Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).
Fallande börser inleder veckan i de asiatiska tidszonerna efter en vecka där allt i bloggens bevakning rasar. SEB rapporterar i sin boprisindikator att hushållen är allt mer positiva till stigande bostadspriserna det närmaste året, medan det i en uppföljande artikel hos SvD framkommer att även SE och Handelsbanken vägrar omförhandla ränterabatter för befintliga kunder.
Förra börsveckan var blodröd över alla börsindex och samtliga FANANGST-aktier i bloggens morgonrapportlista. Nu kan förstås inte börserna falla, eftersom de alltid är korrekt värderade enligt effektiva marknadshallucinationen (EMH) enligt kalenderbitare som just upptäckt ekonomiska begrepp, men inte greppar deras faktiska innebörd. Min erfarenhet av nu 32 år på börsen är snarare att marknaden alltid är felvärderad, vilket förklarar varför den kan gå upp och ner.
Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 gick -4.43% och breda OMXSPI gick -4.24% förra veckan. Den svenska kronan försvagas på fallande börser och dollarn går på 10:33 SEK medan euron hittas på 11:38 SEK. Guldet är rätt stabilt på 826:- SEK per gram
Borta i USA gick veckan -3.16% för S&P-500 och -5.89% för Nasdaq 100 trots EMH. Sämst inom FANANGST gick Nvidia med -13.86% och bäst gick Tesla med -1.58% efter ett ras på -8.45% i fredags. Amerikanska räntors revertering fortsätter att bli allt solidare och i fredags noterades tvååringen på 3.66% mot 10-åringens 3.72%.
Mina portföljer hos Lysa privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk) torsdag till torsdag pga ej uppdaterade kurser för fredagen gick -0.37%.
I de asiatiska tidszonerna faller alla index bloggen följer under morgonen, undantaget Straits Times i Singapore, som går +0.97%. Annars är ASX 200 -0.30%, Hang Seng -1.90%, KOSPI -0.21% och Nikkei 225 -0.65%. Jag har inte kollat om börserna är öppna annat än för Straits Times, som har uppdaterat index per dagens datum.
I en artikel hos SvD visar det sig nu att även SEB och Handelsbanken vägrar omförhandla de sk ränterabatterna för sina kunder, utan har dessa låsta i ett år. Konsumentskyddsekonomen hos Finansinspektionen säger till tidningen:
“I vår tillsyn har det inte framkommit att en avtalad ränterabatt under en viss period skulle innebära att man förlorar möjligheten att förhandla fram en högre rabatt.”
Det är dock enligt SEB inte helt sant, utan den kan förändras uppger banken givet att man ger mer pengar till banken via andra vägar och kunden får gärna prata med banken, även om banken skiter i vad kunden säger, eller som det enligt både Handelsbanken och SEB heter “dialog”.
Jag misstänker dock att de enda som hört av sig till SvD är de som inte lyckats omförhandla. Ni som har lyckats omförhandla kan alltid höra av er till SvD och upplysa om att bilden inte är så enkel.
Efter att ha varit marginellt mindre positiva till bostadspriserna under sommaren vände hushållens tro på stigande bostadspriser det närmaste året upp igen enligt SEB:s boprisindikator. Det är detaljvärden, huvuddelen av hushållen tror sannolikt korrekt att bostadspriserna ska upp det närmaste året, givet att alla ekonomiska prognoser om ekonomisk återhämtning och sänkta räntor förstås stämmer. Man tror också i snitt att styrräntan om ett år kommer ligga på 3.10% mot nuvarande 3.50% och är alltså mycket negativare till ponduspostulerarnas ponduspostuleringar om kraftigt sänkt styrränta än ponduspostulerarna själva.
Men ändå tror man på stigande bostadspriser. Hur mycket priserna ska stiga är dock en annan sak, och givet trenden att priserna stiger med inflationstakten, eller möjligen löneökningarna, så har ju den som är positiv till bostadsmarknaden rent spelteoretiskt rätt oftare än motsatsen.
Historiskt är positivismen på bostadsrmarknaden oavsett nära så högt den kan komma, så priserna kommer stiga. De går nämligen dit hushållen tror att de går även om hushållen i enlighet med den effektiva marknadshallucinationen EMH kan ändra sig i morgon och då går de ner istället.
Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
68 kommentarer
Etta
Wow
”fel tråd”
Ekonomi, hm 😝🤔
Blir en slant till JvM i alla fall
Glöm inte birt att göra allt du kan för att stoppa den ryska skuggflottan.
Skriv tex. under Greenpeace namninsamling även om du inte helhjärtat gollar organisationen och deras metoder.
https://www.greenpeace.org/sweden/agera/oil-is-war/
Sorry att jag skriver om deta här!
Ledsen också för att stavningen är bristfällig. 🙁
Greenpeace => anti kärnkraft = vetenskapförnekare => ökar fossil kraft => ökar oljeberoendet => ökar Putins inkomster => Greenpeace trovärdighet 0.
Och det är därför de gör denna namninsamling mot den rysja skugflottan.
Säljer Greenpeace fortfarande fossilgas?
Borde inte rabatten som man kan förhandla fram vara mindre ju lägre räntan är?
Nu med sjunkande räntor så borde den maximala teoretiska rabatten bli mindre och mindre – eller?
När räntan var som högst så kunde man ringa till banken och “lätt” få 1% rabatt eller till och med mer.
Bankerna vill ju ha lika stort påslag på inlånings- och upplåningsräntan oavsett vad den är, så nä.
Jag kommer nog aldrig vänja mig vid tanken på att stigande bostadspriser anses vara något positivt. Är det bara när de tillfrågades egna tillgångar ökar i värde som de är positiva eller tycker de att det är positivt med prisökningar generellt?
Vet ej. Jag tycker fallande bostadspriser är positivt. Då får staten en skuld till mig i form av latent reaförlust när jag byter bostad – byt till en likadan bostad någon annanstans och få 300 000:- av staten, istället för tvärt om, dvs betala 300 000:- till staten om du byter till en likadan bostad.
De flesta anser dock att jag är dum i huvudet och ser det som ett mål att ju större skulder man behöver för att köpa en bostad, desto bättre.
Skojar du?
Avdraget är upp till 100 lakan, du får dra av 50% så gör du större förlust än 200 000 kan du inte dra av mer.
Du drar dessutom av 30% på de 100 så maximalt 30 000 som kvittas mot din skatt.
Inte mer.
För att du ska få tillbaks 300.000 SEK krävs det att du gör en reaförlust på 2.871.429 SEK.
För att du ska betala 300.000 SEK krävs en på reavinst på 1.363.636 SEK.
RIKKI. Man får dra av det som överstiger 100 k, dock sjunker avdragsrätten till 10,5% förutsatt att man har betalat in motsvarande summa i skatt.
Stigande priser kan vara en fördel eller nackdel beroende på var du är på bostadskonsumtionstrappan.
Är du på väg uppåt, tex större/mer/bättre läge är det en nackdel såklart.
Men håller man på att växla ner från ett dyrare boende som ex hus på gräddhyllan till friköpt gård i Smålands obygd med ekonomibyggnader kan det vara en fördel.
Då tolkar jag opinionsundersökningen som att en väldigt hög andel av de tillfrågade är på väg att casha ut för att flytta till mindre och billigare boenden.
Man kan ju också sitta på en lägenhet i storstan, med planer på att köpa en hus på landet. Stiger båda bostäderna med 10 % innan bostadsbytet blir det ju en bra affär.
… vilket alltså stämmer med din skrivning om billigare boenden.
Om man har barn, så är det väl knappast bra med stigande bostadspriser i något sammanhang.
Man kanske avser att lämna över fastigheten till ett av barnen, så då behöver de andra köpa sina egna fastigheter på en överprissatt marknad. Samtidigt så måste den arvinge som fått ta över fastigheten lösa ut de andra dyrt och därmed bli skuldsatt själv också, pga det dumma systemet med laglotter. Så även en fastighet som är “ägd på riktigt”, utan skuldsättning, kommer att i typfallet bli ägd av en skuldsatt i nästa släktled.
Bortsett från det, så kommer det garanterat att bli en ny fastighetsskatt förr eller senare; det gäller bara att gruppen skuldsatta/egendomslösa/avundsjuka växer till sig lite först, så att det blir en valvinnande fråga.
Den gamla fastighetsskatten drabbade även skuldsatta. Förmögenhetsskatten togs ut på nettoförmögenheten, men även den som var skuldsatt upp till taknocken var tvungen att betala fastighetsskatt. Vilket knappast gör den till en valvinnare.
Rent demografiskt så är nativiteten högre hos de mindre bemedlade grupperna. Lägre arv som dessutom skall delas upp på fler giriga händer innebär att den relativa andelen av befolkningen som inte har råd med att äga sitt boende, oavsett det är skuldfritt eller skuldsatt, ökar på sikt.
Sedan skulle jag gissa att nativiteten är högre hos skuldsatta fastighetsägare än hos skuldfria, men det är bara en gissning; karaktärsdraget självdisciplin torde ju kunna förväntas innebära såväl lägre skuldsättning som färre barn (åtminstone “misstagsbarn”).
Var någonstans skriver SCB att de tillfrågade tycker att det är positivt med prisökningar? Jag kan bara se att SCB skriver att fler hushåll förväntar sig prisökningar. Att förvänta sig prisökningar är inte samma sak som att gilla det. Jag förväntar mig att det blir grått slaskväder i vinter där jag bor. Inte för att jag gillar slaskväder, men jag vet hur det brukar bli.
Då tror vi (SEB’s pöbel) alltså på snabba reallöneökningar så att folk får råd med de höjda priserna? Naturligtvis löneökningar som inte leder till inflation och höjda räntor.
Eller tror vi på massivt höjda hyror? Det är ju lite svårt att räkna hem ett x-miljoners köp när avgiften är lika hög som en jämnårig hyresrätt (kräv marknadshyra på äldre bestånd! Vi måste rädda priset på BR.)
Eller har vi återgått till spekulation med lånade pengar? Det kan ju bara gå upppppåt.
Det var jag som skrev löneökningar. Vad SEB:s pöbel baserar sin tro på vet jag ej, jag skrev bara att man oftare har rätt än fel om man tror på stigande bostadspriser, så man kan sejfa på det viset.
Kängan var riktad mot marknaden. Vi måste ju tro på något som motiverar en uppgång.
Massivt höjda hyror blir nog svårt. Höjningar blir det såklart i vanlig ordning, men inte massiva. Ramaskri redan nu med redan gjorda höjningar för hyresgäster.
Hyrorna komme att fortsätta ticka upp många år framöver. Prisbasbeloppets höjningar kan kanske utgöra någon form av referens?
Jo, absolut att de tickar uppåt. Men inte massiva höjningar, generellt. Bedömer det inte som möjligt att ta ut.
—
Jag såg en hyresvärd som ville ha drygt 17% höjning för 2024. Det blev drygt 5% …
Samma hyresvärd började med omfattande renoveringar på några lägenheter, samt då naturligtvis höjde hyran duktigt.
Resultat 1. Lägenheterna står tomma. De som bodde i de tidigare orenoverade lägenheterna flyttar.
Resultat 2. Hyresvärden har stoppat fortsatta renoveringar på övriga lägenheter.
Jag tror att hyresvärdarna kommer att fortsätta yrka på 15% och få igenom ~5% många år framöver. Blir nästan +30% på fem år.
En rejäl förändring mot under nollränteåren då höjningarna kunde ligga 0-1%.
Jo, många kommer säkert att begära så mycket. Om de får 5% varje år vet jag såklart inte. Fast strid om nivån blir det definitivt. Så självklart är det inte.
Kollar man Bostadsrätternas årsredovisningar (som är oberoende från hyresvärdar) så finns det en rejäl kostnadsökning utöver räntan. Jag misstänker att Hyresvärdarna kommer att kunna få igenom kompensation för den kostnadshöjningen i alla fall.
När det gäller räntekostnaderna vet jag inte hur riktlinjerna ser ut i dag. I min ungdom kunde i alla fall värdarna använda ränteökningar som argument.
Hyresgästerna kan ju argumentera för att det är värden som har räknat bort sig när det gäller räntan och att ökade räntekostnader skall lastas över på ägarna, inte hyresgästerna. Men det kräver nog att hyresgästföreningen inte har använt den låga räntan som ett argument under lågränteåren och där är jag tveksam.
Kan inte riktigt förstå upprördheten över hur rabatterna fungerar/icke fungerar.
Har inga bolån själv längre men rotade fram gamla papper från när det begav sig (~10 år sedan, på den tiden det fortfarande kom döda träd i brevlådan!) och där står det klart och tydligt två datum på avin för 3-mån lånet; ”Ränteändringsdatum” (rullar på 3 mån) och ”Förlängningsdatum” (årsvis och hade rabatten som man kom överens om när lånet förlängdes en gång per år). På 5-års lånet var detta samma datum, 5 år fram i tiden.
Har detta ändrats och man vill förhandla om rabatten varje vecka nu?
Ser det som att du precis med en årsprenumeration som du betalar per månad så är du fast i upplägget i 12 månader.
Om låntagaren när som helst skall ha rätt att förhandla om gällande avtal, så skall naturligtvis samma sak gälla långivaren.
Undrar vilken andel av dem som tillfrågats vad det tror om styrräntan om ett år verkligen vet vad styrräntan är. Anekdotiskt tror många att det är ngt i stil med snittbolåneräntan.
Förmodligen, ja.
En lämplig åtgärd är ju att flytta sina lån från banker som håller på med de där förhandlade rabatterna som tenderar att försvinna med tiden. T ex Stabelo är ju ett alternativ. Att storbankerna kan fortsätta med sina dumheter och usla service är ju för att folk är för rädda för att byta bank, vilket de vet om.
Hos SBAB gäller rabatten tills vidare.
…och kan därmed ALDRIG förhandlas om…? Låter än värre…
Behövs inte (och skönt att slippa tänka på) då räntan ligger stadigt under vad jag betalade till Swedbank.
Verkar som att det är lättare att förhandla räntor när man är lite yngre. När man är lite äldre och banken får vittring på ens pensionsfonder ger de sig inte förrän de får ta hand om alla pengarna, annars får man skitränta. För min del bytte jag från SEB som jag haft lån hos i många år till SBAB, så slipper jag förhandla. SBAB gav dessutom bättre ränta. Kan också bero på slumpen, vilken handläggare man råkar få tag i.
Så är det.
Och flytta pensionen är genrellt en extremt dålig affär.
Jag hade ett tag “extrem” rabatt på SEB och bottnade i 0,9% bolåneränta.
Detta uppmärksammades av banken son ville ändra rabatten.
Varvid jag flyttade till SBAB
Så det enda jag har kvar hos SEB nu är lönekonto/betalningar. Sånt jag vet kostar mer än det smakar för dem on man inte har andra intäktsströmmar hos dem.
Allt sparande förs till Avanza. Bolånen ligger hos SBAB och pensionen lägger jag hos de med lägs kapital/fondavgifter i min tiotaggarlösning.
Det är rätt många pengar man tjänar på att vara otrogen med banken.
Känns som de som har “bra rabatt” hos storbankerna idag är de som är bäst kund för banken….. Dvs de son betalar mer totalt än vad rabatten är värd.
“men min persooonliga bankman är så trevlig och gör allt för mitt bästa…” 🤣😅😱
Vilket säger ngt om hur hög marginalen måste vara på pensionsfonderna.
Att ha pensionsfonder hos storbank utan ett bolån att få rabatt på kanske är den riktiga förloraren i sammanhanget?
Hur mycket har man i pensionsfond? Säg en miljon.
Om du betalar 1% i fondavgifter, så kanske banken får 0,1% av detta, eller 1000kr.
Om du dessutom väljer bankens egna fonder så kanske banken får behålla 0,9%, eller 9000kr.
Har du två miljoner? Ja säg 18′ då. Och du kanske är gift? Ytterligare 18′. Kanske är det 1,5% i fondavgift, med 1,3% ner i fickan?
Finns helt klart lite att ta av för att ge dig lite bolånerabatter.
Enig
placerade om lite gammalt pensionssparande nu. från 1,0% i kapitalavgift per år till 0,2%.
Räkna ränta på ränta på det..
Och då finns det storbanker med 1,5-2% i kapitalavgift. Som ofta bara syns i det finstilta och de drar löpande på fonderna utan att redovisa separat.
Och säg sen att även deras indexfonder ligger 0,2-0,4% högre i avgift…
Sen blev den där “bolåneränterabatten” jävligt dyr.
ALDRIG flytta till de som kräver motprestation.
Finns det verkligen människor som tror på dogmen att börsen alltid är korrekt värderad numera? Kanske. Men forskningen runt människors faktiska beteenden kring beslut i allmänhet och beslut kring ekonomiska saker i synnerhet har ju med all önskvärd tydlighet visat att de “Econs” som den traditionella nationalekonomin utgick ifrån bara är teoretiska skapelser som inte sällan har väldigt lite gemensamt med hur verklighetens “Humans” resonerar och agerar.
Naturligtvis är börsens svängningar både värde- och tidsmässigt långt ifrån bara ett uttryck för faktiska, rationella värderingar av det ekonomiska läget. Gäller såväl börsen som helhet som enskilda företag.
Teknikbolagens svängningar 10% upp och ned utan solida nyheter är ju näppeligen ett tecken på att EMH stämmer. Den som inte tror att det finns sentiment och flockdjursbeteende med svängningar mellan girighet och rädsla på börsen måste ju vara lite bakom flötet? Särskilt börsrobotar har ju väldigt mycket känslor verkar det som och handlar på sentiment.
Börsen är väl alltid korrekt värderad. För stunden
Det innebär dock inte att värderingen håller till imorgon. Det är det som är det roliga 😀
Behöver inte vänta tills imorgon för reviderad värdering. 🙂
Och i den värderingen ligger ju långt ifrån enbart bolagets underliggande siffror.
Kommer sannolikt vara relativt lugnt på börserna tills på onsdag då det är dags för ny statistik i US.
Svag uppgång i Sthlm idag med hänsyn till valutarörelserna (uppgången i index äts nästan upp i sin helhet från ett amerikanskt perspektiv då SEK tappar mot USD.
Som vanligt när det gäller en förhandling får man väl se till att ha något att komma med för att pressa motparten om man förväntar sig resultat. Att bara ringa och säga “jag vill diskutera det här” ger såklart inget.
Om man däremot lagom i tid till ränteändringsdatum kontaktar banken och säger “jag vill diskutera det här eftersom jag har ett annat erbjudande och funderar på att säga upp lånet hos er” kan jag tänka mig att man får en lite annan respons…
… och om jag flyttar lånet skulle jag behöva flytta Mastercard och allt annat vilket är lite onödigt krångligt ifall ni kan matcha erbjudanet.
Flytta mastercard borde man göra ändå, bankerna ser det ju som de gör sina kunder en tjänst som erbjuder dem(oss) kreditkort. Ofta mot en avgift, men om man är guldkund så kan de “bjussa” på den avgiften. Det finns många andra utgivare som erbjuder kreditkort med mycket större förmåner. Lägre bensinpris är väl en klassiker, annars finns ju cashback t.ex. Har själv 0,5% cashback. Ger ju iaf ett par hundra kronor på ett år.
Gjorde research på det och det är rätt saftiga avgifter på de med cashback.
Krävs att man handlar en del.
Jag har ett kreditkort utan uttagsavgifter internationellt, inget valutapåslag och ingen avgift.
Den banken köpte ett kreditinstitut och jagar med erbjudanden för att man ska konvertera sina kort.
Råkar veta att vi är extremt dåliga kunder för dem (jag har kontakter som jobbar på banken).
Och det värmer
Men som sagt. TANSTAAFL
Mitt mest använda kreditkort har ingen avgift, men det har någon slags cashback om jag handlar i en del butiker (som jag dock i stort sett aldrig köper något av).
Mitt näst mest använda kreditkort har inte heller någon avgift. Det har “bonus”, vilket jag gissar är en slags cashback. Dessutom rabatt på inköp av bensin och diesel.
Välj rätt kreditkort.
Inför omförhandling av räntetabatt. Be banken ta bort nuvarande ränterabatt. Sen inled ny förhandling. Men kanske är lite för spännande
Byt till en bank med färdigförhandlad ränta.
Flytta sen fonder/sparande/pension till bättre institut
“(…) och givet trenden att priserna stiger med inflationstakten, eller möjligen löneökningarna (…)”
Och mer behövs inte! 👍
Vid fjuttiga 2% avkastar eget kapital ~11% med typisk hävstång vid 85% belåningsgrad. Snart kanske 18% om förslaget att sänka kontantinsatsen till 10% blir verklighet. Hur står sig en indexfond i jämförelse? 🤔
Och bakom oss har vi dessutom en inflationsimpuls som gett alla med bolån en fin gratisamortering. 🥳
Kan du ge ett räkneexempel? Har lite svårt att förstå varifrån du får dina siffror.
Absolut!
Bostad: 1.000.000 kr
Lån: 850.000 kr
Eget kapital: 150.000 kr
Priset stiger med 2%
Bostad: 1.020.000 kr
Lån: 850.000 kr
Eget kapital: 170.000 kr (bostad minus lån)
Avkastning: 170.000 kr / 150.000 kr = 1.13
Dvs +13% vid ynka utveckling på 2%.
mEn Om BoStAdSmArKnAdEn SjUnKeR!?!
Mjo… Men nu förutsatte vi en utveckling i linje med lönen eller inflationen
“mEn Om BoStAdSmArKnAdEn SjUnKeR!?!”
*läste med fjårtishipsterröst*
*hillarity ensued*
😜😝
Du borde arbeta med att börsintroducera förlustbolag på First North.
Visst är det härligt att enbart ta upp en fiktiv avkastning på EK utan hänsyn till finansiering etc.
“Vi är inne på vår 27:e emission men snart vänder det. Vi har fått FastTrack hos Gargamel!”
true story.
Ja inte att det vänder. Men citatet 😀
Men du måste väl ta med räntekostnader för lånet också, om du nu inte har tagit ett lån med 0% ränta av någon snäll långivare?
Och kostnader för underhåll på fastigheten; annars minskar den garanterat mer i värde pga slitage än de där 2% i uppgång du räknar med. Speciellt om du skall jämföra med alternativa placeringar, eftersom det inte är så vanligt att man behöver köpa en nu pump till aktierna, eller måla om dem.
Sedan så har du ju en latent skatteskuld i den där uppgången, som också behöver räknas med.
Samt risken med att plöja ner ett stort belopp på spekulation i en tillgång med väldigt dålig likviditet; vid oförutsedda händelser kommer det vara svårt att hinna reagera så att man är först på bollen.
Du kan göra en betydligt mer avancerad uträkning om du vill men min poäng kvarstår: modesta prisökningar på bostadsmarknaden ger en rejäl avkastning på kontantinsatsen.
Naturligtvis ställer man kostnaden för ägt boende (ränta, avgift) mot hyrt boende (hyra). Men det blir snabbt väldigt komplicerat. Hur modellerar du att värden gör en renovräkning och höjer hyran 50%?
Hyran är ju i princip riskfri för hyresgästen, så det är inte jämförbart alls. En hyresförändring av det slaget kommer inte som en plötslig och oförutsedd händelse, utan det ges tid till att säga upp hyreskontraktet om det inte längre är en lösning som passar en.
Jämför fastighetsinnehav med andra tillgångar i stället; det är mer relevant.
Ingen kan bo i en aktiefond.
Köper du inte ditt boende måste du hyra och det är fullt rimligt att ställa löpande kostnader för att köpa (avgift, ränta, underhåll) mot löpande kostnader för att inte köpa (hyra).
Sen får du titta separat på avkastningen av en kontantinsats investerad i ditt ägda boende mot att fortsätta hyra och ha den insatt på t.ex. börsen.
Sen om du inte gillar resultatet kan man alltid börja snacka sharpekvot, riskjusterad avkastning, hur riskfritt boende i HR är och andra teoretiska resonemang men det förändrar ingenting i sak: har du köpt ditt boende med normal belåningsgraden på 85% har du en förbannat bra hävstång bara värdeökningen är lite över noll.
Det är en förenkling men det förstår du säkert.
Ser ut som att Northvolt har lite att pilla med…
Varför är “alla” så fixerade vid priserna på bostäder? Finns det många som köper och säljer bostäder på spekulation och lever på det?
Jag har köpt bostad fyra gånger. Första gången handlade det om att flytta närmare jobbet. En bostadsrätt som inte var dyr alls.
Andra gången handlade det om att förbättra bostadssituationen. Den gången behövde jag låna pengar till en bostadsrätt, men det var inte jätteblodigt.
Tredje gången handlade det om familjebildning och inte behöva bo i en stad. Försäljningen av bostad nummer två finansierade delvis den nya bostaden.
Fjärde gången handlade det om att förbättra jobbpendlingen för hela familjen. I stort sett gick det jämnt upp med försäljningen av förra huset.
Alla flytten gjordes av praktiska skäl med ingen som helst tanke på utvecklingen av bostadsmarknaden.