JAK

I veckan är det älgjakt i södra Sverige. Ett välkommet avbrott från vardagen för tiotusentals människor. Kanske inte riktigt lika välkommet om man är en älg.

Men finanskrisen bryr sig inte om älgjakt. Börsen lär fortsätta vara turbulent.

Det finns fortfarande de som hoppas, tror eller vill se en botten på börsen. Nu har man hittat på en ny krisplan. Problemet med krisplanen är bara den att den inte innehåller något nytt, i den mån det alls är specificerat vad den innebär. Tanken är bara att man skall fortsätta göra det man redan gjort, dvs pumpa in pengar i systemet, rädda banker etc. Kom och köp konserverad gröt! Mycket snack, återstår att se om man kan spela hockey också.

Veckans Affärer har lite mer detaljer om de vaga ordalagen, bland annat måste bankerna öka utlåningen till privatpersoner och småföretag. Den lånefinansierade bubbelekonomin skall alltså hållas uppe. För småföretag kan det åtminstone bli en räddning, men allt skall ske till marknadsmässiga villkor, så vi pratar inte allmosor.

Eventuellt vill marknaden så gärna hoppas, tro, vilja se en lösning så man får glädjepanik, men det visar sig inte ändra något i praktiken. Och glädjen riskerar återigen att bli kortvarig.

Kommer ni ihåg när den amerikanska krisplanen klubbades? Veckan efter blev den värsta börsveckan på 20 år. Akta, dina önskningar kan bli uppfyllda skrev jag då.

Jag är tveksam. Det tog åtminstone två år innan vi fick en botten efter IT-bubblan sprack. Efter kraschen 1929 tog det fyra år innan man fick se botten. Börsen har bara fallit i ca ett år under nuvarande kris, även om krisen inleddes för 20 månader sedan.

Så i tiden har vi nog inte sett botten än.

Sedan får man inte en varaktig botten på en turbulent börs. Man får en botten när börsen lugnat ner sig och rör sig med små dagliga rörelser. Något lugn är inte i sikte.

Sedan har vi det här med peak oil. I en intervju i Sveriges Radio har man dragit fram en representant för JAK Bank, som påtalar följande sanning:

“– Ett sådant system kräver ständig tillväxt för att kunna fungera, och det har vi kunnat ha under 100 år, tack vare oljan. Den har gett oss möjligheten att ha en snabb tillväxt under väldigt lång tid.
– När vi nu passerar oljetoppen och produktionen av olja kommer att minska, då minskar förutsättningar för fortsatt tillväxt radikalt och därmed försvinner en av förutsättningar för att ha ett skuldbaserat penningsystem.”

Så långt har han antagligen rätt. Men sedan är själva JAK en historia för sig själv. Man tar ränta på sina lån, men man kallar det avgift istället. Däremot betalar man inte ränta på inlåningen från privatpersoner, utan vitsen att spara i JAK är att man då blir berättigad till att låna. Så JAK är lika dåliga kålsupare som någon annan, de har samma räntespread mellan in- och utlåning, och hela deras idé bygger på tanken om att folk har behov av att låna pengar.

Dessutom finns det inget incitament för åtminstone mig att låna ut pengar till JAK, utan att vare sig få ersättning för risk eller åtminstone delvis kompensation för inflationen genom ränta. Det finns massvis med sätt att använda pengar på som ger avkastning, t ex köpa högutdelande aktier, varför skall man då sätta pengar någonstans där man inte får avkastning på dem?

Men om peak oil har man antagligen rätt. Hela det ekonomiska systemet bygger på evig tillväxt, en tillväxt som kommer vara svår eller omöjlig att få när produktionen av de fossila bränslena sinar i närtid med start olja, tätt följt av fossilgas och sedan kol 5-10 år senare.

Att inleda tiden efter peak oil med nuvarande finanskris är inte direkt en drömstart. De senaste årens överkonsumtion med lånade pengar borde använts till att bygga ett hållbarare samhälle, inte till att köpa bränsleslukande bilar eller fönsterbänkar i granit. Men nu är det tillfället förbrukat. Förhoppningsvis får vi en chans till. Det sista som överger en är ju hoppet…

För att återkoppla till eventuella räddningsplaner kring finanskrisen, så går det tydligen att hosta upp tusentals miljarder för att rädda banker och det finansiella systemet. Men var är de tusentals miljarderna för att göra något åt eventuella klimatförändringar respektive bygga det post-fossila samhället vi går mot vare sig vi vill eller inte?

Politiker kan aldrig agera proaktivt, bara reaktivt. Att agera och förebygga problem gör de ibland av ren tur, men sällan när det verkligen är viktigt.

Det är ju åtminstone tryggt att veta att när oljebristen kommer på allvar, så kommer man trycka upp tusentals miljarder nya pengar och satsa på problemet. Hur det nu skall hjälpa, då enda resultatet av nytryckta pengar är inflation?