2005 skrev Nils Fagerberg en sk C-uppsats vid Ekonomihögskolan i Västerås, med inriktning mot ekologisk ekonomi.
Den handlar om ett kärt ämne för många av bloggens läsare, nämligen hur pengar skapas och vad för problem detta medför. Återger slutsatserna nedan. Misstänker att de kommer göra både en och annan läsare väldigt lycklig. Och resten upprörda.
“1) En långsiktigt hållbar utveckling måste bygga på en insikt om att: (a) flödet av energi genom samhället är en begränsande resurs, (b) flödet av energi från fossila tillgångar genom samhället är en övergående energipuls, (c) flödet av materia mellan samhället och naturen är ett kretslopp med begränsande kapacitet, (d) rättvis fördelning av de begränsande resurserna mellan individerna är en grundförutsättning för ett stabilt samhälle.
2) Pengar är en mänskligt skapad konstruktion med både fysiska och mentala, såväl som kollektiva och individuella dimensioner. Människans utformning av penningsystemet, med alla dess dimensioner, påverkar samhällsutvecklingen.
3) Den svenska penningmängden (definierad som M3) består till 8 % av sedlar och mynt och till 92 % av kontanta medel på bankkonton och av bankcertifikat.
4) Riksbanken skapar alla sedlar och mynt medan privata banker och kreditföretag skapar samhällets alla icke-kontanta pengar. De pengar som kreditinstituten skapar är en form av utlånad kredit, vilket innebär att de upphör att existera när de har betalats tillbaka.
5) Kreditinstituten kan skapa kredit utan täckning från egna tillgångar, genom att de har möjlighet att räkna in sina kunders placerade tillgångar i sin egen balansräkning.
6) Kreditinstituten kräver ränta på den kredit som skapats utan egen täckning och utan några kostnader för banken. Därmed skapas en privat vinst som kommer kreditinstituten tillgodo och som får betalas av det övriga samhället, d.v.s. av dem som använder pengarna.
7) Kreditinstitutens utgivning av pengar (kredit) i kombination med krav på räntebetalningar gör att samhällets totala skuld växer snabbare än penningmängden. Skulderna blir därmed omöjliga att betala tillbaka i sin helhet. Den totala svenska samhällsskulden är idag 4134 miljarder kronor och den totala penningmängden är 1171 miljarder kronor (2004).
8) Det växande gapet mellan skulderna och penningtillgångarna skapar en kronisk och växande penningbrist i det svenska samhället, som får långtgående negativa konsekvenser för samhällets hållbara utveckling.
9) De privata kreditinstitutens utgivning av pengar motverkar en ekologiskt hållbar utveckling genom att det bidrar till att skapa: (a) överproduktion, (b) en ekologiskt omöjlig målsättning i form av evig ekonomisk tillväxt.
10) De privata kreditinstitutens utgivning av pengar motverkar en socialt hållbar utveckling genom att det bidrar till att skapa: (a) en ständig tillväxt av skuldsättningen, (b) ökande ekonomiska klyftor mellan människor, (c) en svagare demokratisk beslutsprocess, (d) en prispress på arbete som leder till ökad arbetslöshet (e) en geografisk välfärdskoncentration som går från landsbygd till stad.
11) Problemen med det privata skapandet av pengar kan lösas genom att se till att pengarna i stället skapas av en demokratisk offentlig myndighet. Genom ett statligt monopol på utgivningen kan penningmängden anpassas efter samhällets behov samtidigt som vinsterna från utgivningen blir offentliga i stället för privata.
12) För att förhindra en kronisk penningbrist i samhället bör majoriteten av pengarna ges ut skuldfritt, d.v.s. de ska inte ges ut i form av kredit.
13) Övriga brister i det svenska valutasystemet är relaterade till svag kontroll över spekulativ finansiell verksamhet och samhällsskadligt nyttjande av utlåningsränta. En mer nyanserad, balanserad och djupare samhällsdiskussion behövs inom dessa områden. En eventuell återreglering bör bygga på moraliska såväl som ekonomiska hänsynstaganden.”
Väl sammanfattade punkter.
Hela uppsatsen finns förstås att läsa online. Studien i form av uppsatsen finansierades av JAK Medlemsbank om nu någon undrade över eventuell avsändare.
Värt att notera att det här alltså var för sex år sedan. Mycket har hänt sedan dess som väldigt konkret sätter fingret på problemet med vårt kreditbaserade valutasystem, så Fagerberg kan nog ses som en tidig sanningsägare här.
Angående hur pengar skapas av bankerna själva, som alltså kan begära in ränta på något de skapat ur tomma intet, så är följande illustration från uppsatsen.
Vidare citat ur uppsatsen:
“Bankerna skaffar sig således lättförtjänta intäkter, men skapandet av pengar är inte ett intrång i senioraget i traditionell mening eftersom bankerna själva inte får någon vinst från själva utgivningen. För att få del av senioragevinsten måste man själv sätta pengarna i omlopp genom att köpa något för pengarna. Det gör inte bankerna, de lånar i stället ut pengarna i omlopp. Den vinst som bankerna får från de nyskapade pengarna är enbart den ränta som de kräver på återbetalningen av lånet. Även den räntebetalningen kan naturligtvis ifrågasättas om den är rätt, eftersom den betalas på pengar som det inte har kostat banken någonting att skapa. Den blir en gratis intäkt till utgivaren som samhället någonstans i andra änden får bekosta. Dessutom är det en ränta på nyskapade pengar som det är tveksamt ifall samhället som helhet någonsin har efterfrågat.”
Andra guldkorn ur denna uppsats från 2005 beskriver t ex den liquidity trap som vi nu står inför (och i en del länder redan upplever) när avskuldningen sätter igång:
“För människor som befinner sig på marginalerna när det gäller att få ihop pengar för avbetalningarna kan omfördelningen av förmögenheter och inkomster vara förödande. Även om kostnaderna för skulderna stiger relativt långsamt p.g.a. låga räntor, kan skuldernas realkostnad öka snabbare än vad realinkomsten gör för hushållet. ”Om huspriserna stiger med 25 procent per år, samtidigt som reallönerna höjs med bara 2 procent, tvingas folk ta stora lån för att trygga tak över huvudet”, enligt Greenhill. Det uppstår en personlig skuldkris p.g.a. att skulden ökar snabbare än inkomsten. Om välfärdsklyftorna fortsätter att öka och om skuldbördan fortsätter att öka snabbare än penningmängden, kommer det innebära att en allt större andel av samhället hamnar i en sådan situation. När tillräckligt många hushåll närmar sig gränsen för att klara avbetalningarna på sina skulder uppstår ett samhällsfenomen som brukar kallas för skulddeflation. Det innebär att skuldernas realvärde stiger p.g.a. att människor sparar sina pengar i stället för att använda dem för konsumtion. Då faller priserna, vilket minskar lönsamheten för företagen och lönerna blir i sin tur sämre. Folk försöker spara ännu mer för att betala av sina skulder vilket sänker efterfrågan ytterligare och det blir ännu högre deflation och ökning av skuldernas realvärde. En skulddeflationssituation är svår att ta sig ur med traditionella ekonomiska metoder, det förlamar hela samhället och det slår hårdast mot dem som har det sämst ställt.”
Uppsatsen berör också peak oil flera gånger och ställer sig frågande till hur systemet kan överleva när tillförseln av fossil energi börjar minska på allvar.
60 kommentarer
Lovvärt initiativ, men jag får problem när de blandar in ideologi hela tiden. Det här verkar som såna där "goda" människor. Såna som köper fairtrade-kaffe.
Ta punkt 1.(d): _rättvis fördelning av de begränsande resurserna mellan individerna är en grundförutsättning för ett stabilt samhälle._
Här ligger det en massa underförstått i ordet "rättvist", som man kan misstänka att föfattaren använt i stället för "lika". Det finns dock inget filosofiskt bevis som säger att "rättvist" och "lika" är utbytbara. "Rättvist" kan lika gärna innebära att kungen äger alla resurser medan ingen annan äger något alls. Sen undrar jag varför ett "stabilt samhälle" är eftersträvansvärt? Själv föredrar jag nog ett dynamiskt och föränderligt samhälle.
Och så där håller det på. Ett himla besvär att sortera bort all "godhetsideologi" och dess tveksamma värderingar från texten.
Rättvist kan som sagt betyda mycket. För mig betyder rättvist att alla får det de förtjänar. Att t ex bankväsendet kan skapa pengar ur ingenting och sedan kräva 5% ränta på detta ingenting skulle antagligen inte kännas speciellt rättvist om fler förstod hur det gick till. Det enda banken gjort är fått en oktroj att bedriva bank.
Tillägg till 13:21 ->
Författaren verkar ha förläst sig på Margrit Kennedy. Synd. Det hade varit mer relevant att gå rakt till källan -Silvio Gesell- och göra en modern tolkning. Dessutom är det lite dagisgulligt med såna här förslag – författaren lär inte begripa speciellt mycket om de komplexa kreditsystem som krävs för att hålla den moderna världen igång.
Fagerberg citerar och refererar Gesell i uppsatsen.
För övrigt är det inget fel på att dricka Fair Trade™-kaffe. Att du uppenbarligen vägrar göra det innebär att du alltså medvetet tycker att fattiga och underbetalda bönder i tredje världen skall förbli fattiga och underbetalda. För valet finns. Att du inte gör det valet och ser ner på personer som köper fair trade-produkter säger antagligen en hel del om dig som person.
-> 13:29
Antagligen för att Margrit Kennedy citerar Gesell. Originalet är rätt… ordrikt och tungt att ta sig genom. Dessutom har Gesell en komplett samhällsfilosofi, där det monetära systemet bara är en komponent av flera.
-> 13:31
Är du helt säker? Jag har läst uppgifter om att Fairtrade-grunket tvärtom slår ut de fattiga som inte har råd med certifieringen. Ett slags varumärkes-barriär som några välbeställda aktörer rest kring sina produkter.
Skissen är felaktig för det första bryter banken mot lagar och regler då den helt saknar kapitaltäckning. Banken kommer också troligen få negativt räntenetto då det är så kraftigt insättningsöverskott i banken. banken kommer också tvingas placera insättningen och han man ingen att låna ut till så kommer man köpa statsobligationer och indirekt är det då staten som skapar pengar.
Margareta är minst lika inblandad i skapandet av pengar som banken då någon värdesätter hennes tjänster och hon har 100% vinstmarginal.
En förvånansvärt klarsynt sammanställning måste jag säga. Även om uppsatsen andas viss ungdomlig naivitet så är satserna på det hela taget korrekta.
Vikten av punkt 7 kan inte understrykas nog. Den sätter nämligen fokus på akilleshälen i ett valutasystem baserat på fractional reserv banking.
Stabilitet i systemet uppnås genom en kontinuerlig ökning av kreditmängden.
Skuldmättnad, resursbrist eller andra faktorer som ger upphov till kontraktioner i ekonomin skapar genast instabilitet och följdproblem.
När nu oljan inte kommer att kunna expandera världens ekonomiska tillväxt på samma sätt som tidigare kanske det är dags att börja fundera på att överge vårt nuvarande valutasystem till fördel för något mer kompatibelt …
/Jon
Detta ar anledningen till att alla har blivit guldbaggar. Det kommer att handa ngt snart, mycket snart. Kanske gar varlden under 2012 anda! 😉 Problemet med sedlar i madrassen ar att hemforsakrnignen inte tacker dem. Eller snarare att de ar svart att bevisa att man hade sedlarna kvar nar ranet hande, samma sak med guld men da har man fina kvitton som bevis iaf. Nu har jag alla 4 stora banker iaf. Tror mest pa Handels banken och Nordea. Pytsar nog in lite i Rikgalden anda snart, inflations justerade kontot har ingen bindnings tid pa inflationskorrigeringen det ar bas rantan som ar bunden men den ar 0.01% sa den kan man glomma… Problemet ar 30% skatt pa inflationen bara. men hellre garanterade pengar med 70% av inflationen som kompensation an ett ore till feta bankanstallda som skapar sina egna pengar.
Den som har skrivit det första citerade stycket verkar inte ha så mycket koll på hur penning- och bankväsendet fungerar.
"Kreditinstituten kan skapa kredit utan täckning från egna tillgångar, genom att de har möjlighet att räkna in sina kunders placerade tillgångar i sin egen balansräkning. "
Bara om man inte tar hänsyn till kapitaltäckning, likviditet eller omatchade löptider. Om påståendet vore sant, skulle det aldrig finnas någon anledning för en bank att finansiera sin utlåning på sekundära lånemarknader. Men i verkligheten gör de det, dessa marknader är gigantiska. Det är således helt glasklart att ovanstående påstående inte kan vara sant.
"Kreditinstituten kräver ränta på den kredit som skapats utan egen täckning och utan några kostnader för banken. "
Återigen: kapitaltäckning, likviditet och löptider är något en bank måste ta hänsyn till i sin utlåning. T.ex problemet med löptiderna på bankens skulder (kunders insättningar) hanterar banker genom att binda upp dem (förlänga löptiderna så de ligger närmare de på utlåningen). Det enda sättet att göra det är att betala ränta på dem, dvs en kostnad. Den skillnad i löptider som kvarstår måste hanteras med likviditetsreserver, också det en reell kostnad.
Hur förklarar man att kostnaden för t.ex ett bolån har varierat så mycket de senaste 10 åren, om bankens kostnad nu är konstant (noll)?
"Kreditinstitutens utgivning av pengar (kredit) i kombination med krav på räntebetalningar gör att samhällets totala skuld växer snabbare än penningmängden. Skulderna blir därmed omöjliga att betala tillbaka i sin helhet."
En räntebetalning är inget mer än en överföring mellan två privata aktörer i ekonomin. Den påverkar inte penningmängden mer än någon annan betalning, och således inte möjligheten för skulderna att betalas tillbaka i sin helhet.
"Riksbanken skapar alla sedlar och mynt medan privata banker och kreditföretag skapar samhällets alla icke-kontanta pengar."
Centralbanken kan expandera sin balansräkning på samma sätt som en privat bank. Skillnaden är att centralbanken har obegränsad likviditet och inte omfattas av några kapitaltäckningskrav. Detta kräver inte alls att fysiska pengar trycks. Är det någon som på riktigt tror att FED tryckte 1000 miljarder dollar i sedlar för att genomföra QE2?
Jag ser inte hur bilden skulle illustrera skapande av pengar ur tomma intet. Det hela går ju jämnt ut! Både Emma och Margareta har rätt till 100 kr av de pengar banken sitter på. Men banken har täckning, i form av 100 kr kontant och 100 kr i en fordran på Bosse. Vad är problemet?
Angående att banken vill ha ränta på utlånade pengar så är väl det, åtminstone i teorin, en kompensation för risken att några av lånemottagarna inte kan betala tillbaka pengarna.
Trevligt att något skriver och ifrågasätter hur vårt valutasystem och hur fractional-reserve banking fungerar. Hemsidan
http://www.positivemoney.org.uk/
försöker förklara detta på ett enkelt sätt.
/ Frans Lundberg
@Anonym 13:38:
Nej bilden är inte felaktig. Den är dock förenkland och _UNDERDRIVEN_. I själva verket kan banken låna ut mycket mer än en hundring till Bosse efter att ha fått en hundring av Emma.
Om man bortser från de riskviktade tillgångskraven i Basel II och för enkelhetens skull räknar med ett reservkrav på 10% så får banken låna ut 1000 kr till Bosse efter att ha fått 100 kr från Emma.
Det kan vara knepigt till en början men man måste vänja sig vid tanken att hundringen som Bosse får i exemplet ovan är _inte_ är den tidigare hundringen från Emma.
/Jon
Att M0:s andel av M3 är 8% stämmer rätt bra med kapitaltäckningskraven.
I kapitaltäckningskraven så hittar man ju också anledningen till att banken har upplåningskostnader. Och när Margareta i exemplet sätter in de nyskapade pengarna vill ju hon också ha ränta.
Man inser ganska snabbt varför räntan på omsättningskonton som företagskonton och lönekonton är minimal.
Sedan är det väl först "efter stängning" (=över natten) som banken behöver balansera det de skapat under dagen och vända sig till Riksbanken och låna på repo?
Intressant! Om det finns någon som vill ha en enkel beskrivning om hur banker skapar och förstör pengar – läs denna text!
http://tiny.cc/j3xax
http://www.takeachanceonme.se
Den här sågningen av elektroniska pengars förmenta miljövänlighet är ljuv musik i öronen på oss som vill försvara och återupprätta kontanter som betalningsmedel.
Det är ett av de mera krystade argumenten mot kontanter att elektroniska pengar är mera miljövänliga…
"Fagerberg kan nog ses som en tidig sanningsägare här".Nja
Gamla gubbar födda i Oranjesfristaten i Sydafrika var nog ute tidigare.
”There should only be one source of money; one fountainhead from which flows the nation’s blood to vitalize commerce and industry, ensure economic equity and justice and safeguard the welfare of the people.In other words, it has always been and still is our contention that the prerogative of creating and issuing the money of the nation should be restored to the state.”
J.R.R Tolkien 1956
Riksbanken bör skiljas från uppgiften att utge "lagliga betalningsmedel".
De är inte intresserade själva heller att ge ut och distribuera sedlar och mynt (det har de lejt ut till, just det, bankerna).
Anledningen till att de inte är intresserade av sedlar och mynt är förstås deras starka intressegemenskap med dessa samma banker. Hållbarheten sk-r de i – det är nu!nu!nu! som är prio 1.
Bocken som trädgårdsmästare att ha dem att ansvara för valutan.
"I kapitaltäckningskraven så hittar man ju också anledningen till att banken har upplåningskostnader."
Grunden till att banken har upplåningskostnader är att den hela tiden måste täcka sina nettoclearingar gentemot andra banker och kundernas uttag med likvida medel. Kaptialtäckningskraven handlar om hur bankerna ska hantera risk i sin tillgångsportfölj och har inte med likviditet att göra. En bank kan vara hur likvid som helst och ändå inte upfylla kapitalkraven.
"Att M0:s andel av M3 är 8% stämmer rätt bra med kapitaltäckningskraven."
Varför skulle kaptialtäckningskraven styra förhållandet mellan M0 och M3 på det sättet? Det påverkar ju enbart bankens kapitalstruktur, vilket i och för sig kan ha effekter på utlåningen i samhället i stort, men inte på ett så direkt sätt.
Och varför skulle just 8% "stämma rätt bra"? Förstår inte hur du tänker här.
Att köpa Fair trade betyder snarare att du Omedvetet tycker att fattiga och underbetalda bönder i tredje världen skall förbli fattiga och underbetalda. Eller tror du "bidrag" till olönsamma företag/bönder gör något annat?
Bara det är den svenska grenen ägs av LO och (s)venska kyrkan säger en hel del. Finns en hel del mycket läsvärd kritik om detta I-lands-trams, bl.a. en Timbrorapport som kom för ett par år sedan.
Staten är inte heller ärlig nog att ge ut pengar.
-Förbjud valutor
-Förbjud fractional lending (dödsstraff)
Viktenheter av metaller eller liknande är bäst. Låt marknaden bestämma.
Vilket kvalificerat mumbujumbo-snack….talet om att "pengarna inte räcker för att återbetala skulderna" är helt orelevant. På samma sätt kan man hävda att "det finns inte tillräckligt med pengar för att köpa hela BNP".
Det är skillnad på pengar och kredit.
Banker "skapar" inte pengar ut ur tomma intet. En tillgång för banken (utlånade pengar) måste balanseras av något på skuldsidan (inlåning eller utställda obligationer).
sylvanas 16:34: Det där förmenta Tolkien-citatet hade jag gärna sett en trovärdig källa till! Det enda jag hittar vid en snabb sökning är denna sida, som hävdar att Tolkien prenumererade på Candour (ett "far right-wing magazine", för att citera Wikipedia), och att hans samling av tidningar såldes efter hans bortgång 1973. Den som köpte dem hittade flitigt med understrykningar, bland annat de nämnda citaten (som är flera, inte ett sammanhängande). Tolkien skall alltså inte ha skrivit dem själv, utan bara strukit under, vilket här tolkas som ett tecken på gillande.
Även prenumerationen och understrykningarna är nog tveksamma, om inte bättre källor kan bekräfta dem; extremhögern har ofta och gärna försökt göra anspråk på Tolkien och läsa in både det ena och det andra i hans böcker.
viktualiebroder: Vem ska ge ut sedlar och mynt då? Bankerna vill absolut inte göra det. Och vad skulle fördelen vara med att någon annan gör det?
I Hongkong ger privata banker ut egna sedlar men jag ser ingen jättefördel med det…
Hur vet banken varifrån pengarna kommer, egentligen? Samma sak med kaffet om man nu får vara syrligt. Exmplet är slående. Att bankerna anpassar sig till basel III ger dem bara en ny kostym att blåsa bubblor i.
Det mesta är mycket vettigt i det han skriver. Tycker dock att det finns en schizofren underton när man läser vissa kommentarer som å ena sidan tycker det nuvarande systemet är vansinne samtidigt som man klagar på att Fagerberg är naiv. Vad är mest naivt? Att klamra sig fast i Titanic som håller på att sjunka eller att ge förslag till andra lösningar?
Dock har Fagerberg (och, verkar det som, flertalet som skriver här, inklusive Cornu) fel i sin tro hur banksysyetmet skapar krediter/skulder grundat på insättningar. Insättningar blir inte utlåning – faktum är att bankernas kredit/skuld-påhittande kommer FÖRE eventuellt letande efter reserver (vid påhittning av skulder/krediter till stat(kommun är "riskvikten"=påhittrisken satt till noll så bankerna behöver inte ens ha en reserv för att hitta på skulder genom att hitta på krediter till dessa).
Så gången är så här
1) Bankerna hittar på krediterna/skulder
2) Staten skapar centralbankspengar (eller om ni vill kalla det fiat, M0, Base money eller vad ni vill) ungefär 1 år senare.
Att ekonomer får lära sig multiplikatormodellen ändå visar kanske lite på hur efterbliven denna undervisning är.
Detta är empiriskt bevisat bl.a av de två Nobelpristagarna Prescot och Kydland. Ekonomiprofessor Steve Keen förklarar det bra i den här artikeln:
http://www.debtdeflation.com/blogs/2009/01/31/therovingcavaliersofcredit/
Så bankernas påhittning av krediter/skulder grundar sig inte på insättarnas pengar. Men bankerna vill ju gärna att det ska se så ut.
En följd av ovan är också att det nuvarande systemet är i huvidsak ett kredit/skuld-system och inte ett fiat-system (guldbaggar brukar ofta blanda ihop dem – medvetet eller omedvetet). Som Steve Keen skriver:
Calling our current financial system a “fiat money” or “fractional reserve banking system” is akin to the blind man who classified an elephant as a snake, because he felt its trunk. We live in a credit money system with a fiat money subsystem that has some independence, but certainly doesn’t rule the monetary roost—far from it.
Stämmer det att privata banker har skapat ca 95% av Sveriges valuta, att Centralbankens Svenska kronor utgör endast 5%? Och betyder det i sin tur (om det nu stämmer) att privata banker nästan helt styr konjukturcykeln i Sverige?
Enligt Timothy J. Garrett, går världsekonomin att modellera som en termodynamisk "heat engine", se
http://arxiv.org/pdf/0811.1855v2
I moddellen stoppar man in energi och detta ökar den entropin (pengar mängden) om man sänker den tillförda energimängden under en viss gräns minskar entropin. Om killen har rätt (och det har han nog) tror jag att det vore bättre att använda energi som valuta och därigenom hoppa över hela steget med att använda en artificiell representation (sedlar, mynt, guld, snäckskal, etc) för energin.
//A
Dick: "Det är skillnad på pengar och kredit"
Riksbanken och privatbankerna skapar pengar på exakt samma sätt, genom att blåsa upp balansräkningen. Vilken valuta det blir beror på vem som ställer ut krediten. Swedbank tex, skapar vid kreditgivning en alldeles egen unik valuta som man egentligen borde kalla Swedbankpengar, Den är visserligen denominerad i Riksbankens valuta "svenska kronor" men det ÄR Swedbankpengar.
Endast 5% av vår valutaflora utgörs av svenska kronor, resten är privatbankernas egna valutor. Därför blir det lite konstigt att säga att bankerna skapar "kredit" och Riksbanken skapar "pengar"- även om man förstår att bankerna behöver en mindre mängd svenska kronor vid kontanthanteringen och clearingen.
Bankerna skapar också "pengar" ur intet, men de skapar inte skapar svenska kronor utan sin egen valuta.
Kodexkodex: Tack för svar!
Är det bara jag som tycker det är skrämmande att privata banker styr penningmängden nästan helt, 95% av valutafloran? Förmågan att skapa valuta/skuldsätta i Sverige beror helt på förmågan att omsätta Svenska kronor i RIX.
Bankerna äger ju konjukturcykeln.
Den ende som verkar ha full koll på hur vårt penningsystem fungerar är Lincoln. De flesta av er andra skriver mest svammel. Sätt igång och läs på!!!!!! Snart har väl penningparasiterna lurat in er i guldfällan också!!! Det väntar ett totalt annorlunda samhälle runt hörnet!!
/Farfar
Kul att se att min gamla uppsats har väckt så många reaktioner.
Kärnan i slutsatserna håller än idag, men sen kan man ju alltid diskutera detaljer. Kan t.ex. hålla med om att ordet jämlik är ett alternativ till rättvis, men jag har aldrig varit ute efter en totalt lika fördelning av resurser. Boken Jämlikhetsanden har ju för övrigt visat att jämlika samhällen funkar bättre.
Det finns även detaljer i beskrivningen av kreditgivningen som kan diskuteras, men de stora dragen går inte att ifrågasätta.
För övrigt en märklig känsla att bli anklagad för att vara en god människa. Det är bara en av många skevheter i den neoklassiska ekonomiska läran att den nyttomaximerande "economic man" alltid fattar de bästa besluten för samhället. Funkar ni likadant i familjen? Är det bara högstbjudande som får äta middag?
Lincoln? Menar du gamle Abraham (han den där Wilhelm Agrell-kopian från over there), eller någon annan?
Svar till Fredrik! 30 aug 14:42
Sätt dig i skolbänken och kolla in Banking and Money på http://www.khanacademy.com
-> Nils 22:55
Ser du inte att du är lika full av värderingar som de neoklassiska ekonomerna? Du spelar på samma plan som de i samma spel om idéers spridning. Det är bara det att du verkar höra till förlorarsidan.
När jag ibland häcklar "goda" människor är det för att deras oreflektrade "godhet" ofta leder till perverst onda resultat. Som att Fairtrade-grunk kan göra fattiga ännu fattigare.
Det skall bli intressant att se om du svarar, och i så fall om du läst hela kommentaren… 🙂
Märkligt att så många har åsikter utan att uppenbarligen vara insatta. Det är så här pengar skapas idag och vi är i princip alla förlorare, utom pengaskaparna själva. Vore intressant om någon läste hela rapporten och försökte ifrågasätta fakta och inte bara kalla det naivt. Men jag är medveten om att det är stora saker att ta in om man haft en annan bild tidigare – större förnekelse än peak oil generellt.
-> 11:22
Den som skriver "vi är i princip alla förlorare" som karaktärisering av den moderna världens monetära system, den personen har tappat all verklighetsförankring.
Vi i västvärlden lever i ett materiellt välstånd som saknar motsvarighet i mänsklighetens kända historia. Den som beskriver sig själv som "förlorare" i en sådan miljö, den kommer nog alltid att känna sig som en förlorare. Förmodligen helt berättigat.
10:58 "oreflekterad godhet" – rapporten är full av fakta och intelligenta reflektioner. Bemöt fakta istället för att använda härskartekniker och kalla det för oreflekterande godhet och förlorarsida.
-> 11:37
Det du upplever som "fakta" upplever jag som rena påståenden som helt saknar stöd och relevans. De "goda" är lika fulla av förnekelse som alla andra.
Du menar utan stöd av de referenser till litteratur och rapporter som finns i uppsatsen?
Plus att uppsatsen blev godkänd av institutionen. Intressant att de godkänner sådant som helt saknar stöd och relevans.
11:34 som sagt, härskartekniker är din grej. Jag ser mig definitivt inte som en förlorare men för att återgå till fakta: 93% av pengarna i USA ägs t ex av 20% av befolkningen. Fler människor än någonsin svälter i världen. Men ja, många i västvärlden har det bättre än någonsin, tack vare billig olja under lång tid, inte tack vare att banker skapat våra pengar. Med peak oil blir det svårt att fortsätta växa så dagens räntebaserade system lär oavsett inte hålla så länge till. Som sagt, bemöt gärna fakta i rapporten istället, själv hittar jag inga fel.
Snälla Cornu?, vem som helst kan slänga ihop en litteraturlista. Gjort på mindre än 15 minuter. Sen kan det ta veckor och månader att gå igenom den med revisorsmetoder för att komma fram med en hundra sidor lång rapport över felaktigheter och vanföreställningar. Menar du på allvar att det är något sådant du efterlyser?
Näe, jag tror att du har skafferiet fullt av Fairtrade-kaffe, och säkert nåt te också, och så blev det plötsligt lite personligt alltihopa… 🙂
-> 11:50
Om du kallar det "härskartekniker" när man visar att någon har fel i sak, så gärna för mig!
11:53 du har inte visat att någon har fel i sak. Snacka om vanföreställningar.
-> 12:03
Åkej, jag utgår från att du tycker att påståendet: "93% av pengarna i USA ägs t ex av 20% av befolkningen" är relevant. Nå, förklara nu hur det är relevant för att någon hel,ren och någorlunda frisk person i Sverige, utrustad med dator och internetuppkoppling, skall kunna uppleva sig själv som "förlorare". Upplever du att du inte får konsumera så mycket som du vill?
Vad spelar det för roll för din upplevelse av livet att det finns amerikaner med många siffror på sina konton? Skulle ditt liv bli bättre om de 20% blev av med sina pengar? Eller om pengarna fördelades bland de 80% andra? Skulle det bli mer saker att konsumera då? Eller vad är målet?
12:53 Ännu en gång flyttar du fokus från att bemöta fakta i rapporten och börjar ännu en gång med härskartekniker… "Nå, förklara nu", "Upplever du inte att du får konsumera så mycket som du vill" osv. Vad har min egen personliga upplevelse med saken att göra? Jag utgår naturligtvis från ett samhällsperspektiv (och tillhör den grupp som har mest och skulle oavsett inte bry mig personligen om andra har mer än just mig – men det är inte frågan överhuvudtaget). Det är rapporten om pengaskapande som är relevant här, men om du inte förstår kopplingen till att 93% av pengarna ägs av 20% så föreslår jag att du läser t ex:
http://parasitstopp.wordpress.com/2011/08/04/omfordela-pengarna-skapar-depression/
Där kan du försöka bemöta argumenten, men det är inte fokus i det här inlägget.
Ok, du kan uppenbarligen inte bemöta någon fakta eller några argument i rapporten och det räcker som svar för mig. Ännu en som tror sig vara förmer än andra utan att ha några argument för det. Lycka till och hej då.
-> 14:55
Det är absolut klokt av dig att lägga ner diskussionen när dina argument visat sig felaktiga. Bara för att hålla oss till tråden så stödjer du alltså påståendet: "Det är så här pengar skapas idag och vi är i princip alla förlorare, utom pengaskaparna själva." (11:22 ovan). Kanske till och med dina egna ord?
Jag ser inte hur uttrycket "vi är i princip alla förlorare" kan tolkas så mycket annorlunda än vad jag gjort ovan. Den som använder det uttrycket måste i viktiga avseenden betrakta sig själv som just "förlorare".
Jag har full förståelse för att det känns jobbigt att få sina övertygelser ifrågasatta, men så är nu livet inrättat så att alla inte har exakt samma uppfattning i alla frågor. Följden av sådana olikheter brukar kallas "debatt" eller "diskussion", och det händer ibland att man kan göra troligt att åtminstone en av debattörerna har fel. Det har hänt mig med, så ta det inte så hårt – bättre lycka nästa gång!
17:24 Du var mig en intressant personlighet. Här har jag försökt få dig att bemöta faktan och argumenten i rapporten och har fortfarande inte fått ett enda argument. Bara en massa härskartekniker som att man är "förlorare" om man anser att systemet bara gynnar de som skapar pengarna och missgynnar de andra. Du tror uppenbarligen att du har haft en debatt med mig, så låt mig klargöra: Vi har verkligen inte haft någon debatt. Jag har fortfarande inte fått ett enda argument mot rapportens innehåll. Jag har ingen aning om vad du motsäger dig i rapporten och kan därför inte heller argumentera mot dig. Men om du tycker att du haft en debatt och är en vinnare – grattis! Du verkar verkligen vara en vinnartyp, till skillnad från alla förlorare som ifrågasätter dagens sätt att skapa pengar.
-> 18:39
Det är OK. Det märktes från början att dina ideologiska skygglappar var stora som flygplansvingar och att verklig debatt var omöjlig.
Ett tips: Sluta betrakta dig själv som "förlorare". Jag lovar att ditt perspektiv kommer att förändras.
Jag har precis skrivit en debattartikel i ämnet kring vårt monetära system. Hoppas ni finner den intressant! Kom gärna med frågor, svar och synpunkter!
http://johanlinden.com/2011/08/monetary_system_fractional_banking/
18:48 Eureka, var det så enkelt! Jag är en vinnare (och egoist) – jag startar en bank! Och får skapa mängder med pengar genom att ge ut lån till alla som inte har råd att köpa hus kontant. Och får en massa ränta-på-ränta utan att behöva någon säkerhet. Fantastiskt, man ska bara ta bort all empati och ideologi och bli en vinnare! Tack! Du verkar vara en fantastisk människa!
-> 19:56
För dig som vet exakt hur systemet fungerar borde det vara gjort på en förmiddag att starta en bank. Säkert en ren struntsak för någon med dina kunskaper.
20:36
Gå och trolla någon annanstans
Lincoln
Ditt inlägg är ett av få som försöker föra diskussionen kring kreditskapande framåt. Jag inser att många inte tror på slutsatserna men jag kan inte lägga tid på att besvara era tvivel.
Jag är helt med på att inlåning inte är basen för bankernas kreditgivning. En insikt som jag inte hade när jag skrev uppsatsen. Däremot är det helt nytt för mig att bankerna skulle kunna frångå kapitaltäckningskravet och skapa kredit i förväg som du skriver. Har du några belägg eller källor som berör svenska kronan som bevisar det?
Kan bara hålla med i det Nils säger. En del är uppenbarligen bara ute efter att ta bort fokus från en konstruktiv diskussion. Lincoln är en av få har dykt djupt i frågan och har bra koll. För de som vill dyka djupare i frågan så är det bara att klicka på hans namn för att komma till hans blogg.
-> 2011-08-31 22:08
Att anklaga meningsmotståndare för att vara "troll" är verkligen en total intellektuell kapitulation.
cornu, att en institution godkänner en uppsats har mycket liten relevans för riktigheten i resonemangen. Jag hade fått för mig att du hade erfarenhet eller i alla fall en viss insikt i den akademiska världen?
11:49
Meningsmotståndare? Berörd Anonym har inte inkommit med några meningar som berör diskussionen överhuvudtaget.
Läs hela diskussionen från början så förstår du varför.