Den svenska konjunkturen växer sig allt starkare och tog ett ordentligt kliv vidare uppåt i grön högkonjunktur i december. Enda detaljsektorn som är kvar nere i djup lågkonjunktur är massaindustrin, medan cykliskt tidiga sektorer som arktiktekter upplever överhettning, liksom hotell, hemelektronikbutiker m fl. Till och med IT-konsulter är i högkonjunktur, om än tidigt.
Konjunkturinstitutets (KI) barometerindikator (“konjunkturbarometern”) klev upp +2.2 punkter till +3.7 och cementerar därmed att Sverige gått in i högkonjunktur. Bara byggsektorn backade bland huvudsektorerna.Den enda huvudsektorn som är kvar i lågkonjunktur är hushållen som sänks av sitt mikroindex, dvs synen den egna personliga ekonomin, medan man tror att alla andra och svensk ekonomi i stort är uppe i högkonjunktur.
Tittar man på detaljsektorerna nedan så ser man att endast massaindustrin är kvar i blodröd djup lågkonjunktur, medan trävaruindustrin fortfarande upplever lågkonjunktur, liksom kemisk industri. Men det är överhettning inom grafisk industri, ståindustrin, elektronikindustrin och annan transportmedelsindustri vilket förmodligen inkluderar försvarsindustrin.
Inom bygg upplever anläggningsarbeten, dvs infrastruktur, överhettning.
Handeln är också överhettad drivet av detaljhandeln (konsumentbutiker) medan partihandeln (företagsbutikerna) segar efter undantaget partihandel med jordbruksvaror som upplever överhettning. Inom detaljhandeln är dagligvaruhandeln fortsatt överhettad, liksom bensinstationer och hemelektronik upplever extrem överhettning på +24.5. Samtidigt är det lågkonjunktur i onlinehandeln med -8.9, så konsumenterna vill nu handla i butik. Å andra sidan är barometern relativ och efter onlinebutikernas goda år under pandemin så är det rätt självklart att man inte kan uppelva det samma nu.
Tjänstesektorn har högkonjunktur, där hotell och arkitekter upplever överhettning. De senare är tidigt i cykeln och varslar om att byggsektorn kommer ta fart framöver. Det börjar rent av vända för bemanningsföretagen, även om de fortfarande med knapp marginal är kvar nere i lågkonjunktur.
Till och med IT-konsulter upplever högkonjunktur, om än med knapp marginal. Ja, kära läsare, din anekdotiska upplevelse innebär inte att alla andra har det som du.
Nu tror inte jag att utvecklingen kommer rusa på i decembertakten, för i så fall har vi överhettning i svensk ekonomi framåt maj, och i så fall eventuellt att man ska gå ur börsen i juli, utan jag tror det kommer ta lite mer tid än så och först bli dags att enligt konjunkturmodellen minska börsexponeringen till hösten eller framåt årsskiftet 26-27.
Jag vet att många läsare är besvikna över verkligheten och att vi går mot ljusare tider, men ni kan väl sitta och tycka att det är för djävligt i alla fall och att det var bättre förr osv ändå. Vi andra tittar på statistiken och konstaterar hur verkligheten faktiskt är.
Men oroa er inte, om några år är lågkonjunkturen tillbaka igen. Ingen politiker någonsin har kunnat påverka konjunkturcykeln även om vi med valår 2026 kommer få höra Tidölaget försöka hävda att världskonjunkturens återhämtning är tack vare dem. Det är den inte. Återhämtningen sker trots politiker, inte tack vare. För att kunna motivera sin fortsatta existens måste de dock blåsa upp sig och hävda att de är orsaken till allt gott och deras politiska motståndare samt lämplig minoritet till allt ont.
I övrigt så väntas nog rekord för julhandeln i år.
Och cornumetern visar preliminärt på nya konjunkturrekord. Notera att likt för KI:s konjunkturbarometer är det preliminära klivet i december större än de tidigare uppgångarna. Cornumetern mäter säsongs- och trafikjusterade reklamintäkter på bloggen. Blir intressant att se januari, som tillsammans med juli är årets säsongsmässigt sämsta månader och om januari då orkar hålla takt med konjunkturuppgången. Även om man säsongsjusterar kan ytterlighetsmånader på nedsidan spreta rätt mycket.
31 kommentarer
Jag tror (enligt egna upplevelser) att dessa mätningar ser på framtiden medans många “vanliga arbetare” upplever bara nutid.
Så när konjunkturbarometern går ner och blir blodröd så upplever många att det fortfarande går bra – dvs man har inte börjat märka av effekterna.
Och när konjunkturbarometern går upp och är hög så upplever många fortfarande de negativa effekterna av lågkonjunkturen.
Barometern innehåller ju både frågor om nuläga och vad man tror framåt, så ja, den ligger lite före upplevelsen. Men även framåtblickande indikatorer påverkar ju den egna sinnesstämningnen – “nu är det skit, men i vår, då jäklar åker vi på storsemester”.
Går ju att gräva ner sig i KI:s statistikdatabas och kolla på de enskilda indikatorerna för enskilda sektorer så kan man se detaljerna om det är nuläge eller framtidsutsikter, t ex vad gäller behovet av att anställa.
Jag känner liknande som dig, ”min” bransch är en bit bak från själva loket så även när loket känner av lågkonjunkturen så kan min bransch vara het eller i alla fall inte ljummen.
Kanske även ett antal större företag och geografiska områden har mer tryck som bloggaren nämner ex försvarsindustrin BAE och SAAB.
Då jag bor på hotell i tjänsten så är den geografisk stekhet och iskall beroende på ort och några timmar bilfärd.
Nej nej, det är Ny ekonomi nu och all statistik stämmer inte 🙂
Finns ju både förcykliska och sencykliska branscher. Arkitekt typisk förcyklisk, bemanning sencyklisk.
I en sorts skolbokstolkning av en konjunkturcykel. I den tolkningen toppar cykeln när räntan stiger “pga brist på sparkapital” högre än vad investeringar kan bära, varpå diverse investeringar kraschar och frigör kapacitet. När räntan sedan sjunker pga färre investeringar och lediga resurser kan det börja om igen. En delvis felaktig pedagogisk berättelse.
Jag gissar att svensk konjunktur nu drivs av investeringar i försvar, ur europeiska statsbudgetar.
Men illustrativ oavsett. Eller så kan man säga att pengar till investeringar sinar, varpå konjunkturen dyker.
Läste en artikel i tidn Ingenjören. Hägglunds i Ö-vik (idag BAE Systems) har gått från 260 till 1200 tjänstemän på 4-5 år. Pga logistik med inflyttning etc finns det tre satellithubbar så alla får plats.
Specialister, oavsett om arbetare eller tjänstemän har fullt upp.
Det är IT bubblan som har spruckit lite för konsulterna och så är det de arbetare som inte hållt sig aktuella som är drabbade.
Livsexempel. Förra jobbet drog ner pga vikande produktion förra julen.
Arbetsledare blev av med jobbet, drabbades samtidigt av nån neurologisk åkomma. Under perioden då man skulle friskskriva honom så fick han ett nytt jobb. Där nya arbetsgivaren sa att det är så stor brist på personal att de hellre tog risken att anställa honom under rehab än att nån annan tar honom när han är “helt frisk”
Personen ifråga var en grym arbetsledare och kunde hantera både nyanställda som knappt kunde språket eller sånna “it-gubbar” som jag. Dessutom väldigt trevlig och nån jag tror de flesta här skulle kunna snacka skit med en timme.
Är man arbetslös är det faktiskt lite brutalt men sant att säga “du behöver göra dig mer attraktiv”.
Skulle nog säga att de hotell och restauranger jag frekventerar juletid aldrig haft så mycket att göra som nu. Och även arbetare går ut och äter. Exv var det väldigt många som var och “bara åt frukost” på julens hotell.
Det är väldigt kul att se de duktiga näringsidkare som kunnat trimma sina koncept gått hela ur krisen och nu kan skörda det man sått.
Tror en viss del av den tidigare återhämtningen i ekonomin kan tillkomma Tidöpartiernas förtjänst. Dels vad det gäller att skapa ordning och struktur i samhället igen efter många års lealöst styrande. Dels deras satsningar på ge medborgarna hopp om mer pengar i plånboken. Skattehöjningar är inte någon universallösning på problem. Tvärtom
Eh, va? Det har aldrig varit oording annat än en massa skrik från livrädda snöflingesvärjisar som läser Aftonbladets rubriker istället för att gå ut genom dörren.
Men Tidö kör med underskott och skickar räkningen till framtiden, och det brukar ge en viss effekt i alla fall. I ärlighetens namn står sossarna och hejar på – i alla fall när det gäller lånefinansierad försvarsuppbyggnad – så frågan är om det hade gjort någon jätteskillnad.
Hursomhelst verkar läxan från 90-talet vara glömt och vi är som vanligt på väg att byta extremläge. Från dumsnålt till lyxfällan.
Det är ju bara att jämföra skuggbudgetarna – totalt brukar det duttas några miljarder hit eller dit mellan de politiska alternativen.
Sverige lånar väl inte till försvar, hoppas jag. Det är ju statens viktigaste uppgift.
Däremot är det helt OK att låna till vård, skola och omsorg, tycker jag, men det är ju inte en uppgift för staten.
Nu skulle jag säga att SVPKMPC inte är ett piss bättre.
De ville ju förbjuda tillverkning av cement i sverige, stänga alla gruvor (mineraler till gröna omställnignen skulle ju komma från enhörningsfisar) och mer eller mindre mångdubbla elpriserna. För att inte tala om drivmedel. I SVPKMPC värld så kommer alla varor teleporterandes från prusiluskans specialavdelning. Transporter är alla utav ondo enligt dem.
Så hur tror du underskottet hade sett ut om allt det de tänkte göra inte stoppades av tidelaget?
Som byggare upplever jag svag, mycket svag uppgång. Har dock sett på byggen nu i höst konkurser och uppsägningar bland murare, rörläggare och elektriker.
Även vid överhettning finns det folk som blir av med jobbet och företag som går omkull eller lägger ner.
Som partimedlem är jag inte helt objektiv, men håller inte helt med dig.
(Vi) politiker kan inte påverka konjunkturen, men har makt att fatta dåliga beslut så att det kan gå sämre.
Så det gäller att välja politiker som inte klantar till ekonomi och samhälle för mycket.
Dvs “trots politiker”.
Politiker kan framför allt se till att smörja eller i värsta fall sanda kugghjulen.
Det är ju fascinerande att småföretagarna röstade fram Svenska skatteverket som den smidigaste myndigheten flera år i rad. Politikerna skulle lätt kunna sänka den svenska ekonomin ett par procent genom att ge ut ett par riktigt dåliga reglerbrev (eller vad det heter) till den myndigheten.
Och se till att det finns automatiska kontra-konjunktur mekanismer i systemet (typ skattefinansierad a-kassa och allmänna trygghetssystem som gör att vi inte fastnar i lågkonjunkturer när vi klamrar oss fast vid våra sista slantar).
Så politik spelar roll. Men kanske måttligt under en enskild konjunkur.
Skatteverket är en riktigt bra myndighet för oss småföretagare. Faktiskt.
Svenska skatteverket är rent magiskt.
När man berättar om deras service för utländska kollegor tror de inte en.
Antagligen en av de svenska myndigheter som är bäst för innevånarna. Trots ett till ytan sett “tråkigt” uppdrag.
Att massaindustrin har det kämpigt i en stigande konjunktur säger mig att annonseringen har flyttat över från print till nätet (duh!), annars var just finpapper en bra konjunkturindikator. Detta får mig även att dra slutsatsen att man inte, såsom — om jag inte missminner mig — bloggaren gjort vi tillfällen, kan använda nätbaserad annonsering som en sådan indikator utan att ta hänsyn till den strukturella förskjutningen i annonsering mot just nätbaserade medier.
Att annonsering flyttat till nätet är inget nytt alls. Dessutom är det Facebook och Youtube som tar annonspengarna, inte vi som sysslar med text.
Massaindustrin är ju tvedelad.
Svenska massa i norr är kraftliner och går som tåget när alla shoppar och ska ha paket.
Bruken i söder har varit hygienpapper och tidningspapper och där har man haft enormt svårt att möta konkurrensen.
tryckt press är verkligen på utdöende. Likt Såssarna är det något främst för 50+ och nå¨got man gillar innan man dör 😜
Att annonseringen har flyttat från trycksaker till internet är mycket bra. Det finns inga bra annonsblockerare för trycksaker.
Jag tycker att konjunkturmodellen är intressant ur ett investerarperspektiv. Jag undrar dock om det finns liknande modeller för världsekonomin? De flesta har nog inte majoriteten av sitt börsinnehav exponerat mot Sverige. Ni som använder konjunkturmodellen, går ni in och ur hela världsmarknaden baserat på just Sveriges plats i konjunkturcykeln? Jag är bara nyfiken, jag vet såklart att en inte ska ta ekonomisk rådgivning från internet osv.
Jag kör världsmarknaden. Det är inte så att lilla Sverige inte följer världskonjunkturen.
Sverige är ett litet export och importberoende land i utkanten av världen
Ett fruktansvärt bra litet land som slår över sin viktklass.
Men ändock ett litet export och importberoende land i utkanten av världen.
Finns få länder som gagnats så mycket av handel och globalisering som vi.
Och därmed är vi i stort sett beroende av omvärlden för vårt välstånd.
Mycket uppskattat med dessa månadsvisa uppdateringar!