Denna artikel innehåller betallänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat och för företaget.
Börsveckan inleds blandat i de asiatiska tidszonerna efter en positiv vecka i både Sverige och USA. Swedbank rapporterar att boindex – hushållens köpkraft för bostadsköp – är det lägsta någonsinsin sedan indexet började beräknas 2005. Bostadspriserna steg ändå.

Stockholmssbörsen gick +0.41% för OMXS30 och +0.18% för bredade OMXSPI under veckan som gick efter en relativt oförändrad börs i fredags.
Just nu kostar guldet 682:- SEK per gram och kronan förblir extremt svag med 10:85 SEK för en USD och 11:65 SEK för en EUR.
I USA var också förra veckan blandad, oräknat att man som svensk blev på pappret rikare räknat i siffro på grund av svagare krona och en kombination av Riksbanken och regeringen som inte klarar av att försvara kronkursen. S&P-500 gick +0.39% på veckan och Nasdaq 100 backade -0.13%.
Min privata portfölj hos Lysa gick +1.56% med fördelningen 80% aktier och 20% ränta, och avspeglar väl rätt väl en diversifierad internationell portfölj och effekten av veckans kronförsvagning.
I de asiatiska tidszonerna är utvecklingen blandad nu under måndagsmorgonen.
ASX 200 går +0.32% i Australien, Hang Seng -0.57% i Hong Kong, KOSPI -0-62% i Sydkorea, Nikkei 225 +0.39% i Tokuo och Straits Times oförändrade -0.02% i Singapore.
Elpriserna är idag riktigt normala utom i SE4 södra Sverige. Medelpriserna är 35 öre i resten av landet, men södra Sveriges SE4 får medelpriser på 110 öre per kWh och oförmågan för Svenska Kraftnät och regeringen att ordna kraftbalansen i södra Sverige kvarstår.
Swedbank presenterade förra veckan sitt boindex, som avspeglar hur mycket av hushållens disponibla inkomst går åt till att finansiera bostadsköp och boendekostnader på en köpt bostad. Om detta är över 30% av inkomsten får många problem menar forskningen skriver Swedbank. Indexet är nu på den för hushållen sämsta nivån sedan indexet togs fram 2005.
Köper man en bostad idag kommer hushållen i genomsnitt lägga 32% av sin disponibla inkomst på boendet.
Boindex för villor var dock lägre på 90-talet, hur det nu går ihop med att indexet bara funnits sedan 2005.
Swedbank menar att sannolikheten för lägre bostadspriser ökar om hushållen lägger mer än 30% av inkomsten på bostaden, men konstaterar att bostadspriserna istället steg som medianpriser under första kvartalet 2023. Mest steg villorna i Stockholms stad, vilka ökade med 10%, där också bostadsrätterna ökade med i talndet med sina 4%. Storstockholm hade 3% ökade bostadsrättspriser, en stillastående villapriser. Malmö var i stort oförändrat.
I mindre kommuner under 75 000 invånare steg villapriserna med 8% men bostadsrättspriserna föll med 5%. Poängen är att det uppenbarligen är väldigt spretigt med priserna och faktiskt utveckling beror nog väldigt mycket på var man ska köpa bostaden. Samtidigt hålls boindex uppe av de mindre orterna, för i Stockholm, Göteborg och Malmö så lägger man betydligt mer än 32% av inkomsten på boendet.
Sammanboende utan barn (som bortde ha bäst ekonomi) i småhus i Stockholm lägger 52% av inkomsten på boendet i villa (alltså om man köpt en ny bostad utan bostadskarriär) och 41% på bostadsrätten. För Göteborg är siffran 48% och 35% och för Malmö 49% och 30%. Är du ensamnstående med barn i Stockholm lägger du nu 71% av disponibel inkomst på boendet. Livegenskapen är tillbaka för en del, där allt du tjänar går till boende och mat – skillnaden är att nu är det banken och inte husbonden som tar frukterna av ditt arbete.
För förstagångsköparen som köper en lägenhet om 35% går 59% av den disponibla inkomsten till boendet om man köper i Stockholm, 49% i Göteborg och 39% i Malmö.
Men som sagt, bostadspriserna stiger. Boendet är väl det sista svensken drar ner på. Efter 20+ år av att svensken definierar sig utifrån a) bostad b) boendeort och c) jobb så är det svårt att sluta.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring, och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
39 kommentarer
Angående bostadspriser så kom SEB:s boprisindikator nu på morgonen också.
Rejält skutt upp i hushåll som tror på stigande priser. Men man verkar också tro att räntehöjningarna snart är slut.
Felaktigt antagande enligt vad jag gissar.
Boprisindikatorn visar i princip bara aktuellt läge. Bör betyda att priserna steg i maj.
Eftersom statistiken säger att priserna stiger så börjar ju folk tro på det. För inte skulle det kunna vara något lurt med siffrorna, som t.ex. LW påstår?
Sedan är det ju rätt många som tror att 1 % ränta är normaltillståndet och att det vi har nu är något som snabbt kommer att blåsa över.
Personligen tror jag på en dubbeldipp likt tidigare inflationsbrasor. Vi har bara sett första vågen än. Snart kommer den andra vågen när alla vill kompensera sig för det de förlorade i första vågen. Såväl löntagare som företag kommer snart vakna upp och uppleva att de missade tåget och sedan försöka “ta igen” förlorade inkomster.
Nästa lönerörelse kommer bli blodig när gemene man inser att de priserna som stigit INTE är temporära, utan att de snarare kommer fortsätta uppåt. Det är inte 40 kr för 4 liter mjölk längre, det är 57:- nu och 69:- vid nästa löneförhandling. Samma med räntan, som inte kommer att droppa ner snabbt. Den här gången förstod inte lönekollektivet vad som hänt, utan blev glada för höga 4 %.
Pessimist eller realist?
Facken har ju redan tagit en smäll för inflationen genom att skriva ett tvåårigt avtal, 4,1% i år och 3,3 procent från den 1 april 2024. Din “dubbeldipp” (något som aldrig är okej i andra sammanhang) kan alltså komma först 2025. Om vi då har en svinhög ränta eller inflation liknande Turkiet återstår att se. Svårt att som privatperson ta höjd för olika scenarion. Tur att den här bloggen finns, annars vetefan vart man skulle hitta information 🙂
Tror inte det behövs särskilt hög inflation eller ränta för att det ska höjas röster för att kompensera. Facken har ju som sagt redan nu lagt sig långt under inflationen, det är den differensen som jag tror att många kommer att vilja kompensera sig för. Så även bland många företag, där det kommer att höjas priser bara för att det hår.
Pipe dream.
De flesta kommer göra absolut inget. Det är så mycket “svensken kommer vakna”…. När då?
Folk klagar i forum eller på Ansiktboken men generellt händer ingenting.
Kolla bara tågvärdarna i Sthlm. Vild strejk. aktioner och….. Det är inga tågvärdar på tågen.
Folk kommer i en lågkonjukntur främst vara glada att de har ett jobb.
Det är många som “drömer” nu om att det ska hända saker som räddar dem ur skiten.
Hörde så sent som igår om bostadskäpare som köpt för ett halvår sen (när ändå räntorna var på väg upp) som tyckte att banken lurade honom som inte förklarade med kritor och stora bokstäver att det inte gick att räkna med 1,35% ränta längre.
Och att det var oresonligt att han nu skulle behöva spara till sina renoveringar…. “tänk på barnen som nu inte kommer kunna få åka utomlands!” ¨
Många har precis som bloggarn skriver byggt hela sin identitet och “klassresa” på att de köpt en överbelånad bostad i täby/nacka/motsvarande GBGvillamatta.
Rapporten säger “Swedbank Boindex har getts ut löpande sedan första kvartalet 2000 med data från och med 1995.” Vad fick du året 2005 ifrån?
Såg väl i kors.
Där jag bor, så verkar det vara nyproduktionen som har det värst nu. Jag vet flera lokala projekt som skulle byggts i år, men som skjuts på framtiden.
Jag har även hört klagomål om att el-priset här i SE4 ställer till det för ny-byggena då bygg-elen blir en så stor och kostnad.
Det måste vara extremt svårt att räkna om ett påbörjat projekt också. Marken är köpt, arkitekten betald osv.
I det kvarter jag är intresserad av är det bara 1/4 projekt som ligger kvar med försäljning. Resten av nybyggerna har gått under radarn, trots att “lyxlägenherna” med taktsrasser osv redan var reserverade.
Om jag skall gissa återkommer projekten som hyresrätter eller med någon fantasifull hybridfinansiering. Eller också blir det ett enda nybygge med extremt många markparkeringar.
Synd ur egoistisk synpunkt. Påbyggnaden av mitt nuvarande hus närmar sig och då vill jag vara annorstädes.
Det kommer säkerligen bromsa in rejält precis som 2008.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-byggande-och-bebyggelse/bostadsbyggande-och-ombyggnad/bygglov-nybyggnad-och-ombyggnad/pong/statistiknyhet/paborjad-nybyggnation-av-bostadslagenheter-kv-4-2022-preliminara-uppgifter/
Började sjunka redan 2022.
Intressant det med Boindex och jag gissar att priset på bostaden står för 98% av indexet?
Ex
Medelpriset på en bostadsrätt i Stockholm är 5 miljoner och medelinkomsten i Stockholm är 40.000 kr så om medelpersonen i Stockholm köper medelbostadsrätten i Stockholm så kommer denna person lägga 71% av inkomsten på bostaden (som till största del består av ränta och amortering).
Medelpriset på en bostadsrätt i Sverige är 1 miljon och medelinkomsten i Sverige är 33.000 kr så om medelpersonen i Sverige köper medelbostadsrätten i Sverige så kommer denna person lägga 32% ab inkomsten på bostaden.
Jag tror att boprisstatistiken är kraftigt missvisande. Antal försäljningar har gått ned markant. Januari-maj i år såldes 40 825 villor. Snittet för de tre föregående åren var drygt 53 500 villor för samma period. Men utbudet har inte minskat lika mycket.
Detta betyder förmodligen att det bara är de bästa objekten som säljs. De sämre förblir osålda. Detta gör förstås att snittpriserna ökar när de sämre objekten inte är med och drar ned priserna.
Det behöver inte handla om sämre objekt, utan kanske snarare handlar om vilka alternativ säljaren har. Den som tex förut hade flyttat till nåt större väljer idag att bo kvar även om ungarna får dela rum.
Klassiskt i goda tider är att man bortser från brister i det man ska köpa. Läckande tak, dränering måste göras om, ett skumt servitut som tillåter att grannarna får nyttja din brygga osv, det kan man inte lägga för mycket värdering i eftersom det är säljarnas marknad.
Nu är det tvärt om, minsta brist gör att man tittar på ett annat objekt istället. Det är köparnas marknad. Objekt med brister säljs inte utan dras tillbaka eller ligger kvar osålda.
Visst, jag köper det. Dom kan också tvingas till lägre priser men kanske dröjer det ännu en tid tills vi får se det på stor skala.
“Detta betyder förmodligen att det bara är de bästa objekten som säljs.”
Eller de billigaste där säljaren bara vill bli av med objektet.
“Jag köpte för 36 år sedan för 455.000 kr och nu får jag 2.300.000 kr” och de kanske inte bryr sig om de skulle fått 2.550.000 för något/några år sedan.
Så 40/53 ~75% av toppåren?
Är det verkligen en stor nergång?
Jag tycker mig se motsatsen på gräddhyllan. Väldigt dyra och attraktiva objekt säljs. Mitt emellansegmentet går segt.
Billigare renoveringsobjekt säljs relativt snabbt, om än med viss rabatt ibland men ändå till 2018-2020 års priser.
@MODERSKEPPET
Tack för att du påpekade det som manga tycks glömma: på en marknad styrs priset till största delen av tillgång och efterfrågan.
Du har rätt. Men. Mäklarna går inte ut med slutpris på objekt som sålts för lågt pris.
Det sänker mäklarens anseende att kunna sälja dyrt. Då vill kunder inte anlita den mäklaren.
Så hela statistiken på försäljningen idag är totalt skev.
Boindex är lågt bopriserna stiger, vad är det jag inte förstår…
Avser hushållens betalningsförmåga, inte priserna på bostäderna.
Jag förstår din förklaring men sambandet ter sig för mig fortfarande svårt att förstå, om du förstår hur jag menar?
Räknar på min egen situation. Är det något mer än lånekostnader, elkostnader och försäkringskostnader som räknas in i “boendekostnaden”?
Har dom (Swedbank) dragit bort pengar för ränteavdraget i deras lånekostnader?
Villa. Räkna med underhåll. Lågt räknat 2.000 i månaden.
Bredband
Samfällighet?
Om man redan bor i bostaden är det bara göra en summering av alla transaktioner i slutet av året och sen avsätta dnna summa/12 per månad.
Medelpriser för bostadsrätter är ganska trubbigt i en marknad som byter skepnad. Många bostäder är svårsålda medans andra fortfarande går hela vägen till försäljning.
Ett tankeexperiment kan vara om vi tar marknaden som rådde för drygt ett år sedan och delar den i två lika delar där den ena halvan är det billigare segmentet och den andra halvan är det dyrare. Vid prisnedgång skiftar fördelningen av marknaden mot premium objekt, dvs det dyrare segmentet, som fortfarande hittar köpare. Om förskjutningen i marknaden är större än prisförändringen så kan medelpriset i marknaden gå upp även fast samtliga bostäder har gått ner i pris.
Ska statistiken vara vatten värd behöver den kvalitéjusteras, grupperas och inte vara områden som storstockholm.
Bostadsrättsmarknaden är dessutom ett spel på lotto.
Vet om flera föreningar som behöver öka avgiften med 50-100%. Men som inte gör det för då blir styrelsen lynchad av de som tänkt sälja i närtid.
När dessa höjningar väl kommer så kommer vi få se slakt på BRF priserna.
Villapriserna har påverkats i realtid av kostnadsökningarna/räntorna. Medans BRF har varit “immuna” då man kunnat sminka grisen i årsredovisingarna
Du låter nästan marknadstroende. Bostadsrätter lever i ett parallellt universum.
Räknat i en större valuta som EUR/USD samt inflationskompenserat, så går väl fastighetspriserna stadigt nedåt
Tror att det är en ganska ointressant aspekt när det gäller bostäder eftersom köparna har inkomster i SEK. I “tyskvänliga” sommarstugeregioner skulle det möjligen spela roll.
… och inflationen är, som bloggaren brukar påpeka, mest intressant om den följs av löneökningar.
Och det är klart; har man en kappsäck full av guldmynt så sjunker priset (o-obskyr kulturell referens).
Blev (så klart) nyfiken på att jämföra, räknade ut att jag och sambon (inga barn) lägger drygt 41% av vår gemensamma disponibla inkomst på specifikt räntor och amorteringar kopplade till bolånet för vår villa (i Stockholm).
Mindre än snittet iaf, säger väl egentligen ingenting, men bara för att en tröstande tanke inte har substans behöver den inte sakna verkan.
Fast att ni amoterar är ju inte en kostnad, det är en utgift.
Vår boendekostnad är 15% utan amortering. Med lagstadgad amortering: 20%. Med verklig amortering: 60%. Det går inte att räkna med amorteringen.
Jag förbereder mig för att kliva in i bostadsmarknaden 2024 och har börjat leta BRF:er jag vill bo i. Visar sig att om man räknar på substansvärde baserat på taxeringsvärden av byggnad och mark så är det en väldigt stor spridning i vad man får för pengarna men kvm priserna är ganska lika över brädet på liknande lägenheter i samma område i Stockholms söderförorter. Det spelar liten roll om en förening är belånad till taknocken och står på tomträtt eller om man är nästan skuldfri och har friköpt mark. Flera föreningar har lån uppåt 60M som ska läggas om i år. Det är onekligen spännande tider vi har framför oss och med priserna som råder i förorten så är 130K per kvadrat inne i stan med friköpt mark ganska attraktivt.
Det som inte är en faktor i lånelöftets storlek är inte en faktor i budgivningen.
Långdragen process
Men till slut måste
– de som valt att hyra ut sälja
– brf höja avgiften
– hösten 2023 kommer största dippen ( tyvärr men sant) i bygg branschen när projekten tar slut
– stora besparingar i kommunerna och region ( om det inte skjuts till mer pengar)
– många lån binda om till 300 % högre ränta eller mer för många
Massor av osålda hus och lägenheter
Jag undrar i snitt hur mycket pengar en mäklare förlorar på en affär som aldrig blir av i jobb och kostnader
Ska lösa många bokslut när alla 2022 siffror trillar in
/ e