Sveriges alliansregim och svenskarna slår sig för bröstet över att vi har en av EU:s bättre ekonomier, med låg statsskuld som andel av BNP, och en budget i balans. Landet visar också upp en fantastiskt BNP-återhämtning. Men är det egentligen så fantastiskt? Det finns nämligen något som ökar snabbare än BNP.
Vill man ha fakta om den svenska statsskulden så vänder man sig till Riksgälden, eller som det så fint heter på engelska, Swedish National Debt Office. Svenska nationella skuldkontoret.
Första kvartalet, dvs 31:e mars, var statsskulden 1 130 100 miljoner SEK. Ett kvartal senare, den 30:e juni, var statsskulden 1 114 900 miljoner SEK. Under rådande omständigheter är det förstås fantastiskt. Statsskulden minskade med drygt 1.3% eller 15 200 mijoner.
Även svenska företag minskade ansvarsfullt sina skulder från 3 509 122 miljoner till 3 491 660 miljoner eller 17 462 miljoner kronor.
I andra ändan så ökade BNP i nominella kronor från första kvartalets 794 108 miljoner till 809 535 miljoner, säsongsrensat och justerat för inflation. Det senare var dock i princip obefintlig på ett kvartal. Det var en BNP-ökning på drygt 1.9% eller 15 427 miljoner.
Men samtidigt ökade enbart hushållens skulder enligt Sparbarometern från 2 579 793 miljoner SEK första kvartalet 2010 till 2 635 062 miljoner SEK andra kvartalet. Det är en ökning på 2.1% eller 55 269 miljoner. 55.3 miljarder kronor. Kort sagt ökade svenska folkets privata skulder med mer än 3x BNP.
Nettoskulden för svenska staten, företag och privatpersoner ökade alltså med 24 642 miljarder. Det är 9 215 miljoner, 9.2 miljarder mer än BNP ökade.
Sverige och svenskarna har alltså ökat sina skulder med mer än BNP kvartal ett till kvartal två 2010. Och det är inget undantag.
Accepterar man att BNP är någon form av mått på välstånd så ser vi alltså att vårt välstånd ökar mindre än vad vi ökar våra skulder. Det hjälper inte att vi lever över våra tillgångar. Ökad skuldsättning ökar inte BNP med lika mycket. Nu vill någon vän av ordning börja snacka om procenten. Men den är inte relevant. Om jag lånar 24 642 miljarder och går ut och köper hattar för dessa pengar så borde BNP öka med minst 24 642 miljarder, sannolikt mer när pengarna rinner ner genom de olika leden i ekonomin. Men så sker alltså inte.
Detta visar också att kraven från t ex vänsterpartiet om att strunta i budgetdisciplin och låna enorma summor pengar för att stimulera ekonomin inte skulle hjälpa. Vi ökar redan våra skulder och BNP halkar ändå efter. Antagligen är inte Sverige ensamma i västvärlden, som lider under lagen om minskande avkastning. Vi lånar pengar men får allt mindre välstånd för dem.
Det enda rätta under de omständigheterna är att minska skulderna och effektivisera samhället, inklusive minska statsapparaten. Rådande system är vid vägs ände. Kanske kan vi fortsätta låna pengar och låtsas vara lyckliga ett tag till, men skuldsättningen stimulerar iaf inte vår ekonomi.
Nu återstår att det svenska folket följer statens och företagens exempel och börjar avbelåna sig och betala av skulderna. Den som är i skuld är inte fri!
22 kommentarer
Marx ideér och socialismen i bl a gamla öststaterna ledde till ekonomisk kollaps.
Keyna ideér och moneterism leder till ekonomisk kollaps i resten av världen.
Låter ju som en bra ide, tyvärr helt omöjlig då pengarna till det inte finns.
Pengar skapas av bankerna som skuld, men det skapas inga pengar till att betala räntan.
Så endera kan inte skulden eller räntan betalas, eller så måste skulderna öka.
http://www.youtube.com/watch?v=3uWCOvnOtTI
Det är näringslivet som går ur sina skulder, medan privatpersoner håller handeln igång med privatkonsumtion på kredit från bankerna.
Mycket bra inlägg C!!!
Ja hej, vad har hänt med hemsidan? Det här var en onödigt förvirrande layout.
På vilket sätt är den förvirrande?
Varför inte rita en graf över hur ekononomin, BNP eller något (äpplen) under en tid rört sig i riktning mot det s.k. 2-gradersmålet (päron)? Gissningsvis finns den kurvan synlig redan, för den som vill se den.
Tobias Wallin
Jag tycker det funkar bra med lite kompaktare layout, nu orkar min androidfon rendera den.
Tycker också den funkar bra. Lite förvirrande var det första anblicken, men så är det ju alltid. Mer kompakt layout, gillas!
Spontan reaktion är att det blev lite för komprimerad layout, jag vill nog se lite mer på direkten så att säga.
Sen tycker jag att du ska ha samma layout på alla inlägg på förstasidan, inte än mer komprimerat efter de 3 senaste inläggen.
Gillar fortfarande bloggen, innehållet är det som räknas för mig.
Kör helst 2 olika layouter.. så får man bestämma vilken man vill ha.. gillade att ha hela artiklarna framme så man slipper klicka hit o dit.. bara mus scrolla.. 😛
Äh, nu blev det bättre, inte så komprimerat.
Bra jobbat.
Layouten: Den var helt klart bättre förr. Jobbigt att inte kunna läsa hela inlägget utan att klicka på det. Sen, när man klickar kan man endast se det inlägget och måste gå tillbaka om man vill scrolla ner och kolla andra inlägg. Gör det svårt att scanna av och ströläsa.
Tog mig faktiskt tid att svara på din enkät, svarade positivt på layout-frågan – så blir det trots det sämre. Tråkigt.
Vilken korrelation finns mellan BNP och total ökad skuldsättning?
Vore mycket intressant att göra studien lite bredare och ta fram en graf över en längre tidsperiod över ökning/minskning av skuldsättning (total) per kvartal och BNP och på detta sätt få fram en analys av korrelationen mellan BNP och skuldsättning.
Ex har det hänt att BNP ökat utan att den totala skuldsättningen ökat? Kan det och har det förekommit?
Och har det hänt att BNP minskat samtidigt som skuldsättningen ökat?
Om det finns en mycket nära korrelation mellan BNP och total ökad skuldsättning (vilket vore troligt) så kan detta ex förklara varför finansministern inte vill minska på skuldsättningen.
Den gamla layouten var bättre, varför inte en omröstning om detta?
Människor är vanedjur. Därför lär denna layout vara jobbig för många. Med tiden vänjer sig även vanedjuren. Ja, vi är djur och inte nån sorts magisk övervarelse som kan behandla naturen hur som helst utan konsekvenser…
Det spelar ingen roll vilken layout du har. Det är innehållet som räknas.
Jag kan bara inte begripa hur du hinner snappa upp allt intressant. Någon beskrev dig som en monsterbloggare, och jag håller med.
Vi går mot en tid som jag tycker är spännande – men om alla ovetande människor skulle läsa bloggen skulle de inte tro sina ögon, eller att allt är en bluff av en galen människa.
För oss som forskat i "dina" ämnen är bloggen väldigt bra och inspirerande.
Man kan aldrig helt säkert sia om framtiden.
Men om man tänker sig att man i morgon stängde av alla oljekranar skulle samhället braka ihop på max en vecka.
Det vi har att ta ställning till är allt mellan noll fat olja till dagens ca 85 miljoner.
När avståndet så småningom ökar mellan tilgång och behov av olja skall vi komma ihåg att bara 1% skillnad får en dominoeffekt.
Tänk då vad som kan komma att hända 2015 när Pentagon bedömmer skillnaden till 10-12%.
/Bengt org
Mycket intressant blir att följa vad som händer om några få år när Peak Oil slår igenom, och ekonomisk tillväxt blir omöjlig.
DVS nuvarande och framtida skulder kan inte längre betalas av en framtida tlllväxt som inte längre kommer att finnas.
Resultatet blir förmodligen ekonomisk kollaps, och slutet för de västliga social/välfärdsstaterna inklusive pensionssystemen.
Det här står fullt klart för mig, jag har förberett mig för kollapsen sedan sex år tillbaka(när jag blev varse om Peak Oil).
Det verkar som fler har vaknat. Vad ANders Borg säger spelar ju ingen roll när verkligheten är som den är.
Jag skulle gå så långt som att säga att herr Borg medvetet ljuger, han vet vad som driver tillväxten och att det snart kommer ifatt oss på ett jobbigt sätt.
Som någon sa, näringsidkarna amorterar av skulderna och privatpersoner skuldsätter sig. När denna process är klar tillåts bubblan brista, för då drabbas "rätt" personer. Såhär har ekonomin fungerat i flera 100 år, varför tror ni annars att de rika familjerna varit rika i flera 100 år?
Sorgligt att medelklassen går på lögnerna och belånar sig alldeles fattiga.
Den kommande energikrisen skall samsas med skuldkrisen och den cementerade arbetslösheten i västvärlden. Jag ser faktiskt inget ljus i framtiden, jag förundras över dem som fortfarande tror på framtiden, kan de måhända struntat i vissa faktorer i sin framtidsanalys?
Gemene man ser ju en som skvatt galen om man tar upp dessa frågor. Belåning över öronen har ju blivit legitimt, eftersom det av fårket anses som att man lever då. Exempelvis har jag en kollega som nu ska köpa en gammal fallfärdig lada, på en stor tomt ute i obygden för 1.6 miljoner, för att sedan renovera för minst 1 miljon(blir ju alltid mer så säg 1.5). Över 3 miljoner, fullbelånat, och har en inkomst sammanlagt i hushållet på ca 45000 innan skatt.
Men ska man leva så ska man
Du skriver runt ämnet: Bostadsbubbla!
Att skulderna ökar är ju ett sätt att visa att våra fastigheter ökar i värde eftersom vi lånar i första hand till detta.
Vi har 2 miljoner hushåll som hyr sitt boende.
Det pågår en ombildning av hyresrätter till borätter. Är vi mer illa ute om fler äger i stället för hyr sitt boende?/Oppti
Ja, det är vi.
Skuldbaserat ägande innebär en risk. Att hyra sin bostad är i princip riskfritt. Det enda man riskerar är uppsägningstidens hyra.