Den medlemsdrivna alternativa banken JAK erbjuder sk räntefria lån, vilket uppmärksammas av Schibsted/Aftonbladet (en referens till inspirationen för artikeln, vilket vi bloggare brukar kosta på oss).
Nu är förstås JAK:s lån belagda med procentuella avgifter. De avgifterna är idag 3% för lån med säkerhet och 4.5% på lån utan säkerhet. Sedan kan man kalla det Köttkorv om man vill, men fundera lite på vad som skiljer sig mot ränta annat än namnet.
Det väsentliga är att JAK inte ägnar sig åt fractional reserve banking, utan istället pratar om ett lånenetto på noll. Det betyder att du över tiden måste spara lika mycket som du lånar. I praktiken sker detta genom dubbel amortering, alternativt genom att man i förväg sparat pengar hos JAK.
Exempel: Sparar du 100 000:- SEK i tio år hos JAK kan du låna 1 000 000:- SEK i ett år. Ditt nettolånande är 100000*10-1*1000000, dvs noll årskronor. Som en aktiv i JAK uttryckte det, bankväsende skapat av naturvetare som har koll på enheter. Vad för enhet har ränta?
Exempel 2: Du lånar 1 000 000:- SEK för att köpa en bostad. Du amorterar på 20 år, dvs 50 000:- om året. Det betyder att du i själva verket betalar 100 000:- per år till JAK, varav hälften går till ditt sparkonto, plus “avgiften” på 3% på skulden. Första året blir alltså dina utlägg 130 000:- SEK. I en fraktionell bank hade du med 3% i ränta betalat 80 000:-. När din skuld sedan är betald efter 20 år har du 1 000 000:- SEK på ditt konto hos JAK och dina årskronor är nere på noll.
Dessutom måste du deponera 6% av ditt lån som en insats du får tillbaka när lånet är löst, så du får i praktiken ut 1 060 000:- efter 20 år. Se det som att JAK tar 6% i uppläggningsavgift för ditt lån.
Om den här formen av bankverksamhet var den enda som finns skulle det vara gott och väl. Men i verkligheten så sker 99.999% av all kreditgivning via inflations- och bubbeluppblåsande fractional reserve banking, som pumpar upp penningmängd, inflation och tillgångsbubblor (inom aktier, bostäder, råvaror mm).
Så den som väljer JAK gör det av ideologiska skäl och binder ris för egen rygg i en grandios akt av självspäkning. För 1 MSEK om 20 år är inte värd lika mycket som 1 MSEK idag.
Får man däremot deflation istället för inflation är JAK fantastiskt. I princip kan inte banken gå i konkurs då den inte kör med hävstång, och depositionen om 6% innebär att 6% av alla lån kan haverera totalt utan att banken alls lider av det. Dessutom lånar man ju bara ut till folk som har råd att amortera dubbelt. Redan efter halva tiden har du ju lika stora tillgångar som skulder hos banken, plus att låntagarna har utrymme i sin ekonomi för att minska amorteringen om det blir problem med betalningarna, även om man då alltså får spara mer eller längre för att sluta på noll i årskronor.
Så tror man på varaktig deflation (Japan-scenariot) så för all del JAK. Annars är det ett ideologiskt självspäkarval. Principiellt viktigt men med samfälligheternas tragedi så stämmer det inte ens i bäcken. Man kan se JAK som en sorts bankernas miljörörelse, och det finns också hårda kopplingar till just miljörörelsen. Kunderna är i många fall miljömedvetna, om de nu inte av religösa skäl inte får låna till ränta, men väl till procentuella avgifter…
Står man bara ut med att spara pengar utan ränta, ungefär som hos storbankerna, så kan man känna sig trygg med sparpengar hos JAK som även omfattas av insättningsgarantin. Men vitsen med att spara pengar hos JAK är att ge dig möjlighet att ta lån i framtiden. Vill man inte ta några lån så är ett sparande hos JAK meningslöst, annat än för att minimera risken att behöva fastna i väntetiden på att insättningsgarantin skall betalas ut.
24 kommentarer
Bra artiel.
Kan man inte tänka såhär?
Om vi bortser från bostadsmarknaden och säger att det man lånar till (din vara) blir dyrare i takt med inflationen.
Så blir ens summa varje år med JAK:
-inflationens % på tvångssparade kapitalet
-inflationens % på depositionen
-2,8% avgift delat på 20 år, dvs -0.14% per år
+inflationen % på din vara
Och med banklån:
-bankräntan, vilken bör vara större än inflationen
Håller med dig gällande idiologin kring JAK. Jag är av åsikten att det borde införas Mediainspektionen då jag Hatar medier som DI och aftonbladet! Man får inte marknadsföra sig med gratis eller vilseledande namn och reklam, men för aftonbladet går det bra! de vet mycket väl att de flästa läser bara rubriken och sedan tycker till på buss, arbete osv!
Vidare gällande JAK så får man ingen ränta för sparande, skulle detta läggas som amortering tille ett vanligt lån så blir räntedelen minder år efter år! på jag betalar du 3% på fullt belopp år 1 och år 20.
edit 11:10
vid vanligt banklån "tjänar" man också på att ens vara går upp i pris med inflatonen.
En kartläggning vad bankfrälset har för personalräntor på sina egna lån vore intressant.
Så du menar att bara för att 99% av alla banker utnyttjar ett vansinnigt system så är det ingen idé att välja ett vettigare alternativ?
De flesta människor har lån. Och inflationen tuggar ju såväl lånet som sparandet lika mycket så summan blir väl jämt upp?
Jag tycker det är bra att JAK finns som alternativ och hoppas att fler väljer att överge det vansinniga spekulationssystemet.
Man blir inte lyckligare av avkastning.
"Som en aktiv i JAK uttryckte det, bankväsende skapat av naturvetare som har koll på enheter. Vad för enhet har ränta?"
Vilket enfaldigt uttalande. Ränta är krona per krona, dvs så är det ett enhetslöst tal, en kvot.
Är inte avgiften en procentsats under hela låneperioden? Dvs inte per år som kalkylen i bloggen visar.
Håller med om att det är hål i huvudet med JAK som det ser ut idag MEN med en ändring skulle det funka.
1. Inflationskorrigering (d.v.s. inte ränta) införs på både in och utlåning. 100'000:- -> 103'500:- om inflationen hamnar på 3,5%. Korrigeringen betalas in/ut löpande på lånet.
Nu är vi har en produkt som fungerar rent tekniskt så blir den intressant för all typ av konsumtionssparande där det kan behövas en hävstång typ hushållsbuffert eller bilkonto.
Framförallt för hushållsbuffert ser jag stora fördelar då man genom att ha 50'000kr sparade efter 5år kan få tillgång till 150'000kr där 100'000kr skall betalas in över 2,5år blanco (~3000kr/månad + inflationskostnad). Kan ju vara bra ifall pannan rasar, taket blåser av eller vad det nu kan vara.
Är lite osäker på om man går plus eller minus (någon kan ju räkna) men det borde vara så nära att det är värt ev. förlust att ha en säker kredit någonstans.
Dessutom bör man ju passa på att "spara" hos dom nu när sparpengarna i alla fall just inte är värda något (lågränta) och ta lån när räntan ligger högt….
en annan aspekt är ju att staten uppmuntrar alla blt'are med ränteavdraget, denna möjlighet ges inte för JAK'are
/Alex
nån skrev i kommentaren att avgiften var avdragsgill
Jag får intrycket att det kan vara fördelaktigt om man har ett skogskonto på JAK och samlar ihop poäng för att kunna ta ett lån som en vanlig bank skulle ha klassat som ett blancolån.
Eller om man vill ge sina sparpoäng till någon som skall starta ett företag, villket gör att kravet på avkastning minskar rejält för företagaren.
Kom ihåg att JAK står för Jordbruk Arbete Kapital
Anders Rydén
Lite roligt att "vanliga" banker med påhittekvot (det Orwellianska ordet bankerna använder är hävstång)bara kan konkurrera med JAK när det är inflation. Så då måste d vanliga bankerna se till att det är inflation för att folk inte ska börja springa till JAK. Och hur ser de till att det blir inflation? Jo, genom att skaffa en än större påhittekvot som de kan använda när de skuldförslavar människor med. Och vad händer när Peak Debt-taket nås? Eller, såsom med Basel3, påhittekvoten måste minskas? Jo, pyramidspelet rasar ihop med saftig deleverage, penningmängdkontraktion och deflation.
Så framtiden tycks ligga hos JAK, trots allt.
Hej!
Det finns kanske en poäng i att inflationskompensera men kruxet finns som sagt i det ekonomiska systemet som med dagens otroliga kreditexpansion kräver att vi har inflation.
Vidare, varför ska de som tar lån i JAK kompensera för de som sparar? Det är alltid någon som betalar för den ränta man som sparare kvitterar ut, oavsätt vilken bank det handlar om. Räntebetalningarna är något de som betalar ränta måste hitta i ekonomin. Så rent ideologiskt ser jag, medlem i JAK det som omoraliskt att ränta tas från låntagare och ges till sparare.
En annan funktion som finns i JAK och är värd att nämna är det går också att spara för att hjälpa andra. Genom att spara får du poäng du kan skänka till andra låntagare. Flera kommuner har sparat åt olika föreningar i dess närhet som på så sätt fått lån till en så låg månadskostnad de aldrig annars kunde få. I medlemstidningen finns det annonser från personer som söker sparpoäng av olika anledningar. Andra medlemmar kan skänka sina poäng till dessa.
Så på det viset kan man odla den altruistiska sidan hos människor. Ekonomi kan faktiskt kan vara ett medel för att hjälpa människor istället för att fördela resurserna från låntagare till de få sparare som finns.
Så om man vill vara lite egoistisk och ha så hög vinst som möjligt kan en idé vara att man sparar i en vanlig bank med ränta, som då någon i andra änden av systemet alltid betalar. När man sedan tar ett lån i JAK utan att ha sparat spelar inflationen i princip ingen roll. Detta eftersom det lånade beloppet sjunker i värde samtidigt som eftersparandet inte blir så stort. Avgiften är dessutom inte en fast procentsats på lånebeloppet utan beror bland annat på amorteringstiden.
Det är ingen i tråden som nämnt att banken tar beslut i en demokratisk process där en medlem har en röst. Det skulle vara roligt att diskutera vidare här – speciellt om någon ser filmen "the money fix". Det skulle vara ännu roligare om ni blev medlemmar och delade med er av era kunskaper om ekonomi. Är man medlem får man gå grundkurs och vidare JAK skola där vi diskuterar rättvis ekonomi och ekonomiska system och anordna föreläsningar. (Själv var jag med och anordnade föreläsningen med Nicole Foss i Malmö som JAK betalade.)
Det går också vara med att påverka i banken, snart ska ett system för att rösta via internetbanken läggas till.
En sak till, angående avgiften. Idag är motsvarar avgiften 2,99% om du ska låna i ett år. 2,88% vid ett lån i 10år och 2,67% vid ett lån på 30 år. Denna avgift påverkas inte heller av hur reporäntan förändras så man slipper oroa sig. Den avtalas när du löser ditt lån förblir på samma nivå resten av tiden. Blir banken större kommer avgiften gå ner på grund av att fasta kostnader sjunker etc. Så det är bra att kalla det avgift eller kostnad istället för ränta så man inte blandar ihop begreppen.
Fast i slutändan kommer nog banken få det svårt när ekonomin kraschar men jag tror andra banker får det betydligt svårare.
Hälsningar
Erik Johansson
(medlem i Lunds lokalavdelning i JAK medlemsbank)
Hej Erik,
Jättefina tankar. Jag har ett par invändningar:
1.Ett system där den första sparande tjänar…hmm…exakt noll på att spara är nog inget vidare system för tillväxt, eller hur. Kommunism har inte problemet att det saknas incitament, den har problemet att incitamenten helt enkelt suger.
2. Du nämner att det är värt att nämna att det går att spara för att hjälpa andra. Detta genom att du får poäng du kan skänka till andra. I nästa stycke nämner du att man på detta sätt kan odla "den altruistiska sidan hos människor". Newsflash: det finns ingen altruistisk sida hos människor. Med det menar jag inte på nåt sätt att välgörenhet inte existerar; tvärtom, välgörenhet är förbannat fint (så länge det är valfritt och inte tvunget via, tja, exempelvis skatt), och något som gudskelov återkommer hela tiden. Den tenderar dock att endast återkomma när välstånd uppnås, vilket inte är alltför svårt att förstå om man är någotsånär påläst.
Jag vet inte hur du fungerar, men personligen ser jag till att jag mycket exakt kan rikta de pengar jag skänker till välgörenhet själv utan en massa konstigheter som att spara pengar utan ränta och tvingas välja från medlemmar av samma smått vansinniga klubb att skänka pengar till. Nej, jag tror hellre jag skickar pengar till exempelvis svältande barn i afrika eller dylikt än sparar räntefritt för att hjälpa en (citat Cornu) BLT att köpa sig ett hus.
Den där retoriken som i princip går ut på att demonisera pengar och kapitalism går inte heller riktigt hem; exemplet på "dokumentär" du tog upp är bara ännu en i raden av konspiratoriska missinformerade tramspellar som får pengar att verka vara något det inte är. Det enda jag konstant håller med varenda konspirationsontologi om är att centralbankers monopol på pengar/fiat money inte är på något sätt önskvart; problemet är förstås att ingen av de här "dokusen" någonsin stannar där utan fortsätter att utmåla pengar, anskaffandet av pengar och kapitalism i sin renaste form som satan själv. Det går minst sagt inte alltför bra. Att människor får möjligheten att privat skapa egna betalningsmedel håller jag helt med om; att kapitalism som företeelse är av ondo kan jag inte på nåt ställa mig bakom. Problemet är förstås att folk (fårk) nuförtiden likställer fiat money med kapitalism, och mer fel kan det ju inte direkt bli.
Vidare tar du upp att banken tar beslut i en demokratiskt process där en medlam har en röst. Vilka fina ord, inte sant. Men, möjligt att du missat detta, men även banker har detta. Det kallas rösträtt i form av aktier. I TILLÄGG till detta är faktiskt rösträtten fördelad till ägandet i banken, till skillnad från det system som du verkar beskriva. Nu är jag inte helt påläst, men ditt "varje medlen har en röst" verkar syfta på en icke-proportionell röstfördelning. Jag har inte en susning om vem du är, men jag har väldigt svårt att tro att du är särskilt intresserad av att Slösare Slöson som lånar 500 spänn till godis har lika mycket att säga till om hur er bank ska fungera som du själv, förutsatt att du själv inte är Slösare Slöson förstås utan istället sparar/lånar en desto mer ansenlig summa pengar och sköter din ekonomi i övrigt.
Isch då, i min ihärdighet lyckades jag tydligen passera teckenbegränsningen och får således fortsätta här:
Låt oss säga att jag rent hypotetiskt skapar JAK2; vem här vill göra den första insättningen när, helt enligt full reserve banking, det inte finns några pengar att låna, och du som förste insättare får exakt noll i ränta på den här insättningen.
Någon altruist kanske? Jag tippar på att herr Altruist hellre ser till att rikta sin välgörenhet till något där han själv kan bestämma vem förmånstagaren är istället för att chanssätta in hoppas på att låntagare 1 inte är någon som fått för sig att skaffa ett nytt badrum i förhoppning att hans bostadsspekulation ska generera ännu mer vinst.
Skönt att man slipper slipper oroa sig för avgiften då den inte är avhängig av reporäntan. Fast vänta nu, om nu reporäntan stiger en massa så ökar ju alternativkostnaden av att ha ett räntefritt sparande med påtvingat ökat sparande..hmm. Nä, det kanske inte var helt orosfritt ändå.
Ber på förhand om ursäkt för eventuella stavfel och non-sequitur, inte fullt nykter i skrivande stund men hoppas att jag ändå med min av sprit förringade förmåga, som förstås på intet sätt var annat än ringa från början heller, lyckats förmedla en och annan tanke värdig ett öde mer än direktarkivering i det runda arkivet.
Mycket begreppsförvirring som råder kring begreppet sparande.
I ett rent kredits/skuldsystem finns inget sparande totalt sett. Skulderna motsvaras alltid mängden krediter så att det totala "sparandet" i hela ekonomin är och förblir noll oavsett hur mycket krediter/skulder som skapas. Om någon ska öka sin andel krediter betyder det bara att denne måste dra ner brallorna än mer på de som redan sitter i skuld. Så när t.ex e24 fullständiga pucko Annika Creutzer går ut och berättar att alla måste spara så är det skitsnack i kvadrat. Utan skulder finns inga krediter m.a.o utan skuldslavar finns inga krediter.
JAK banken fungerar inte på samma sätt då de lånar ut centralbankspengar och drar således inte ner brallorna på någon (visst man kan leka med tanken att centralbankspengar också är krediter men det är de bara rent bokföringsmässigt – det är Riksbanken som har full makt över hur mycket centralbankspengar det finns – så en sådan diskussion är också bara ett kvasi-sidospår).
JAK kan nog välta hela banksystemet om det blir deflation och/eller om räntan på bankernas påhitt kallat krediter blir högre än vad JAK tar.
Betänk att Nisse får för sig att börja spara på JAK-banken för att så småningom ta ett lån hos JAK(och här är det fråga om spara och låna för JAK-banken har bara centralbankspengar – de andra bankerna har 99% påhittade krediter).
Nisse kommer då flytta sina krediter som han har hos, säg Nordea. Men bankerna inbördes ser inte varandras krediter som pengar och vägrar ta emot den andra bankens krediter – de ska ha centralbankspengar. Så om Nisse flyttar säg 28000 kronor från Nordea till JAK-banken så rycker JAK-banken undan mattan för 10 miljoner av Nordea-krediter som de hittat på med den påhittekvot (hävstång)till boskuldtorskar som Ingves anger i ett tal. Ni kan ladda ner talet härifrån:
http://parasitstopp.wordpress.com/ingves-om-den-vansinniga-skuldsattningen/
Dvs om många började flytta till JAK skulle hela kredit/skuld pyramidbygget rasa på samma sätt som vid en bankrusning (samma pryl där då kontanter som folk hämtar ut är centralbankspengar och utgör grund för bankerna kredituppblåsning).
Hej hej!
Jag får återkomma med ett längre svar. Men något jag reagerar på är hur du kan påstå att en vanlig bank har ett demokratiskt system??
Från wikipedia, rösträttens utveckling i Sverige: "Under slutet av 1800-talet var det dock fortfarande endast en liten del av befolkningen som hade rösträtt. För rösträtt krävdes en taxerad årsinkomst av lägst 800 riksdaler eller fast egendom med lägst 1 000 riksdalers taxeringsvärde eller arrende av jordbruksfastighet av ett bestämt värde."
De flesta invånarna i Sverige har en skuld till en bank. Däremot de få som inte har en skuld, har pengar kan köpa aktier i en bank och på så sätt få rösträtt. Med tillräckligt många röster kan de tillsätta en styrelse som har laglig rätt att skapa pengar, de beslutar vilket räntegap banken ska ha, hur mycket aktieutdelning ägarna i banken ska få och hur mycket som ska gå till de anställda i form av rörliga ersättningar, bonusar för att de gör ett bra jobb med sin kreditexpansion. Predatory lending är begrepp att fundera över.
Jag tycker det är skrämmande om du kallar systemet i en vanlig bank för demokratiskt. Bankverksamheten är ju en del av samhället och visst finns det väl kopplingar mellan lagstiftare i riksdag och ägare av banker. Eller? Kanske inte. Jag ska kanske inte vara så konspiratorisk och inte bekymra mig för demokratins utveckling i Sverige.
En sak till! Vem är Slösare Slösson? Jag antar att Slösare Slösson måste ha någonstans att bo, antagligen i ett hus där hyran eller priset går upp.
Vänliga hälsningar Erik
Tjena Erik!
Nä, helt rätt! Bankernas skuld/kredit-förslavande är tvärtemot något som totalt omöjliggör politik och demokrati samt ett fritt ekoniskt system (att de lyckats lura i så många att ju mer skuldsatt en ekonomi är desto mer fri är den är ju ett illusionstrick av första graden). Allt snack om höger/vänster blir fullständigt bullshit i ett kredit/skuld baserat penningsystem. Skrev om det här:
http://parasitstopp.wordpress.com/det-finns-ingen-hogervanster-politik-bara-finansparasitism/
Jag tycker att JAK verkar vara ett bra system.
Heder åt en bank som verkar för ett solidariskt
samhälle istället för ett roffarsamhälle. Vi
lever en kort stund på denna jord så varför inte
utnyttja denna tid till något av värde.
Och med värde menar jag att vi, svaga, starka,
sjuka som friska gör det bästa för att tillvaron
skall bli så bra som möjligt för oss alla.
Poängen med JAK:s låneavgift – och varför den heter så och inte låneränta – är att den är oberoende av rörelser på penningmarknaden. Den är till för att täcka bankens administrativa kostnader. Den går inte till att finansiera upplåningskostnader för kapital och kan därför budgeteras i förväg, till skillnad från den vanliga bankräntan vilket även om den har lång bindningstid är beroende av ett spotmarknadspris för kapitalupplåning.
Angående den ideologiska späkningen har du till viss del rätt, men det finns ett annat motiv till att spara i JAK och det är att slippa bekymra sig om penningmarknaden i sina livsval. Jag har bara använt mig av JAK sedan 1980-talet, som mest har jag lånat 466 000 kr och för närvarande har jag mer sparat än låna. Lagom till pension faller ett större belopp ut, så jag behöver inte bekymra mig om pensionssparande heller.
Jag skulle tro att jag vet minst om penningmarknaden av alla penningintresserade personer i landet.
Jerker Nordlund – tidigare ordförande i JAK
En kommentar till angående JAK:s låneavgift. Att den idag har formen av en procentuell årlig ränta, vilket den inte hade tidigare beror på två saker.
1) En analys av det korrekta sättet att finansiera en bank map. fasta och rörliga kostnader visar att man kommer en rak procentuell ränta på allt utlånat kapital mycket nära. (Du kan få analysen av mig om du vill)
2) Skatteverket kräver räntans form för att bevilja ränteavdrag för låneavgiften. Detta är ett konkurrensvillkor vi bör ställa upp på. Man måste vara både snäll och stark, som Bamse sade.
Vad gäller JAK:s hederlighet håller jag Michael Rowbothams ord nära om hjärtat: "- You are an island of credibility in a sea of dept." Detta ger även huvudargumentet mot JAK som du också är inne på – det räcker inte med att vara en flotte om man vill rädda kreditmarknaden , man måste bli själva havet.