Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Börserna inleder veckan med fall i de asiatiska tidszonerna på stigande amerikanska räntor i fredags. Detta får även kronförstärkningen att stanna av tillsammans med att den svenska inflationen landade högre än väntat på fredagens inflationssiffror. Inflationsgraf nedan.
Veckan som gick var i princip oförändrad för Stockholmsbörsen. Efter att ha backat -0.57% i fredags gick veckan +0.08% för OMXS30 och med -0.57% i fredags gick OMXSPI +0.22%. Guldpriset hittas på 645:- SEK per gram.
Rusningen för den svenska kronan har avstannat, sannolikt på grund av högre räntor i USA och dollarn kostar 10:25. Då är 10:20 ett stödområde för USDSEK, så det är inte oväntat. Även euron stabiliseras på 11:52 SEK.
Annars kunde man tycka att inflationen landade på 9.3% för KPI och högre än prognosens 9.1% gör att kronan kan stärkas då det kommer behövas mer räntehöjningar. Men det var väl redan inprisat.
Många experter har ju hävdat att inflationen skulle gå ner, men månadförändringen för KPI var 1.1% i juni och för KPI 0.9%, och för KPIF-XE, dvs utan energi, så ökade priserna 0.6% på en månad. Årstakten är nu 9.3% för KPI, 6.4% för KPIF och 8.1% för KPIF-XE.
Störst påverkan på årstakten för KPI hade räntorna följt av kostnaden för mat. Detta på grund av viktningen i index, även om t ex utrikes flygresor i årstakt stigit 31.4% i pris jämfört med 13.0% för livsmedel. Viktningen avspeglar hur mycket hushållen som kollektiv lägger på olika utgiftsområden.
I USA gick börserna framåt men detta dras ner av starkare krona för oss som lever i kronans värld. Oräknat svagare dollar gick S&P-500 +2.42% och Nasdaq 100 +3.52%. De amerikanska långa räntorna steg.
Mina Lysaportföljer (reklamlänk) backade 1.84% på veckan, således mestadels på grund av den starkare kronan.
I de asiatiska tidszonerna backar börserna generellt, kanske på grund av högre amerikanska räntor?
ASX 200 går -0.09%, Hang Seng +0.33%, KOSPI -0.49%, Nikkei 225 -0.09% och Straits Times -0.20%.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat (reklamlänk) via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk), och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
66 kommentarer
Ja vi får se var det här slutar. Kanske med ett klassiskt 70-tal med stagflation och vi får återigen se folk gå runt i trasiga kläder och äta knäckebrödsnackor med hushållsost till lunch.
De senaste decenniernas excessar skall betalas
Bröd, smör och ost… Vilken lyx lunch…
Du kan ju inte ta upp jättegod husmanskost som exempel på misär om folk ska förstå.
Säg hellre att för många familjer blir det kinesiska kräftor i augusti, den svider lite värre!
Risken finns, men det är inte bara av ondo. Jag tror det är bra om folk överlag tänker till kring pengars värde, och framförallt kring hur pengar används. Ser på jobbet hur antalet matlådor ökar i samma takt som personalrestaurangens försäljning går ner, folk kommer inte längre i nya kläder varje vecka och istället för att bränna pengarna på krogen direkt vid lön har fondsparandet ökat och man pratar köp av sommarställe här hemma i vackra Sverige istället för jordenruntresa. Den glättiga ytan falnar. Mycket trevlig utveckling tycker jag personligen, som en ekonomisk tillnyktring med livslånga positiva uppvaknanden.
Mina föräldrar var svårt märkta av att dels födas under brinnande världskrig och dels kratta sig igenom 70-talets energikris, och de blev med alla kriser riktiga överlevare, lite av preppers långt innan begreppet fanns. Jag har haft massor av nytta av deras erfarenheter av orolig samtid, hög inflation, höga räntor och tidvis taskiga inkomster som småföretagare. Om inget annat blir man ödmjuk inför alla hastiga förändringar som kan påverka omvärlden och förstående inför sin egen litenhet. Då är tex rutinen med matlåda/rester på jobbet väldigt bra även om man egentligen skulle ha råd med köplunch, och det blir ingen smärtsam omställningsprocess. Det är jag ganska tacksam för idag.
När jag växte upp under 70-talet fick mamma lägga undan av hushållspengarna i månader för att köpa mig en ny vinterjacka. Kreditkort var något som vanligt folk inte hade. Jackor i fuskläder av vävburen PVC var populära ett tag och efter en vinter hade plasten flagnar och jackan såg ut som om den tillhörde en uteliggare men det fick gå bra.
Inälvsmat och knäckebröd var populärt och transporter sköttes per fot eller cykel. Bil användes bara till det nödvändigaste.
Snart i ett villaområde nära dig. Om inflationen nu blir 10% om året, löneökningarna noll och räntan 6% för villalån undrar jag hur länge vanligt folk håller ut.
Och observera att man kan ha skenande inflation även i en kraschande ekonomi, fråga bara Zimbabwe.
Problemet är att Thedeen inte inser detta utan tror att höjd ränta som en naturlag kommer att få ner inflationen och förbättra ekonomin. Men om inte omvärlden tror på oss fortsätter kronan sjunka och vi importerar inflation.
Du är en av “The four yorkshiremen” tydligen…
Och Zimbabwe? Nu för du väl ändå lugna ner dig?
Jovisst överdriver jag lite men jag sa inte att vi hade det svårt, bara att “swishar mera pengar” som en kollega uttryckte det när vi diskuterade barnuppfostran, inte var ett alternativ. Detta leder till en skillnad i mindset, att man måste lära sig hushålla med det man har och spara först och köpa sen. Alltsa ett anti-Batljan mindset, något som inte varit så prioriterat de senaste åren.
Och givetvis är Zimbabwe lite att hårddra men vi kan väl i stället diskutera UK. Googla gärna “UK inflation 1975” och fundera på hur det kunde gå så för detta stolta land som lett den industriella revolutionen.
UK är ändå världens sjätte (eller sjunde om Frankrike nu gått förbi efter brexit) så de klarar sig ganska hyggligt.
Tack vare Thatcher!
Jämförelsen haltar något, idag kan man dra ner på konsumtion av totalt onödiga prylar, 40-kronors-latte etc. Vi faller från en helt annan höjd.
Neddragen konsumtion leder till arbetslöshet, vilket leder till neddragen konsumtion, vilket leder till …
På samhällsnivå är det således inte “bara dra ner på”. Iofs exakt vad Riksbanken vill, dvs skapa lågkonjunktur och arbetslöshet för att få ner inflationen.
Lars, inte minst vår välfärd kommer få betala ett högt pris.
Dock, på anekdotisk individnivå verkar vi vara långt ifrån laga hål i våra kläder…
Visst kan vi räkna med högre arbetslöshet om den inhemska konsumtionen minskar; samtidigt kan man ju ställa sig frågan om det verkligen är så vettigt att driva konsumtionshetsen vidare, när det uppenbarligen finns gott om utrymme att dra ner några växlar. Planetens välmående är viktigare än medelklassens shopping.
Vi har ju också det klassiska exemplet med hur pangade fönsterrutor leder till såväl lägre arbetslöshet som ökad BNP. Lite grann på samma sätt är det ju med folk som köper kläder efter modenycker och slänger och köper nytt innan det har slitits ut, matsvinn, &c.
Att konsumtion av latte hjälper ekonomin är en variant av krossade-fönster-felet.
En hypotes skulle kunna vara att efterfrågan av konsumtionsvaror (däribland latte) “drar” ekonomin så att folk “jobbar hårdare” för att kunna konsumera, men när priset på latte stiger går efterfrågan mot noll.
Det är problemet med att bygga en ekonomi på lån och kreditexpansion: förr eller senare får man slut på andra människors pengar. Och då får man problem på riktigt.
Ponera att vi ska sluta leva på lånade pengar — vare sig från andra människor eller från våra framtida jag — då infinner sig genast frågan om vad vi ska leva på, vad ska vi få våra pengar av. De som lever på att idag stå i butiker och sälja kläder på kredit (snabblån, Klarna, lite extra lån på huset m.m.), vad ska de göra istället? Vad ska allt byggfolk och alla VVS-återförsäljare göra när det inte längre är det stora söndagsnöjet att bygga om därhemma?
Det är så dags att tänka på det nu. Nu är räntorna på väg upp och investeringar börja kosta pengar på riktigt, och det lär inte bli billigare framöver. För nu kommer vi att behöva göra alla de investeringar som vi sedan ska leva av.
Jo, det känns igen, mor brukade börja köpa småsaker på extrapris till julen redan i augusti-september varje år. Undrar om vi är årsbarn? Nå, enbart negativt är det inte men roligt är det inte heller. Och King Theoden verkar inte ha riktig koll, det håller jag med om, och det där med att importera inflation tror jag redan vi gör, men då är frågan vilka fler verktyg vi har utöver räntehöjningar. Jag gissar att vi kommer få stöta och blöta behovet av olika åtgärder flera gånger kommande år, för jag har svårt att se att vi ska få ner inflationssiffran särskilt snabbt. Just nu är exempelvis matpriserna icke-drivande men går vi mot hösten är det sannolikt att matprishöjningarna tar fart igen, och går inte det Putin ska spannmålsavtalet att rädda kan det bli åka av igen ganska snart. Gissa vem som jagar gratis svamp och bär därefter?
Någon tidning skrev att svenskarna tömmer sina sparkonton för att kunna fortsätta “leva som vanligt”. Jag har aldrig levat på stor fot och har man varit arbetslös under en kris med absolut noll lediga platser vet man att snåla. Den tiden var en “örfil” som känns än idag.
Annars är det noterbart att nyhetsmedia rapporterar om att matvarujättarna och bankerna tjänar pengar som aldrig förr…
Om svenskarna lever på sin buffert betyder det att de räknar med att räntan går ner framledes.
Eller så kommer konsumtionen totalt att tvärstoppa när buffertarna är slut.
Svårt att få någon helhetsbild av det hela. Å ena sidan talas det om tömning av sparkonton, å andra sidan har Avanza och Nordnet nettoinflöden.
Är väl som vanligt med ytterligare ökade klyftor mellan de som har och inte har.
@DARZYL Det är just det här jag har varit rädd för ett tag nu. Jag tror att vad vi ser är inte att svenskarna lever på sina reserver för att kunna hålla konsumtionen uppe. Jag tror att det handlar om att de inser att inflationen har tagit fart och att den inte kommer att vika sig i första taget, samt att de inte får någon ränta på sina pengar samtidigt som de kanske inte ser att det finns några bra investeringar för dem. Samt att kronan sjunker som en sten. Det de då ser framför sig är hur deras sparade pengar tappar bortåt tio till tjugo (beroende på hur man räknar) procent i värde varje år som de sitter på banken, och då — anser nog många — är det lika bra att sätta sprätt på dem medan de fortfarande är värda något. Då tar man ut dem och har roligt för dem och köper allt det där man länge har velat ha.
Det lär finnas åtskilliga — tusentals — miljarder på svenska bankkonton som bara sitter och väntar på att shoppas upp.
Igår var det rätt extrema minuspriser på el – största (eller lägsta? hur säger man) minuspriset än?
I SE4 så var priset nere på -65 öre/kwh.
Ska ta det i en separat artikel.
Det har varit extremt blåsigt under säsongen med noll värmebehov samtidigt som semestrarna börjar och kontoren där de flesta numera arbetar stängs även om industrin fortfarande rullar en del.
Ja, negativa priser dagtid har väl knappt inträffat på en vardag än så länge?
Att det sker dagtid är väl också ganska nytt?
Vet att det varit minuspriser innan men då har det väl varit nattetid?
Avseende inflation över prognosen så tyckte jag mig se detta i samtliga länder jag tog notis om inflationen för denna månad. Tyskland, Finland, Danmark gick alla in över prognos.
Så gissningsvis en bakomliggande tröghet som påverkar alla.
Ja om världsmarknadspriserna på viktiga insatsvaror stiger så kommer inflationen till Sverige som ett brev på posten. Den är inte åtkomlig med räntehöjningar.
Kronförstärkningen verkar än så länge fortsätta idag. I skrivande stund står euron i 11.45:- och dollarn i 10.19:-.
Är det inte mest en dollarförsvagning?
Både ja och nej. NOK och SEK har gått bäst i världen i närtid (se det som en studs på tidigare svaghet).
Hong Kong är stängt idag på tyfonvarning, Japan stängt pga helg.
Nja. SEK har senaste veckan stärkts drygt 3% mot euron, yen och pundet, samt drygt 5% mot dollarn.
Det blir ju så när SEK och NOK varit extremt svagt under en lång tid. Någon gång måste det studsa.
Omvänt med USD.
Nej. om du tittar på valutahandeln ser du en förstärkning av kronan mot all valutor. Även om det är en större förstärkning mot dollarn
Reallönesänkning på 25% (eller vad det kan bli innan löntagarna revolterar?) kommer ta en rejäl skopa ut statsbudgeten. Håll i hattarna…
En fördel med det är ju om offentliga sektorn kan chockbantas en smula.
“löntagarna revolterar”
Du vet hur svenskarna är. Deras revolt är främst på facebook.
Snarare strejk.
Vad är det de ska revoltera emot? Den ekonomiska politik som de röstat för i nästan varje val de sista 100 åren? Om herr och fru Svensson är arga och upprörda kan jag bara rekommendera lite BDSM. Så kan de ge varandra vad de förtjänar.
Jo, svenska partier påminner lite om mjölkpaket. Alla mjölkpaket innehåller mjölk, fast i lite olika varianter. På samma sätt är alla riksdagspartier olika nyanser av sossar.
Vanlig rödmjölk = sossar (fet, vanligt förekommande, röd)
Lättmjölk = moderater (också vanlig, blå, lite nyttigare för hälsan)
Mellanmjölk = centerpartister (menlös blandning, grön förpackning, varken det ena eller det andra, ingen anledning att köpa)
Lantmjölk = sverigedemokrater (traditionell, “det var bättre förr”)
Sedan blir det svårare. Minimjölk är ju rätt blaskig, så det skulle kunna stå för folkpartister. Miljöpartisterna kan kanske representeras av havremjölk, sojadryck eller något liknande. V och KD? Ingen aning. Vi har antingen för många riksdagspartier eller för få mjölkalternativ.
Lantmjölk kan innehålla äckliga klumpar, surnar och har dålig hållbarhet, men framhävs som bäst av olika konspirationsteoretiker.
Vilket får mig att tänka på att jag saknar Kärnmjölk! En delikatess jag inte avnjutit sedan jag flyttade tillbaks söderut från Härnösand för flera decennier sedan.
Med förlov sagt: gnäll. Att säga att det är partiernas uppgift att föra en vettig politik är att spänna kärran framför hästen. Kärnan i vår demokrati är portalparagrafen i grundlagen, att all offentlig makt utgår från folket. Om folket känner att de inte har några bra alternativ att välja på i politiken, då står valet mellan att: a) engagera sig ett ett parti och jobba för förändring; b) starta ett nytt parti och jobba för förändring; c) knyta näven i fickan samtidigt som man påminner sig om att de som tiger samtycker.
Partierna är gruppen av människor som tycker mer eller mindre lika och som sedan söker ett demokratiskt mandat för att genomföra sina idéer; vilka idéer som kan marknadsföras och genomföras är till stor del beroende av vad folket som sådant har för idéer och ideal.
Poängen är att folket som sådant egentligen inte kan gnälla på politikerna.
Det intressanta kring valutor och analyser är att jag via en god vän fått tillgång till de analyser som de prenumrerar på för en halv miljon kr per år för sin valutasäkring.
Dessa analyser har visat sig lika träffsäkra som bloggarens och kommentarerna.
Dvs inte alls.
Det är stor humor att man kan läsa nationalekonomi, kalla sig expert och ha hög lön. Utan att ha rätt mer ofta än en stillastående klocka.
Varför skulle de har mer rätt än resten av marknaden? Man får vara glad om man har en träffsäkerhet på 51%.
De kanske skulle kallas prognosmakare istället för experter!
Lägger mer än 40 timmar i veckan på detta och har gjort det i över 30 år.
Ändå har jag inte en aning om hur det ser ut ens i eftermiddag. Alla famlar i mörkret.
Cirka 60.000 timmar?
Tack för denna ärliga kommentar.
Känns ändå bra på nåt vis att alla är lika inför ‘framtiden’.
Att en ekonomisk analys man får eller köper skulle ha en så bra träffsäkerhet att det går att tjäna pengar på den är lika sannolikt som att den som gjort analysen skulle ha gett dig hundra tusen rakt i näven, för vad försäljning av dylika “tips” och analyser implicerar är att någon skulle ge bort något de kunde ha tjänat pengar på för mindre än vad det är värt. Man kan också fråga sig hur smarta de är som faktiskt ger bort något som de tror att man kan tjäna pengar på… är det några man vill ha som rådgivare? Det är dessutom allmänt känt — i alla fall för de som läser rätt tidskrifter — att dylika prognoser i bästa fall har samma träffsäkerhet som slumpen.
Du kommer aldrig att få några råd som är värda att investera på, inte ens om du betalar för dem.
Beror väl mest på den som frågar inte den som svarar, om alternativet är allt i krypto eller som min kollega som la en massa i Norwegian i början av corona då den faktiskt gått ner 30% kan det vara värt. Även om råden bara är att diversifiera sig, sälj inte när marknaden går ner och investera bara pengar du har råd att förlora.
Expressen.se skriver nu att spannmålsavtalet inte förlängs.
Förutom skenande livsmedelspriser med höjd inflation och därpå kommande ränteskening som beseglar Sveriges öde när alla går i konkurs, så innebär det svältkatastrof i Afrika med påföljande människovågor som rör sig i panik undan svälten mot Europa.
Sverige står inför vissa utmaningar om man säger så. Vi får väl hoppas att US Navy nu tar på sig ledartröjan och upprättar en flotta för att patrullera Svarta Havet så transporterna kan gå ifall inte Turkiet klarar av uppgiften.
Catastrophizing är dåligt för folk mentala hälsa.
Iövrigt diskuteras detta i dagens Ukraina-tråd.
Var på ett nöjesland med både karuseller och vattenrutschbanor i helgen.
Det var kö in till parkeringen, kö till inträdet innan parken öppnat. De tar emot 3500 besökare per dag. Kostnad 400kr per person.
Här märktes det inte av någon lågkonjunktur. Var också och handlade på ett stort köpcenter i södra Sverige och hela centret var proppfullt med människors, även alla restauranger var också knökfulla. (Visst även en del turister i form av danskar och tyskar , men ändå väldigt mycket svenskar också) Här märktes heller ingen kommande lågkonjunktur av.
Är det någon som minns leverbiffarna i bamba på tidigt 70-tal? Det är sådana tider som stundar.
Min favoriträtt i skolan på den tiden faktiskt 🙂 Ris och lingonsylt till.
Ris? Vi fick potatis och gröna ärter 😋
Leverfärs är det inget fel på; det är bara det att white trash-familjer inte vet hur de skall tillaga lever.
Själv hoppas jag på att all skolmat blir vegansk, så att man slipper allt tjafs om vidskepelser och påstådda allergier, som gör att vissa anser sig ha rätt att kräva specialbehandling.
Jag förstår inte riktigt det här. Min (för all del anekdotiska) erfarenhet från mataffären är att priserna slutade öka redan för några månader sedan. Tvärtom har en del priser, t ex på Bregott, fallit tillbaka igen, även om de flesta för all del ligger kvar på den nya “normalnivån”. Var finns dessa prisökningar?
Nu senast var det bl a paketresor och flygresor som stigit i pris.
Det står ju att livsmedel ökat med 13%.
Livsmedel har i princip stått stilla undet maj-juni (t o m sjunkit något). Inflationen mäts från ett år bakåt och de 13% härrör mestadels från förra hösten. Prisförändring under juni var mest resor och en del på energipriser.
Du har givetvis rätt. Inflationen har toppat. Som ekonomifakta skriver:
“Inflationen enligt KPIF uppgick till 6,4 procent i juni, vilket var en minskning från 6,7 procent i maj. KPIF exklusive energi var 8,1 procent, vilket är en minskning med 0,1 procentenheter sedan maj.”
Derivatan är tydlig. Se källan: https://www.ekonomifakta.se/Fakta/finansiell-ekonomi/inflation-och-styrrantor/Inflationen/
Det är bra att ha i bakhuvudet att det här är en kommersiell blogg där det är viktigt att driva trafik för att bland annat marknadsföra bloggarens författarskap.
Även drivmedel tycker jag har varit stabilt i pris liksom kollektivtrafik. Båda utgiftsposterna är inte helt i signifikanta i Svenssons ekonomi.
Sagt av någon som länkar till Svensk Näringslivs propagandasajt Ekonomifakta.
Må så vara men siffrorna som redovisas i diagrammet är ju korrekta och inte direkt propaganda.
Där fick jag så jag teg. Problemet är att Ekonomifakta sammanställer statistik så snyggt att det är svårt att låta bli att länka till den.
Fakta i frågan är dock att siffrorna stämmer. Precis som @HEASM66 skriver. Motsvarande inflationstopp för KPI syns även i bloggarens egna graf. Även om brödtexten har en annan vinkling.
Motsvarande siffror för KPIF, KPIF-XE och KPI finns givetvis hos SCB: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/konsumentprisindex/konsumentprisindex-kpi/pong/statistiknyhet/konsumentprisindex-kpi-juni-2023/