Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg konstaterar att världsmarknadspriserna på livsmedel som t ex kaffe faller, men det återspeglas inte alls i svenska butiker och han beklagar sig över de dominerande oligopolen inom svenska livsmedelskedjor. Han missar dock dels effekterna av den svenska valutan, och framför allt att oligopolen kräver att deras leverantörer anmäler prisändringar upp till sex månader i förväg. De svenska matpriserna kommer därmed fortsätta stiga, och det är oligopolens fel.
Anders Lindberg har således rätt, även om det inte handlar om att ICA, Coop och Willys inte sänker priserna när priserna faller och täljer guld, utan det handlar om att oligopolen kräver upp till sex månaders förvarningar om ändrade priser från leverantörerna inom livsmedelsindustrin. Därtill kör man ofta med rätt fina faktureringstider på upp till flera månader, så i praktiken finansierar leverantörerna butikernas lager av varor som kan ses som att de är till låns och inte betalade för när de står på hyllan, åtminstone inte hos de större butikerna med sin höga rotation av varor.
Men det är onekligen så att världsmarknadspriserna på ett antal livsmedelsråvaror har fallit och faller, exempelvis det heliga svenska kaffet. Men världsmarknadspriserna mäts i dollar, så för en korrekt analys måste man titta på priset i svenska kronor. Den alltid saktfärdiga riksbanken har ju på sedavnligt vis segat sig med räntehöjningarna, vilket har urholkat den svenska valutan i onödan och leder till att allt där priserna sätts internationellt (=det mesta utom lokala tjänster som frisören) blir dyrare för svensken.
Men den stora anledningen är fördröjningen i anmälan av priser.
Jag vet företag i livsmedelsbranschen, som i september anmälde 20% i prishöjningar till de stora livsmedelskedjorna. Med sex månaders fördröjning innebär det att priserna höjs först i februari – mars. Eventuella prissänkningar man anmäler nu kommer alltså först märkas av i maj. Så räkna lätt med 10-20% dyrare mat de kommande månaderna.
Huruvida livsmedelskedjorna sedan sänker sina priser lika mycket framåt sommaren återstår att se. Det finns ju även exempelvis elpriserna som existerar separat från livsmedelspriserna – en ICA Maxi förbrukar en del ström om vi säger så, och de tillfälligt lägre elpriserna i oktober består som vi ser inte.
Alla ägare av livsmedelsaffärer tvår förstås sina händer och intygar dyrt och heligt att de inte tjänar några som helst pengar på sin verksamhet, som mest verkar drivas av ren altruistisk välvilja mot sina medmänniskor. Vad som står i bokföringen vet alla egna företagare är något man väljer, t ex blir det ju ingen vinst om man istället tar ut en fet egen lön eller fakturerar affären för lokalhyra, managment- och administrativa tjänster via ett annat bolag, sk Lex Friskola Med Förbjuden Vinst (TM).
Överlag är livsmedelsbranschen intressant eftersom alla bestämt hävdar att de inte tjänar några pengar. ICA-handlare är ju kända för sin påvra livsstil, små bostäder i oattraktiva områden och gamla rostiga bilar.
En liten ledtråd kring konsumentprisinflation – någonstans hamnar pengarna. Pengar försvinner inte för att priserna stiger. De försvinner bara ur din plånbok som slutkonsument, och omfördelas till någon annans plånbok. Något för en journalist att gräva i är var hamnade pengarna egentligen. Fast det kräver kanske domänkunskaper och att man hittar någon villig att erkänna att de faktiskt täljde guld pga inflationen.
110 kommentarer
Finns det någon som har koll på hur stor andel av lönen som gått till mat historiskt. Typ 1920, 1940, 1960, 1980, 2000, 2010, 2020. Eller något liknnande.
1978 – 2006 – visar en ganska tydlig nedgång:
https://jordbruksverket.se/download/18.117a2a7617b75ec6d3fbf634/1630067254775/20092_amk_ihopb.pdf (sidan 11).
Var relativt högt fram till mitten av 90-talet – högre inkomster eller medlemskap i EU?
Wofser
Tack för länken, såg något intressant där.
“kött har ökat. Konsumtionen av griskött har ökat med knappt 60 procent, nötkött har ökat med knappt 40 procent. Vi äter dessutom tio gånger så mycket fjäderfäkött” (1960-2006)
Ingen blir sjuk av att minska ovanstående.
Inte? 100000 boomers på facebook som irriterar sig över vegodag i skolan och sånt verkar tycka tvärtemot.
Det är inte vegodag längre i skolan, kan jag med barn i skolålder informera om. 🙂
Och maten är dessutom bedrövlig.
Veckans meny för mellanstadieskola ett par mil utanför Göteborg 3 av 5 dagar vegetariskt men nästa vecka är bara två dagar vegetariska. Lägger ingen åsikt i vegetariskt vs animaliskt.
Det enda jag vet är att dagarna det varit vegetarisk kost kommer min son hem och skakar av hunger.
Måndag
2022-11-28
Fransk korvgryta med ris Fläsk
Vegetarisk gryta / Kökets val Vegetariskt
Tisdag
2022-11-29
Soja och potatisgratäng Vegetariskt
Kökets val
Onsdag
2022-11-30
Rotfruktsmedaljong med sweet chilisås och ris Vegetariskt
Kökets val
Torsdag
2022-12-01
Potatis och purjolök soppa med mjukt bröd Vegetariskt
Ärtsoppa
Fredag
2022-12-02
Fisk med chilisås med ris/ kokt potatis Fisk MSC
Mummagryta med ris
Nästa vecka börjar med en höjdare, vem längtar inte redan liksom…
Seriöst, vem kom ens på tanken att servera låg och mellanstadiebarn morotssås..
Vecka 49
Måndag
2022-12-05
Pasta med morotssås Vegetariskt
Pasta med Vego baljväxtsås Vegetariskt
Tisdag
2022-12-06
Fiskbullar i dillsås och kokt potatis FiskMSC
Vegobullar med brunsås och kokt potatis Vegetariskt
Onsdag
2022-12-07
Lasagne FläskNöt
Vegetarisk lasagne Vegetariskt
Torsdag
2022-12-08
Oscarsoppa med mjuk smörgås Vegetariskt
Kökets val
Fredag
2022-12-09
Pannbiff med potatisgratäng Fågel
Morotswallenbergare med potatisgratäng Vegetariskt
Minskad köttkonsumtion är bra för folkhälsa och miljö; det är också nyttigt för individer att inte hela tiden kunna få allt de pekar på, utan faktiskt njuta av kött de fåtal gånger det serveras.
Fisk är än viktigare att minska konsumtionen av, för att minska utfiskning och utrotning. I detta fall skulle rejäla skattepåslag kunna fungera, för att utprisa fisk ur normalinkomsttagares konsumtion.
Om man nödvändigtvis måste servera lagad mat till skolelever, så bör denna vara helt vegetarisk, samt begränsad kvantitativt till vad som är miniminivån i näringsbehov för den del av dygnet som barnen uppehåller sig i skolan.
Vi har redan nu barn som är helt beroende av skolmåltiderna för att kunna växa och utvecklas på ett naturligt sätt, och du vill skära bort kalorier från deras tallrikar?
Snart skriver du väl att du inte fått nåt för dina skattepengar heller.
Om man håller sig till skollagen, så står det inte någonstans angivet att barn skall kunna äta sig proppmätta; skolan har ansvaret för den del av dygnet som barnen är i skolan, ingenting annat.
En växande andel av barnen i Sverige är överviktiga eller feta, så att skära bort lite kalorier är bara nyttigt. Märkligt att du ser barnfetma som naturlig utveckling.
Att just dina barn är helt beroende av skolmåltider låter sorgligt. Du kanske skall börja laga frukost och middag till dem? Eller är det någon annans ansvar?
Fisken löser sig själv: “Det är fisk det är inte mat.” (Astrid via Skrållan).
Och självklart skall skolbarnen få lagad mat. Det infördes av en anledning och anledningen har inte försvunnit. Och på skolmatsköken (i alla fall de kommunala) har nog näringsrekomendatioinerna tatuerade på insidan av ögonlocken.
Däremot vet jag att någon av friskolorna använder biljardhallen i mitt kvarter som skolmatsal och de kockarna lär knappast känna igen en näringspyramid om de fick syn på den.
Om det nu är ett måste med lagad mat, så kan den gott vara billig och vegetarisk.
Angående näringsrekommendationer, så har skolan endast ansvar för näringsintaget under skoldagen. Att kompensera för bristande föräldrar som inte ser till sina barns kostintag före och efter skolan ingår inte i skolans uppdrag.
Servering av portioner i lagom storlek kalorimässigt sett, i stället för obegränsad buffé: det är så man lär barnen självdisciplin och undviker övervikt.
Håller helt med om att lägre köttintag vore en stor förbättring för folkhälsan. Dock skulle jag nog syna ditt påstående om skolmåltidernas betydelse för den ökande övervikten, snarare är den centrala faktorn i alla länder där övervikten ökar lavinartat tomma kalorier, dvs socker i form av godis och framförallt läsk.
Det lär vara en försvinnande liten andel barn som äter sig överviktiga på skolmaten, så länge det inte rör sig om friskolor som anlitar den lokala biljardhallen med pommes och cola till lunch såklart.
När argumenten tryter kommer personangreppen fram – det här handlar alltså inte om min ev avkomma, så lägg ner det spåret.
Hur som helst råder det ingen tvekan om att de ökande matpriserna redan har påverkat kommunernas och regionernas kostnader för mat till skolor, äldre, sjuka mfl. Fem årliga miljarder för skolmaten i mars 2022 kan lätt bli sex årliga miljarder i mars 2023. Naturligtvis kommer det innebära förändringar i kostens sammansättning, mindre kött är nog bara en av många åtgärder som kommer inför nästa verksamhetsår, andelen färska grönsaker lär också gå ner och mejeriprodukter likaså. På 90-talet valde min dåvarande hemkommun att ta betalt av gymnasister för skolmaten och jag tippar att vi kommer få se det på flera ställen inom kort, liksom taxehöjningar för de äldre som får måltider hemlevererade av hemtjänsten. I slutändan lär vi dock alla få hjälpa till att betala mer genom skattsedeln, så bloggarens fråga är verkligen intressant: var går pengarna egentligen? Det svaret är mycket mer relevant än att stå vakt i skolmatsalen ock skälla ut Pelle och Lisa, 9 år, för att de helt fräckt lägger en extra köttbulle på tallriken.
Heja LW, fråga på!! Våga vara obekväm 😊
Hahaha, ursäkta, men det där var riktigt roligt. Är du själv vegetarian? Vet du hur det brukar sluta när skolorna bara serverar vego? Eleverna går någon annanstans och äter, de går till den lokala korvkiosken eller liknande. Det värsta jag vet är såna som talar om för andra vad de ska äta. Den “von oben”-attityden är direkt osmaklig.
H.GOBB: “det är också nyttigt för individer att inte hela tiden kunna få allt de pekar på”
Varför är det nyttigt och på vilket sätt är det nyttigt?
@DASBITCH
Du skrev faktiskt “Vi har redan nu barn som […]”. Det är kanske inte jättekonstigt att tolka det som att du syftade på dina (och din fru/man/sambo/vfsh) egna barn? Man kan förstås också tolka “vi” som “vi i landet”, men du lämnade det öppet för en tolkning.
@PPP du missförstår nog vad jag avser med personangrepp. Oavsett om jag hade syftat på “mina barn” är det svårt osakligt att uppmana mig att laga mat åt dem, som om jag vore för dum för att förstå barns grundläggande behov av att äta regelbundet. Den typen av retorik hör hemma på Flashback.
I övrigt måste jag säga att kommentarer och diskussion på den här bloggen håller väldigt bra nivå. Många är insatta och har ett respektfullt förhållningssätt till varandra även om åsikterna kan gå isär, och det är sällsynt i en tid då gränslösheten brer ut sig och man kan bli kallad för lite vadsomhelst om man vågar tänka kritiskt. Ser gärna att den goda tonen fortsätter råda 😊
@John2022.
Ditt resonemang att vi ska äta mer vegetariskt stämmer om man vill ha ett fossildrivet och linjärt lantbruk.
Vill man däremot ha ett fossilfritt och cirkulärt lantbruk, då måste vi äta betydligt mer mejerivaror och kött från idisslare.
Historisk lantbruksstatistik från den tiden vårt lantbruk var fossilfritt, alltså före 1960.
https://jordbruketisiffror.wordpress.com/lan-for-lan-10-fakta-om-kor-1867-2014/
ANDERS RYDEN
“Ditt resonemang att vi ska äta mer vegetariskt stämmer om man vill ha ett fossildrivet och linjärt lantbruk.
Vill man däremot ha ett fossilfritt och cirkulärt lantbruk, då måste vi äta betydligt mer mejerivaror och kött från idisslare.”
–
Mycket märkliga slutsatser som jag aldrig sett något som helst seriöst stöd för och det låter som renodlad propaganda!
I Sverige har sedan år 1960 konsumtionen av nötkött ökat med 29 % och då räknat fram till år 2018. Och detta trots att antalet kor i Sverige minskat markant sedan 30-talet.
Man ska äta kött. Det ör bra för hälsan.
Det man ska minska på är alla annan skit (socker, vetemjöl, billiga oljor) som vi är vana att vår föda späds ut med. Skräp som bara fyller magen och stimulerar hunger så man behöver äta mer och oftare…
“Man ska äta kött. Det ör bra för hälsan.”
–
Det inte nödvändigt, för det finns gott om köttfria alternativ som är minst lika bra eller bättre.
Nja… Vilka vegetariska råvaror innehåller en sån komplett mix av olika proteiner som mjölk, ägg och nötkött?
Man får äta bra stora volymer av linser, nötter och grönsajer för att matcha det.
Det stämmer att man ska äta kött och mejerivaror av bra kvalitet.
Protein och fett från växtriket är inte på samma nivå, om man säger så.
Dessutom är det minst sagt osäkert att odla protein- och oljeväxter i stora delar av vårt land.
KALLE
“Nja… Vilka vegetariska råvaror innehåller en sån komplett mix av olika proteiner som mjölk, ägg och nötkött?
Man får äta bra stora volymer av linser, nötter och grönsajer för att matcha det.”
–
Det finns ingen större risk för proteinbrist för veganer och vegetarianer, för kroppen sätter självt ihop olika sorters proteiner (består av aminosyror), så det blir fullvärdigt för den. Därför finns inget direkt behov av protein från mjölk, ägg och nötkött för de som äter annat proteinrikt som är icke animaliskt.
John2022.
Vegetarianer – ok. De äter väl ofta ägg och vanliga mejeriprodukter.
Tänk dig ett ägg, det innehåller allting som en kyckling behöver. Samma sak med mjölk, spädbarn lever och växer uteslutande tack vare modersmjölken under sina första 4-6 månader.
Barn har stora behov av protein (och fett) men detsamma gäller vuxna. Det sägs att >90% av kroppen “förnyas” varje år så se till att ha rätt byggstenar…
Det är säkert inte omöjligt att leva hälsosamt som vegan men jag tvivlar på att det skulle vara bättre jämfört med att dessutom äta animalisk mat.
Som sagt finns fullgoda vegetariska alternativ (dit räknas inte ägg och mejeriprodukter) för att få i sig tillräckligt med protein och rätt fetter.
https://www.ica.se/artikel/vegetariska-proteinkallor/
https://www.sportamore.com/se/article/sa-enkelt-far-du-i-dig-protein-som-vegan
Jag är inte själv vegan, men det är definitivt bättre för planeten och även för djuren! Som det är i dagens värld har djurindustrin ofta en enormt stor negativ påverkan på omvärlden på olika sätt och innebär stort lidande för djuren som föds upp.
Kort och gott är det ett stort slöseri med resurser att gå över ett djur för att få i sig kalorier som man istället skulle kunna få i sig genom vegetabilier. Ska världen lösa klimatkrisen, inte förstöra mer av miljön och klara att föda alla människor, är det helt nödvändigt att skära ned på animalier (livsmedel som härstammar från djurriket).
Soylent Green lär vara en bra och nyttig produkt. 🙂
Mer som kanske kommer att läggas på priset på nästan alla varor är att världen kan gå mot brist på diesel om några månader varnar analytiker inom energibranschen. Än så länge kommer fortfarande mycket diesel från Ryssland men i februari skall ytterligare sanktioner träda i kraft och raffinaderikapaciteten finns inte, USA kommer att klara sig bättre då mer producerats inhemskt men Europa ligger sämre till. Redan kommer “gråimport” från Kina och Indien med ryskt ursprung.
Hur vi har det i Svedala vet jag inte men har ett minne av att vi har bra raffinaderikapacitet men priset kan ju ändå gå upp.
Bloggarens uppmaning att gräva “var ta pengarna vägen” applåderas, det är ju gigantiska summor som tas från hushållen. Elproduktion är väl det tydligaste där produktionskostnaden knappast har höjts så någonstans hamnar ju pengarna, inta bara hos Svenska Kraftnät som skall skvätta tillbaks en del till oss av våra pengar.
Nä, det skapas ju inte ett enda extra jobb i kraftbranschen av att elpriserna stiger.
USA producerar inte heller särskilt mycket diesel. Den mesta produktionen idag är skifferolja som är lätt (korta kolvätekedjor) som man gör bensin men inte diesel av. Det verkar även där finnas en oro för att varutransporterna ska få problem med dieselbrist.
Överallt märks det om/när en marknad inte fungerar som politikerna tänkte.
Man bör således hålla koll på energiföretagen, svenska kraftnät, de stora livsmedelskedjorna, banker, friskolor, vårdbolag, bilbesiktningsföretag, etc.
Den egna erfarenheten säger dessutom att subventioner endast verkar en kort tid efter deras införande. Med tiden urholkas de och dessa pengar ökar vinsterna för de företag som lyckas utnyttja dom.
Jag hoppas att detta för med sig att svenska konsumenter blir mer prismedvetna och blir bättre på att jämföra priser. Idag har livsmedelshandeln överdrivet höga marginaler eftersom vi är bekväma. Vi handlar i butiken som ligger på vägen hem där vi hittar bland hyllorna. Det är en faktor som gör att vi har så höga priser jämfört med resten av Europa, trots att vi har en öppen marknad. Tänk om det skulle finnas lokala prisjämförelsesiter för dagligvaror?
Aha, så i resten av Europa handlar man inte i butiken som ligger på vägen hem, utan gör stora omvägar för att spara någon krona?
Mitt intryck är att konkurrensen är hårdare och konsumenterna mer prismedvetna. Sen finns det såklart andra faktorer som också förklarar bristen på konkurrens.
Det finns väl ett antal jättebolag ute i Europa också, det ser väl ut ungefär som samma oligopolmarknad som här? Carrefour, Tesco, Delhaize etc.
Vad som finns i många länder är dessutom mycket fler små närbutiker, som man handlar i. Att din lokala Carrefour med en kassa skulle vara billigast känns osannolikt, men ändå handlar folk där. Snarare svårt att hitta storköp i t ex Frankrike i min erfarenhet. Samma i Spanien, men detta är förstås på anekdotnivå. Verkar mer som att man handlar lokalt i större utsträckning än i Sverige och INTE tittar på priset.
Snarare är det väl så att vi är mycket mer bilberoende i Sverige pga våra långa avstånd och ganska tomma lågbelastade vägar med kontinentala mått mätt, medan man knappast vill ta bilen för att handla mat i t ex Paris.
Handlar-marginalerna har ju sjunkit stadigt de senaste århundratet. När det fanns en butik i varje kvarter la handlarna på ganska höga procent.
De stora butikerna idag (typ ica-maxi) lägger idag på ganska lite, det talas om ensiffriga procent (ägarna blir rika pga volymer, inte marginalpåslag).
Så om det förekommer ocker så liger det tidigare i kedjan. Men det kanske är det Lars menar med Oligopolen (exempelvis får väl en ICA-handlare bara handla via ICA? Eller kan de göra avsteg för lokala produkter? ).
En ICA-handlare kan, får och köper också varor från alla möjliga håll. Både lokalt och längre ifrån. En del direktimporterar exempelvis ost från Frankrike för att kunna hålla låga priser.
Så länge vi kan kasta 30% av vad som produceras av livsmedel så kan man inte gnälla på att det är dyrt
+1
Skulle vara intressant att kolla på statistik från matsopbolagen och se ifall antal kg kastad mat går ner nu
Ja, jag hittade senast igår i området där jag bor, en hel kyckling (redo för tillagning) liggandes i ett plastkärl några meter från tunnorna för matavfall. Kanske att det senare blev en festmåltid för råttor och fåglar.
Är 30 % svinn verifierad statistik? Jag tror knappast att jag skulle ha råd att, eller vilja, kasta bort så mycket mat. Det skulle bra nära innebära 30 % högre matinköpskostnad.
Vi har en butikskspacitet som är i klass med Tyskland, men de är 80 milj vi 10milj, men handlaren tjänar inga pengar, jo hej,
Har vi verkligen höga priser jämfört med resten av Europa? I Frankrike och Belgien (även Nederländerna i viss mån) upplever jag att vanliga matvaror är väldigt dyra jämfört med Sverige. Tyskland är ungefär samma, men det finns ett större fokus på lågpriskedjor som Aldi och Lidl. Läste en utredning om det här om året och det som sticker ut angående svenskars köpvanor är att man här i landet prioriterar närproducerat(svenskt) och att man inte gärna handlar på lågpriskedjor.
Marginellt dyrare (om man skippar jämförelsen med länder i stil med Nord Makaronien 🙂 )
https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=File:Price_level_index_for_food_and_non-alcoholic_beverages,_2021_(EU%3D100).png
Och det är inte billigt i Finland,
På Aldi, Tesco, Sainsburys etc så kostade medelbrödet 80p, dvs 10kr, på willys ser jag samma storlek/bröd för 30kr.. vad hände med Astrid i mellanskillnad?
LELLEADELLE
För ett par tre år sedan läste jag i någon av de svenska större tidningarna om en svensk boende i sydvästra Tyskland. Har frågade sig varför det är billigare att köpa i hembageriet och den lokala slaktbutiken där än vad det är att köpa paketerat bröd o kött i de svenska livsmedelshallarna. Han la till att det är stängt söndagar i dessa småbutiker.
Ja de hysteriska öppettiderna bidrar såklart till att priserna blir högre.
Enligt Eurostat så låg vi 2021 27,9% över snittet i Europa. De länder som ligger över oss är Danmark +40,3%, Luxemburg +32,4% och Irland +40,1%. Och så Island, Norge och Schweiz såklart. Finland ligger strax under oss. De flesta länder i nordvästeuropa ligger på mellan +5% och +15%. Nu är detta totala köpkraftspariteter, men priset på sällanköpsvaror, typ elektronik, skiljer sig mindre. Köpkraftspariteter räknar inte med indirekta skatter.
Nog för att konkurrens på marknader i sig är önskvärt, men högre livsmedelspriser kan verka positivt på folkhälsan genom minskad överkonsumtion, på samma sätt som högre drivmedelspriser inverka positivt genom ökad fysisk aktivitet.
Ett sätt att öka konkurrensen på marknaden är att införa enhetlig moms. Genom att maten på så sätt blir dyrare relativt andra varor och tjänster, ökar incitamenten för konsumenten att dels dra ner på konsumtionen till det nödvändiga (läs: se till behov och inte till begär), dels att lägga större vikt vid matens pris; det senare kan leda till ökad konkurrens på matmarknaden, inte minst genom att nya, lågprisaktörer kan ta marknadsandelar.
Det finns alldeles för många som sitter och tröstäter sig lönnfeta i det här landet. Mat för behov behöver inte subventioneras med särskilt låg skatt, eftersom folk köper den ändå, medan mat för begär inte bör subventioneras, eftersom det inte ligger i någons intresse att allmänheten blir fet och förslappad.
Skulle nog säga att det där är inte stämmer så väl om man tittar på resten av EU.
Övervikt: Överlag Östeuroper är tjockare än västeuroper.
https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Overweight_and_obesity_-_BMI_statistics
Hur stor del av inkomsten går till mat:
https://ec.europa.eu/eurostat/web/products-eurostat-news/-/ddn-20201228-1
Återigen är det östeuroperna som toppar listan.. alltså de lägger mest av disponibel inkomst och är ändå fetast?
Det har nog mer att göra med hur stor den totala inkomsten är, eftersom alla måste köpa en viss mängd mat för att klara sig. Låg total inkomst torde leda till en relativt sett högre andel som går till mat och en relativt sett mindre andel som går till ren lyxkonsumtion.
Intressantare att jämföra utvecklingen i Sverige under tiden. Längre tillbaka hade vi lägre total inkomst, lade större relativ andel av den på mat och var inte alls lika överviktiga som i dag.
Jag tror inte det, eftersom det är i relation till andel av inkomsten och så mycket som det skiljer mellan länderna inom EU innebär det enorma skillnader i kaloriintag, långt mer än vad du förespråkar i avmagringskur eller påväxt.
För övrigt kan du visa samband mellan bättre hälsa och ökad fattigdom föresten?
billigare mat är ofta sämre mat.
Billig mat är tillsatser, modifierad majsstärkelse, MSG och skit i allmänhet. Dvs marknaden levererar.
Det borde vara tvärtom. Mindre syntetiserad mat.
+1
När priserna stiger köper folk sämre mat men i större volymer. Vänd på steken och handla lagom volym av kvalitetsråvaror. Skippa all prefab och andra fuskprodukter som margarin, “låg fetthalt” mm.
Kropp, knopp och själ kommer tacka den som vänjer sig av med alla billiga kolhydrater och syntetiska tillsatser.
Du måste ju i en sån jämförelse också se på hur mycket folk rör på sig på sina arbetsplatser jämför med för kanske 50 år sedan. Kroppsarbete var fortfarande rätt vanligt på 1960-talet, men idag ser det helt annorlunda ut. Nästan all muskelkraft har ersatts med maskinkraft.
Levde den tidens kroppsarbetare längre än dagens motsvarighet som har mer maskinell hjälp?
Just därför är det viktigt att redan tidigt vänja människor vid att inte äta mer än de behöver, för att minska övervikten.
Att servera varm buffé varje dag till skolbarn är motsatsen till god kosthållning. Dessutom ekonomiskt slöseri.
Att folk inte var lika överviktiga beror ju på att man kroppsarbetade, att arbeta i skogen, hamnen eller lantbruket var tufft arbete som krävde kalorier, nu när de flästa i väst sitter på en kontorsstol och sedan går till ett gym är ju inte i närheten av vad man belastade kroppen med för 70 år sedan, ta tex Sixten Järnberg som arbetade i skogen, hans fysik slår nog de flesta heltidsidrottare idag
Kalla inte låg skatt för subvention. Det är socialistens standarddumhet att betrakta alla pengar i landet som statens, som sen delar i välmening delar ut allmosor till undersåtarna.
delar ut -> ut
F.ö. är det intressant att notera att matförsörjningen ännu inte är skattefinansierad med en symbolisk och enhetlig matkonsumentavgift som betalas varje gång man behöver fylla på sitt marförråd. Mat är ju viktigare för befolkningens överlevnad än vad sjukvård är.
Det heter kolschos, gick sådär även om S ville införa det i Sverige på 70-80talet
Det är dock inte dyrt att bli fet, precis. Socker kostar runt 10 kr/kg än idag.
Folk drar snarare in på det nyttiga nu: https://omni.se/svenskar-snalar-in-pa-mat-men-inte-pa-sprit-och-snus/a/vel9zw
Citerade fel…
Fast ändå inte!
Det är billigt att hoppa utför ett stup också. Sedan får man “gratis” sjukvård.
Kanske enklast att kräva en miniminivå av skötsel av den egna kroppen för att man skall kvalificera sig för skattefinansierad sjukvård.
När det gäller energiföretag så är det inte alla som direkt tjänar pengar på höjda priser, den som sitter på en massa el-produktion som har låga marginalkostnader och där man kan producera stora volymer som inte redan är sålda på långa kontrakt så kan du tjäna en hel del, vindkraftbolag har tidigare om åren haft det tufft då priserna varit låga, de kan behöva tjäna lite pengar för att våga investera i ny produktion, ett lokalt elnätföretag kan gå back om de inte säkrat upp förslustelen, ett elhandelsbolag som inte säkrat pris på den el de köper in kan också få problem. De tar också en volymrisk på kunderna alltså att de avtalat om ett pris mot en slutkund men sedan ökar kunden kraftigt förbrukningen så kan det stå dem dyrt. En aktör som alltid tjänar är staten då momsintäkterna ökar.
Hur många krogar har gått i putten eller lagt ned framåt våren?
Verkar rätt fullbokat fredag – söndag iaf. Väntelistor på många ställen även onsdag – torsdag.
Kvällssittningar går som aldrig förr, folk vill unna sig när man inte resor utomlands lika mycket. Luncher går dock mycket dåligt.
Det är oerhört tufft i krogbranschen nu. Källa, har drösvis med krogar som kund och pratar förtroligt med ägarna.
Tänk på att priserna för råvaror, el och gas till värmare på uteservering alla gått upp. Mycket.
Och elpris 530 öre i morgon i SE3. Vindkraften levererar.
Fast det anmäls inte 6 månader i förväg. Och det är klart över nollan här i Kungsbacka. Kanske skall leta rätt på huvudströmbrytaren?
Axfood brukar ha totala rörelsemarginaler på cirka 3-5% ungefär. Det blir ändå rejäl vinst på grund av den snabba omsättningshastigheten i dagligvaruhandeln. Men att man skulle ha rejält högre marginaler nu verkar inte stämma, liten ökning senaste kvartalet men inte enormt.
Jag har hört ungefär samma sak om de stora ICA-butikerna (Missade att du redan skrivit det här och sa ungefär samma sak ovan).
Vad kan det vara för genomsnittlig omsättningshastighet per krona? 10 dagar? Ett par dagar för färskvaror, max 20 för torrvaror?
Blir brutala vinster.
Japp vinsterna blir fina. Men som sagt, per köpt vara är det inte mer än 3-5% som hamnar som utdelningsbar vinst.
Håller med dig delvis @H.GOBB. Skolmaten bör vara varierad och tilltalande för att eleverna ska orka. Blir maten kass finns risken att de springer och köper ett paket gifflar istället. Dessutom finns det elever vars enda mål lagad mat serveras i skolan. Haft liknande tankar kring överätandet i västvärlden, ingen talar om det som ett hot mot klimatet -förutom kött. Men grönsaker,socker och vegfett tär på planeten och ska förpackas/transporteras precis som allt annat. Om alla fick sitt näringsbehov till 90% så skulle färre svälta (nej, 90% är inte svält), miljön skulle må bättre och skatterna sänkas (eller gå till annat) pga. Välfärldsjukdomar kopplat till övervikt skulle “försvinna”. Med det sagt så är jag för demokrati och valfrihet, även när det gäller mat. Ovan är bara en fundering kring problematiken fetma/klimat.
Just argumentet att vissa elever inte får lagad mat hemma tycker jag inte håller. Föräldrarna har ansvar för sina barn, så det är i så fall bättre att straffa dåliga föräldrar på något sätt än att samhället helt skall ta över ansvaret för barnens mat.
I Norge förväntas föräldrarna skicka med matsäck varje dag. Jag tror knappast att norska barn far sämre än svenska för det.
Men om det nu inte fungerar, skall vi ha en polismyndighet som jagar föräldrar (vad kostar det skattebetalarna) eller skall vi lösa problemet med att se till att barnen får vettig mat?
Man behöver ordentlig mat för att fungera i skolan också och orka med resten av dagen.
Du har många konstiga lösningar utifrån ditt pekpinnande utan att analysera alternativkostnaderna.
Det “problemet” stavas föräldraansvar, även i Bolibompasverige.
Uppenbarligen är Norge en nation av barnplågare, som skickar med matpakke hemifrån, så att barnen inte fungerar i skolan.
Om barn far illa på riktigt av att de inte får mat i hemmet, så är inte lösningen att bjuda på skattefinansierade bufféer alla måltider på dygnet medan föräldrarna kan fortsätta försumma sina barn; lösningen är att skilja barn och föräldrar åt, men låta föräldrarna vara fortsatt betalningsskyldiga för de kostnader som barnen genererar.
H.GOBB, du är lite av en parodi.
Vanlig skollunch för barn i Norge är macka med nutella och sylt.
Jättebra.
Om barnen klarar sig lika bra på det (vilket de uppenbarligen gör; norskar i allmänhet är ju väl så framgångsrika som svenskar), varför då servera skattefinansierade lunchbufféer till barn i Sverige?
Kanske enkelt för bolibompaföräldrar, som på det sättet slipper laga middag till ungarna och kan gå direkt till Netflix och Instagram och trendiga kaffedrinkar.
Föräldrar måste få utrymme att faktiskt vara föräldrar, inte bara kunna bocka av en punkt på livets checklist och sedan fortsätta med sin gränslösa narcissism.
+1
Det är alltid lite lurigt och räkna på matens klimatbelastning.
Säg att vi i stället räknar kalorier per ton co2 får vi helt andra värden.
Då blir minsann inte mexikansk färsk sparris som flugits hit särskilt klimatsmart.
Inte heller holländska tomater som odlas under vintern.
I en sådan beräkningsmodell är däremot bland det bästa man kan äta nötkött uppfött på gräsbete.
Eller äpplen plockade från den egna trädgården framför valfri sorts äpplen inköpt i den lokala butiken.
Hur man väljer vilka ingångsvärden till sin beräkningsmodell har en enorm betydelse.
Kommer priset på naturgas fortsatt vara högt så lär vi behöva omvärdera mycket av det vi nu tror är klimatsmart.
Det ska ju självklart vara kalorier per ton fossilt co2 i nettoutsläpp.
Anders Ryden. Finska forskare kom för drygt 10 år sedan fram till att det är själva jordbruket som “belastar klimatet”. Oavsett om det odlades spannmål eller föddes upp djur. Skillnaden var marginell.
https://www.aftonbladet.se/matdryck/a/6no4Ao/forskare-ingen-stor-klimatbov
Det här var ju en högst märklig slutsats man kom fram till för generellt behövs betydligt mindre mark, vatten och insatser av energi för att odla vegetabilier än att föda upp djur och nyttja dessa för föda. T ex krävs 10 gånger mer resurser att producera ett kg kött än ett kg vegetabilier med motsvarande mängd protein.
Man verkar ha sovit i skolan under lektionerna i biologi för man tycks omedveten om att runt 90 % av all energi går förlorad för varje steg uppåt i näringskedjan. Ett exempel på detta är när det odlas spannmål som används till djurföda för att producera kött, istället för att människan direkt äter spannmålen (och inte äter köttet).
På https://www.svd.se/a/Eonwal/studie-vegan-bast-for-klimatet står bl a följande:
“Den bästa insatsen du kan göra för klimatet är att bli vegan, enligt den hittills största studien som gjorts av lantbrukets klimatpåverkan.
– Genom att äta växtbaserat kan vi minska utsläppen från livsmedel med över 70 procent, säger docenten Fredrik Hedenus.”
Jag ska bara kort förklara vilken kompetens jag besitter inom hållbart lantbruk.
Nu tidigt i höst var högsta ledningen för IKEA och besökte mig för de ville se hur man sköter gårdar med regenerativa metoder.
Då var bland annat min gård utvald.
Nästa år kommer personalen från länets Skogsstyrelsen på besök.
Ditt resonemang stämmer för ett linjärt och fossilberoende lantbruk.
Vill man däremot ha ett hållbart, cirkulärt och fossilfritt lantbruk måste vi äta mer mejerivaror och kött från idisslare.
Jag skulle kunna hålla på och prata i timmar om hur kor eller får skulle kunna vara till nytta i ett kombinerat produktivt skogsbruk, vilket är mer än halva Sveriges yta, så plats har vi.
Både lönsamhet för skogsägaren och den biologiska mångfalden skulle kunna gynnas av att vi åt mer av rätt sorts kött.
Statistik från tiden vi hade ett närapå fossilfritt, hållbart och ekologiskt lantbruk:
https://jordbruketisiffror.wordpress.com/lan-for-lan-10-fakta-om-kor-1867-2014/
Jag glömde, genom ett regenerativt djurbaserat lantbruk kan vi ha ett co2 negativt lantbruk.
Och detta har bevisats flera gånger om.
John, det där är en feltolkning av data. Ja, man tappar 90% av energin per steg MEN vi människor kan inte äta gräs, löv och annat som rena växtätare vill ha. Vi människor plockar ut en liten av växten, till exempel sädeskornen, som vi kan äta.
Gräset som växer på en sluttning kommer människor aldrig att äta, men en get blir mätt och nöjd. Om vi sedan äter geten blir vi nöjda.
Energin för att hålla igång betesdjur kommer dessutom till största delen från solen.
Så, visst, om vi tar bort djuren från betesmarkerna och monterar solceller där då håller påståendet att djurhållningen är en förlust av energi.
ANDERS RYDEN
“Jag ska bara kort förklara vilken kompetens jag besitter inom hållbart lantbruk.”
–
Det jag diskuterar här är globalt sett och räknar vi med hela jordens befolkning ska man verkligen inte äta mer nötkött och mejeriprodukter för det är direkt kontraproduktivt på flera sätt!
På https://www.gp.se/debatt/b%C3%B6nor-40-g%C3%A5nger-klimatsmartare-%C3%A4n-n%C3%B6tk%C3%B6tt-1.1184 står bl a:
“Enligt Mat-klimat-listan från Sveriges lantbruksuniversitet orsakar nötkött ungefär 26 kilo växthusgaser per kilo konsumerat kött i form av koldioxid från nedhuggen skog, metangas från kornas magar och dikväveoxid från gödsel. Men väljer konsumenten i stället att äta proteinrika bönor blir utsläppen endast 0,7 kilo. Det är alltså nästan 40 gånger bättre för klimatet att köpa bönor än att köpa nötkött.”
Testa gärna Matkalkylatorn på https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/matkalkylator/
FNs forskningsrapport livestock long shadow tog undan naturgödselns betydelse för lantbruket.
De utgick alltså från normen fossildrivet linjärt lantbruk.
Du själv argumenterar också utefter det paragdimet.
Om hela jordens befolkning utgår från ditt sätt att se på lantbruket så är vi garanterat körda.
Det är mest bara frågan om när det är kört.
Det verkar som du vill ha en ganska mörk och dyster framtid.
På så sätt är det ingen skillnad på dig eller vilken annan religiös domedagsprofet.
Det enda som skiljer är den religösa övertygelsen.
Så, ha ett bra liv och jag får hoppas du trivs i din självpåtagna mentala misär.
“Det verkar som du vill ha en ganska mörk och dyster framtid.”
–
Nej, jag är realist och talar vi om jordbruk med djuruppfödning globalt sett är det tyvärr allt annat än långsiktigt hållbar! Ska man kunna lösa problem, kan man inte välja att blunda för dem. Men med så mycket annat går det givetvis att vända trender om man vill och det du kallar “hållbart, cirkulärt och fossilfritt lantbruk”, är självklart det som behöver eftersträvas.
Ska man äta kött (vilket jag inte gör) kan jag tycka att svenskt närproducerat, ekologiskt naturbeteskött skulle vara bland det bästa man kan välja. Men väljer folk detta? Nej, min uppfattning är att man tittar främst efter priset och gärna glömmer allt annat. Dessutom överkonsumeras det kött till den grad att mer “naturligt” kött inte räcker till och det hade ändå blivit alldeles för dyrt för de flesta.
“FNs forskningsrapport livestock long shadow tog undan naturgödselns betydelse för lantbruket.”
–
Tittar du på Matkalkylatorn (WWF), är det uppgifter från https://carboncloud.com/ som används och vad gäller nötkött närmare bestämt https://apps.carboncloud.com/climatehub/product-reports/id/81025655998
I denna länk kan man se att 1 kg nötkött beräknas ge upphov till hela 31 kg koldioxidekvivalenter (31 kg CO2e/ kg). I själva kalkylatorn används äldre siffror på 28 kg CO2e/ kg.
Klippte mig i helgen hos en ung syrisk herre på hans salong. Snyggt blev det och billigt var det. 200kr på swish. Kvitto? nej. Det var många kunder som väntade på sin tur. Frisören är väl den enda som står emot inflationens tryck just nu.
Swish är i princip lika svårt att köra svart nu för tiden som om man betalar med betalkort.
Kontanter är mycket enklare.
Går nog att köra svart om numret ägs av nån med 13 identiteter och inte går att finna.
Om du inte får kvitto, så kan du väl anmäla honom till myndigheterna? Om han står där i salong varje dag, så borde det vara rätt lätt att ta fast honom och hans kumpaner.
Riskera att bli ovän med diverse parallella samhällsstrukturer? pass
Nake
Klippte mig hos samma tjej i 15 år, hon fick lägga ned. Hon körde alltid vitt.
Klart att det finns kött som är snällare mot miljön jämfört mot annat kött. Det är väl däremot ingen hemlighet att det finns betydligt bättre miljömässiga alternativ till kött om koldioxid per ton mat är det viktiga. Linser? Svenskodlad gråärt?
Skulle vara som svar på Anders ovan om naturbeteskött….
Har du odlat ärtor, linser, bönor storskaligt, dvs inte två blomkrukor utan 150 000 ha i Svenskt klimat? Det finns en anledning till att gräs och klöver genom idisslare är en stor del av Sveriges lantbruk de senaste 1000 åren
Cesar, 150 000 hektar är ca 6% av Sveriges totala åkermark. Om du äger det är det bara att gratulera. Det är nästan tre gånger större än den största gården inom hela EU.
It’s not the cow, It’s the how.
Alltså det viktiga är hur du föder upp djur inte att du föder upp djur.
Här är en ganska balanserad artikel som jag hoppas kan vara till hjälp.
Här går de igenom flera faktorer än enbart utsläpp av co2 som är avgörande för ett framtida lantbruk.
Såsom biologisk mångfald, utarmning av jordbruksmark och marginaliserade marker.
https://civileats.com/2021/01/06/a-new-study-on-regenerative-grazing-complicates-climate-optimism/
Linser och gråärt är känsliga att odla här på större ytor.
Så vad är bäst att göra när skörden slår fel?
Gör du djurfoder av det i stället för markförbättring så räddar du minst 10% av skörden.
Gödsel blir det med förstås så markförbättringen är, så att säga, fortsatt intakt.
Hur många som läser här lägger mer än 10% av sin nettoinkomst på livsmedel, undantag snus,ciggareter och alkohol?
Jag. Betydligt mer än 10 %.