Krisberedskapsbuffert: Glöm inte smaksättarna

När det gäller att lägga upp en krisberedskapsbuffert med livsmedel, aka prepping, t ex i enlighet med Civilförsvarsförbundets rekommendationer, så är det lätt att glömma bort att man faktiskt ska äta maten också – det ska fungera som maträtter och måltider. Därför är det av högsta vikt att man även har buffrat upp med de smaksättare som förvandlar krisberedskapsbufferten till något gott.

Inom survivalistkretsar blir det ofta ett fokus på energiinnehåll och sammansättning, men det gäller alltså att inte glömma den viktiga faktorn smaken. För barnfamiljer är detta extra viktigt, då speciellt barn, men även vuxna, snabbt kan sluta äta och börja svälta om kosten är enformig eller smaklös. Det går att svälta ihjäl fast man har mat, helt enkelt därför att bara äta kokt ris hela dagarna tar bort matlusten.

Som bekant existerar det inga som helst statliga eller kommunala beredskapslager för mat längre, utan ansvarsprincipen gäller. Den som har ansvar för något till vardags har ansvar för detta vid kris. Kommuner och landsting har alltså faktiskt ansvar för att ha beredskapslager för skolmat och patientmat, liksom privata inrättningar för slutförvaring av pensionärer har detta. Men ni kan ju själva räkna ut om Carema sitter med tre månaders mat till sina pensionärer lagrade i ett förråd. Kommunen lär knappast ha det till sina slutförvar heller.

Som hushåll är det iaf ditt eget ansvar att ha en krisberedskapsbuffert, vilket de flesta förstås inte har. 80% av hushållen står utan mat inom fyra dygn vid strömavbrott.

Nedan är Civilförsvarsförbundets förslag om krisberedskapsbuffert per person och vecka.

“Förslag på livsmedel i reservförrådet – räcker för en person i en vecka:Kött- och fiskkonserver, 1000 gGrönsakskonserver, 2000 gRis eller pasta, 500 gPotatismospulver, 500 gTorkade bönor och linser (kan även groddas), 500 gGryn, flingor, (vetemjöl), 500 gHårt bröd, skorpor och kex, 1000 gSmör, margarin, 500 gSoppor (pulver / burk), 500 gTorrmjölk, 500 gSaft eller juice, ca 3 liter färdig”

Några smaksättare fanns inte med på listan, inte ens peppar och salt.

Låt oss ta en enkel och näringsrik frukost, som dessutom är energisnål att tillaga. Vatten tillkommer. Likt föreslås i bibeln Nuclear War Surivival Skills (PDF, se t ex kapitel nio), som är användbar även generellt, så är kokta spannmål i olika former, dvs gröt, något som visar sig accepteras att äta under lång tid. T ex havregrynsgröt. 

Vatten, salt och havregryn blir havregrynsgröt. Till detta tar man lite mjölk.

Kanske inte så kul. Men låt oss tillföra lite smaksättare, annat än salt.

Genast betydligt godare. Utmärkt till både frukost, lunch och rent av middag. Man kan förstås variera vad för slags sylt som används i all oändlighet.

På bilderna kan ni nu notera att de flesta förpackningar är små. I princip alla smaksättare, även honung, håller lång tid i rumstemperatur, men ska förstås helst stå mörkt, svalt och helst torrt, dvs i en sk sval. En del produkter går även att ha i en matkällare, där fukthalten är högre. Däremot kan hållbarheten bli begränsad efter öppning och man vill inte ha matförgiftning ovanpå allt annat. Enklast är därför att använda mindre burkar, så man äter upp öppnade förpackningar relativt snabbt. Eftersom jag om möjligt bara köper ekologiskt, så brukar det dessutom bli små förpackningar per automatik eftersom ekomatproducenterna tydligen anser att det endast är singelhushåll som äter ekologiskt.

Låt oss ta ett annat exempel. En bra lunch eller middag. Varm korv med bröd.

Vatten, salt, jäst och vetemjöl till korvbrödet. Och korv.

Kanske inte en sådär fantastisk smakupplevelse. Men den blir enkelt betydligt godare.

Självklart Nissesenap. Kan konstatera att den klår alla annan senap på den svenska marknaden.

Tillför man ketchup och senap (bägge håller länge i oöppnat skick, men vill stå kallt efter öppning), och varför inte en näringsriktig burk öl, så höjer det måltiden rejält.

En bunt oöppnade smaksättare

En fördel med smaksättare är att man ofta enkelt kan göra dem själv, främst sylt, marmelad och gelé. Man kan även lägga in exempelvis gurka, vilket finns med på bifogad bild, där man som exempel även hittar en egenlagad syltburk. Att odla och torka sina egna kryddor är dessutom väldigt enkelt. Av den anledningen råkar det bara vara peppar och kanel med på fotot – årsförbrukningen av de flesta örtkryddor ordnar vi själva. Och som bloggrannen Nisse på Torpet bevisat om och om igen, så är det enkelt att göra sin egen öl. Jag har själv smakat på Nisses öl, och det var en mycket positiv upplevelse.

En annan fördel är att smaksättare ofta går att få tag lokalproducerade om man inte gör dem själv. Just inläggningar och syltningar är bland det vanligaste att förädla småskaligt, för att inte tala om honung. Dock kräver förstås inläggningar tillförsel av råvaror som salt, ättika och socker, vilket kanske inte produceras lokalt. En fördel är dock att både salt, ättiksprit och socker går att lagra nästan hur länge som helst under rätt omständigheter.

I slutändan vet man själv vad hushållet äter för smaksättare och vad det finns för mat i krisberedskapsbufferten. Så det är bara att se till att ha rätt saker hemma. I sin enklaste form handlar det om en köpbuffert, vilket beskrivs i tidigare inlägg. Man ser helt enkelt till att ha en extra burk av allt man normalt konsumerar. För kom ihåg att när strömmen går blir de öppnade burkar du har i kylskåpet snabbt dåliga, speciellt om man inte skött hygienen ordentligt när man använt dem.

Relaterat så måste man förstås ha tillgång till dricksvatten, både som dryck och för matlagning och hygien, och vid strömavbrott eller avbrott i transporter, så är rent kommunalt dricksvatten snabbt borta. Utan lastbilstransporter till vattenverken blir det kommunala vattnet odrickbart redan efter fem dagar, om man nu inte på grund av strömavbrott tappat trycket i ledningarna tills dess.

Krisberedskapsbufferten behöver också innehålla energi nog till att tillaga den tänkta maten, och man behöver även hygienprodukter, som diskmedel och tvål. När det gäller energiåtgång för tillagning så är t ex ris betydligt energieffektivare än pasta. Det räcker att koka upp riset och sedan svepa in kastrullen rejält i isolering, t ex handdukar, så har man färdigt ris tjugo minuter senare, medan t ex pasta måste koka i sina 5 – 15 minuter.