Riksbanken höjde nu precis sin styrränta reporäntan från 0.00% till 0.25%. Riksbankens nya prognos är en gradvis höjning till 2.00% om tre år och räknar med 0.4% i snitt i år och 1.2% i snitt nästa år. Detta betyder alltså att rörliga bolån i princip kommer dubblas i pris under 2023.
Riksbanken blinkade alltså och accepterade att man inte längre kan ignorera den skenande inflationen. Den svenska kronan stärktes omedelbart på beskedet och EUR kostar 10:30 SEK och USD 9:77 SEK. Börsen reagerade i princip inte alls, annat än möjligen en lite dipp under några minuter.
Centralbankens nya prognos är att man kommer höja till 2.00% de närmaste tre åren och i snitt blir reporäntan 0.4% i år, dvs ytterligare minst två höjningar under året då räntan varit 0.00% än så länge, alternativt ett större stegs höjning med 0.50 procentenheter. Nästa år ska snittreporäntan ligga på 1.2%, vilket innebär en ökning med 1.2 procentenheter vilket i princip dubblar den rörliga räntan på bolånen. Det blir alltså dubbelt så dyrt med räntan på hushållens bolån nästa år om Riksbankens gubbgissning om hur de ska agera stämmer.
För 2024 blir snittreporäntan 1.6%.
Med den nya räntepolitiken uppger Riksbanken följande:
“Med denna penningpolitik väntas inflationen sjunka tillbaka under nästa år och från 2024 vara nära 2 procent. Det har varit kraftiga svängningar i inflationen och osäkerheten kring inflationsutsikterna är stor. Riksbanken anpassar penningpolitiken efter den ekonomiska utvecklingen och är beredd att höja reporäntan snabbare om det behövs för att säkerställa att inflationen kommer tillbaka till inflationsmålet. “
Med en högre ränta får vi också en starkare krona. Därmed kommer förstås importerade prisökningar på råvaror, produkter och tjänster att dämpas, givet att Sverige höjer räntan snabbare än andra.
Exakt hur bostadspriserna i det evigt stigande lyckohjulet bostadsbubblan ska kunna fortsätta att stiga lämnas som en övning åt bolånekollektivet. Men det är inte det enda som påverkas. Leasing – både privat och företag – av elbilarna (och andra nybilar väldigt få har kontanter att köpa skuldfritt för) kommer nu snabbt bli avsevärt dyrare, liksom allt annat som lånefinansieras.
71 kommentarer
Inte en dag för tidigt.
Fast jag trodde inte det skulle ske före valet.
Riksbanken skiter i valcykeln. Normalt skiter de förstås även i inflationen, men nu gick det inte längre.
Kanske blir det skäl att gråta över en ny sorts igelkott.
Lätt för mig att säga det NU, men jag tänkte att de måste höja. Att vänta skulle riskera att förvärra situationen.
Jag har frågat innan men inte fått några direkta svar – Hur sänker vi inflationen (som till största del beror på ökade kostnader på energi) genom att höja repo-räntan i Sverige?
Kronans värde stärks, importerade varor blir därmed billigare.
Det står i blogginlägget, givet att du definierar inflation som prisinflation: “Med en högre ränta får vi också en starkare krona. Därmed kommer förstås importerade prisökningar på råvaror, produkter och tjänster att dämpas, givet att Sverige höjer räntan snabbare än andra.”
Förvisso, men våra produkter och tjänster behöver fortfarande köpas både inrikes och internationellt. Även energipriserna på hemmaplan spelar roll för produktionskostnader. Apropå energi, nu så kanske det är OL3 som är med och dämpar energiprisuppgångarna?
Intern energi kan säljas externt.
Vår inflation som kommer från energi-priser är också skattedriven. Den skattesänkning som kommer i maj på drivmedel bör (allt annat lika så klart) sänka inflationen.
Det som är avgörande för var inflationen tar vägen på sikt är inte enstaka faktorer idag, utan vad marknaden idag tror om den framtida inflationen.
.
Om marknaden tror att inflationen kommer att vara hög i framtiden tar den höjd för det idag med tex högre lönekrav, priser etc. Då finns det risk att inflationen biter sig fast trots att den utlösande faktorn är borta.
.
Därför är det viktigt att Riksbanken visar att man inte tänker låta inflationen skena genom att agera nu. Det handlar mer om att signalera till markanden att den här nivån inte kommer att tillåtas över tid snarare än att här och nu påverka priserna, även om det till viss del även har den effekten som flera andra poängterat.
jag tror nog att riksbanken kommer höja även i Juni också, då inflationen kommer fortsätta bita sig fast.
Ska bli intressant att höra vad de säger vid 11.00 idag.
även blancolånen kommer öka för alla som har detta, och dessa lån har även ökat kraftigt senaste åren med.
för varje höjning kommer fler och fler ( tyvärr) tippa åt fel håll, även om jag är glad för att priserna kommer dämpas så lider jag med alla stackars te.x ensamstående som tvingats maxbelåna sig för att få bo med sina barn tillräckligt stort pga de höga priserna, med dålig ekonomi som nu blir ännu tuffare.
Hade bara räntorna varit normala hade vi haft 30-40% längre priser nu vilket gynnat de flesta,
kommande tid blir tuff för de med höga lån
Vad händer om regimen i Ryssland kollapsar och den nya regimen säger att ok, vi avrustar, ni får vara med, vi skriver säkerhetsgarantier, bara vi får sälja gas, olja och andra råvaror så hjälps vi åt att reda upp röran?
(ja, jag tror på tomten, men ibland får man drömma)
Eh, säkerhetsgarantier eller andra avtal med Ryssland är inte ens värda pappret de är skrivna på. Den enda reella säkerhetsgarantin för andra länder är ett starkt försvar och försvarssamarbeten som NATO. Ingen bör någonsin lita på Ryssland igen de närmaste decennierna.
Nä det är inte mycket till förtroende att spela på. Total avveckling av kärnvapen, med konstanta observatörer osv osv osv skulle väl ta oss i rätt riktning. Men alla behöver givetvis fortfarande ha egna upprustade försvar.
Läs lite årsredovisningar så ser du att de flesta kör med olika bindningstider. Sänkta avgifter påverkar direkt KALP:en och därmed lånelöftena. Så de flesta har kört med måttliga höjningar och relativt aggressiv amortering. Win-win med låga räntor för BRF med tanke med den höga hävstången (i goda tider). Nu vänder det sakteliga nedåt kanske, med lägre försäljningspriser och högre räntor så blir det precis tvärtom. Men några höga räntor kan vi nog glömma.
Äntligen! Det är verkligen inte en dag för tidigt. Jag har varit så evinnerligt trött på alla överbelånade som jämt och ständigt gapar om att Riksbanken minsann inte våååågar höja räntan för då har de inte råd att betala på sina lån och bubblan spricker. Jaha, då får väl bubblan spricka då och vi får ta smällen. Hellre nu än gallopperande inflation och en ännu större bubbla som spricker om några år.
Glöm inte det svarta hålet i statsbudgeten iform av räntebidraget.
Men orsakerna till inflationen är importerad snarare än tillgångspriser. Man kan diskutera om det finns en bubbla överhuvudtaget, t.ex. stiger fastighetspriserna i norr kraftigt beroende på industrietableringarna som skapar en ny efterfrågan.
Så bra, då kan vi flytta dit.
Det är bra för Norrland och i förlängningen hela Sverige. Precis som norrlänningar flyttat söderut för att hitta arbeta så kan flyttlassen gå norrut istället. Kallas rörlighet på arbetsmarknaden.
En sak jag noterad i media när man skriver om repo-räntor, riksbank och bostadsrätter är att man bara tar upp lånen som bostadsrättinnehavarna har. Men man nämer sällan föreningarnas lån och vad det gör för föreningsavgifterna. Strutshuvet i sanden?
De har helt enkelt för dålig koll. Det är många bostadsrättsinnehavare som inte heller förstår att en räntehöjning påverkar föreningens lån och därmed även den egna avgiften.
Bostadsrättsföringar med lite koll på sin ekonomi binder föreningens lån på mycket lång tid och med olika löptider. (Föreningen vet om att de kommer att äga huset även om 50 år, så att de binder lån på 5 eller 10 år ger bra stabilitet i ekonomin till en låg kostnad och utan att föreningen riskerar att behöva betala för förtida lösen av lånen för att de ska flytta).
.
En bostadsrättshavare vågar inte i lika stor utsträckning binda sina lån under mycket lång tid pga risken att behöva betala 100 000-tals kronor i ränteskillnadsersättning om man måste eller vill flytta och inte kan ta med sig lånet av någon anledning.
.
Lägg till att rörlig ränta har varit det ‘billigaste’ alternativet under de senaste åren och att många samtidigt är extremt högt belånade och därför har valt den billigaste räntan (= rörligt) för att få så låg månadskostnad som möjligt.
Min erfarenhet är att även bostadsrättsföreningarna har nyttjat de låga korta räntorna för att locka med lägre avgifter, eller iaf undvika höjda avgifter. Jämfört med privatpersoner har de säkert i genomsnitt bundit något längre, men på intet vis står de säkra inför kommande höjningar
Det lär drabba klubbmedlemmar i nya föreningar. De har vanligen har en rätt hög månadsavgift redan initialt och ligger föreningen tungt i lån så blir det knappast billigare.
Självklart har ju Ryssland en lång uppförsbacke. Man behöver kontrollera efterlevnaden.
Osv osv.
Det är ett hypotetiskt fall alltså, vad får det för påverkan på ekonomin?
Det intressanta blir alla nybyggen där kalkylen för avgiften säkert är räknad på längre ränta än utfallet när de väl signerar brf lånet för föreningen, någon som vet när under en byggprocess, av en nyproduktion som ett brf lån kan binda och spika räntan ? när de säljer första lägenheten eller är det när alla brf ägare tillträder ?
Fel, kalkylen bygger ofta på betydligt högre ränta. För vår förening med värdeår 2019 sattes räntan i den ekonomiska planen till 3,3%. Utfallet blev 0,8% i snitt på olika löptider, vilket ihop med fjärrvärme öppnade för en kraftig sänkning av avgiften trots massiva kapitaltillskott genom amortering ligger långt över ek. plan. Kapitaltillskottet kvittar man mot vinsten för sin andel.
När man säljer “bostadsrätt” i Finland anges priset inklusive föreningens lån, så köparen får betala för överenskommet pris minus lägenhetens del av föreningens lån. Kanske något att ta efter även i Sverige?
+1
Finns verkligen fynd att göra i Sverige idag. Många lågbelånade lägenheter BRF säljs konstigt nog till ungefär samma m2 pris som nyproducerade. Men mäklarna informerar knappast om detta frivilligt – de vill fortsätta pressa upp priset ävenfortsättningsvis för sitt eget arvodes skull.
Fö – är räntehöjningen som vanligt när det gäller RB för lite och för sent…
Problemet stavas drift och underhållskostnader. Belåning per kvm framgår tydligt i årsredovisningen. För den läser ni väl?
Intressant, hur sätts priset då?
@Sjunkbomben
Enkelt uttrykt så gäller att lägre lån ger lägre risk, vilket i sin tur ger högre pris för bostäder med mindre låneexponering. Nu är det ganska ovanligt med BRF i Finland som liknar de i Sverige. Ägarlägenheter dominerar och till viss del andelslägenheter som är ytterligare en variant (den boende är rent tekniskt aktieägare i bostadsföreningen, dock kan aktien bara köpa som en andel motsvarande en hel lägenhet.)
Tack, borde väl vara så i Sverige också.
Varför ska det vara så i Sverige? Enkelt att räkna ut, de flesta normalbegåvade läser väl årsredovisningen innan man lägger upp 5M. Även energiförbrukning är klassad numera. Även den en viktig siffra ihop med uppvärmningsursprung. Utifrån kommentarsfältet här så kanske det inte är så enkelt att ta till sig kunskap? Eller vet man inte vad man köper, ekonomikurser i grundskolan skulle behövas om verkligheten är så här illa som på denna blogg
Troligen leder högre räntor till att pris på t ex idag svindyra elbilar går ner i snabbare takt. Ny elbil är ju 500 tkr efter statlig kompensation och det kommer ju färre ha råd med eftersom de flesta säkert belånar villan för att kunna köpa dem. Alternativt så kompenserar staten ännu mer än de 70 tkr som finns idag.
Instämmer i din analys. Är själv ute efter elbil modell större och tycker de ligger väldigt högt i begagnatpris jämfört med andra marknader som tex Tyskland. Det har ju även förts en diskussion gällande statlig kompensation för begagnatköp, men vet inte hur status av den diskussionen är för det i dagsläget.
Snarare varit så att elbil blivit dyrare. Att du kan fynda elbil närmsta tiden för att räntan höjts 25p är bara trams. Nästa år ryker troligen bonusen (snart inne på 4e elbilen)
Så ligger det till. Ingen jätteöverraskning, det var väl lite 50/50 om RB skulle börja höja nu eller i juni (se börsreaktionen).
Det blir intressant att se konsekvenserna som alltid. Hushållens räntekvot har varit mycket låg en stund, så förhoppningsvis kan det återgå till det normala. Hushållens sparande borde också gå ner en del (se tex finansdepartementets gissningar i vårbudgeten), men till slut blir det nog att man drar ner på tex sällanköpsvaror, byggmaterial, mm mm när man tvingas lägga mer av sina inkomster på boende, energi och mat. Man kan ju hoppas att det blir lite strukturförändringar och billigare tillgångspriser, men vem vet.
Precis, tillgångsinflation. 25p spelar mindre roll för priset på olja, lithium etc
Blir inte många höjningar innan tillväxten stannar -> verkar för deflation.
Löneökningarna var ju måttliga
Högst osannolikt att högre ränta kommer leda till lägre inflation, större risk för stagflation då inflationen primärt är driven av energipriser vilka inte kommer falla tillbaka i någon större omfattning. Troligen kommer istället löneinflationen att skjuta fart precis som LOs chefsekonom konstaterade igår.
Finns viss risk för det ja eftersom delar av inflationen drivs av negativ utbudschock, men mkt av inflationen drivs av printer go *brrr* i form av coronapaket, Riksbankens stödköp och en allt högre penningmultiplikator på grund av lånekarusell.
Den absolut största effekten av olika stöd har varit att upprätthålla avkastning på kapital. Det har drivit en tillgångsinflation som primärt gynnat de stora kapitalägarna. Detta är inte bolånekarusellen utan de miljardärer vi får 10 fler av per år.
Räntehöjningen kommer primärt drabba “vanligt” folk med bolån vilket då leder till krav på lönekompensation.
Vill man få ner inflationen behöver “smärtan” av detta snarare drabba de som gynnats mest, alltså de stora kapitalägarna.
Helt enkelt så tror jag inte att räntan är medicinen mot den inflation vi har utan snarare kommer driva på den genom att tvinga löntagarna att kräva ännu högre lönehöjningar.
All inflation går inte att bekämpa med monetär politik.
Helt enkelt ska inte exempelvis EQT kunna producera miljardärer på löpande band på att investera pengar i existerande företags gamla aktier. Där är den verkliga multiplikatorn.
Intressant. Jag har även jag börjat fundera i de banorna. Givna sanningar i nek brukar inte helt sällan omkullkastas vid stora skeenden. T.ex. behöver man nog fundera på om modellen är likadan nu som på 70-talet när aktörerna har den kunskapsnivå de har. Blir spännande att följa utvecklingen, men lite skrämmande också personligen då jag har mkt likvida medel för planerat husbygge som ju är en lite knepig sist nu minst sagt.
Om man läser vad RB sade förutom räntan så upphör köp av statsobligationer helt (staten har ju lånat av sig själv, helt bisarrt) och andra obligationsköp ska minskas kraftigt.
De skulle slutat med QE långt tidigare, ffa långt innan de började skruva upp räntan.
Alla kommentarer om ekonomi handlar om hur vi i Svedala drabbas av höjda kostnader.
Men ingen tänker på det helvete som de i Ukraina är drabbade av. Ok det går ju inte att jämföra pengar med personliga tragedier, men gott folk TÄNK EFTER LITE GRANN INNAN DU OJAAR DIG ÖVER DIN EGEN SITUATION!
Educate me here… Jag håller med om att bostadshysterin är just det, hysterisk, och jag anser att ökade bostadspriser inte har skapat något reellt värde för samhället. Om jag anser att bostadsvärden har ökat för mycket i förhållande till löner så är väl inflation ett sätt att korrigera för detta, istället för en korrigering av själva bostadspriserna?
Jag inser att jag inte tar hänsyn till andra effekter av hög inflation på import/export och konkurenskraft.
Vad har ni för kommentarer om det? Inflation vs priskorrigering av bostäder.
Det är vansinne eftersom det urholkar folks besparingar och reallön. Alla med pengar på banken och som får sin huvudsakliga inkomst genom lön får därför betala för att folk har överbelånat sig. Det är just denna lösning som många överbelånade propagerar för.
Sure, men inflationen kan ju inte stiga isolerat för sig självt? Högre priser -> högre intäkter för företag -> möjlighet till högre löner? Pengar på banken är ju inte bra, men index kan man väl by design kalla inflations-säkrad?
Svårt att öka lönerna i företaget när kostnaderna för företaget ökar och kundernas köpkraft är densamma. Däremot är det frestande att sänka lönerna.
Inflation amorterar inga bolån.
Konkurrens utsatta företag måste behålla personalen genom attraktiva löner.
Om den allmänna lönenivån sjunker så råder balans.
Eller om arbetslösheten ökar så bidrar det till lägre löneutveckling
Fast ökade kostnader vid ett ställe har ju föregåtts av ökade intäkter på annat håll, och i mina ögon känner jag att företag är rejält på hugget med att höja priserna/intäkter. Högre lön ger väl också ökad köpkraft, om än då kanske inte i reella termer.
Sen din andra kommentar om balans. Bara för att det råder balans vid nuvarande ränteläge så är väl just problemet att det är dopat på båda sidor av balanspunkten. (låga räntor vid höga bostadspriser.) På samma sätt borde det gå att hitta balans vid högre räntor och lägre relativa bostadspriser (alternativt ett inflationssteg). Utan att förespråka något och med brasklappen för andra effekter som sagt…
Håller med, balansen hittar sig självt. Lägre bostadspriser kan också ge människor känslan av att de har råd att spendera mer på annat, även om månadskostnaden är densamma (mindre ångest över skulderna).
Utfallet är aldrig vad man räknat ut i förväg.
@Engineerik
Sveriges befolkning ökar snabbar än vad nya bostäder kan produceras. Priset på råvaror för produktion av bostäder sticker i höjden och priset per nyproducerad m2 kommer inte att sjunka. Det gör att sannolikheten för en nedgång av priserna är starkt begränsad. Möjligen avtar “överhettingen” i Sth/GBG och Malmö något. Men hushållens totala boendekostnad är som andel idag lägre än vad den var på 1990-talet, när vi hade vår förra “riktiga” kris. Då hade vi förvisso normalränta på 10-12%, 100% ränteavdrag och dagar med reporänta på 500%…
100% ränteavdrag var väl lite överdrivet. 85% avdrag var det väl som mest mot lön. Statliga lån på det med räntor under inflationen har idag bäddat för en dräglig pension efter fem år i Portugal
Ränteavdragen sänktes till 30% just i samband med skattereformen som fick effekt under 90-talskrisen. Innan dess var det 50% som gällde från skattereformen i början av 80-talet, och innan dess var det mycket riktigt 85%.
En av anledningarna till att 90-talskrisen blev djup och tung för vissa hushåll var just att ränteavdragen blev mindre generösa samtidigt som realräntan kraftigt steg.
@Mjau
Nettoeffekten var tom över 100% om man räknar med att marginalskatterna då låg på ca 60-70% och inflationen i närheten av tvåsiffrigt. Den som kunde sänka sin marginalskatt kunde med andra ord få betalt för att äga sin bostad under denna period. SCB har gjort beräkningar som visar detta – läsning av denna länk på Boverket rekommenderas!
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2019/kostnaden-for-att-bo.pdf
Marginalskatten låg på 85%. Ihop med statliga lån så var det win-win. SINK på det, så ska ATP pensionären inte klaga
De räntekänsliga startupbolagen kommer få svårt med stigande räntor, de kommer i större utsträckning behöva kapitaltillskott från investerare.
Lär bli en ordenlig utrensning i tech-träsket.
Hur påverkar detta allsköns olika infrastrukturprojekt som pågår eller är tänkta att sker runtom i landet? Liksom nybyggen som inte startat än? Påverkar de dem alls, eller är de volatila priserna på cement, stål, energi, gips osv, liksom tillgången mycket större faktorer?
Allt blir dyrare.
Den stora effekten långsiktigt kan nog vara att energifattigdomen ökar iom att investeringsviljan sjunker med högre ränta.
Någon som vet
– vilka banker som höjt och hur mycket ?
https://www.di.se/nyheter/ytterligare-en-bank-hojer-kalkylrantan/
Dvs denna ?
Finns många andra krediter som följer med upp , t.ex. leasingavtal.
Nu pratar du om kalkylräntan. Går den upp så går bostadspriserna ned. Ett ganska enkelt samband då den slår direkt (upp till 6 månader fördröjning) mot lånelöften. Så räkna med sjunkande priser efter rushen i Aug/Sept. Jag skulle vara förvånad om priserna går upp i Oktober – Dec 2022.
absolut, men någon som har betal versionen och kan se vilka banker som höjt, och hur mycket vore spännande att se ?
Tror även att de snabbt minskade stödköpen av stadsskuldväxlar mm från riksbanken även kommer bidra till högre räntor då de köpt dessa för att trycka ned räntan.
Kalkylräntan är inte statisk ändå, följer 5 åringen plus fluff. Kom in i matchen
Hur mycket fluff man lägger varierar mellan banker. Men var inte naiv och tro att kalkylräntan är skriven i sten, den är volatil. Väldigt hög tycker jag dock. 5% vore mer rimlig, innan dess har ändå Sverige kraschat ordentligt. Men sen vill ju banken undvika kunder som defaulta. Vill du lära dig ekonomi så hänger du på fel blogg tyvärr
Avkastningskravet på eget kapital (vars nivå kan antas vara någonstans mellan inflationen och typisk avkastning på börsen) är fortfarande högre än räntan på lån (bostad, bil), så inte lönt att köpa kontant än. Eller hur ska man tänka här? Den eviga frågan om amortera vs investera.