel egentligen?
Lite märkligt att jämföra total skuld med disponibel inkomst per hushåll. Rimilgtvis borde man ju järmföra skuld per hushåll.
Det kan man göra. Bara att multiplicera med antalet hushåll.
Det är det som är problemet med fiat-valuta: pengarna uppstår i samma ögonblick som du lånar dem. De s a s "trycks" av bankerna, genom att riksbanken garanterar utlåningen till bankerna.
När de nya pengarna inte motsvarar en ökning i produktiviteten reagerar marknaden med att betrakta dem som mindre värda: vi får inflation. Som syns i form av generella prisökningar. Dvs sjunkande realinkomster. Vilket drabbar även de som inte har skulder.
Tvingar man de skuldsatta att betala tillbaks pengarna istället, visar man att pengarna har samma värde som tidigare. Dvs man belönar flit, produktivt arbeta, och sparsamhet.
Man kan inte tvinga människor att betala tillbaka utan att samtidigt öka skuldsättningen i samhället. Pengarna till räntan tas nämligen från andra människors lån.
Diagrammet blir felvisande eftersom antal hushåll inte är konstant utan troligen ökande
Dessutom har vi ombildat tiotusentals hyresrätter till bostadsrätter.
Ursäkterna spelar mindre roll. Skulderna stiger för det svenska folket ändå.
Problemet med antal hushåll är att alla hushållsstatistik baserar sig på enkäter. Antalet hushåll vet man alltså bara från folkräkningarna 1990 respektive 2008. Däremot enkätundersöker man hushållens inkomster varje år, men det säger inget om antalet.
Antalet hushåll var 2008 ca 4.4 miljoner och 1990 ca 3.5 miljoner. Säger vi att de 1996 var 3.8 miljoner så var inkomsten då 713 miljarder mot 854 miljarder i skulder. Skulderna var 119% av disponibel inkomst.
2008 var inkomsten 1 415 miljarder mot skulder på 2 343 miljarder, eller 165% av den disponibla inkomsten. Sedan dess har det förvärras ytterligare.
De flesta har ju kunnat belåna sig genom sin bostads stigande värde,vilket stigit snabbare än den faktiska produktionen. Väldigt få av dessa klarar att betala av sina skulder om bostadspriserna sjunker. Snart borde gränsen för otryggheten i den situationen väga över den förhöjda levnadsstandarden som risken ger,då kommer vi se bostadspriserna plana ut och eventuellt falla. Vi värderar bostad högre och högre i vår del av levnadsstandard,men nånstans finns en gräns.
Man bör dessutom korrigera för andelen hushåll som hyr resp äger sitt boende över tiden för att det ska bli riktigt rättvisande. Är det fler som har egna hem och bostadsrätter och färre som har hyresrätt nu jämfört med 1996?
Om man äger sitt boende slipper man betala hyra och då har man råd att betala mer räntor istället
Det är inte poängen, 15:40, för när bostadsbubblan (störst i Europa just nu) väl spricker förvandlas de där bostadsrätternas värde till "noll och intet", men skulderna är kvar.
Cornu, vilka områden ser du som bubbliga? Där jag bor finns det inte så mycket mer mark att bebygga och det går inte bygga en villa under 2 miljoner i kostnader. Så jag har svårt att se att det kan falla allt för mycket.
Det är klart tomterna kan, i teorin, falla ett par miljoner men som sagt det finns inte så många fler av dem i stan.
/ Lowrisk
Ursäkta, HUR kan disponibel medelinkomst i Sverige vara så låg? Jag har drygt 200,000 i disponibel inkomst – som ensamstående mamma med 2 barn. Och jag är sjukt fattig och har absolut inte råd att köpa en bil eller renovera köket. Jag klarar mig bra, tycker jag, eftersom jag har en hyra på bara 48000/år (inkl el och bredband). Men de flesta människor har bil och bara lite mer pengar än jag…