Riksbanken höjde styrräntan reporäntan med 0.5 procentenheter till 0.75%. Den egna prognosen är nu att styrräntan kommer ligga nära 2% i början av 2023, dvs ca ytterligare 1.25 procentenheters höjning. Börsen faller förvisso, men inte nämnvärt mer än någon annan europeisk börs.
Riksbanken räknar med en KPI-inflation på 7.6% i år och sedan 7.1% nästa år, dvs inklusive effekten av räntehöjningarna, medan KPIF landar på 6.9% i år och 4.2% nästa år. KPIF ignorerar att hushållen behöver betala mer för sina lån när räntan stiger. Banken räknar också med en lågkonjunktur, dvs under 2% i BNP-tillväxt till och med 2025, även om ekonomin börjar återhämta sig 2024. Definitionen av lågkonjunktur kan man bråka om och t ex hävda att riktningen avgör och inte procentsatsen. Under 2% i tillväxt är dock kass tillväxt. Det bäddar också för arbetslöshet och svårt att få igenom krav på höjda löner för att kompensera för inflationen, vilket också kan resultera i att forna tiders strejker återkommer om facket mot förmodan skulle vara stridsbart som förr och inte pampar som smörjer sitt krås. Strejker som i sin tur påverkar ekonomin negativt – både för samhället och för hushållen.
Tillväxten är inflationsjusterad om nu någon undrade.
Riksbanken konstaterar att inflationen sprider sig i ekonoimn, inklusive till tjänster. Detta var förstås helt väntat, men enligt Riksbanken var det oväntat. Riksbankens högavlönade och högutbildade ponduspostulerare trodde tydligen att råvarupriser och energipriser inte skulle föras vidare av företagen till deras kunder.
Nästa år ska tillväxten bara bli 0.7% och styrräntan landa på 1.9% i snitt och sedan 2.0% i styrränta år 2024 och 2.1% 2025.
Prognosen är att man har 1.90% i ränta andra kvartalet 2023 och 1.99% andra kvartalet 2024, men formulerar sig också så här:
“Prognosen för styrräntan har reviderats upp och innebär att räntan ligger nära 2 procent i början av nästa år. Direktionen har också beslutat att Riksbankens innehav av värdepapper ska minska snabbare under andra halvåret än vad som beslutades i april.”
Hänger bankerna på linjärt med sina räntehöjningar kommer detta innebära en dubblering av de rörliga bolåneräntorna. Den som fortfarande tror att detta inte kommer påverka bostadspriserna bör nog tänkta igen.
Kom också ihåg att en styrränta runt 2% mot tidigare krisränta på 0% ska gälla 2025 ut enligt prognosen, så detta är enligt Riksbanken inte heller tillfälligt. Allt annat lika kommer rörliga bolån gå från i praktiken förhandlat ca 1% till 3% eller ett trefaldigande av räntekostnaderna mot de senaste åren.
Stockholmsbörsen faller och OMXSPI är i skrivande stund på -1.98% så hushållens sparkapital på börsen vaskas också med en femtiondel idag. Börsraset beror inte på räntehöjningen, som tvärt om ska ses som väntad även om en del stoppat huvudet i sanden. Franska CAC 40 går -2.46%, brittiska FTSE 100 -1.86%, tyska Dax -2.43% och nederländska-franska Euronext 100 -2.01%. Så Stockholmsbörsen klarar sig rent av bra i sällskapet och nedgången hänger bara på resten av EU.
Kronan stärks dock inte på beskedet, vilket bara kan tolkas som att det var en väntad räntehöjning.
Så höjda räntor, försämrad tillväxt, arbetslöshet, fallande börs, fallande bostadspriser. Inte undra på att hushållen är de negativaste de någonsin varit enligt konjunkturbarometern. Hushållen är inte dumma i huvudet utan väldigt intelligenta som kollektiv intelligens.
Nu får vi se om bankerna har lust att börja betala ränta på bankkontona snart? Det vet vi svaret på, förstås. De kommer höja sina avgifter och fortsätta ha nollräntor. Förlåt, skrev jag höja? Jag menade prisjustera.
103 kommentarer
Man höjer inte längre ett ögonbryn över riksbankens agerande och det har under många långa år nu gått emot de kollektiva hushållens egentliga intressen. Räntan lär höjas ännu mer även om inflationen skulle falla tillbaka om man jag får pp:a på deras kommande agerande.
Ponduspostulerarna på Riksbanken har blivit experter på att blanda bort korten. Det är väl därför de lyfter så hög lön.
Världsekonomin bromsar in kraftigt och dessa räntehöjningar kan snabbt vara ett minne blott. FED kanske slutar höja i höst och RB i vinter? Dr Copper är ner 30% på bara några månader.
Enligt Atlanta FED är USA nu i recession. Jag tror inte på mångåriga räntehöjningar i det läget.
Intressant utveckling. Vår bostadsrättsförening lade om ett lån i slutet av mars i år, indikationsräntan från Swedbank var 1.33% för en treårig bindning.
Vi köpte det men på omsättningsdagen var räntan 2.33%!
Nästa ränteomsättning blir i slutet av september, ett lån på 14 mille och nuvarande ränta på 1.58%
Funderar starkt på vilken genomslag dessa räntehöjningar nu får för avgiften. 5-åringar indikeras till 4%.
Till detta kommer övriga höjningar pga inflationen samt ökade underhållskostnader då föreningen närmar sig 50år.
Med en årlig avgift på 567:-/kvm så blir inte en höjning på 10% speciellt kännbar, avgiften för min bostad är 4419:-/mån nu och skulle hamna på runt 4860:- om vi höjer avgiften med 10%.
Hoppsan! Detta kan dock inte gälla den relativt nybyggda bostadsrättsföreningen som Mjau bor i. Där finns det minsann resurser har vi andra fått veta. Räntehöjningar och ökade priser för uppvärmning etc spelar mindre roll. Bostadspriserna i den föreningen ska bara upp. UPP!
Bor man i en stenöken centralt i en större ort så TINA.
Högre avgift till föreningen slår inte så hårt på privatekonomin jämfört vad kostnadsökningen blir på ditt eget bolån om du nu har lånat upp 85% av värdet. Om du själv hamnar på obestånd blir du till sist tvingad av föreningen att sälja och det kommer någon ny som köper i nuvarande marknad. Om nu man inte går och tror att det kommer bli helt osäljbart. I det läget ser det mörkt ut för hela Sverige.
Underhållskostnader ökar mest just nu men det blir ju samma problem för villaägarna och de som sitter i hyresrätt. Alla hustyper måste underhållas och kostnaden försvinner inte. Alternativet är att inte underhålla eller skjuta upp men det kan en brf också göra. Det är samma ekvation.
-CH
Om du har koll på siffrorna får du gärna skriva mer om hur du tänker. En snabb googling gav att driftkostnadssnittet i Sverige är 350 sek/kvm och underhållet bör sättas till 150 sek/kvm. Båda kan väl antas stiga med inflationen, 5-10% just nu? Räntekostnader blir väl vartefter lån skrivs om minst dubblade. Mina googlesiffror ovan kan vara mycket för höga, jag har ingen aning. Men om de är ungefär rätt skall ni väl vara ganska glada om ni bara behöver höja med 10%?
Svar till RUTGER VON RÄFVENSTRÅÅLE
För vår del är nyckeltalen så här:
Sparande 794 kr/kvm. Årlig avsättning till underhållsfonden enligt plan
Investeringsbehov 7158 kr/kvm. Underhållsplanen innehåller ett stambyte inom 15 år, skall finansieras med egna medel och nytt lån om behovet finns.
Skuldsättning 1587 kr/kvm. Relativ låg skuldsättning
Räntekänslighet 2,8 %, går räntan upp 1% så kanske avgifterna måste höjas 2.8%
Energikostnad 194 kr/kvm. Tunna väggar, 30 hus och aktiv frånluftsventilation
Tomträtt NEJ
Årsavgift 567 kr/kvm
Visst kan det finnas behov inom något år att höja minst 10%.
Jag skulle vilja säga att 5-årsräntor på 4% tvivlar jag på är lönsamt. Jag skulle tro att de rörliga räntorna toppar runt 4%.
Tack, bra skrivet Lars!
Bra att du skrev prisjustera. För det är just det det är enligt de otaliga brev jag får från banker,elbolag och fjärrvärmefötag. De verkar alla ha samma kommunikationsmall.
Vi vill alltid erbjuda den bästa tjänsten till ett konkurrensmässigt pris, därför förändras din avgift till +xxxx
Jag håller med, men om man ska vara lite konträr så tycker jag samtidigt det är positivt att bankerna inte ligger på marginalerna med sina inkomster. Man vill ju att de överlever en hel del innan de går omkull. Sen att de använder vinsterna till feta utdelningar är väl inte så hedrande…
Gott, då kan börsen börja stiga givet att den ligger 18 månader före konjunkturen som många hävdar.
Snarare 3-6 mån så den kanske vänder i q4?
Tror inte på någon uppgång förrän i oktober-november.
Jag har lite svårt att se att bostäder kan gå ner så mycket över tid när det finns ett efterfrågeöverskott och nybyggnadspriserna går upp. Jag tror snarare att hushållen kommer att fördela om sina utgifter från konsumtionsvaror och krogbesök mot att lägga mer hemma. Det kan ju bli annorlunda om vi får en starkt stigande arbetslöshet. Det som blir mest spännande blir dock om kommunerna får slut på pengar. Då kan vi få riktig intifada nästa påsk.
–
Men jag har väl fel som vanligt.
Historiskt är det ränteläget som har satt priset på bostäder/fastigheter.
Finns det verkligen ett efterfrågeöverskott, hur mäts det? Jag menar alltså inte låta näsvis, men nyfiken är jag. Jag förstår att det finns attraktiva områden där det alltid kommer vara fler som vill bo än som kan bo, och vi har såklart en befolkningsökning som skapar ett behov av nya bostäder men några siffror har jag aldrig sett vad jag vet.
De kommer gå ner eftersom många inte längre har råd, eller oroar sig för ha råd, och därför hellre bor kvar. Vi sålde i skarven och fick marginellt lägre än den senast sålda bostaden i föreningen. De som lade ut tre veckor senare till samma utrop har inte ens fått ett bud.
Det spelar ingen roll hur mycket människor *vill* bo. Det som spelar roll är hur mycket de *kan* betala för det hela.
–
Det som sätter priset på en bostad är hur stort lånelöfte banken är beredd att ge för den.
Alla andra får förhålla sig till reporäntan och bostadsobligationen 5 år (3.38%) med x antal punkter i påslag.
Mellan tummen och pekfingret är bostadspriserna ner ca 10% i år vilket lirar med världsindex equity 10% ner.
De som hållit sig borta från svenska börsen och kört världsindex får tacka en stark USD/svag SEK som hyfsat till siffrorna.
Svar till vischan som hamnade fel.
Jag är förvånad över att det inte pratas mer om elpriserna. Den här veckan har SE4 varit över 3 kr/kwh varje dag. Jag har inte sett en enda krigsrubrik.
.
Apropå framtida bostadspriser. Hur får man en villa med direktverkande el såld i Skåne?
Imorgon ger SE1-2: 27 öre. SE3: 284 öre. SE4 309 öre.
Nu är det väl ingen som tror att dessa priser kommer vara för evigt men klar fördel för boende/verksamhet i SE1-2 i nuläget.
Kanske inte för evigt, men ett antal år framåt tills vettig och pålitlig elproduktion byggts ut.
Det är nog illa för bostadsmarknaden då de flesta under den tiden har tvingats förhandla om sina bundna lån till betydligt högre räntor.
Det enda som nu håller upp bostadspriserna någorlunda är ett stadigt inflöde av folk till Sverige. Det kommer betydligt fler än det byggs bostäder till.
Ang. priserna så tror jag att vi kommer få se nedgången accellerera i feb/mars när de elräkningarna för nov/dec/jan trillat in i kombination med att priserna på mat då förhandlats om mellan bönder/grossister/butikskedjor.
kommer inte vara så länge, snart drar mer elintensiv industri igång och SE1-2 klarar inte längre att överfylla kabeln ned till SE3, då kommer genast tyskgaspriserna upp till SE1-2 också. Full exportkabel = lågt pris, ej full = högt pris.
Det där tror jag det är omöjligt att ha en susning om.
Tyvärr är elpriset nu nära 3 kr/kWh + tillägg. Jag kör poolvärmepumpen (1700 W) samt poolpumpen (500 W) dagligen nu. Dessutom har jag igång ett mobilt kylaggregat med 830 W på kvällar och nätter, för att kunna sova. Ingen luftvärmepump finns i huset, pga svårigheten att hitta användbara väggytor för installationen i ett litet hus med 35 fönster! Nu är värmeböljan på upphällningen, så nätterna blir svalare.
Ett kyltips för bostaden: “räddningsfiltar” med silver- eller guldfärgad folie tejpas på fönsterrutor på södra och västra sidan av huset. Några använder kardborreband för att kunna ta ner filten under regniga dagar. Ni har väl en sån filt i era prepping-lådor?
Spekulera om framtiden är ju som sagt svårt, sen kan vi kalla det för pondus-, pubertets-, prettopostulering eller vad vi vill. En prestigelös postulering vore trevligt att uppnå.
.
Vilka av de faktorer som får elpriset i slutet av juni att vara över 3 kr/kwh finns kvar i slutet av december? Själv kan jag inte se att det hinner bli någon förändring öht. Eventuellt att man har fått fart på några gamla kolkraftverk. Vad är det som talar emot att elpriset ligger på minst 5 kr/khw i genomsnittligt dagspris i december?
Finland får förhoppningsvis igång sitt nybyggda kärnkraftverk.
Vi får sätta våra förhoppningar till mellan- och sydeuropeisk kolkraft och och kärnkraft från Finland (senaste nystartade reaktorn blev 12 år försenad).
.
Låt mig få damma av en 80-tals klyscha. “Foten i kläm? Jajamänsan!” Det var på den tiden då amerikanska tänka-positiv-kurser sågs som lösningen på allt.
Det är skönare för politikerna att prata Turkiet och Nato. Elpriset kommer påverka mer än räntan ich
Tänker på mina bekanta (två par) som köpte varsina hus i mycket fint område i Skåne för 6-7 millar för ca ett år sen. Utöver det har båda paren lånat en del till renovering. De är uppväxta med styrränta kring nollan och har inte kunnat föreställa sig något annat. De tjänar hyfsat med löner runt 45k per person brutto, men det kommer inte bli roligt att dra runt dessa lån, kommande elkostnad i höst/vinter, inflationen, bil + drivmedel och varsitt nyfött barn. Jag har i åratal varnat dem och andra för att det för eller senare kommer bli mer normala räntor och att räntorna sedan finanskrisen är en anomali, men knappt någon har lyssnat. Är tråkigt, men folk får skylla sig själva helt enkelt.
Om de har kring 45 brutto, då har de runt 33 var netto = ca 66 000 in i hushållet per månad. Även med max belåningsgrad är det långt kvar innan det blir svårt att gå runt.
Däremot är det så klart väldigt trist att betala en stor del av inkomsten i ränta. Och flera veckor långa Thailandsresor lär det inte bli på några år.
De räddas dessutom av särskilda avtal inom staten som ger dem mkt mer i föräldrapenning än inom det privata. Men ja, de kommer kunna bita sig kvar. De kommer dock inte få särskilt mkt över att leka övre medelklass för.
Nej, men tänk då för hur det blir för undre medelklass. Och den arbetande klassen som bär upp samhället, alla de som arbetar inom serviceindustrin som är beroende av den sk medelklassen (handel, restaurangnäring, RUT tjänster, ROT)
Rut och rot är av ondo, det har många förklarat så då är det jättebra att dessa slipper att arbeta med service.
Jag vet inte det, de har ju inte köpt huset rakt av i de flesta fall. Med 33´ efter skatt per huvud och en räntekostnad på säg 1000kr/månad som blir 3000/ månad, elkostnad på 2000 som blir kanske 3-4000/månad och sedan ökade matkostnader och andra utgifter med ca 10% , dvs 6-7000 extra varje månad så bör man ha råd med det.
Många av dessa par har ju ett ganska stort sparande som de först kan minska på. Ev. inkomstminskningar pga föräldraledighet , beror ju på arbetsgivarens utfyllnad och om man har kapital kvar.
Däremot tror jag att intresset för ekonomidiskussioner vad man skall investera sina pengar kommer bli mycket mindre populärt, då folk inte kommer ha samma överskott längre.
För övrigt vill jag tacka bostadsbubblan och värmepumpen som har gett mig så mycket.
Matpriser 10 upp känns lågt räknat om man nu inte inhämtar kosten på Systembolaget som har riggade priser ett tag till.
Handlade nötfärs idag som gjort ännu ett skutt upp från 119 till 125. Sen kriget bröt upp har priset trendat upp från 99 för samma färs.
Eftersom slaktpriserna, alltså vad jag får av slakterierna, inte stigit i takt med utgifterna har vårt hushåll börjat växla över hemslakten från nötkött till kalvkött.
Jo, det är svåra tider nu.
Som Anders skriver, blandfärs. Dessutom godare till det mesta.
.
Att köra bara nötfärs i goda tider ger ju en liten prepp att gå över till blandfärs utan sänkt livskvalitet.
Nu var det nötfärs det gällde, inte nån sunkig blandfärs.
Snart för man väl höra att man lika bra kan byta ut oxfilén mot fläskfilé och därmed har vi ingen inflation i landet.
Jaha, då kan du sitta där i ditt rakryggade blandfärsförakt.
.
Och äta dina torra nötfärsbiffar, utan fläskfärsens smakgivande ister.
Själv kör jag mest med linsfärs. God och billig utan dess like, dessutom med högre proteininnehåll än kött.
@Anders Ryden – kämpa Anders, kämpa!!!
Du låter nästan som Arja Saijonmaa (Jag vill tacka livet, Som gett mig så mycket…)
You got me…
@RUN DMC- man kan ersätta nötfärsen med blandfärs 🙂
Kyckling har också gått upp. Man kan också minska mängden till enligt MP och FHM godkända portionsstorlekar, max 500 gram rött kött per vecka. 200 för vita, medelålders män med stor bil.
Man kan vända på det också. Inflationen gör att lånets värde minskar och att höjda räntor medger ett högre ränteavdrag.
CH. När obligationer stiger i pris faller värdet på innehavet vilket innebär förlust för innehavaren.
Nej det där tror jag inte på, jag tror på den däringa Peter. Han verkar ha koll:
https://amp.svt.se/nyheter/inrikes/de-blir-vinnare-nar-inflationen-vaxer
(Spår av ironi kan förekomma).
“För den som har många miljoner i lån och inflationen stiger med flera procent så krymper lånet snabbt.” Den däringa Peter har stenkoll!
Vi säger så.
Förutsätter att man får högre lön som kompenserar det, samt att effekten av räntehöjningar inte sänker värdet på underliggande tillgång.
Det är inte 70-talet. Vi har inte kraftiga ränteavdrag som då, ej heller kraftigt ökande löner. Skuldberget är enormt. Så nej. Inflationen kommer inte äta några skulder denna gång, snarare göra folk fattigare och urholka värdet av tillgångar.
Jag håller med dig till 100%, det var bara jag som hakade på ironin. Sorry, jag ska vara tydligare nästa gång.
Ja, han är ett ekonomiskt geni den där Peter.
Hade en dialog med honom efter artikeln och trots att jag presenterade konkreta siffror på olika utfall av hans egna räkneexempel, blev svaret var ungefär: “Sätt dig nu och fundera lite, så ska du nog förstå att jag har rätt.”
Han är inte ensam om de där tankebanorna och SVT fattar i vanlig ordning ingenting.
Det är dock inte ett dugg bättre hos övrig svensk press så vi får leva vidare med deras storytelling.
Det är så intressant att han är ”tvärsäker”. Högbelånade fastighetsägare är ”alltid” vinnare, oavsett vad som händer med inflation, räntor, löner etc. Och det kavlas ut av SVT. Det är bisarrt tycker jag. Är det samma med fastighetsbolag också isf? Tycker nog dess aktier talat sitt tysliga språk. Fastigheter är inte vinnare när räntorna går uppåt.
Jag känner mig tryggare med mitt huslån än alternativet att vara likvärdigt belånad i en BRF. När räntorna stiger vill jag själv ha kontroll på mina beslut och inte ett gäng foliehattar i en styrelse.
Undrar bara om det är samma pris för en lgh i BRF och en villa i ert område. Brukar vara så att villorna ligger högre.
Kan foliehattarna i styrelsen låna hur som helst?
Småhus och BRF är inte jämförbart så vad som ska kosta mest går inte att svara på då beskattning, driftkostnader etc skiljer sig åt.
@ DMC
Det var svar på alternativet att vara likvärdigt belånad i hus eller BRF. Sen är själva boendet helt annorlunda också så det handlar alltid om personliga preferenser. Men inlägget handlade om att räntan skulle vara jobbigare att hantera i en BRF.
En förenings lån lämnar du vidare när du flyttar så det man är orolig över är att styrelsen skulle lyckas sänka värdet på den andel man äger mer än vad marknaden i övrigt går ner.
Vissa BRF lyckas helt bli av med sina lån och delar ut pengar till medlemmarna istället så det är alltid lite knepigt att jämföra boendetyp generellt. Väldigt mycket personliga preferenser som spelar in.
+1
Det är ingen som engagerar sig i BRF:er, gå med i styrelsen, engagera dig, bli ordförande, bestäm själv hur ni gör.
Är ordförande/styrelseledamot så jag blir helt klart störd på foliehattar som snackar om foliehattar.
Jag blir klar med en yrkeshögskoleutbildning till programmerare våren 2023. Vad säger bloggen, har jag återigen lyckats pricka in en global lågkonjunktur så det är lika bra att ge upp?
Ge upp är kanske lite väl att ta i.
Bristen på systemutvecklare kommer nog vara många år till.
Branschen har skrikit om sin brist på “it-kompetens” iallafall i 15 år. Det har alltid visat sig handla om seniorer som kan hoppa in i just det där projektet i 3 månader och vara produktiva från dag 1.
Önskade kompetens: oskuld med 10 års erfarenhet
Branschens sökesannonser känns mest som.
Sökes: Kattunge
Krav: 5 års erfarenhet av att vara katt meriterande med erfarenhet av att vara hund och att vara alligator.
Och är villiga att jobba för 35.000 i månaden.
Kolla alla som får gå på Klarna. Många utländska namn som kommit hit för att jobba på betydligt lägre löner än marknadsmässiga. Samma på Spotify.
Man kan undra om det är därför det är de bolagen gnäller mest.
Om du i IT-branschen gåt ut med löner på 60.000 i månaden och vettiga förmåner så finns det plötsligt många sökanden.
Fun fact. Har insyn i ett större riskkapitabolag och deras innehav. De flyttar IT-avdelningar till Europa från USA. Då det helt enkelt inte finns folk (utvecklare med 5 års erfarenhet) längre att anställa i USA. Oavsett löner.
Men svaret är. Om du är duktig på att koda och har en portfolio med skarpa saker du gjort på din praktik (eller i din hobby) så kommer du ha gott om jobberbjudanden.
Är det portfolio som gäller alltså? Jag har hört väldigt många olika bud på det där med portfolio.
Du får se det från den ljusa sidan.
Utbildningar inom HR, miljö eller genus lär få det ännu tuffare framöver.
Alltid något bra som kommer ur det här.
Vad GÖR egentligen HR?
Det jobb som cheferna är för fega för att göra?
Nej nej, de ser till att varken chefen eller personalen blir nöjda. Ingen budget kan hållas. Ingens lön höjs för mycket åt gången trots arbetsinsats.
Sen visar de något påhittad uppskattning på effekten av sitt eget arbete till Styrelse och VD.
Resultatet blir effektivt.
Ett viktigt jobb alltså!
.
De bromsar allt så inget blir FÖR bra.
Jag har en jädra lång HR-utbildning och har jobbat som HR i många långa år. Och det hemska är att beskrivningen stämmer rätt bra.
Det är ett hittepåjobb. Möjligen tillför man något när chefer inte orkar eller vågar ta arbetsgivarrollen till sin spets, men resten är trams.
Jobbar inte längre som HR utan är numera chef. Hur mycket nytta det nu kan tillföra i offentlig sektor när HR och politiken ändå ställer allt på ända när jag åtminstone försöker vara arbetsgivarrepresentant?
Jag jobbar inom IT sen 2006 och tror inte du kommer ha några problem att hitta ett jobb framöver heller. I alla fall inte om du blir hyffsat bra på att koda.
Angående icke-inflationen så kom jag precis från däckverkstaden (ja, jag vet att jag är sen med däckbytet.. Varit sjuk och sen bortrest, det är min ursäkt).
Däckhandlaren hade precis fått besked om att många populära storlekar av nordiska vinterdäck (t.ex en vanlig passat-storlek, 225/55 R17) inte kommer finnas på marknaden i år (detta eftersom dom tillverkas i Ryssland)
Nokian, Pirelli, Good Year, Bridgestone, Michelin och kanske flera tillverkare har fabriker i Ryssland, och en majoritet av just dom nordiska vinterdäcken tillverkas där..
Så utöver den höjning på 15-20% som genomfördes i våras, så lär det komma ytterligare höjningar på dom få däck som alla ska slåss om. Oavsett så lär många bli utan och får köra en säsong till på gamla däck, eller prova centraleuropeiska vinterdäck. Men det kanske inte räknas som inflation om det inte finns några att köpa, vad säger substitut-modellen?
Aktiemarknaden har iaf dragit sina slutsatser och sänkt Nokian med 69% i år.
Appropå icke inflationen.
Är man dum nog att gå till de stora däckfirmorna kostar montering och balansering av däck runt 2200 kr. Går man till lokala “däckkrängaren” kostar det 800. I Sthlm
Lokala däckkrängaren rekommenderade även sajter som “nyadäck” då de har bättre omsättning och ofta får in helt nytillverkade däck.
Man ska inte underskatta hur det här kommer slå mot de med villor med höga lån.
En elkostnad som kommer vara hög under överskådlig tid.
Ett ränteläge som kommer bli mer likt resten av världen . Sverige har ju varit unikt med boräntor på runt 1%. I jämförliga länder i Europa har det ju varit som minst 2%. Man ska räkna med en ränta på 4% framöver.
Det må låta hårt men det komemr vara nyttigt för svensken med ett par år då man får tänka efter lite mer på sin ekonomi. Nu är jag ingen klimatplakatbärare. Men folk kanske mår bra av att dra ner på konsumtion och resor.
Kapital försvinner inte utan byter bara ägare från hushållen till företagssvinster. Dessa vinster investeras och leder till miljöpåverkan ändå. Om det är av miljöhänsyn så måste kapitalet förstöras t.ex. genom att strimla sedlar och ha dessa som gödning ..
Som jag förstått det är bolåneräntorna i Finland ungefär samma som reporäntan. Svärmor som är finsk tyckte att 1,18 lät jättehögt när vi band om bolånet på tre år i höstas. Själv hade hon en räntesats som var typ en tiondel av vår, enligt henne.
Räknar ned tills när S kommer igång med valrörelsen och lovar ökat ränteavdrag till 70% för att “hushållen inte ska drabbas”
Eftersom de gillar speciallösningar kommer detta extra ränteavdrag komma som en återbetalning / nedsättning av fastighetsavgiften alternativt slopad skatt på billigare former av starköl.
Bra förslag, båda två!
(Bra = dålig)
Man kan alltid höja vårt gemensamma socialbidrag som kallas grundavdraget.
Det var ju det här med att slippa betala skatt inte är ett bidrag, om man inte anser att alla pengar alltid hör till staten.
När jag förhandlade till mig en ränta på 3% 2004 tyckte jag att det var exceptionellt bra. Sedan dess har min lön gått upp 75%. Känner mig inte orolig. Många kommer att få problem innan jag, och det kommer att krascha ekonomin som 2008, med därpå följande paniksänkning av styrräntan.
Satta förra sommaren och pratade med en vän och kom in på bostadspriser och att senare generationer inte (vill) vet hur det var för inte allt för länge sen.
När hon och hennes man var så glada när de lyckades få ner räntan på huset till ensiffrigt.
Samma period som min dåvarande flickvän nere i Gbg höll på att bli av med sin Br med en rörlig ränta på plötsliga 17%.
Trycker riksbanker upp pengar i stora mängder så kommer inflationen och sen kommer räntehöjningar som ett brev på posten oavsett hurvad Ingves & försöker lugna marknad och bostadsägare.
KPI-Inflationen var 4.4% september 2008 samtidigt som styrräntan var 4.75%.
Som du märker var räntan enligt skolboken 2008 (högre än inflationen), så det fanns utrymme för sänkning.
Idag är KPI över 7% samtidigt som styrräntan är 0.75% vilket inte lirar med skolboken (behind the curve) så kommande “paniksänkning” är svår att se iom att styrräntan är väsentligt lägre än den var 2008.
Nu är inte ekonomi en vetenskap på samma sätt som naturvetenskap, men historien visar empiriskt en linje som upprepats om och om igen om hur vi reagerar, agerar som social grupp och vi kommer med all sannolikhet se det igen.
I vilket fall kommer jag att klara mig. Men när en massa människor inte kan köpa kommer ekonomin att krascha, och då kommer Ingves et al att agera för att får fart på ekonomin igen. Det är vad riksbanken gör, förutom att föda riksigelkottens taggar med uttalanden som aldrig besannas.
Det är du och Karl den XVI G som klarar sig.
Så är det. Och man har väl förhoppningsvist fått bättre marginaler under de enormt bra åren som varit.
Jag kan nog rensa mina utgifter med 50% innan det börjar kännas.
Stresstestade mig med räntan och det börjar göra ont vid 15% ränta. Så är inte orolig. Landet går åt helvete innan de med vettig ekonomi och marginaler i sitt boende får kris.
Sen får nog de som håller “relationen” vid liv genom att så fort man har en ledig stund konsumera eller resa det lite svårt.
Rubrik idag: Liberalerna vill se kärnkraft vid Marviken och på Gotland.
Front för att upparbeta plutonium åt marviken-avdelningen?
Varför behöver de starta upp Marvikenprojektet?
Just nu finns väl ingen anledning att försöka ändra på det som varit, dvs JÖKen. Eller tänkte du att de skall åka ännu längre tillbaka och trixa med migrationsöverenskommelsen 2011 som släppte in MP på allvar?
Kärnvapnena ska till LKAB, gamla huvudvåningen på 540 meter. Sen gammalt.
Är verkligen fascinerande hur omgivningen började prata räntor när vi får en höjning om 0,5%
Själv myser jag lite åt min bindning förra året till 5år och 1.1% vilket min bankman avrådde till då jag skulle få 1.0% rörligt. Samtidigt som jag flyttade hela min pensionsportfölj till räntepapper vilket också avråddes ifrån. Ett år senare frågar bankkillen mig om råd när vi pratas vid. Otroligt underhållande.
Och sen hoppade du över hajen med skinnpajen på! 😀
Lustigt, när inflationen låg på 1,5% alltså 0,5 under målet.
Sänktes styrräntan till minus.
När inflationen ligger på 8%, 6% över målet.
Då höjs styrräntan till 0,75%, märkligt minst sagt.