Börserna går blandat i de asiatiska tidszonerna under torsdagsmorgonen. Den svenske ekonomins utsläpp av fossila CO2-ekvivalenter minskade med 1.8% under tredje kvartalet 2023, till glädje för alla miljövänner. Det visar också på den stenhårda kopplingen mellan välstånd, välfärd och CO2-utsläpp, då utsläppen inte minskade på grund av politik, utan för att svensk ekonomi i form av BNP, och med det välfärden och välståndet föll 1.7%.
Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 var igår oförändad på +0.03% medan breda OMXSPI gick +0.27%. Inga större rörelser syns på valutafronten utan USD kostar 10:47 SEK och EUR går på 11:29 SEK. Guldpriset kostar 684:- SEK per gram.
I USA gick S&P500 bättre med +0.74% och techtunga Nasdaq 100 gick +1.11%. De amerikanska långa räntorna backade marginellt.
Bland FAANGST-aktierna gick Facebook bäst med +2.98% följt av Apple med +2.82%.
I de asiatiska tidszonerna går börserna blandat. ASX 200 +0.31%, HAng Seng -1.18%, KOSPI +0.41%, Nikkei 225 +2.06% och Straits Times -0.51%.
Den svenska ekonomins samlade utsläpp av fossila CO2-ekvivalenter, alltså bruttoutsläppen, minskade med 1.8% under tredje kvartalet 2023. Detta inte på grund av svensk klimatpolitk utan på grund av det enda sättet man kan minska utsläppen globalt, dvs genom att ekonomin backade. Svensk ekonomi backade nämligen preliminärt 1.7% och med det minskade därmed utsläppen. Vill man ha mindre utsläpp globalt så måste ekonomin backa, och vi måste alltså förlora välstånd och med det välfärd. Allt annat lika måste man förstås dra ner på välfärden lika mycket som ekonomin.
I övrigt släpper välfärden själv ut ca 2 ton CO2 per svensk, så vill man minska CO2-utsläppen med 20% kan man avveckla vård, skola och omsorg helt.
Välstånd och ekonomisk tillväxt beror på effektiviseringar och ökad produktivitet. Detta sker alltid genom ökad energiförbrukning, dvs man byter t ex 100 manuella jordbruksarbetare mot en traktor.
Ekonomisk tillväxt följer befolkningstillväxten, men ger då inget ökat välstånd eftersom BNP per capita inte ökar. För att öka BNP per capita måste man öka förbrukningen av energi, och korrelationen mellan BNP-tillväxt och befolkningstillväxt+energitillväxt är stenhårda 0.98. Se graf ovan.
Kan man ställa om energiförbrukningen från fossila bränslen kan det förstås gå att få tillväxt utan CO2-utsläpp, men vi har ännu inte lyckats med det. Det är fortfarande runt 84% av mänsklighetens energiförbrukning som är fossil, för även om förnyelsebara energisystem ökar, så ökar även de fossila.
Men miljövännerna kan alltså glädja sig över minskade CO2-utsläpp som SCB nu rapporterar om. De kommer dock inte göra kopplingen till neddragningarna i välfärden som vi nu ser i de flesta regioner och kommuner, då det kräver systemförståelse.
Alla branscher minskade sina utsläpp. Mest minskade byggbranschen med -2.6% och transportbranschen med -4.5%, men transporter existerar inte för sin egen skull, utan servar alla andra branscher.
Sämst på att minska utsläppen var offentlig sektor med -0.7% och ospecificerade övriga tjänster -0.2%. Med de stora neddragningarna inom välfärden som nu väntar likt hos Sahlgrenska kommer glädjande nog även den offentliga sektorn minska sina CO2-utsläpp framöver.
Precis som miljövännerna vill alltså. Lägg ner mer vård, skola, omsorg och framför allt jobb, så minskar svenska CO2-utsläpp. En arbetslös person – helst en hemlös uteliggare – är bra för miljön. Men det är av största vikt att dessa inte får några bidrag, som därmed gör att de kan bidra till ekonomin och skapa CO2-utsläpp.
Siffrorna om utsläppen tar förstås inte hänsyn till hur mycket CO2 som binds upp av svensk skogspolitik och att vi har ransonering av skogsavverkningar istället för att som i de flesta länder i Europa skövlat våra skogar historiskt. Det handlar alltså om bruttoutsläpp, inte nettoutsläpp. Netto släpper vi ut betydligt mindre, men då faller en massa poltiiska karriärer, så man ska inte räkna på det viset.
82 kommentarer
Tittar man på denna karta så ser det ut som att Sverige lyckats förhållandevis bra med att kombinera högre BNP och lägre CO2-utsläpp https://ourworldindata.org/grapher/co2-intensity
För Sveriges del: CO2-ekv-utsläppen har minskat med runt 50% sedan 90-talet, samtidigt som BNP per capita ökat under samma period. Sedan kan man diskutera om välstånd ska mätas i BNP per capita eller annat (t.ex. BNI).
Men ja, Sverige andel av växthusgasutsläpp globalt sett kan räknas i promille.
Det beror på att vi lagt ner svensk industri.
Den har inte lagts ner utan bara flyttat till Kina. Men glädjande nog finns det de som vill att allting som importeras till EU skall betala koldioxidskatt som beräknas på samma sätt som produkter tillverkade inom EU.
Då kommer de ökade utsläppen på grund av U-ländernas mindre utvecklade industri att komma i dagen och det kommer att bli konkurrenskraftigt att producera inom EU igen och då kommer vissa mäktiga länder att protestera så man skall nog inte räkna med det.
Och fjärrvärmesatsningen runt om i landet under 60-80 talen har skapat möjlighet att snabbt övergå till biobränsle från olja. Det som nu krävs av väst gjorde vi för över 30-40 år sedan, även om vi inte får tillgodoräkna oss det i kommande miljösatsningar.
Vi får göra mer, trots våra mycket låga utsläpp.
Japp, man mäter vara förändringar och inte absoluta tal vilket straffar de som ligger i framkant. Dock lyckades man rädda EU:s nya regler om byggnaders energiklassigicering genom att göra om den svenska standarden vilket är glädjande.
Fast hela offentliga sektorn skär inte ner nu. Det är de mjuka delarna, som vården, arbetsförmedlingen, försäkringskassan osv… som får minskade anslag. De hårda delarna, som är del av totalförsvaret till exempel försvarsmakten, MSB, FMV, KBV, osv… har fått rejält ökade anslag. På grund av omvärldsläget (Ryssland) och kommande NATO-inträde. Ledande fråga: Vilken offentlig verksamhet är mest CO2 intensiv. Den hårda eller mjuka delen?
Ja “Sverige andel av växthusgasutsläpp globalt sett kan räknas i promille”. Ändå utmålas det Jordens undergång för att vi sänkte reduktionsplikten, som i sin nuvarande form (spä ut dieseln med palmolja) inte hjälper klimatet utan bara en black om foten. Sedan tycker jag att vi regeringen samtidigt som ändringen i reduktionsplikten, borde starta program för att stimulera inhemsk produktion av biodrivmedel.
Om Sverige inte eldar upp plamoljan gör någon annan det. Det är inte större klimatpåverkan för att Sverige eldar upp den än någon annan.
I princip rätt. Fast just palmoljan har man i allt väsentligt fasat ut som biodrivmedel. Dock gäller fortfarande att den absoluta merparten av biodrivmedel importeras. Enligt Hassler (1) är 90 procent import. Sverige lägger beslag på 55 procent av de biodrivmedel som produceras i EU. De som annars hade använt dessa drivmedel blir tvungna att ersätta med något annat. Rimligen blir det fossilbaserat (2). Högst tvivelaktigt om reduktionsplikten bidrar med någon verklig klimatnytta. Sverige bokför det dock som sådan nytta.
År 2021 var de bokförda utsläppen av växthusgaser från inrikes trafik 21 procent lägre än 1990. Om man tar med all koldioxid som släppts ut av samma trafik, det vill säga inkluderar de utsläpp som benämns biogena. så ökade utsläppen under samma period med 2 procent. Biogena utsläpp är sådana som blir följden av förbränning av biomedel (2).
Biodrivmedel ger snygg bokföring, men tveksam klimatnytta.
Den dag man kan framställa biodrivmedel av avverkningsrester som annars lämnas kvar i skogen skulle situationen vara annorlunda. Fast idag finns inte tekniken i kommersiell skala.
1
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/10/utredare-john-hasslers-forslag-pa-hur-klimatpolitiken-bor-utvecklas-till-foljd-av-eus-klimatpaket-fit-for-55/
2
https://bulletin.nu/debatt-tveksam-klimatnytta-med-reduktionsplikten
Det är ju absurt att det är bra att lägga ner industri, svenskt skogsbruk och lantbruk och sedan importera, hur det kan vara bättre med nötkött och papper från Brasiliens nerhuggna regnskog, som antingen blir soja/majs samt kött från Feedlots med 100000djur per enhet, ełler enorma eukalyptus planteringar som försörjer pappersbruk, eller alla containrar med varor från Asien som tillverkas med kolkraft, då belönas landet med sänkt CO2 avtryck, att man sedan inte räknar all kol som binds i svenskt jord och skogsbruk är ren skandal, det som finns under jord räknas inte överhuvudtaget in i Sveriges balans, det är lika mycket biomassa under marken
Ska vi göra något vettigt åt koldioxidutsläppen så ska vi göra något för de länder som släpper ut stora mängder. Kolkraften byggs ut i både Indien och Kina. Kanske kan vi påverka dem att gå över till kärnkraft istället. Det skulle ge mycket bättre resultat än dumheterna vi gör I Sverige.
Vad är byggtiden för ett operationellt kolkraftverk vs. kärnkraftverk? Jag tror inte en övergång till kärnkraft kanske nödvändigtvis går i paritet med dessa länders krav på tillförsel av ny el in i systemen. Men nu spekulerar jag!
Det är ju inte byggtiden som är problemet med kärnkraft, det är att det tar sådan tid med tillstånd samt projekt där man under byggtiden ändrar i byggets ritningar, Ukraina räknar med att påbörja bygget redan i sommar för den första av 4 reaktorer
Borde på något sätt gå att nyttja skattsedeln, men mycket byråkrati blir det.
Precis, plocka den lågt hängande frukten först. Att vi slår på oss själva löser inte jordens utsläppsproblem, utan vi måste koncentrera oss på störst nytta först oavsett var det än är i världen.
När det gäller Kina är det nog bara pengarna som kan tala. Vi behöver visa att vi inte köper från dem om de inte minskar utsläppen
Kina har ett 20 tal reaktorer under planering eller konstruktion
Även Indien verkar bygga ut kärnkraft
https://thewire.in/energy/how-india-is-shifting-its-nuclear-power-plans-into-high-gear
Vet inte om den här ska in under ekonomi eller Ukraina, men intressant och bra oavsett.
https://www.di.se/live/storre-kinesisk-bank-stoppar-ryska-betalningar/
Gör dom det eller “gör dom det”? Har man hårda bevis på det eller en utsago från Peskov och en artikel i lokal media?
Fler och fler ser ju detta. Även de så kallade “ideologiska” ungdomarna har börjat rösta höger.
För att vänstern är mer agenda och “känslostyra” för tillfället. Vilket tyvärr driver alla till höger.
Pratar med yngre släktingar som röstat S i ett par val. De undrar vad Magda håller på med “Men hon tramsar ju bara. Samma dåliga retorik som svärjisarna”.
Många vill tänka på miljön men med den gisch galopp som miljörörelsen hållt på med om att “ALLT” är farligt och dumt och ondska så orkar folk inte längre engagera sig.
Och många miljöaktiviteter som stålverk 2030 och Blurk elmotorcykel (den som konkade nu, kommer inte ihåg namnet närmare)framstår bara som money grabs från investerare/småsparare/bidrag.
Jag som trodde att regeringen låg under i alla opinionsundersökningar……
Stor majoritet för S+V+C+MP.
De flesta verkar fly från M.
Sett senaste siffrorna hur trenden är.
Att läsa nyheter i septemnber och hänvisa till dem i februari framstår inte som att ha koll. Eller är det bara ditt önsketänkande om att se Fridolf 2 i regeringen?
Du får gärna peka på trenden om att M ökat någon promille i Februari. V ökar mest.
https://www.svt.se/special/valjarbarometern/
En regering som leder i oppinionen efter 2 år är oduglig, det betyder att den inte gör sitt jobb att regera, det intressanta är hur det ser ut i september 26
Jag håller givetvis inte med om postulatet: “Det visar också på den stenhårda kopplingen mellan välstånd, välfärd och CO2-utsläpp”.
Lek med tanken att Sverige lägger ned all kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. Ersätter den med kolkraft för att producera samma mängd energi. Eftersom kopplingen är stenhård så skulle alltså vårt välstånd öka?
Komma här med logik och hålla på när argumentet känns så bra i magen? 😂
Vem sa att man skulke ersätta? Det skall minska. M-teorin (M som i mindre) säger att om vi konsumerar mindre så kraschar allting för vårt nuvarande samhällsskick bygger på konstant ökning.
Om vi skall minska utsläppen måste ekonomin stanna av och antalet människor minska.
Detta är dock en hard sell även bland vänstern, men så är det. Vi lägger ner utan att ersätta. Om vi skall minska utsläppen.
Det jag vänder mig emot är att det inte går att sänka koldioxidutsläpp utan att sänka välståndet (dvs den stenhårda kopplingen). Är det sant så får det många konstiga följder. T ex så sjunker välfärden om man bygger ett kärnkraftverk istället för ett kolkraftverk, det gäller att maxa koldioxidutsläppen för att få maximal välfärd, Kina har högre välstånd än Sverige eftersom de släpper ut mer koldioxid per capita än Sverige, osv, osv.
Nej naturligtvis får man möta inom samma tekniknivå. Det går inte att jämföra länder rakt av om de har kraftigt olika utvecklingsnivå.
Rent objektivt är en korrelation på 98% nog att betrakta som en stenhård koppling. Sedan kanske inte BNP och välstånd är samma sak.
I början på 1990-talet föll Rysslands BNP och koldioxidutsläpp bägge med ca 30%. Det blev knappast ryssarna gladare av.
kausalitet och korrelation och all det där…
Fast det var väl inte riktigt bloggarens budskap. Han skrev också följande:
”Kan man ställa om energiförbrukningen från fossila bränslen kan det förstås gå att få tillväxt utan CO2-utsläpp,..”
Kort sagt vi behöver all produktion av energi som går att uppbringa för att klara klimatmålen. Om vi inte skall minska det ekonomiska välståndet radikalt. Förstås. Fast det kommer folk i gemen inte acceptera. Frågan är om ens de som röstar på MP kommer att acceptera det.
Samtidigt lades alltså under regeringarna Löfven ner fyra kärnkraftsreaktorer. Mot bättre vetande, för att tillfredsställa MP och på så sätt behålla makten.
Dessa reaktorer gav motsvarande mer än 10 procent av vår elförbrukning. (Siffran fritt ur minnet. Återkommer med en mer exakt siffra. Eller om någon annan kan bidra med en sådan. )
Med 85 procents tillgänglighet skulle de nedlagda kärnreaktorerna (enligt Wikipedia 2797 MW)) ha gett drygt 20 TWh per år. Sveriges elförbrukning år 2022 var 137 TWh.
https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/145410
Det nedlagda kärnreaktorerna motsvarar således ca 15 procent av landets elförbrukning. Om vi leker med tanken att denna el hade kunnat exporteras (förmodligen finns dock flaskhalsar i överföringen) så motsvarar den nedlagda produktionen närmare 20 miljoner ton CO2 från kolkraftverk (900 g/kWh). Alltså närmare hälften av Sveriges totala utsläpp av koldioxid,
Halmgubbe much. Läs artikeln. Där är det förtydligat med “För att öka BNP per capita måste man öka förbrukningen av energi, och korrelationen mellan BNP-tillväxt och befolkningstillväxt+energitillväxt är stenhårda 0.98. Se graf ovan.”
Nu är det så att 84% av mänsklighetens energi kommer från fossila bränslen. Kan man ersätta fossila bränslen med förnyelsebart går det bra, men som det står i artikeln har vi inte lyckats med det globalt än så länge.
Att minska energiförbrukningen och bibehålla välstånd har inte skett globalt.
Budskapet från miljö rörelsen kan sammanfattas med:
“Du finns. Alltså är det Ditt fel.”
Även spännande med AI. OM den nu ska ersätta alla så behöver man inse att elförbrukningen för AI får Bitcoinminingen att framstå som miljövänlig dagisverksamhet.
Om jag inte missminner mig så kostar varje fråga genom OpenAI 2 Seketas (0,2 Ussd). Och är en orsak de bränner stora pengar.
Detta är en orsak att man ska ta AI hypen med en nypa salt vad gäller ekonomiskt genomslag närmsta tiden.
Om du använder det till saker med värde så är några kronor per fråga asbilligt. De flesta saker jag ber den om innebär att jag på 2-3 frågor får ut det jag ville ha och det hade tagit mig eller en kollega 0,5 – 4h att skapa samma värde.
Dottern använder det till att översätta tyskaglosor och meningar 😂
Men att ersätta en ekonomitant kanske är 500 frågor i timmen?
Ersätt inte henne då?
Haha, LW är i sitt esse idag!
Fast det går (går med kursiv stil) faktiskt att öka effektivitet&produktivitet utan att extra energi tillförs, i specifika processer (och utan nackdelar och energiåtgång någon annanstans). Detta genom att använda hjärnan lite mer och lösa och utföra uppdrag på ett annat sätt. För många industriella processer i privata företag går det att samtidigt åstadkomma 1/10 arbetstid, 1/10 ledtid, 1/10 energiåtgång, 10 ggr kapacitet, för samma kvalitet – och därmed öka värdet för kund, ta mer betalt, och i princip öka BNP – det är bara det att folk är blinda, fega eller oambitiösa. Ju större komplexitet, desto större slöseri och därmed större potential. Detta gäller inte bara digital transformation, men är synligast där.
Självklart går det att öka produktiviteten extremt mycket på mikro-nivå, utan att öka energiförbrukningen. En teknologs miniräkare som drivs av knappcellsbatterier klarar nog mångdubbelt mer än vad en gigantisk rör-dator som nästan krävde ett eget kraftverk klarade av på 40/50 tal. Men när produktiviteten har ökat så har efterfrågan på datorkraft miljarddubblats (snutet ur en hatt). Så det går ändå åt mer energi.
Och det är naturligtvis inte begränsat till den privata sektorn. På 80-talet var en gråstarrsoperation en riskabel historia som bara utfördes på max 10 000 ögon/år. Sedan fick vi en snabb teknikutveckling och varje kirurg kunde helt plötsligt köra löpande band. Men det ledde till en ökad efterfrågan. På 80 talet var man i princip tvungen att vara blind innan man opererade. Idag får folk en lapp om att de inte skall köra sin bil till operationen eftersom de kommer att se suddigt dygnet efter operationen. Så idag utförs långt över 100 000 Gråstarroperationer/år. Även om varje operation är mycket effektivare så går det åt mer resurser eftersom efterfrågan ökade ännu mer än effektiviseringen.
Tänk samma sak med fosilbilar. Effektiviseringarna leder till att fler har råd och effektiviseringen äts upp av ökad efterfrågan.
Oavsett om det är privat eller offentligt verksamhet så har den frigjorda energin/arbetskraften whatever en förmåga att slukas av en ökad efterfrågan.
Och vad tusan tänkte jag komma fram till med det där??? Ähhhhh. Och ändå kommer jag att trycka på posta…
Då skriver jag det åt dig: den ökade efterfrågan är helt enkelt ökad välfärd.
Gamle gode Jevons.
Ja, eller något liknande.
Det är självklart så att vår fossildrivna ekonomi (inklusive välfärdssektor, ja) driver ökade CO2-utsläpp, så att en global nedgång i ekonomin är “positivt” för klimatet är en “no-brainer” som man säger. Lika självklart (av ren självbevarelsedrift) är det att Sverige (lägg inte ansvaret på alla andra) och resten av världen måste ställa om till fossilfritt så snabbt det bara går.
LW är uppenbart inte en miljövän då du använder ordet så nedsättande, frågan är vad du är då? Miljöovän?
/Miljövän (som uppskattar bloggens bevakning av Ryssland krig mot Ukraina extremt mycket men däremot inte håller med om mycket annat som skrivs)
Det är oärligt att vilja dra ner på ekonomin men inte välfärden, som är en konsekvens av ekonomin.
Oärligt? Tja.. utifrån ett högerperspektiv (fast snarare nyliberal synvinkel) kanske man skulle använda det ordet. Ur ett vänsterperspektiv skulle man argumentera för att en av den offentliga sektorns roll är att agera stötdämpare under lågkonjunktur. Även ur ett konservativt perspektiv kan man argumentera för att det är bra att inte arbetskraften slås ut av sjukdom och misär när välfärden dras ner. Samt för att undvika social oro i samhället.
Hur ska välfärd kunna öka om ekonomin i Sverige backar? Var ska pengarna komma ifrån?
Samma varmluft som driver vindkraftverken.
Statarromantikerna på vänsterflanken är inte primärt intresserade av att öka välfärden för alla, utan av att alla är lika fattiga.
Nu spelar jag in en fråga här som ni får hjälpa mig med. Om en nedgång i ekonomin som nu sker, t.ex. alla varsel inom offentlig sektor, är “bra” för miljön, blir då V, S och MP fiender till miljön då dom vill se en kraftig utbyggnad av t.ex. den offentliga sektorn och på så sätt generera en massa jobb som ger människor lön som de kan konsumera på en privat marknad som då tar fart, genererar ännu mer jobb, framtidstro och kanske får fart på nyfödslar (mer människor som ökar konsumtionen), och producerar allsköns produkter och tjänster?
Någon tycker säkert nu att frågan är spydig men det är inte min intention utan blir det inte ett intressant motsatsförhållande i detta?
Argumentationslinjen som bloggen driver i artikeln tror jag ingen sida i rikspolitiken ställer upp på; att den offentliga konsumtionen i form av välfärd skulle vara särskilt dålig för klimatet. Tänk så här; om vi inte har en allmänt finansierad välfärd som i Sverige så skulle vi istället ha en individuellt finansierad välfärd (jag menar, alla behöver vård, skola och omsorg) – vad säger att den skulle ge upphov till mindre CO2? Det är tyvärr denna lilla detalj som många högerdebattörer missar när de pratar om skattefinansierad sektor som något alldeles väsensskilt från annan konsumtion.
Angående tillväxt i allmänhet så säger ju t.o.m. Miljöpartiet idag att vi ska ha tillväxt i samhället, men en grön icke-fossildriven sådan. Svårt att inte hålla med om detta kan jag personligen tycka.
Tack och lov finns det numera en bred konsensus om att vi ska ha en stark välfärdsstat, oavsett om vi befinner oss i låg- eller högkonjunktur. Du får nog gå till diverse nyliberala tankesmedjor för att finna motsatta åsikter. Men inte för så värst länge sen pratade moderater om den offAntliga sektorn och om den närande och tärande sektorn.
Men var inte bloggens poäng att mindre välfärd, oaktat privat eller offentlig, leder till lägre CO2?
Nej du, nu bygger du halmgubbar! Välfärdens vara eller inte vara har inget med att göra om den drivs i offentlig eller privat regi och det är inte dess existens det handlar om utan om vem som ska driva den. Den möjliggörs av ekonomisk utveckling och den drivs i sin tur av energi.
Om MP påstår sig vara tillväxtvänliga så talar de väldigt tyst och så länge de fortsätter göra motsatsen ser jag det inte som annat än läpparnas bekännelse.
Poängen är att lägre energiförbrukning leder till lägre välfärd i slutändan. Det går att effektivisera verksamheter, i vissa fall kan vi till och med upphöra med dem och det kommer ändå leda till lägre ekonomisk takt i samhället på alla parametrar och i det ligger även lägre välfärd.
Det blir oavsett verksamhetsform mindre vård, omsorg och skola helt enkelt.
Man kan dölja det ett tag genom att socialisera fler verksamheter men vi har ju sett hur illa det går då när dessa upphör att fungera som effektiva verksamheter och i slutändan stater.
Tror det här är ett bra forum för det är svart bälte i allt men ursäkta om det är OT och bloggaren får väl ta bort isåfall
,
Fjärrvärmebolaget kom tillbaka, länsstyrelsen kan bara ge besked i höst om grävningen (2år sedan ansökan skickades in!) och dom har nu investeringsstopp 2024 och vet inte om dom får börja ansluta nya kunder 2025 så tittar på alternativ i förberedande syfte. Länsstyrelsen kan ju dessutom säga nej till att lägga rören pga. historisk mark.
Bergvärme installerades 2007, Nibe fighter 1112 som skall vara tillräcklig och två hål är borrade.
Hus 300m2
Vintertid nedervåning 14grader pga nedsatta element.
När det går till minusgrader får vi 19grader på ovanvåningen ungefär.
Träffade en tidigare ägare till huset som sålde 2017 och han sa att på nedervåningen var det för kallt så det är alltså inte gammal pump utan även när det var nyinstallerat.
När det blev -20 grader började värmen i tanken gå ned betänkligt och elementen blev ljumma och sen efter några dagar när utetemperaturen gick upp ökade värmen.
Min tolkning är att det inte värms upp tillräckligt fort när det är för kallt ute?
Frågor –
-Vad är problemet med att det inte räcker till, Nibepannan skall ju ersättas men behövs fler hål?
-Kan man toppa upp systemet med en LVVP istället för att borra ett till hål?
Blir en vedeldad kamin nu innan kalla säsongen och får vi sätta upp solceller gör vi det men huset är Qklassat så vet inte men vill försöka reda ut bergvärmen först.
Låter som om elpatronen inte slår till. Alla bergvärmesystem, som jag känner till i alla fall, är dimensionerade för att klara de flesta av årets dagar på ren bergvärme. Dock ej de kallaste vinterdagarna. Då har man en elpatron som går in och tar hand om det.
Tack, tar jag med elpatron som en punkt på listan 😀
Om det behövs mer borrhål, det ser man lättast på elräkningen.
Säg att huset gör av med 75000 kWh brutto, säkert möjligt med 300 kvm hus. Om då värmepumpen förbrukar 25000 betyder det att allt går via riktig bergvärme, eftersom systemet ger ca 3 kWh tillbaka för en insatt. Normalt ”ska” det förbruka lite mer, om man klarar alla årets dagar utan elpatron är systemet överdimensionerat. Borrhålen kostar skjortan, så man avpassar så att det täcker upp till viss effekt, eller ned till viss temperatur. Om man får en förbrukning på hälften eller mer har man borrat för lite.
Hos oss skulle man borra två hål. Men borrfirman kom ned mycket djupare än det var tänkt, så det blev bara ett hål, men nästan 200 m och riklig vattentillgång. Resultatet blev att borrhålet har sådan kapacitet att det täcker alla vinterdagar också. Lite tur och otur, vattenflödet avgör mycket hur mycket effekt det går att få ut.
Det är ett hus med halvmeter tjock murad vägg men med över 2m höga fönster, och väldigt många fönster, så rätt mycket spill genom dom. så 75 000kwh eller mer isåfall?
Vi förbrukar runt 20 000kwh per år men skulle som sagt gärna dra upp lite mer.
Tack för den information också 😀
Jag är inte expert, men 20000 kWh för ett så stort hus är väldigt lågt. Motsvarar 67 kWh/kvm och år, det är den beräknade förbrukningen i ett nybyggt hus i södra Sverige.
Blir alltså 180 kWh brutto per kvm med perfekt avpassad bergvärme, låter inte alarmerande för ett äldre hus. Beror lite på zon.
Problemet med äldre hus är att FTX tappar mycket verkningsgrad pga de kräver en extremt balanserad ventilation för att inte läcka som såll.
En LLVP kan ge stöttning, men framför allt ner till -15C och det beror på hur du sprider värmen i huset, det krävs en ganska öppen planlösning.
Jag skulle anta att det är helt enkelt så att bergvärmen är lite snålt tilltagen pga borrhålet är för litet och pumpen är också ganska liten. Men det blir en stor kostnad att borra upp och ersätta men är pumpen från 2007 så börjar den bli gammal oavsett.
Att temperaturen sjönk i systemet beror på som skrevs ovan att elpatronen gick inte in och stöttade när det var kallt ute. Värmepumpen är som sagt dimensionerad för att leverar kanske 80-90% av energibehovet men effektmässigt 30-40% när det är som kallast , men dessa dagarna är relativt få. Elpatronen kan ha gått sönder eller så fungerar inte reläet. Typiskt slitdel helt enkelt.
En större bergvärmepump med större borrhål kan ge mer av energibehovet och mer av effekten med kompresson. Men det sker till en kostnad såklart.
Om förra husägaren också, med annan värmekälla, upplevde att uppvärmningen inte räckte till så borde det väl vara för låg effekt installerad i förhållande till värmen som försvinner ut från huset? Kan bero på dålig isolering eller felaktig/ineffektiv ventilation tex. Ett tips! Ta dit kommunens energirådgivare och be dem gå igenom husets energiprestanda och få en förslagslista med åtgärder. Jag gissar att huset ventileras antingen genom frånluftsventilation utan energiåtervinning eller att du har ett ftx aggregat med en gammal ineffektiv plattvärmeväxlare. Byte till en med roterande värmeväxlare kan isf få värmepumpen att räcka till.
Varsågod! En kort energiessä som tack för dina alltid så intressanta och positiva 👌
Vi har på ovanvåningen rätt perfekt såtillvida att det aldrig blir kondens på insidan fönstren eller “fuktigt” inomhus och då är det två små självdragsventiler inomhus så vi har inte tänkt tillägsisolera så mycket på ovanvåningen.
Sen har vi en konvektorfläkt som kör i hallen och har funderat att installera två till i vardagsrum och ett sovrum för den gör enorm skillnad.
Nedervåningen är 12st över två meter höga dubbelfönster och vi har funderat på energiglas där men måste isåfall ha mekanisk ventilation på nedervåningen vilket vi inte har just nu men det finns indraget tror jag så man skulle kunna bygga det. Jag är rätt nervös över att isolera för mycket och få mögel och fukt men jo, nåt behöver vi göra.
Tack för det 😀
Men ta dit en energirådgivare som kan termografera och se var energi smiter ut. Om fönstren nere är av lite äldre snitt och med så stor yta i förhållande till väggyta så kan det vara mer ekonomiskt att byta ut dem istället för att tilläggsisolera. Det gör man ju från utsidan också så blir ändring av fasaden i samma veva och ett större projekt. Värme stiger vanligtvis uppåt också så kolla hur isoleringen ser ut på vinden. Behöver nödvändigtvis inte vara nere större energimängden strålar ut.
2007? Och blir kallt inne när det blir kallt ute? Låter som ett klassiskt fall av snåldimensionerad bergvärme.
Med detta ohyggliga hus på 300 kvm, byggt på 1800-talet? och höga fönster och 75 MWh förbrukning i råenergi skulle jag säga att endast de största bergvärmepumparna på 16kW kommer ifråga och en sådan kräver minst 250 meter borrhål eller 2 st 200 meter. Det är viktigt att komma ner rejält så inte borrhålet fryser.
I dagsläget är inte några extra meter särskilt dyrt att borra när riggen väl är etablerad, så för guds skull snåla inte på djupet
Kolla upp borrdjuoet på befintliga hål för att avgöra om de är relevanta. Och kolla att det är påfyllt i brine kretsen.
Eventuellt kan du borra två hål och sätta en 11 kW inverter pump på varje men det är mycket billigare att köpa en stor pump.
Planera 250-300 tusen för nytt borrhål och pump, sedan blir det bra. Ett alternativ är väl att ställa i ordning murstockarna och elda när det är riktigt kallt om du nu inte bor i en vegankommun.
Skall man bo i slott så kostar det.
Korrelation innebär inte nödvändigtvis en kausalitet.
Möjligt att bloggarens något raljanta inlägg har en bäring men, åtminstone för mig, är det helt klart att kopplingen mellan ökad produktion (och därmed högre välstånd) och högre utsläpp inte är en absolut sanning. I min verksamhet är en årlig reduktion av Co2 utsläpp på 3% ingen jätteutmaning utan mer ett beslut att vi gör det. Gör det någon skillnad? Ur ett globalt sammanhang så märks det såklart inte som enskilt bidrag men skalar vi upp det har det såklart påverkan. Det är klart att vi alla kan säga “bränner inte vi palmolja så gör ngn annan det” men det är för defensivt. Ungefär som “varför skall jag hålla hastighetsgränsen när inte x gör det?”
Min utgångspunkt är att kritisera gärna men kom då med förslag på hur man kan göra istället.
Nej, bort med skygglapparna och börja förändra. Små steg över tid kan alla göra. Historien visar det om något.
Och nej, jag är ingen miljöpartist men däremot öppen för förändring.
Bloggarjäveln är nog lite ironisk, (vilket är svårt) när han skriver detta som vanligt intressanta inlägg.
Vi måste minska utsläppen av växthusgaser. Det tror jag det flesta som läser denna blogg är överens om.
Detta är ingen lätt uppgift, då fossil energi står för så stor del som den gör.
Därför behöver vi göra allt vi kan för att minska energiförbrukning t.ex. genom att åka elbil istället för fossil. Öka mängden fossilfri energi t.ex. genom att installera solceller. Ha en flexiblare energiförbrukning t.ex. genom timdebitering på el. Detta kan man göra utan att göra avkall på sitt eget välbefinnande. Vi behöver inrätta en “krigsekonomi” inte bara för försvar utan förförsvar av vår livsmiljö. Och det är bråttom. På många ställen i världen är vatten en resurs som antingen är jättedyr eller behöver delas upp mellan invånare, med en max förbrukning/person och dag. Så vi behöver krafttag för vårt försvar, vår demokrati och vårt klimat. Allt hänger ihop, så det är bara att jobba på. Vi kan om vi vill, vilket Corona var ett bevis på.
Nej, det handlar inte om att primärt minska energiförbrukningen utan om att effektivisera den. Segelfartyg var länge det vanliga transportmedlet vid handel. Nackdelarna är givna, det är jobbigt att gå mot vind och utan vind måste man ro. Så fick vi ångmaskiner och därmed drevs fartygen via ved eller kol och vi behövde inte längre vara bundna av hur det blåste. Sedermera kunde vi gå över till olja som ett effektivare bränsle, med mindre klimatpåverkan, och så kom dieselmotorn. Nu kan vi driva fartygen med kärnkraft i flera år.
Vid inget tillfälle i utvecklingen för sjötransporter har det handlat om att minska på dem, utan om att öka dem genom att göra på ett effektivare eller billigare sätt. Vi vill få det bättre, antingen genom att få ut mer för visst arbete eller arbeta mindre och på så sätt få resurser till annan utveckling. Att hävda att vi bara ska dra ner på något är inget annat än självspäkning.
jag har svårt att se att vi kan effektivisera bort mer än 100%.
Om 84% av vår energiförbrukning är fossil, 16% är icke fossil är det alltså 84/16 som skall effektiviseras bort.
Vi kan inte heller ersätta 84% med förnybar.
bara att ersätta fossil elproduktion med kärnkraft krävs ett nytt OL3 i månaden i 25 år , globalt sett.
Vi kommer behöva sänka ambitionsnivån och det innebär utöver golfresor och 2 V i Thailand och kött på tallriken varje dag även lägre ambition när det gäler vård , omsorg och skola som exempel men även andra ambitioner inom offentlig sektor. Kanske inte öka Sveriges befolkning okontrollerat, eller införa restriktioner i välfärdstillgången osv osv utan snarare stötta andra länder att hantera sina problem på plats.
Det är många heliga kor som kommer slaktas, inte bara de som står krängta, vita medelålders män närmast.
Det förbjudna M-ordet får komma till heders. Om alla körde en Toyota Aygo i stället för en Kia SUV skulle förbrukningen halveras.
Om alla handlade i den lokala butiken på väg hem från jobbet och köpte kort datum skulle spiller minska.
Om alla kläder som köptes verkligen användes innan de slängdes skulle klädförbrukningen minska med en fjärdedel.
Och så vidare, och så vidare.
Det är bara att gneta.
Om alla handlar på kort datum? Varför ska all mat ligga och närma sig bäst före innan man köper? Kanske skulle det vara smartare att ha både bäst före och sista förbrukningsdag?
Precis det här. Vi har känt till vår påverkan på klimatet med koldioxidutsläppen i många decennier nu. Hade vi redan på 70-talet sett till att utveckla kärnkraft som inte har kärnvapenplutonium som biprodukt hade vi kunnat sprida ren kärnkraft över hela världen vid det här laget. Nu sket vi i det, mycket på grund av fossilindustrins lobbyism såklart. Så nu får vi helt enkelt skörda det vi sått. Välfärd och kaotiskt klimat eller dra ner på ekonomin kraftigt och försöka komma ikapp så snabbt vi hinner. Båda alternativen blir rätt värdelöst…
Den mest ekonomiska kärnkraften producerar inte vapenplutonium eftersom man måste stänga ner och plocka ut bränslet hela tiden för att kunna utvinna plutoniumet.
DN 8/1: 4 största bankernas vinst 155 miljarder, delar ut 90 av dem till ägarna. Den som såg Uppdrag granskning igår blev väl lika berörda alla att man inte får bukt med människor i utsatta situationer som blir lurad på sina besparingar. Känns som att man skulle kunna avvara en del av vinsten till personliga kontakter på banken som hjälper/sköter affärer åt dem. Den uppskattade summan tror jag de nämnde till 5 miljarder som svindlas bort bara i Sverige. Det är också en del av den organiserade brottsligheten man göder och som tydligen omsätter mer pengar än droghandeln. Nu får det fan i mig vara slut på det här!
Så kan det nog vara, men min poäng är bara att ingen vill sälja kärnkraftsteknik där man har möjlighet till att utvinna kärnvapenplutonium till “vem som helst”. Men vi behöver ju få bort kolkraften överallt.
Asch, den här hamnade under fel kommentar… Skulle till Rikkitikkitavi.
Det är skillnad på välmående och välfärd. När 90% av det välstånd vi gemensamt arbetar ihop går till de 1% rikaste är det inte konstigt att välfärden blir lidande. Utmaningen är att i en ändlig värld öka välmåendet på ett hållbart sätt. Vi måste alltså dela mer rättvist på allt inklusive arbetet. Vi behöver ren natur, mat, bostad och kärlek inte Tesla och Facebook. Skall det vara så svårt att tänka lite utanför boxen?