Börserna går negativt i de asiatiska tidszonerna under onsdagsmorgonen. Riksbankschefen Thedéen tycker att det nya begreppet inflationsdynamiken går i rätt riktning även om svensk KPI alltså steg i årstakt i januari.

Stockholmsbörsen steg igår med +0.15% för OMXS30 och +0.23% för OMXSPI. Dollarn stärktes ordentligt till 10:35 SEK medan euron blev marginellt starkare till 11:20 SEK. Guldpriset verkar nästam fixerat vid 675:- SEK per gram.
I USA gick S&P-500 också lugnt med +0.17% medan Nasdaq 100 ökade med 0.21%. Lugna börser är bra börser, som bekant. Inom FANANGST gick Netflix bäst med +2.39% och Spotify sämst med -0.77%. Amerikanska långa räntor stärktes något, men inte så mycket att de kan förklara skuttet i dollarn, som nog beror på något annat.
I de asiatiska tidszonerna backer det mestadels i skrivande stund. Undantaget är Sydkorea med KOSPI på +1.04%, men ASX 200 går -0.03%, Hang Seng -1.48%, Nikkei 225 -0.08% och Straits Times -0.44%.

Riksbankschefen Erik Thedéen introducerar nu begreppet inflationsdynamiken och ger således beskedet att oavsett vad som händer med KPI så går det hela åt räntesänkningshållet och försäger sig:
“Det senaste inflationsutfallet ändrar inte bilden av att inflationsdynamiken går i rätt riktning. Vi är på lite fastare mark och jag utesluter inte att styrräntan kan sänkas under första halvåret i år. Men det förutsätter att utsikterna för inflationen fortsätter att vara gynnsamma
[…]
Om en månad fattar vi beslut om styrräntan igen. Inför det beslutet kommer vi att väga samman all ny information och bedöma hur den påverkar konjunktur- och inflationsutsikterna och analysera vilken penningpolitik som är lämplig för att vi ska få en varaktigt låg och stabil inflation..”
Beskedet är tydligt. Det spelar ingen roll vad som händer, räntan ska sänkas. Även om KPI stiger i årstakt likt i januari. Det räcker att utsikterna och inflationsdynamiken fortsätter vara gynnsam. Så var det med den saken. Lånefesten ska komma tillbaka!
I övrigt släpper Konjunkturinstitutet en ny konjunkturbarometer idag, men den får komma i en separat artikel eller i morgon här på bloggen.
76 kommentarer
Lyckligtvis så innebär längre ränta per automatik att KPI sänks…
Då sista räntehöjningen inte är ett år bort så blir det inte en sänkning av KPI direkt egentligen (det blir ett lagg där).
I maj 2023 höjdes räntan till 3,5% (det var tider det) så sänker de till 3,75% i maj 2024 så ligger den fortfarande högre än KPI för året. Höjningen till 4% gjordes i slutet på september så vi kommer endast ha legat på den helt normala räntan 4% i 7 månader innan riksbanken behövde sänka pga att Sverjarna inte klarar sina betalningar. Dock kommer KPI få en ordentlig push neråt oktober 2024 då vår ränta kanske ligger 1% lägre än oktober 2023.
Deras ränteprognos från senaste höjningen (september 2023) sa att räntan skulle ligga på 4% till 2026.
Att sänka räntan ger möjligen på kort sikt en sänkt KPI, på lite längre sikt så ger framför allt att ligga för lågt relativt andra jämförbara marknader högre KPI. Men Riksbanken har väl sagt att man ska titta på KPI-F och då ska ränte ändringar inte påverka direkt utan bara med sekundära effekter och de bör främst bli påverkan på växelkurs och därmed inflation från import.
Har vi överbelånade svenskar lärt oss något? Svar nej. Vi väntar bara på att räntan går marginellt ner så månadslönen räcker till för att låna lite till.
Faran är över, återgå till hur det var 😇
Tänkte precis detta.
Det här är EXAKT det vännerna pratar om
“Skulle vara skönt om räntan skjunker så man kan fortsätta att överkonsumera”
Ingen vill amortera ner på lånen. Eller tänka att tre utlandsresor per år är orimligt…. Istället ska fasaden att man är “överklass” upprätthållas. Till varje pris.
Det har varit nästan garanti på att man säljer mycket dyrare än man köpte. Prisuppgången har i procent amorterat 50% på värdet av mitt hus. De 5 kkr jag amorterar i månaden har varit en piss i Mississippi i jämförelse. Så utan krav på att lån ska återbetalas på en 30 år kommer ingen lära sig.
Att amortera ner 4 miljoner på 30 år kostar bara 11 tusen i månaden, det för väl de flesta?
Ja, jag säger inte det är dumt att amortera. Men till vilket pris är alternativkostnaden? Om man nu kan tänka sig ha lite risk på alternativet.
Hög inflation har ju skrivit av alla värden rätt duktigt. Även värdet på banklån.
Finns ingen anledning så länge skulden är under 50% av värdet.
Sjunker värdet så kan amortering påbörjas då.
Med tanke på inflationen så blir pengarna allt mindre värda och därmed också bolånet.
Eller 30% insats räcker för första köparen på nybyggt under 5 år, om banken är med på det.
Gäller att få ordning på amorteringsunderlaget, så man inte waste:ar pengar på amortering.
Undrar hur länge det går att köra med negativa realräntor eller mycket låga innan vägs ände är nådd.
Inte så vanligt, men det finns ju de som väljer att binda sina lån till exempel på 4 år eller 8 år. Då slipper man undra. Jag vet ett hushåll i min bekantsjapskrets som fortfarande har bundet på 1,79% ränta i många år till.
Ja. Till skillnad från de som sitter med för stora bolån (som jag pratat om tidigare i kommentaterna) har jag även två st som har bundit räntorna på fem år och iaf har två år kvar med väldigt långa räntor.
Kap för de som ser bindningstiden löpa ut när räntesänkningarna är igång
1,79 var lite högt tycker jag. Själv har jag strax under 1,5 i några år till. 🙂
Amortera under tiden? Nä varför det. Bättre stoppa de pengarna på börsen via fonder.
+1, inte riktigt riskfritt. Men oftast väldigt lönsamt. Kanske på börsen i annan valuta?
0,49% i ränta är ännu bättre. Den festen är dock slut
Kan ju vara värt att nämna att det var sjunkande priser i januari med KPI på -0.1% men väldigt låg siffra i jan-23 (-1.1%) blev det ökande inflation på årsbasis. Såklart en säsongseffekt då januarisiffran ofta är låg men finns ju ändp viss relevans i att titta på månadsbasis.
Nu ska inflationen feb-juni matchas mot 3.6% på fem månader (feb-juni 2023) så det finns ju goda förutsättningar för sjunkande årsinflation.
Ja flera bedömare drar slutsatsen att januarisiffran, som bloggaren drar stora växlar på, enbart är ett hack i kurvan. Riksbanken själva verkar också komma till samma slutsats.
Finns orosmoln, kolla matpriskollen, tänk på röda havet och Panama kanalen. Finns flera anledningar till att priserna kan börja öka igen. Vi kan få en dubbel topp.
Men priserna är påväg ner (iaf i dollar) om man kollar exempelvis Bloombergs breda råvaruindex https://www.marketwatch.com/investing/index/bcom?countrycode=xx
-2,5% i år. Men detta kan motverkas av en svagare krona.
Orosmoln kan alltid komma. Även när himlen är blå.
Vi är på lite fastare mark och jag utesluter inte att styrräntan kan sänkas under första halvåret i år, säger Thedéen. (Han säger även med ”en viss sannolikhet”.)
Vad mer exakt menar han? I procents sannolikhet. Kanske svarar han själv nedan?
När vi säger ”inte utesluter” tror kanske någon där ute att vi har ett Excel-ark där det står vad vi ska göra […] Jag vet inte själv vad vi ska göra, säger han till Sydsvenskan.
Källa:Omni.
Jag vet inte om jag blev klokare?
Riksbanken är egentligen en väldigt dyr PID-regulator. Styrsignalen är reporäntan, insignalen KPI. Så värdena på P,I och D är det intressanta att kommunicera.
I verkligheten är det förstås ett kaossystem där styrsignal och mätvärden ingår i varandra och störs av oändligt många yttre faktorer därav den tröga, långsamma regleringen för att vara på den säkra sidan.
Insignalen är inte KPI. Möjligtvis så är KPIF en av insignalerna. Den främsta insignalen är ECB och relation till FED är där typ en faktor 10
Om man lägger skadeglädje, moralism, självgodhet, ängslighet och riksbankens psyops åt sidan så skulle den dagliga bloginlägget kunna lyfta sig över ett meh..
Låt mig börja!
https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/145229
https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/145232
https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/145230
https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/145231
https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/145233
https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/145235
https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/145234
https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/145236
https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/145237
https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/145238
Istället för att bara referera till siffror vi alla är medvetna om skulle det vara trevligt att höra din analys.
Det var många år sedan jag pysslade med sådant här men då fanns det ett visst statistiskt samband mellan räntan och inflationen på c:a 24 månader. Den som har tid kan gärna göra om beräkningen, det kan mycket väl ha ändrat sig sedan dess.
Om det fortfarande gäller så innebär det att effekten vi idag ser på svensk ekonomi delvis härstammar från början av 2022 – innan Riksbanken började sina räntehöjningar.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/finansiell-ekonomi/inflation-och-styrrantor/Styrrantan/
I såfall skulle räntehöjningarna i sig inte enbart förklara den sjunkande inflationen. En hypotes kan vara att inflationen var på väg upp när pandemin slog till vilket gjorde att räntorna stannade på en låg nivå samtidigt som folk samlade pengar på hög. Detta kom sedan efteråt som en spik när pandemin var över och som en spik tog det slut alldeles av sig själv.
Vidare kan man påpeka att Riksbanken om framtiden inget vet, och därför bara kan agera reaktivt. Därför vågade de inget annat än att göra precis detta.
Samma resonemang gäller för övrigt för hela väst som de facto har sina valutor peggade till dollarn och därför går följa John.
Eller så förhåller det sig på något helt annat sätt.
Tja, jag har skrivit på bloggen att hög inflation inte ledde till den där enorma arbetslösheten som det varndes för och att den reala ekonomin inte alls drabbats så hårt som det varnats för. Det som drabbats är de överbelånade hushållen, vilket är långt ifrån alla.
I själva verket visar sig ekonomin vara motståndskraftig mot både höga räntor och hög inflation, det är och var inte jordens undergång.
Trots allt är 2%-målet helt godtyckligt och något man snutit ut ur näsan som “låter bra, vi kör på det”. Ekomomin går inte åt helvete med vare sig högre eller lägre inflation bara för att.
Fin analys, vi kan mycket väl få en mjuklandning eller något väldigt nära där. Och visst så har vissa belånade hushåll drabbats men tror att många belånade hushåll har klarat sig bra. Min löneökning har de senaste 10 åren varit högre än bolåneräntan. För många har löneökningarna legat i paritet med räntan (speciellt då många har delar av sina lån bundna).
Är man en röv om man påstår att det kan bli så att mer gott än ont har kommit av inflation-ränte kaosen vi haft senaste åren?
Vi kan lägga till att inte heller bostadspriserna kollapsade av högre räntor.
Inte rasade kanske, men de är väl ned runt 30% realt sen ATH typ.
Personligen tror jag på ökande priser redan nästa år när marknaden väl sugit upp dagens överutbud.
Ja en 25-30% nedgång sen toppen. Så de som köpte när det var som värst har förlorat hela sin kontantinsats och skulle nu behöva sälja och ha lån kvar.
Men att bostäderna förlorat en fjärdedel av värdet (4 miljoner har blivit till 3 miljoner för medelbolånstorsken ) sen toppen klarar de flesta av bra. Bara några enskilda förstagångsköpare som köpte precis innan räntan började gå upp som drabbades hårt och inte kommer få tillbaka pengarna på länge.
Men kollar man tillbaka på bloggen så ser man att LW började varna om att nybyggen var osäljbara redan innan räntan gick upp alltså höst/vinter 2021. Så toppen var nog nådd redan innan räntan gick upp.
“I själva verket visar sig ekonomin vara motståndskraftig mot både höga räntor och hög inflation …”
Ja, det är lite förbryllande. Det tyder på att vi inte fullt ut förstår orsakssambanden, enligt mig. Det gällde den här gången (nu), men gäller det “i morgon”? Blir det samma utfall nästa gång. Vet ej.
(Eller alternativt så har vi ännu inte sett facit.)
Den som lever får se men jag är säker på en sak. Antingen går ekonom upp, eller ner eller så fortsätter den på samma sätt som nu.
Kontantinsatsen räknar man nominellt där. Nu har jag inga exakta siffror, men möjligt några ligger under vattenytan så att säga. Speciellt i Roslagen där villor verkligen rasat enligt tillgänglig statistik, för att ta ett exempel. Och som förutsägbart är det villor som rasat mest.
Västvärldens ekonomi stavas lån. Utan skuldsättning stannar allt. Svunnen är den tid då bonden röjde mark och byggde ett torp med sina bara händer. Sådant sant värdeskapande är idag samhällsomstördande verksamhet.
Visst finns det välskötta företag men det nuvarande systemet är byggt på att den konstanta skuldökningen hela tiden får ut nya pengar i systemet.
Detta ser vi också i synen på kontanter, dvs riktiga pengar, och privat ägande. Innehar du detta betraktas du med misstänksamhet, sökt du förväntas ha är skulder.
Så räntan måste sänkas för att maskineriet skall behålla farten.
Även kontanter (papperspengar) är endast en skuldsedel. Riksbanken skapar papperslappar för någon krona och lånar ut dem som att de var värda 100 eller 500kr sen tar de mellanskillnaden och köper obligationer för.
Du har helt rätt. Men i ett välskött land brukar man justera penningmängden på så sätt att du alltid kan uppsöka Kunglig Majestät och be att få skuldsedeln inlöst mot, salt, krut och spik så du kan dra ut i vildmarken, bryta ny mark och starta en familj. Då kallad tillväxt.
Givetvis finns det undantag som Argentina och Zimbabwe. Och Oscar Properties. T bonds brukar vara mer efterfrågade än “high yield bonds” och det finns ett skäl till det.
Det är ju bra att vi kan låna – vore deppigt om man inte kunde köpa ett hus till sin familj förrän i 60-årsåldern när man sparat ihop sina tre miljoner. Problemet är väl snarare att bostadsmarknaden blivit en spekulationsmarknad där hus och tomter kostar mångdubbelt mer än något slags schablonmässigt bruksvärde och bolånen aldrig förväntas betalas tillbaka. Eller är jag ute och reser?
Du har rätt i fin analys, och det vore bra om huslånetcstod i relation till husets värde men som du säger har spekulationen förstört mycket.
För att inte tala om att markägare(kommuner) tar ut saftiga belopp för tomtmarken. Jordbruksmark/skogsmark kostar inget, men när väl kommunen detaljplanlagt eller godkänt avstyckning så är värdet helt plötsligt 10-faldigt – och sedan tillkommer kostnaden för markarbeten, husbygge, etc etc. Så när ett nytt hus kostar 4+ miljoner så följer “begagnatmarknaden” med – för folk räknar inte med att ett hus har en viss livslängd.
Man kan inte heller bo överallt, man måste leva där jobben finns och då uppstår en efterfrågan som driver upp priset.
Att bygga en normal villa idag kostar minst 4 miljoner, om man får tag i en billig kommunal tomt vilket inte brukar finnas i överflöd utan man måste först stå i kö i ett antal år för att få köpa. Oftast blir slutpriset på nybygget betydligt mer eftersom man vill ha vitvaror med Wifi och stor altan, eller behöver betala marknadspris för tomten. Det är då inte så konstigt om begagnade hus kostar som de gör. Snittpris i riket 3,7 MSEK.
Vad bruksvärdet är vete tusan, men man kan ju bo i husvagn ute i skogen för 50 000 kr om man vill, bara man flyttar sig en gång per dygn, så där är väl golvet.
Apropå: Föräldrarna byggde nytt 1972, det kostade 125 000 kr. De var då ca 35 år med 3 barn. Lånen är förstås återbetalt sedan länge, inflationen gjorde susen där.
Med “schablonmässigt bruksvärde” menar jag något i stil med 4 miljoner. Det är ju inte alls en orimlig kostnad för ett nytt hus av skaplig kvalitet. Men på många platser i Sverige kan du ju bara drömma om att köpa ett hus för dom pengarna.
Du är rätt på det. Det skapar stora klyftor i samhället och det driver på sociala problem. Och det skapar till slut ett monster som är omöjligt att mata, annars hade våra politiker tagit tag i problemen redan i början av 10-talet.
Vette fan om det är så mycket spekulation
Som @Tigerman säger så kostar ju en ny villa 4 miljoner att bygga med tomt och allt. Och då får du i vissa delar “hyresrättstandard”(Älsbyhus).
I Sverige är det inte så vanligt med flera bostäder (utöver fritidshuset) så därför är det knappast nån spekulationsekonomi.
Den fanns en kort tid fram till 2018 med nybyggda lägenheter.
Vad gäller villor finns det helt enkelt en stor utbudsbrist. Som bloggen nämnt finns de väldigt lågt intresse hos kommuner att rulla ut nya villamattor.
Även det här i Roslagen rullas ut nya villaområden är priserna för just en nybyggd villa sällan under 6-7 miljoner om du ska ha under timmen till Sthlm med pendling. Och i kommunerna längre ut i länet är priset marginellt lägre med iaf 5-6 miljoner för nyproduktion i villaområden.
Du kan kanske komma ner under 5 miljoner om du köper en tomt och är byggherre och projektledare själv (men då få behärskar detta skulle jag nog säga att huset lära landa på 6 miljoner i slutkostnad ändå)
Så spekulation. Nej
Men väldigt höga priser som gör att många kommer behöva låna och leva på marginalen. Ja
Du har nog rätt. Och samtidigt kan man en bit från storstadsregionerna, typ mitt i Västergötland, köpa ett skapligt efterhållet hus med stor tomt för 1,5 miljoner. Vilket ju är alldeles för billigt egentligen.
Enig. Det är väldigt snabbt fallande priser om man rör sig åt rätt håll.
De områden som inte anses vara attraktiva för rekreation eller jobb har väldigt låga villapriser. Rör du dig en timme från Uppsala kan du få en villa för 1,5 miljoner i hyffsat skick med uppvuxen vacker trädgårdstomt. Att renovera till modern standard kostar väsentligt mindre än ett nybygge.
Så där kan man alltså, om man kan kan tänka sig pendla en timme spara 5 miljoner på sitt boende.
Men i Sverige ser jag ett fåtal som kan tänka sig att göra den växlingen
Fast något är rätt sjukt om man ska behöva spara tills 60 för att ha råd att betala för motsvarande 1år i mantid..
@Tento
Vad menar du med att bostadslån aldrig betalas tillbaka? Mina föräldrar trillar snart av pinn. Om du känner till ett hemligt sätt att skriva av deras bolån när vi säljer deras hus får du gärna dela med dig av det!
Jag menar att många i dag köper hus för 10 miljoner och aldrig räknar med att betala tillbaka dessa 10 miljoner till banken. Medan vår föräldrageneration såg lånet som något man skulle amortera bort på 20-30 år.
Jo, räntan måste sänkas, men kontrollerat och balanserat med förnuft. Klarar Riksbanken det? Senast gick det inte så bra …
finns ingen direkt vinst med låg ränta, räntan bör vara på en nivå så att man får avkastning över inflation på säkert sparande.
Fast vinsten under rådande dagsaktuella omständigheter är väl att räntan måste sänkas (kontrollerat/balanserat) för om Riksbanken t ex istället skulle höja med 25 punkter så skulle det bli bekymmer för en hel del bolånetorskar. Jag gissar vidare att omsorgen om de som sparar inte är högprioriterat.
Det blir med säkerhet en räntesänkning i relativ närtid, även om den exakta tidpunkten är lite osäker.
Ja ingen minns en skuldfri fegis 🙂
Jag funderar på det här med hushållens skuldsättning. Hur mycket har den sjunkit senaste året? Den var ju enormt hög i internationella jämförelser, men senaste tiden har vi amorterat istället för att låna och samtidigt haft hög inflation. Något måste den ju ha sjunkit?
Fast vi har ju inte fått nämnvärt mer i lön, vilket gör att skuldsättningen som relation till hushållens inkomster ligger kvar på samma nivå.
Och även i relation till BNP borde den ligga kvar högt, då sveriges BNP minskade 2023.
OK, tack för info!
Det där stämmer väl inte 2023 var löneökningarna för tjänstemän i privata sektorn uppe i nästan 5% https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/loner-och-arbetskostnader/konjunkturstatistik-loner-for-privat-sektor-klp/pong/tabell-och-diagram/arbetare-och-tjansteman/loneutvecklingen-inom-den-privata-sektorn-for-arbetare-och-tjansteman/
Lönerna har hållits uppe och löne bolåneränta relationen är inte ökat så mycket. Är framförallt allt annat som ökat mer i pris.
Svenskarnas skulder har minskat både som del av BNP och i relation till disponibel inkomst. Dock ligger vi fortfarande högt i Europa.
Oj, mycket mer i löneökning än jag hade förväntat mig. Speciellt då det framförhandlade låg på knappt 3%.
Nä? Nu har du dålig koll. Märket är normerande för resten av arbetsmarknaden när det gäller löneutrymme och avtalsperiod. Märket för avtalsrörelsen 2023 sattes till 7,4 procent på två år och avtalet är inte uppsägningsbart. Det totala avtalsvärdet motsvarar löneökningar på 4,1 procent för 2023 och 3,3 procent för 2024.
Sen blir såklart löneökningarna högre än märket som gäller för de som bara jobbar kvar med samma jobb pga att många byter jobb och får upp lönen (10%-20%) på så sätt andra får befordran etc.
Precis. Man ska räkna med alla som byter jobb
2023 fick jag 25% högre lön än 2022.
Nu lutar det mot 5%. men vi får se hur förhandlingen går.
Om säkerheten minskar i värde så ökar dessutom risken.
Så det är inte så stor sannolikhet att hushållen rider ut detta stålbad och kommer ut med en lägre övergripande skuldsättning om några år? Hittills har ju inte bolånekraschen kommit …
Skulle ligga under Andmar och Sjunkbombens svar …
Man får väl hoppas det, och stålbad lite väntade svängningar i ränta och priser.. Lite problem med löneutveckling som ligger under inflation då iofs. Själv har jag lyckats ducka det genom att byta jobb.. Fick jag anledning att räkna men 12% ungefär så har väl typ kompenserat för inflationen då..
Det lönar sig alltid lönemässigt att byta jobb, ibland får man tänka på “possenten” så att man i sin nya anställning är med i innevarande års lönerevison.
Inflationsdynamiken – jo jag tackar jag! Här finns nu stora möjligheter att spinna vidare. Ser framför mig nu helt nya diskussioner om t.ex. vårddynamiken, gängvåldsdynamiken, utbildningsdynamiken, försvarsdynamiken, bostadsdynamiken, dynamiken i dynamiken, etc, etc, etc…
Hade jag varit honom hade jag ansökt om varumärkesskydd direkt så kan han gå hem och räkna pengar!
Tycker vi konstatera att vi har lånedynamik och den går upp och ner och så tänker vi inte mer på detta! Problemet löst.
Det är inte sant, men ’det är förjäkla bra ändå’
Jag har funderat på det där med inflation. Motsatsen heter deflation. Om vi vill ha en snittinflation på 2% borde inte Riksbanken då jobba för en deflation tills vi når 2% i snitt?
Skulle ju vara ett sätt att se på det.. tror inte riktigt att de jobbar så. Men jag ser inte riktigt varför alla är så maniskt rädda för deflation. Finns det verkligen empiri om att det skulle vara ett stort problem?
Steffe var ju i vart fall livrädd för det! Jag är ingen expert på nationalekonomi men vill minnas från någon föreläsning att det är negativt om BNP krymper i förhållande till statskulder mm. Vi får väl kolla på Japan, dom har väl krigat mot deflation i 25 år…
Det jag fått lära mig är att vid deflation tjänar du på att sitta på dina pengar. Så varje inköp du kan skjuta upp till imorgon eller nästa år är en vinst för dig själv. Vilket lär fungera menligt på ekonomin. Vet dock inte hur stort problemet skulle bli i praktiken.
Det finns mig veterligen inte alltför många gånger det provats, men japan under 90-talet är ett avskräckande exempel, där ingen spenderar pengar för att du får mer för pengarna imorgon. Och då sitter man med en nedåtgående spiral som är väldigt svår att ta sig ut ur.
Är det inte Konsumtionen som är elefanten i rummet? Man tror att deflation gör att folk väntar med sin köp i hopp om lägre pris och så kan vi ju inte ha det.
Fyll gärna på med annat ponduspostulerat bullshit ni hört/läst på temat: snart är allt normalt igen.
”Inflationsdynamiken i rätt riktning” – Riksbanken 2024
”Det finns ett stort uppdämt flyttbehov” – Mäklarsamfundet 2024
https://www.dn.se/ekonomi/hantverkare-drabbas-av-krisen-ingen-vill-renovera-just-nu/
Sverige blir isåfall den som går före usa och sämst på att snabbt höja till samma nivå
Sveriges ekonomi är finansierat att luftpengar framtrollat pga billiga ”tryckta” krediter blås inte upp det mer
Finansinspektion har rätt kring att inte sänka kontantinsatsen
Få folk att tvingas förstå man måste kämpa och spara inte vara köpa på kredit
2024 blir ett av de tuffaste året på länge pga enorma varsel i bygg inom 4-6 mån tro mig synd men marknadsanatonin med inbromsningen vänder inte över en natt