Byråkrati: Jordbruksverket

Jordbruksverket är underbara. Som jag berättat om tidigare skickade de hit Nisse från Manpower för att med GPS gå runt våra betesmarker, bara för att konstatera att anmälda arealer var korrekta, så när som på hundra kvadratmeter hit och dit.

Jag har fortfarande inte fått det brev där det skall framgå vad resultatet blev, och därmed kommer jag ej heller få utbetalt delar av de miljöersättningar som normalt skall komma i oktober. I bästa fall blir det åtminstone i år. Blir till att skicka in en uppdaterad preliminär självdeklaration till Skatteverket också alltså, där inkomsterna sänkts.

Trots att det nu gått flera månader har Jordbruksverket inte lyckats lägga in uppgifterna i sina system tydligen. Själv har jag dock skickat vidare uppgifterna till Länsstyrelsen, som tydligen behöver dem och inte själva kan titta i Jordbruksverkets system. Fast det hela beror nog på att Jordbruksverket inte lagt in uppgifterna.

Fast Jordbruksverket har förstås katastrofalt långsam postgång. Brev kan vara daterade flera veckor innan man väl får dem. Jordbruksverket har nämligen blivit miljövänliga och skickar breven med bud. Gående bud. Det är enda förklaringen till varför det kan ta 2-3 veckor för att få hit posten från Jönköping, en sträcka som man kan cykla på en dag. Faktum är att det inte ens tar 2-3 veckor att gå dit, utan på sin höjd några dagar och man slöar riktigt ordentligt.

Men det är ingen fara på taket. Jag har eget hö, och det är inga djur som riskerar att svälta ihjäl pga brist på pengar att köpa foder för. Värre är det för de bönder som hade förväntat sig en klumpsumma i ersättningar för miljöarbete, att använda till t ex lön eller foder inför vintern. De får vänta lite till.

Fast Jordbruksverket har uppdaterat sin webplats. Så man var bland annat tvungen att anmäla sig en gång till för de nyhetsbrev man redan prenumerade på. Att flytta över en så avancerad information som en lista med e-postaddresser klarade man inte av.

Sedan EU-inträdet har Jordbruksverket varit en födokrok för horder av IT-konsulter. Ett tag vet jag att Acando hade ett detachement utlokaliserat dit, men var förstås bara en del i mängden. Eftersom bidrags- och stödreglerna hela tiden ändrar sig fram och tillbaka, så måste man hela tiden bygga om IT-systemen. Ersättningen för sådant arbete är betydligt högre per timme än vad som betalas ut till jordbrukare som får springa runt som yra höns för att hela tiden anpassa sig till förändringar i regelverket. Inget fel med det, skall man ha stöd får man leva med det. Lite synd bara att reglerna gör att man förändrar saker som tar 50-100 år att återställa, t ex tvingas såga ner träd på klassisk svensk betesmark.

Jag har varit på kurs i dagarna två, därav lite dåligt med aktivitet på bloggen. I morgon blir det nya tag. Mer om kursen i morgon.