Artikeln innehållar annonslänkar för Hemsol.
Börserna stiger i de asiatiska tidszonerna under tisdagsmorgonen. Handelsbanken tror att styrräntan sänks till 2.25% till början av 2025 och att bostadspriserna stiger igen, men bara i samma takt som hushållens inkomster eller lägre. Höga elpriser är tillbaka med toppriser över kronan i hela landet och förstås värst i södraste Sverige med elhandelsområdet SE4.
Stockholmsbörsen backade igår med -0.34% för OMXS30 och -0.23% för OMXSPI. Försvarskoncernen Saab utmärkte sig med att gå i motsatt riktning till +2.94% på en höjd riktkurs från en firma.
Den svenska kronan är stabil och dollarn kostar 10:24 SEK. Det verkar alltså återigen som att stödområdet runt 10:20 SEK för dollarn håller. Euron kostar 11:20 SEK och guldpriset lugnade ner sig lite i dollar, men är stabilt på 716:- SEK per gram här i Sverige.
I USA backade även S&P-500 med -0.11% och Nasdaq 100 med -0.37%. Inga dramatiska rörelser direkt. Det samma gällde de långa amerikanska räntorna, som också softade. Tioåringen går på 4.10% och tvååringen 4.51%. Någon revertering av räntekurvan verkar inte längre vara på gång, men det kanske kommer eftersom det snackas om att makromarknaden ställer om till positivt.
Bland FANANGST gick Google bäst med +1.67% och Facebook sämst med -4.42%.
I de asiatiska tidszonerna stiger börserna nu under morgonen, undantaget Nikkei 225 som i skrivande stund är oförändrad på -0.06%. Jag sätter som bekant oförändrad inom +/- 0.10%. ASX 200 går +0.11%, Hang Seng rusar +3.05%, KOSPI går +0.83% och Straits Times +0.19%.
USA ska rapportera sina KPI idag och siffran låg på 3.1% i januari, medan Trading Economics uppger att konsensus för årstakten i februari är 3.1% och deras egen prognos är 3.2%. Kan således skrälla, då alla väntar sig stabilitet.
Handelsbanken tror i sin Fastighetsrapport att Riksbanken sänker styrräntan från nuvarande 4.0% till 2.25% till början av 2025, och att räntan sedan stabiliserar sig där. Det dröjer dock till först 2026 innan den rörliga bolåneräntan har följt efter helt och landar på omkring 3.5%. Bankerna tänker alltså hålla på sina räntesänkningar och inte sänka i samma takt som den svenska centralbanken.
Boendekostnaderna kommer alltså förbli högre än innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, men SHB tror att bostadspriserna kommer stiga. Först ca 0.5% i år och sedan i takt med hushållens disponibla inkomst 2026.
“Det är svagt i ett historiskt perspektiv, vilket till stor del förklaras av högre räntekostnader och begränsade möjligheter för hushållen att ta på sig mer skuld.”
Bostadsblubban är om man ska tro på detta över och priserna kommer istället bara följa hushållens inkomster. Dert kommer dröja några år innan forna tiders rekordbriser åter nås. Man ska komma ihåg att det inflationsjusterade prisfallet som värst låg på runt 30% från toppen och priserna är nog att betrakta som mer sunda. Det kommer som bekant aldrig mer bli billigt att bo, men allt är relativt.
Det är tämligen entydigt att alla tror på fallande räntor framöver. Man bör således inte låsa sina bolån, utan invänta fallande räntor.
Höga elpriser är tillbaka i hela landet efter några dagar av normala priser. Som högst blir priserna 111 öre i SE1 och SE2 i den norra rikshalvan, samt i SE3, medan priserna toppar i kväll på 148 öre per kWh i södraste Sverige och SE4. Snittpriser blir 84 öre i hela landet utom i SE4, där snittpriserna blir 96 öre. Som lägst var priserna 71 öre i natt, men når inte dit innan tolvslaget.
Solkraften har börjat producera fint här hemma, som ni ser ovan. Föga överraskande slogs nytt solkraftrekord för 2024 ed 54 kWh producerat igår, trots att molnen rullade in under eftermiddagen. Våra 17 855 Wp producerade som högst 10 690 W. På grund av elbilsladdning på 50 kWh igår har jag fortfarande inte nått första dagen med nettoproduktion, men det kommer.
Vill du ta in offerter på solkraft till ditt företag, villa, bostadsrättsförening eller jordbruk, kontakta Hemsol så ska du få en eller flera offerter från leverantörer inriktade på din typ av installation (annonslänk).
78 kommentarer
Det är milt, oblåsigt och därmed höga elpriser då det inte är så milt att elförbrukningen är låg.
Hade varit intressant om HB kommenterat inlåningsräntan också men jag gissar runt 0,5% Q4 24 för, att så att säga, har örat mot rälsen mot en kommande sänkning från riksbanken…
Jag konstaterar att SHB säger ungefär samma sak som jag sa igår, dvs det blir ingen krasch men återhämtningen blir marginell och långsam.
Därmed blir resten av 20-talet tråkigt för kom ihåg att all rusning under 10-talet drevs av den hysteriska kreditexpansionen.
Men vi slipper troligen se tältläger längs trottoarerna
Vad menar du med ingen krasch?
Vi har precis genomgått en av Sveriges absolut största bostadskrasher. Vi lever i den nu.
25-30% lägre priser på 2 år är on par med 90-talet.
Precis. 30% ner i Nacka/Täby
Har vänner som spekulerar på hus där ute och det är ett betydligt större ras än folk som lånat upp sig över öronen vill erkänna
Ja verkligen, är hemskt där ute. Folk kan inte skilja sig eller iaf inte flytta isär för skulle de sälja nu blir de av med hela kontantinsatsen och måste ta blancolån för att täcka sitt lån till banken. De som blir av med jobbet får sälja till förlust. Att ta nytt jobb på annan ort blir omöjligt.
Sen prediktionen att priserna kommer i framtiden gå upp med löneökningarna (i princip kommer de alltså stå still inflationsjusterat) vilket innebär att folk inte kommer ha gjort en bra affär på flera decennier. Är man 40-50 kommer man ha gjort en vinst på bostaden först när man närmar sig pensionen.
Bostadsaffären man gjorde under pandemin kommer för många vara deras livs sämsta affär.
Intressant faktum är att man skattar på vinsten man gör på bostaden även om vinsten inte är inflationsjusterad.
“Intressant faktum är att man skattar på vinsten man gör på bostaden även om vinsten inte är inflationsjusterad.” Det gäller ju visserligen för alla reavinster.
Generellt tycker jag nog att du beskriver det lite mörkare än vad det är. Visst finns det personer som befinner sig i den situation du beskriver men de flesta gör det inte.
Inte kul för de som hamnat i kläm där.
Österbacke, vad blir skatten på inflationen om du ägt ett hus i 30 år. Införskaffat för 1M och nu värt 15M?
Vi kan ta 2014 som exempel då det finns bättre data från den tiden.
Man köpte en villa i Stockholms län på 120m2 år 2014 för 4,38 miljoner m2 pris 36 500kr. Idag är medelpris per m2 48 000 kr m2 i Stockholms län. Så priset idag för villan är 5,76 miljoner. En uppgång på 1,38 miljoner, känns bra i magen. En fin bostadsaffär.
Inflationen har varit 31,6% senaste 10 åren. Så hade villan följt inflationen hade den idag varit värd 5,77 miljoner.
Du har alltså i princip förlorat 100k på att äga villan. Men sen ska du betala skatt på ”vinsten”. Alltså 30% av 1,38 miljoner. Vilket innebär 0,41 miljoner i skatt på en vinst som egentligen är en förlust.
Du har gått back en halv miljon på att äga villan i 10 år.
Mörkare och mörkare. Det är nog precis såhär en fastighetskrasch ser ut. Vissa har det svårt som fan andra spelar det ingen roll för alls. Köpte man för att bo har man gjort en vinst i vilket fall.
Den egentliga uppgången på svenska bostadsmarknaden skedde 94 till 2014. Efter det har det stått still eller gått ner.
MJAU Lägre än om du investerat samma belopp i exempelvis konst eller aktier.
@Storebror
Du blandar nominella och reella värden felaktigt. Du kan aldrig “gå back” reellt om du har gjort en nominell vinst.
@Werner Det kan man väl? Om du har pengar på banken med 1% ränta och inflationen är 2% så har du efter ett år nominellt mer pengar men realt mindre.
Räntan är 1% du sätter in 100kr. Inflationen är 2%.
Ett år senare har du 101kr men de är värda mindre än de var för ett år sen.
Dessutom får du betala 30 öre i skatt på ”vinsten”. Vilket innebär att du har 100,7kr som är värda mindre än de 100kr du hade för ett år sen.
Det innebär att du har fler pengar men inte mer pengar.
Jag menar att det blir ingen krasch. Det har redan varit en krasch. Men det kommer ingen ytterligare krasch där barnfamiljer och äldre slängs ut av väktarbokag mitt i vintern och får sova under en presenning medans banken köper huset för en krona och du är skuldslav för livet.
Så gick det till i början av 90-talet när folk fick lämna sin bostad för att det var tillåtet för bankerna att säga upp lånen men på den tiden fanns det hyres att tillgå. Så inte nu.
För många är det som varit ett trauma men de överlever. Men vi slipper tältläger och folk kan no kvar och de har jobb, vilket de flesta har.
Då har du rätt. Prisnedgången är ungefär lika.
De sociala konsekvenserna är mindre nu av bostadskrashen 2022 än 1990. Kanske för att staten lärde sig något på 90-talet.
Det är också för att nergången är reell den här gången. Nominellt har inte bostadspriserna sjunkit så mycket. Men reellt har alla tillgångar och skulder sjunkit på grund av inflationen. Men det är ingen riktig krash utan bara en statistisk effekt.
Scenarion som t.ex. bloggarens egna bok Fallet kräver ett nominellt prisfall och det har vi inte (än).
Jag tycker inte realpriser kan avfärdas som en statistisk effekt. Snarare är det väl så att realpriser i regel är viktigare än nominella priser. Hur många nollor det är på sedlarna spelar mindre roll än hur mycket bröd en vanlig lön kan köpa.
När det gäller risken att bli överbelånad och därför inte kan flytta osv. så är det nominella viktigt men det reducerar inte reala prisförändringar till statistik som bara spelar roll för kalenderbitare .
Priserna har gått ner både nominellt och reellt.
Medelpriset per m2 är ner ordentligt. Tar man med inflationen är det en krasch.
Tar man med inflationen har även lånet minskat kraftigt i storlek. Runt 15% är en siffra bloggaren själv har nämnt.
Absolut jag håller med om att inflationen minskar även lånet. I princip är det kanske bäst att endast tala om insatsen när man pratar om vinst och förlust då insatsen är insatt kapital.
Dock har LW argumenterat för att löneökningarna är ett bättre sätt att normera över tid än inflationen. Och jag håller delvis med. Alltså hur många årslöner är lånet (och kanske villan också) värt över tid är mer intresserat än köpkraften.
Man ser aldrig kraschen förrän efter, inte när man är mitt i den. Den där belånade sommarstugan eller extrabilen var kul att äga när pengar var billigt, det kommer inte vara billigt på ett bra tag.
Samma människor som trodde RB skulle rädda folks ekonomi genom att inte höja räntan, hoppas nu på snabb sänkning. Sänkning kan det säkert bli, men pengar kommer inte bli lika billigt igen.
Jag tror du har rätt.
Att Riksbanken inte har räddat bolånekollektivet än är för att det inte har behövts. Men om mjuklandningen övergår i ett magplask kanske vi får se på andra bullar?
Hela problemet med diskussioner kring bostadspriser är att folk inbillar sig att det är bra de går upp. Detta är helt absurt, det blir dyrare att bo. Alla får större lån, och blir glada för det för att de inbillar sig de blir rikare.
Denna artikeln förklarade detta väl:
https://www.infodiet.se/2024/02/23/bostadsmarknaden-en-formogenhetsillusion/
Intressant inlägg om trolig marknadsmanipulation.
https://www.kristianstadsbladet.se/debatt/svenska-kraftnat-och-mysteriet-med-eloverforingen/
Det kan väl ändå aldrig hänt i Sverige, än mindre någon annanstans i världen, att man manipulerar elmarknaden…
SVK:s överdebitering är ju en dold skatt i realiteten, och rimligtvis borde deras uppgift vara att sköta elöverföringen så den fungerar, inte att dra in miljarder till sin egen kassa.
Pengar de dessutom inte kan använda till annat än
1) Bygga ut elnätet
2) Motköp, dvs sänka elpriserna i vissa elområden med intäkter man fått från högre elpriser i sagda områden
3) Stödåtgärder som de vi såg
Med de 100 mdr SVK fick in i kapacitetsavgifter hade man kunnat bygga bort flaskhalsarna och skapat ett elprisområde i Sverige
Problemet är att det hade dödat hela basindustrin i norr. Nu dödar man matproduktionen i söder istället.
Tänk ändå om man hade fått använda pengarna till att bekosta ny elproduktion. För 100 mdr får man ju ändå några kilowatt. Ibland undrar man om de ändå inte var smartare förr:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/kung1-majts-nad-proposition-nr-315_DF30315/html/
Att elpriset är högt har förstås INGET samband med att Olkiluoto 3 är avställd för revision till 8 April.
Påställd kärnkraft påverkar inte elpriset neråt, avställd kärnkraft påverkar bara elpriset uppåt är det som är den nya sanningen.
Att det inte blåser, att förbrukningen är låg (mildvinter) , att exportledningar ligger nere osv är irrelevant.
Det är väl nästan så numera att kärnkraft inte alls påverkar elpriserna? Snart är vi nog där att det ifrågasätts om kärnkraft överhuvudtaget producerar el alls…
Så. Då kan man få 3% ränta på bundna lån på 3 år med SHB? 🙂
Alla dessa prognoser av banker bör ställas mot den ränta de erbjuder.
Det intressanta med prognoserna är ju att de i många fall verkar komma för att analytikerna tror att det kommer en lågkonjunktur nu.
Ingen vågar säga det “rubrikmässigt” men tydligen skär ju folk ner på sina utgifter och matchar utgifter efter inkomster. De som var beroende av konsumtionen för sin anställning börjar ryka nu.
I många branscher utkristaliseras dessutom ett A och B-lag. Så för investerare kan man nog jobba lite med stock picking…. (Nej, fånga inte fallande knivarna SBB eller Oscar… De är exempel på B-lagen)
“verkar komma in med en låg räntabana”*
Och inflationen ökar i USA. 3,2% mot 3,1. Antagligen ingen sänkning före sommaren där
Nu går USA betydligt bättre ekonomiskt än EU och Sverige. Men det ser ut som att det kommer att behövas hålla kvar räntenivån även här.
Min egna prognos är att vi får en ränta på 3,5% när inflationen är under kontroll. En lägre ränta kan vi måhända se om det blir lågkonjunktur.
Men 3,5% tycker jag ser ut som “det nya normala” om man kollar på räntemarknaden.
Ponduspostulerar att vi får två räntesänkningar i år. Där den första sker som tidigast i Juni. Men inte osannolikt att båda två sker efter sommaren. Inflationen kommer bita sig kvar ett tag till och omvärlden kommer inte sänka snabbare än så. och vi kan inte ligga före omvärlden om vi ska undvika ett kronras som komemr vara inflationsförstärkande.
Vilken ränta är 3,5% Riksbanken, eller den du får om du tar ett bolån?
SBABs långräntor planar just nu ut mot 3,5% > 2år med rabatter.
Så riksbankens ränta prognosticeras lägre. Dessutom kan dessa räntor sjunka i takt med att räntan verkligen sjunker.
Men en halv procent hit eller dit gör såklart inte mer än 10000 efter ränteavdrag för ett 3 miljoners lån. Det räddar ingen privatekonomi, men skulle nog innebära en viss sprätt på pengarna.
Rörlig boränta 2025 runt 3% var min spaning 2023.
Efter att ha hört Riksbankens direktion idag (Finansutskottet), så ändrar jag min bedömning för en sänkning på 25 punkter i september (60-40) till 25 punkters sänkning redan i juni (70-30).
3,5% är nog en rätt bra gissning.
Man kan nog kalla de en nornalränta mot en genomsnittlig kund som ränta. Vi kan kalla det snittränta
Jag gäller konjunkturen så tror det värsta är över för företaget Sverige. Vi räddad mycket av vår valuta misstänker jag. Men jag ingen ekonom
Hur menar du att vi blir räddade av valutan? Den har ju minskat i värde och du har de-facto blivit fattigare.
Allting vi importerar har blivit dyrare, och det vi producerar in sverige exporteras pga bättre priser utomlands.
Dessutom har alla dina tillgångar i SEK blivit mindre värda, ex bostad. Detta är ju högst verkligt och inget som räddat oss. I praktiken en nedvärdering av våra löner och våra tillgångar.
Jag tror detsamma.
Lika lite som jag tror på snabba räntesänkningar. Lika lite tror jag på en kraftig lågkonjunktur.
Det kommer möjligtvis vara platt tillväxt 1-2 år till. Men jämfört med vad som kunde ha hänt är det ju ingenting.
Nu vet inte jag hur ni tänker. Om valutan slaktas så blir nog arbetslösheten lägre. Säg en civilingenjör som jobbar som mellanchef och t ex bor i Roslagen. Säg 50-55k netto, vad tror CPHs motsvarande tjänst har? Det var alltså ett exempel 🙂
Det är ju ett sundhetstecken att folk skär ner på sina utgifter när inkomsterna faller. Skall bli intressant att se om Riksbanken får sitt register över folks tillgångar och börjar kräva att du spenderar pengarna om de inte skall skattas bort.
Jag måste erkänna att jag drog lite på mungiporna. Det är minst sagt vänligt att beskriva SBB och OP som representanter för B-laget.
Kändes som att sparka på någon som ligger att kalla de för ö-lagen 😀
Vad är bloggarens definition av bostadsbubbla om det nu är så att den kan vara över?
Priser som stiger snabbare än inflationen, något förenklat. Får vi ökningar på 0.5-2% om året är det som det ska vara.
Okej så bloggens nuvarande definition av bostadsbubbla är alltså förändringstakten av bostadspriserna utifrån nuläget snarare än att priserna ska sjunka i absoluta tal?
Det är väl visserligen rimligt att det är relativa priser man talar om givet att bostäder inte är dagsplaceringar direkt. Om inkomster och övriga priser båda ökar med säg 63% över ett decennium och priserna står still så är ju det samma sak som att priserna faller medan löner och kostnader står still.
Det gör förstås skillnad för den enskilda som slipper bli överbelånad men på övergripande nivå kan ju övervärderingar korrigeras så.
Jag har alltid skrivit att bostadspriser ska mätas realt. Att en del inte är läskunniga är en annan femma.
Jag roade mig med att slå upp den ackumulerade inflationen och jämförde med bostadspriserna i centrala Stockholm enligt Mäklarstatistik. Inflationsjusterat var priserna vid senaste årskiftet lägre än 2015.
En annan definition, kan vara;
Hur många procent av mina inkomster vill jag lägga på mitt boende. 20% eller 30%.
Vet man den i stort så kan man räkna på tangenten.
Sist jag räknade så pekar det uppåt, vilket är surt för mig.
Priser pumpade upp långt över inkomsttillväxten under samma tid?
Med raset på 15-30% som varit plus inflationen på 25% så är det ju uppenbart att bubblan har brustit
En vän spekulerar på ett (väldigt fint) hus i Nacka nu som är ner 30% från toppen.
Vilken bubbla är det som har brustit? Den som inleddes 1999?
https://cornucopia.se/2010/08/svenska-bostadsbubblor-1981-2009/
1999 vet jag inte om det var någon övervärdering men det är som du nog förstår dock fullt möjligt att det fanns en övervärdering för 20 år sedan OCH att priserna inte kommer falla tillbaka till den nivå som gällde då.
Att prisutvecklingen under det senaste decenniet var påeldad av billiga krediter och inte var hållbar torde vara ganska uppenbart.
Inte nominellt nej men reellt.
Och det följer bloggarens tidigare definition av bostadsbubbla att priserna avviker från inflationen (KPI).
Jag har hela tiden antagit att bostadsbubblan har spruckit först när bostadspriserna reellt har fallit tillbaka till nivån kring millennieskiftet eftersom det var då avvikelsen från inflationen (KPI) inleddes.
Nu verkar dock bloggaren introducerat en ny definition där bostadsbubblan kan ha spruckit trots att vi fortfarande har en “offset” mot den nivån bara den fortsatta förändringstakten följer inflationen.
Check på den.
Vad bloggaren har använt för några definitioner har jag ingen större kunskap om eller åsikter kring. Inte heller vet jag om det fanns en övervärdering på bostadsmarknaden 1999. Men mitt påstående ovan gäller även reellt.
Mycket har förändrats under de senaste 25 åren och det kan även gälla det relativa värdet på bostäder. Amazon-aktien kan ha varit övervärderad 1999 OCH ändå ha handlats till ett lågt pris då jämfört med 2024.
Spontant tänker jag att bostadspriserna borde följa inkomster snarare än konsumentpriser. Sedan ska naturligtvis kapitalkostnader, ändrade skatteregler och likande tas hänsyn till. Därtill kan demografi, värderingar mm. ha förändrats vilket också kan spela in.
Fast räntorna är ju avsevärt lägre nu, och lär nog bli. Dvs boendekostnad som andel av lönen är inte så farlig, och inte särskild hög internationellt sett. Svenskar äger bostäder i större utsträckning än vad många andra europeiska länder gör och vi har de kreditregler vi har vilket håller upp marknaden. Jag tror inte priserna därför inte priserna måga backa 20-25 år för att uppnå jämvikt. Förmodligen ligger vi ganska nära en jämvikt som det ser ut nu, förutom att priserna på nybyggt ska ned (främst markpriserna då)
Så Handelsbanken tror att räntan kommer liga på 3,5% 2026 varför skulle de erbjuda 3% på 3 år idag?
Räntan på 3 år är snittet på räntan över de kommande åren plus ett litet påslag.
SBAB erbjuder ränta för mig på 4,75% på 3 månader men 3,81% på tre år.
Detta innebär att banken verkligen tror räntan om tre år kommer vara ca 3,5%.
De verkar tro på en ränta om medel 2024 = 4,25%, 2025 = 3,75%, 2026 = 3,5% tillsammans blir det en medelränta på ca 3,8% över dessa tre år.
Tror man att räntan kommer vara högre än 3,5% om tre år och att banken är för positiv är det väldigt fördelaktigt att binda på 3,81% just nu då man spara väldigt mycket pengar på det.
NO 7 🐥
Handelsbankens killgissning var till slutet av 2025
IMF har åsikter om Riksbankens metod att stärka kronan;
https://www.di.se/nyheter/thedeens-drag-far-kritik-av-imf-bor-inte-upprepas/
Kan någon kunning förklara IMF’s roll i världen igen. På namnet framstår det som att de är en fond som faciliterar lån till nationer världen över.. I vad ligger problemet med att en stats riksbank försöker skydda sin valuta mot snabba nedgångar och vilken metod anser IMF att man skulle ha använt istället?
Nedan är ganska nära topic, men jag hittar ingen knep och knåp avdelning här.
En bostadsrättsförening vid namn Torsken.
Nyligen har de installerat en kodläsare för att öppna dörrar. Koden består av 4 unika siffror och den har aldrig ändrats sen den installerades förra året och den tillåter upprepade försök utan fördröjning.
Kodläsaren är gjort i metall med stora runda metallknappar 1-9, rätt kod räcker för att öppna.
Rune en äldre man har glömt koden. Men han är snabb i fingrarna, fyra siffror kan han trycka på 2s.
Vilken är den förväntade tiden för Rune att öppna dörren?
Svaret är 11 minuter och 23 sekunder. Det är tiden det tar Rune att ringa sin polare från säkerhetsavdelningen på Hall, Bogdan, som bor 2 kvarter bort och för Bogdan att komma dit på en elmoped med en slägga och ett bräckjärn modell större samt för Rune och Bogdan att med gemensamma krafter forcera dörren.
Alternativt – Rune slår 1234 och dörren öppnas för han som sköter IT-säkerheten i bostadsrättsföreningen är också IT-säkerhetschef på Tieto Enator och jobbade tidigare med outsourcing av IT-tjänster hos Trafikverket…
alt rycker i dörren och den är olåst…
Därför jag gillar denna site, folk är smartare än mig så man lär sig hela tiden…
November
Kombinationerna är 4 vid ett tryck, 16 vid två, 64 vid tre och 256 vid fyra. Tar det 2 sekunder per försök blir det 512 och median på 257 mellan 2-512.
Högskolematte borde man klara i ekonomitråden åtminstone.
Finns en lista med pinkoder som förekommer oftare, t.ex. mönster på knappsatsen osv. Man kan börja med den medans man väntar på att en granne dyker upp.
4!s sekunder är svaret. D v s 24 sekunder
Rune så nice han slapp vänta flera minuter. Väljer att inte ge facit du man tänker. Men jag ger det som uppslag för knep och knåp, jag kan lägga ett ett gästinlägg om Lars vill med olika svårighetsgrader. Då alla ska med
Är det verkligen helt fel att binda nu?
Jag band 1år till 4,16%. Om ett år så har kanske(!) räntorna gått ner, och jag förlorat några kronor de sista månaderna.
Poängen är ju att bankerna redan prisat in en nedgång i sina bundna räntor.
det är definitivt helt fel att binda nu.
Ja kanske. Vi får se i februari hur många kronor jag förlorat. Hoppas du får rätt 🙂
Hade hellre köpt långräntefonder och skrattat, men risken finns faktiskt där att krigen drar igång prisinflation i sommar/höst.
Våra solpaneler producerade som bäst 9 kW igår och idag med 13.7 kWp installerad effekt. 2/3 av max (förenklat). Ganska likt bloggarens resultat.
Jag räknar inte med något dygn utan inköpt el. Inte utan att ha ett batteri.