Börserna faller i de asiatiska tidszonerna under torsdagsmorgonen. Kronan faller efter att Riksbanken som väntat sänkte styrräntan, men även öppnar för fler sänkningar. Den svenska centralbanken sänkte också likt Konjunkturinstitutet prognosen för svensk ekonomi.
Stockholmsbörsen var i stort oförändrad på det väntade riksbanksbeskedet och OMXS30 gick -0.11% (-0.99% i år) medan OMXSPI gick +0.02% (-2.00% i år). Kronan rasar rejält till 9:68 SEK för USD och 11:09 SEK för EUR. Inte på grund av sänkningen utan på det så kallade duvaktiga beskedet om möjliga ytterligare sänkningar framöver vilket marknaden inte hade prisat in. T ex ska storbanker som Swedbank, Handelsbanken och SEB sänkt sina ränteprognoser och tror på ytterligare sänkningar, där SEB och Swecbank tror på en sänkning i september och Handelsbanken på att det finns stöd för en sänkning i augusti men lämnar exakt tidpunkt öppen.
Riksbanken sänkte också prognosen över svensk ekonomi från 1.9% i BNP-tillväxt i år till 1.2%, men tror inte på några effekter längre fram, till skillnad från Konjunkturinstitutet som sänkte prognosen för hela intervallet fram till 2028.
I sin prognos tror Riksbanken på 1.9% i årsmedelvärde för styrräntan år 2026, där räntan just nu alltså är 2.0%, vilket implicerar ytterligare en sänkning. 2028 väntas styrräntan vara tillbaka på 2.0% i årsmedel och själva prognosen för kvartalsmedelvärden öppnar för sänkningar mot slutet av tredje kvartalet i år, dvs september, men mer sannolikt under fjärde kvartalet eller första halvåret av 2026.
Viss lättnad för alla som har bostadslån med rörliga räntor alltså, som tillsammans med sänkta amorteringskrav och höjt bolånetak hoppas blåsa upp lånefesten så svenska hushåll kan tävla om vem som kan skuldsätta sig mest för att köpa en bostad som redan existerar.
Riksbanken tror att inflationen ska vara under kontroll, rent av lite på nedsidan av det godtyckligt önskade 2%, trots räntesänkningarna. Eller tack vare.
Guldpriset lugnade ner sig i amerikanska dollar och hittas därmed på 1 043:- SEK per gram trots raset för svenska kronan.
Även i USA tvekade börserna och S&P-500 gick -0.03% (+1.69% i år) medan Nasdaq 100 gick +0.00% (+3.37% i år), vilket visar att Stockholmsbörsen främst styrdes från husse i USA och inte av styrräntan i Sverige.
Bland techbroligarkernas FANANGST gick Tesla bäst på +1.80% (-20.25% i år och Spotify sämst med -1.54% (+58.74% i år).
Senaste i AI-dokusåpan är att Microsoft kan lämna samtalen med OpenAI där Financial Times uppger att ägaren är missnöjd med försöken att göra OpenAI till ett vinstdrivande bolag. Google och OpenAI ska kapa banden till bolaget Scale AI efter en jätteinvestering i bolaget från Facebook.
Microsoft sägs planera att säga upp tusentals personer, särskilt inom försäljning och lägga pengarna på AI istället.
Borta i de asiatiska tidszonerna faller börserna. ASX 200 går -0.05% (+4.51% i år), HAng Seng -1.96% (+15.88% i år), KOSPI +0.03% (+23.90% i år), Nikkei 225 -0.94% (-3.45% i år) och Straits Times -0.35% (+3.16% i år) i skrivande stund.
 | Att låna kostar pengar! Om du inte kan betala tillbaka skulden i tid riskerar du en betalningsanmärkning. Det kan leda till svårigheter att få hyra bostad, teckna abonnemang och få nya lån. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på konsumentverket.se. |
44 kommentarer
Tja, vi har ju fortfarande tillväxt. Bra att inflationen verkar ha mattats av.
Är det inte högst oklart hur ett höjt bolånetak ska hjälpa unga in på bostadsmarknaden? Genom att ges möjlighet att skuldsätta sig ännu mera kommer ju inte priserna på bostäder att gå ner, snarare tvärtom. Men det kanske är det egentliga syftet? Alltså att medelålders som redan är väl etablerade på bostadsmarknaden ska kunna fortsätta att tjäna pengar på sitt boende. Men vem ska ha råd att köpa? Vi har samma höga arbetslöshet som Grekland!
Jag är också delvis skeptisk till förslaget, men motiveringen är ju att människor med lägre kapital och högre inkomst ska ges bättre möjlighet att köpa bostäder. Lägger man till att ränteavdraget för privatlån slopas, så tycker jag faktiskt att de nya reglerna är ganska rimliga.
Studerar man lång tid i 20-årsåldern och får ett välbetalt jobb därefter, så har man god marginal att betala av sina bolån, men har man inte kunnat spara under studietiden så blir det ett ganska stort formellt hinder att behöva lägga in 15 % av bostadens värde direkt.
Om bostäderna kostar 1.000.000 kr.
Med 15% kontantinsats – man måste spara ihop 150.000 kr.
Med 10% kontantinsats – man måste spara ihop 100.000 kr.
Man har alltså sänkt tröskeln med 50.000 kr.
Nu kanske många säger “MEN DÅ KOMMER JU BOSTÄDERNA KOSTA 1,5 MILJONER SÅ MAN MÅSTE FORTFARANDE SPARA IHOP 150.000 KR!!!!” men kommer det verkligen det?
Resonemanget var ju att unga inte hade 150.000 kr när kravet på handpenningen var 15% – varför skulle de ha 150.000 kr när kravet på handpenning sänks till 10%?
Reglerna träffar ju dock alla. Så för de som har 150 000 kr, som tidigare kunnat köpa en bostad för en miljon, kan nu köpa samma lägenhet för 1,5 miljoner.
Förutsätter allt annat lika och det är ett rätt stort antagande.
Frågan är: vem ska permieras? Den med kapital eller den med lön (cashflow?). Duktiga unga med grit, som kämpat till sig hög lön, får se sig frånåkta av de med turen att ärva pengar. Är det rättvist?
Ärvda pengar tar ju dock slut, så i längden kommer de flitiga ha det bättre.
Jag tycker personligen att det känns fel att man kan låna så mycket för en bostad. Tanken borde väl vara att man ska äga merparten åtminstone? Men jag vet faktiskt inte vad som är bäst
Ja, men det var en fortsättning på Wofsers exempel. Se min tidigare kommentar i tråden.
De med tillgång till andras pengar kommer alltid att åka räkmacka, så det kommer aldrig bli rättvist.
Hur definieras rättvisa?
Är det rättvist att en del har högre intelligens eller lättare att lära? Är det rättvist att inte alla kan hoppa över två m högt eller åtta m långt? Är det rättvist att bara några i Sverige har midnattssol just nu?
Känns som en rätt meninglös diskussion utan en entydig definition av begreppet.
Jag tror merparten förstår min kommentar, utan att diskutera semantik och diskutera filosofiska frågor. Men visst, föreslå ett bättre ord om du känner för det.
Penti, nu när vi ändå anmärker allt och alla: hur definierar du intelligens? Högre intelligens behöver inte betyda lättare att lära. Man kan ha emotionell intelligens osv. så din jämförelse snubblar lite. Du kanske ska skriva ut hur du definierar intelligens innan du använder ordet i en sådan jämförelse.
Nu har jag klagat färdigt.
Nej, emotionell intelligens existerar inte. Det är en av många snuttefiltar. Det kallas empati. Har inte med intelligens att göra.
Definitionen av intelligens är tydlig inom psykologin.
Sedan kan man kalla saker för intelligens för att trösta de som har andra begåvningar. Styrkeintelligens för den med mycket muskler, musikintelligens om man är musikalisk eller matintelligens om man är bra på att laga mat.
Det är inte intelligens ändå.
Intelligens avgör inte ditt värde som människa, men då den är medfödd och inte går att ändra så blir det väldigt känsligt.
Min kommentar var till Werner, inte Slump, men låt gå. Det den ene tycker är rättvist tycker den andre inte är det. Därför går det inte att svara utan att vara ense om definitionen. Möjligen kan vi alla hålla med om att världen är orättvis, men vi tycker det av olika skäl. Och är vi då ense, egentligen?
@Pentivarg Ja, det handlar väl om någon slags inre moralisk kompass. Men vad exakt det innebär (definition) för var och en är ju väldigt individuellt. Vissa kan t ex utan problem ringa upp en 90-åring och råna hen på allt, medan andra hellre skulle dö än att göra en sådan handling.
Jag drog in rättvisan för att väldigt många har svårt att hålla undan moralargumentation. Lån “ska” amorteras, helst på 30 år. Att samhället och individen blir fattigare ses inte som ett problem när pengar tvångssparas i stället för att konsumeras. För den finns någon sorts luthersk moral här.
Werner Mitt svar till Penti ovan var ju bara generellt, gällde inte specifikt om bolån. Men visst finns det ett inslag av moral i att betala tillbaka lån utan att man för den skull behöver gå så långt som till Luther. Bankerna kommer ju kräva tillbaka vad du lånat på sikt. Det har inte så mycket med moral att göra, bara ren krass fakta.
Överkonsumtion kan jag inte se som något positivt, ändå är det något som också jag stundom ägnar mig åt.
Men ja, var och en får ju ordna sin ekonomi efter eget huvud. Inget jag lägger mig i.
Glad midsommar!
Varför köpa samma lägenhet för 50% mer?
De som innan hade 150.000 kr kan ju istället köpa en annan lägenhet för 1,5 miljoner eller köpa lägenheten för 1 miljon och få 50.000 lägre i lån.
Därför att alla andra med 150 000 kr som vill ha samma lägenhet, nu kan buda 1,5 miljoner kr.
Alla med 225 000 kr som ville ha en lägenhet för 1,5 miljoner, har nu råd att buda 2 250 000 kr.
300 miljarder till försvaret! Detta bör dissikeras och oreras över..
“Våra barn ska inte behöva lära sig ryska.” – finansminister Svantesson(M)
Älskade det avslutet på hennes anförande!
💫👍😀
Jag brukar säga till mina barn att det aldrig är fel att lära sig andra språk.
Men jag kan ge Svantesson ett halvt rätt i detta fallet, det ska vara frivilligt!
Tigerkaka
Jag håller helt med Dig!
Mina sedan länge vuxna barn har följt mitt råd och talar minst två främmande språk ( självklart FÖRUTOM engelska) tämligen flytande och läser dessa språk obehindrat.
De var ofta ilskna på den framhärdande farsan i tonåren, men idag är de tacksamma och som stolt morfar och farfar ser jag att barnbarnen går samma väg.
Ett av barnbarnen vill att jag ska ge lektioner i just ryska, och jag har skaffat fram en rysk översättning av Karlsson på taket .
Det skadar alls inte att lära sig ett slaviskt språk, och ryska är trots allt det dominerande slaviska språket
Avd. kuriosa: är inte den ryska översättningen av Karlsson på taket lite märklig? Jag har hört att han skall vara den mest populära Lindgren-figuren i Ryssland och att anledningen till det är att översättningen ändrar hans karaktär ganska drastiskt.
@Perrag55
Jag försöker sakta lära mig lite ukrainska. Jag vet att det inte är det dominerande slaviska språket, men min långsamma inlärning är också en symbolhandling för att kunna vara moraliskt korrekt.
Astrid Lindgren ses som nazist i Ryssland.
https://www.sverigesradio.se/artikel/astrid-lindgren-pekas-ut-som-nazist-i-rysk-affischkampanj
Jag ville lära mig ryska så jag sökte till en gymnasieskola med ryska på schemat. Den visade sig inte vilja ta emot elever från området där jag bodde så det blev inget av med ryskan. Skit samma tyckte jag och läste ett annat C-språk.
Nu, så här 50 år senare kan jag nog tycka att jag borde ha varit lite mer ihärdig och letat rätt på en annan skola som hade undervisning om ryska. Då hade jag senare kanske kunnat komma in på försvarets tolkskola och så småningom bli förhörsledare (det heter visst förhörssoldat numera) och haft som uppgift att tortera ryssar.
Vill ta upp tråden om elpris per kwh. Delar med mig av maj för mig
Nät: 1080 kr för 546 kwh ink allt Ellevio
EL: 317 för 546 kwh ink allt Vattenfall
Detta ger vi handen 2,56 kr per kwh,
Jag tror inte jag är unik vanlig villa på 180 kvm så hur kan bloggen envist hävda att elen kostar 1 kr och att det är så billigt att ladda elbilen, vänligen klargör.
Den fasta elnätkostnaden betalar man oavsett och är inte kopplat till konsumtionen.
Annars kan du väl lika gärna räkna in räntan på huset i elkostnaden också – utan huset hade du inte haft någon elkonsumtion.
Det intressanta är väl hur mycket av “1080 kr för 546 kwh” verkligen är fast-fast och hur mycket som är fast-rörligt.
Ex från SE4 (Eon).
https://www.eon.se/el/elnat/elnaetsabonnemang-priser
16 A, upp till 8 000 kWh/år
Abonnemangsavgift kronor per månad – 215,00 kr
Elöverföringsavgift öre per kWh – 87,15 öre
Energiskatt öre per kWh – 54,87 öre
Det fasta-fasta i detta fall är ju 215 kr. Sen är resten fast-rörligt.
Från fakturan Ellevio Nät
fast avgift 30 dagar: 365 kr
överförningsavgift: 34,25 (rörlig baserad på förbrukad kwh
effektavgift: 380 (baserad på ett snitt, 4,69 kwh)
780, 03 kr
Energiskatt 299,85 kr
Total: 1080 kr
Så i min värld är det bara den fasta avgiften som är rörlig?
kan vi vara överens om detta?
Dvs 1,31 per förbrukad kwh sedan tillkommer elen på de.
Halllåå jag är inte “puckad” bara för att jag kommer från slummen, jag fattar att en fasta kostnader blir minde på kwh om man avvänder mycket el. Men du kommer betala mer skatt eftersom den är rörlig, get real.
Så godsherrar betalar bara rörliga kostnader och ingen skatt när ni betalar fakturan eller vad är det som händer?
Var vänligt och redovisa totalkostnader för el förbrukad och snitt priser in allt om du skall skriva om detta.
1 kr per kwh är bara rena dumheter som ofta nämns i andra media också är är vilseledande.
Jag betalar 61 öre per kWh inklusive elnät, skatt och moms och sedan 20-30 öre inklusive moms för inköpt el. Blir under en krona, ja.
Stänger av dig nu pga din attityd och debattteknik med härskartekniker, personangrepp mm.
Undrade lite på slummet uttalandet också jag, måste ha missat vart man skrev in ekonomisk status för födelseort när man registrerade konto.
@Elbow:
Tror det handlar om en diskussion för någon vecka sedan angående hur någon Muteborgsstadsdel hade förändrats sedan Ebbe växte upp där. Diskussionen började utvecklas åt popcornhållet.
Ah minns den men la inte några namn i bakhuvudet. Handlade väl om att han var arg att Göteborg gjorde om tidigare boendekvarter till företagsplatser.
Är väl en ganska normal utveckling i fastighetsmarknaden av städer som växer sig större, centrum blir större och bra lägen prioriteras att leverera mest möjligt värde.
Är ju vanligt till viss grad att stadsplaneringen petar lite här och där för annars hade en stad bara blivit en räcka höghus utan parker och dylikt, men att i allmänhet vara emot företagskontor i stadskärnor verkar lite konstigt.
Ja, något åt det hållet. För några år sedan tillbringade jag p.g.a. jobb några månader i min tonårstids mellansvenska småstad. Gator och hus var i stort sett samma, men av det jag minns av butiker och liknande fanns polishuset, ett fik, ett bankkontor och en matbutik kvar. Inget att vare sig sörja eller bli nostalgisk över, förändring sker alltid. Entropin ökar, bara att acceptera.
En del av det är fast, som abonnemang. I maj hade jag på nätfakturan 21.4 öre i elnät, plus 43.9 öre energiskatt, totalt 65.3 öre, plus moms, totalt 79 öre. Sen själva elen kan man ladda för typ 20 öre i snitt om man väljer billig tid. Så 1 kr stämmer ganska bra.
Tänk om vi hade samma modell för mejeriprodukter.
För att konkurrensutsätta så är marknaden fri för smörsäljaren, men kunden kan inte välja förpackningsleverantör utan där får man glatt nöja sig med den som lyckats få monopol på orten. Sedan vill förpackningsleverantören förstås ha betalt även om man inte köper något, så ett tvingande smörförpackningsabbonnemang måste ju till. Sedan kom smörförsäljaren på att den inte bara kan ha ett enkelt pris på sin produkt, utan måste lägga på smörcertifikat som egen post – man vill ju inte att ens produkt ska se dyr ut.
Och i ladugården står bonden och svär över 0öre per liter betalt för mjölken medans kunderna får betala 70:- för smörpaketet.
Blev precis meddelat från norska riksbanken att de sänker styrräntan från 4.5 till 4.25.
Ganska många här kliar sig i huvudet och frågar sig varför. Valutan är väldigt svag, ekonomiska aktiviteten är hög (1% tillväxt i BNP första kvartal) och inflationen ligger fortfarande en god bit över mål, 2.8% för maj. 9 utav 10 bankers prognos var att de skulle ligga stilla och de brukar ju alltid överdriva chansen för sänkningar som i Sverige.
Samma ensidiga rapportering från journalister här också, alla nyheter är nästan uteslutande positiva och bara ena sidan får komma till tals. Folk som bor i Stockholm eller Oslo borde inte få lov att skriva artiklar om räntor eller bostadsmarknaden.
Det är väl OK om de skriver om det, så länge det bara publiceras i lokalmedia. 🙂
Så Norge har dubbelt så hög ränta som vi har, med sin oljefond i ryggen. Vore intressant att höra någon ekonom (eller politiker) förklara och försvara den skillnaden på ett pedagogiskt enkelt sätt.
Är ju till stor del på grund av oljefonden att räntan är så hög, att pumpa in över 500 miljarder i året i ekonomin håller aktiviteten uppe men är inflationsdrivande. Sen slår ju pengarna ganska skevt då man som vanligt lägger allt på att utöka utgifter i offentlig sektor där mest företag som inriktar sig på att ha staten som kund drar nytta av det. I tillägg till privatpersoner då som konsumerar mycket pengar eller tjänster från staten.
Hade varit bättre att använda sänka diverse skatter och avgifter på tjänster och varor som är satsningar som inte är inflationsdrivande. Men när någon sektor, person eller företag väl harfått en skattepeng beter de sig som att det är en personlig stöld om den någonsin ska prioriteras till någonting annat.