Börserna är negativa i de asiatiska tidszonerna under morgonen. Den officiella tyska inflationen landade på 7.3% i årstakt i mars, upp från 5.1% och är den högsta inflationen på 30 år och sedan innan euron infördes. Då har ändå obalanserna euron innebär gynnat tysk ekonomi.
Stockholmsbörsen backade under onsdagen och OMXSPI stängde på-0.72%. Storbolagen på OMXS30 gick -1.12% och det ser ut som att börsen nått ett motstånd som är lite svårare att knäcka. Vi får se om det innebär att upprekylen är över eller om börsen bara behöver ta lite sats.
Inga väsentliga valutakursförändringar kan noteras och guldpriset är på 573:- SEK per gram.
De amerikanska räntorna föll något igår och tvååringen har med 2.31% fortfarande inte på dagsbasis noterats högre än tioåringen på 2.35%. Men när som helst kommer den mytologiska inverteringen av de amerikanska räntorna, vilket sägs betyda tandagnisslan och varnagel jorden runt.
De amerikanska börserna gjorde Stockholm sällskap och S&P-500 gick -0.63% medan Nasdaq 100 föll -1.10%.
I Asien är det rött under morgonen, undantaget KOSPI på +0.44%. ASX 200 går -0.20%, Hang Seng -1.00%, Nikkei 225 -0.44% och Straits Times -0.35%.
De tyska inflationssiffrorna presenterades igår och landade på 7.3%, upp från 5.1% i februari. Det är tydligen den högsta inflationen sedan 1992 och därmed även den högsta sedan euron infördes. Då har ändå tysk ekonomi gynnats av en för stark ekonomi i förhållande till eurons växelkurs, men nu skenar alltså inflationen även i Tyskland.
Detta är en stark indikator för vad som kan vara på gång i Sverige, där inflationen i februari var 4.5%. Bli inte förvånade om siffrorna drar iväg även här.
Räntehöjningar är att vänta och många professionella högavlönade och högutbildade prognosmakare kommer ändra sina prognoser, men få fortsätta behålla jobben trots oförmågan att spå framtiden korrekt annat än slumpmässigt.
Men vi får väl se. Snart kommer väl Riksbanken börja titta på något KPI-TV, konsumentprisindex som endast inkluderar priset på platt-teve, när de ska ta sina räntebeslut. Och så sitter svenskarna i sina kollektivavtal med 1.5% lönepåslag.
Som bloggen skrivit tidigare så kommer inte den offentliga sektorn med välfärd, vård, skola, omsorg och trygghet, att kunna ducka de skenande kostnaderna. Till skillnad mot företagen kan de inte skicka vidare kostnaderna till kunderna när det är skattebetalarna som betalar och många exempelvis kommunala prognoser har utgått från att inflationen ska ligga runt en procent eller liknande. Visserligen kommer man inte höja lönerna, men allt annat ökar i pris, i vissa fall extremt. Utan höjda löner kommer inte heller skatteintäkter kompensera, utan skatten kommer behöva höjas vilket sänker reallönerna ännu mer.
Tyckte du att välfärden var kass innan, så har du inte upplevt välfärd med 5-7-10% i kostnadsökningar på ett år.
32 kommentarer
Även priset på plast skrev Aftonbladet om idag kom innebära höjda priser tex när du handlar
https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/jajPPo/hojda-priser-pa-plast-gor-allt-annu-dyrare
Min gissning är 5,5% inflation när nästa scb siffror släpps, men ingves höjer inte i april däremot vid nästa möte sen kan de inte hålla emot trots att det snart är val 😉
Ja, tex plastpåsar har blivit väldigt mycket dyrare. Jag kommer ihåg när de var gratis, men nu kostar de 7kr eller något sånt.
Det är dock politiska beslut, inte inflation
Frågan är om det hjälper att höja löner om inflationen beror på att en underliggande resurs har blivit dyrare. Låter som en omöjlig uppgift att nå ikapp med lönerna. Istället får man nog acceptera att det relativa värdet på arbetet minskat, och därmed inte betalar lika bra längre.
Jag tänker att det finns ett par bra poänger med lönehöjningar:
1. Det driver på inflationen
2. … som leder till räntehöjningar
3. … som leder till lägre köpeskillingar på bostadsmarknaden
Jag ser detta som positivt trots att jag har lån för alternativet är att nästa generation bara kan äga sitt hem om släkten har pengar. Det blir en sorts omfördelning från de som har en stor del av sin ekonomi i uppblåsta tillgångar till de som har en stor del av sin ekonomi i kassaflöde/intäkter.
Och det tror jag skulle göra mycket gott för den ekonomiska jämlikheten faktiskt. De som förlorar mest är nog medelklassen med nytagna lån.
Jag tror du har rätt. Den period av överflöde som vi haft i några decennier nu är nog snart över. Det betyder ju inte att vi kommer ha det dåligt men framöver kanske vi bara kommer kunna köpa ny mobil + surfplatta till hela familjen vart annat år istället varje år.
OK, sammantaget – allt ser bra ut, inget att vara oroligt för och på lördag är det ju Let’s Dance igen!
Precis, ingen fara. Bostadsmarknaden i Stockholm verkar under Mars har rusat vidare. Och Danske spår en måttlig årlig uppgång för 2022 (5%) samt 2023 (2%).
https://danskebank.com/se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/news/2022/danske-banks-boprisindikator-mars-inga-tecken-paa-inbromsning
DB ger mig LB vibbar…
LB? Vad är det för någon förkortning. Bara att inse att konsensus här haft fel de senaste 17 åren eller så. Tja med 0,75% ränta om ett år kanske det blir åka av 🙂. När det dock upp som gäller enligt fakta. Men snart spricker väl bubblan…
LB = Lehman Brothers
Ok, copy that. Nä bostadsmarknaden har redan börjat fall i USA. Tror inte på nån krasch direkt. Arbetslösheten har dock minskat rätt kraftigt i USA. Men skulle FED vilja döda inflationen så gör de det med ett pennstreck bara. Det vill de såklart inte. Att döda deflation är dock svårt som vi nu alla vet. Liknelserna mellan USA och EU haltar dock rejält som den medelbegåvade läsaren genast inser. Nu får vi se vad ECB gör.
Som sagt tror man att 0,75% repo kraschar den Svenska bostadsbubblan så är man nog lite begränsad. Men visst inget kan växa till himlen. Hur du fick inte LB här förstår jag inte. Har du ett bra track record?
Avslutande två stycken i bloggtexten nog så korrekta bedömningar som göras kan taget omständigheterna överlag. Det bekymrar mig dock inte särskilt eftersom jag länge levat i förvissningen om att någon form av skattehöjningar kommer att vara nödvändiga för att bibehålla nivån i hittillsvarande offentligfinansierade välfärdssystem.
Att detta komer att innebära minskade konsumtionsnivåer blir ju då en självklarhet och huvvudvärken blir att åtgärda att detta inte i alltför hög grad drabbar samhällets socioekonomiskt svagare grupper.
Angående avslutningen i texten då att vi är väl åtminstone några stycken som upplevde den tid då inflationen var tvåsiffrig men att vi överlevde genom att mätta mun efter matsäck.
Och då var också löneökningarna tvåsiffriga procent.
KarlJ: Inte helt så … De nominella löneökningarna genomsnittsligt 1970 – 1995 var cirka 8% årligen medan den reala löneutvecklingen samma tidsspann var cirka 0.5% årligen.
Så. Vilka skatter kommer höjas är era gissningar / bedömningar?
Niklas: Eftersom skola-vård-omsorg är tunga bitar i välfärdspaketet och dessa skötes av kommun och region är väl inte alldeles otänkbart att just kommunal- och region-skattesatserna kommer att höjas.
Därvid då ej helt otänkbart att fenomenet “Vinster i Välfärden” kommer att få förnyad aktualitet i debatten lika väl som en diskussion om den kommunala skatteutjämningen.
Höjs räntan ökar kostnaden för ränteavdrag massor så där lär de kika på att sänka, vinner de röda blir det vell bestraffa företagens 3:12 regler
Hur populärt vore det att sänka var mans ränteavdrag när räntorna väl stiger? Det skulle givetvis ha gjort för länge sedan men börjar de nu blir det ju ramaskri. Möjligtvis med typ 1-2 procentenheter per år.
Ja, i sann “monday quarterback” anda håller jag med dig. Man skulle gjort pyspunka på hela klabbet med att ha fasat ut bl.a. ränteavdraget långt tidigare.
Brasklapp: Inte utan att jag instämmer…
Självklart är det korrekta inte att höja skatterna, utan istället krympa offentlig sektor i takt med minskade intäkter/ökade kostnader. Bort med föreningsstödet, det kryllar av korruption och organiserad brottslighet inom detta. Kommuner får sluta betals för årlig genuscertifiering. Offentligt finansierad konst får söka vanligt jobb, etc.
Hur kan man dra slutsatsen att skatterna bara ska öka? Ska 100% av arbetsstyrkan i framtiden även jobba inom vård och omsorg för att bibehålla nuvarande personaltäthet? Effektivisera eller lägg ner myndigheter är vägen framåt.
Att det sker i en hyperfeminin stat är osannolikt men Magdas svängning igår om Nato och tom samregera med M kan tyda på att luften nu börjar gå ur S – äntligen. Det krävdes ett krig. Snart kanske liberalkonservativa vindar kan blåsa.
NIKLAS: De vindarna lär du få vänta på … Bättre är att lära sig segla i de vindar som råder.
@Niklas Det där såg jag nog men vad politiker säger innan ett val och vad de sedan gör efteråt är två helt skilda saker. Jag tror på en medlemsansökan till NATO när jag ser den. Kanske.
PHIPHLER: Genuscertifiering, föreningsstöd, obegripliga konstverk och dylikt torde var synnerligen marginella företeelser avseende offentlig ekonomi … inte ens kaffepengar att räkna med!
Samt att målet naturligtvis inte är att bibehålla nuvarande personaltäthet inom skola, vård och omsorg utan att höja den väsentligt.
3 punkter
1. Fan chiefen det var inte igår du skrev, man har ju gått och saknat dig
2. Jag har inte ännu sett din officiella deklaration att nya S regeringen med statsminister Andersson har ditt fulla och ovillkorliga stöd. Har jag missat den eller har du 😉
3. Vad gäller målet att höja personaltäthet inom det offentliga så kommer det inte att hända med mindre än att du får en riktig revolution i landet. Det tåget gick för länge sen och staten har sedan lång tid tillbaka förlorat slaget mot kapitalet…
Brasklapp:
1) Den som väntar på något gott väntar i det här fallet ej förgäves.
2) Statsminister Andersson och dennas Regering har mitt fulla stöd. Detta till trots står jag dock kvar i min tidigare uppfattning om eventuellt NATO-medlemskap även om Regeringen och S tvingas kompromissa eller böja sig för en förmodad Riksdagsmajoritet.
3) Inte helt säker att så är fallet.
1. Det glädjer mig
2. Skönt
3. Vi får helt enkelt vänta och se, jag har väldigt ofta fel om det mesta så det är långt ifrån omöjligt att du får rätt
Jepp du har väl som bloggaren fel om det mesta, skulle jag gissa 😉
Inte allt men man får vara ödmjuk och inse att man ofta har fel speciellt när spåkulan ska fram!
Ja, det är bra att vara ödmjuk. Jag citerade dig bara. Bloggaren skriver ju ofta att han alltid oftast har fel, och det har ju definitivt stämt om “bostadsbubblan”.
Nä det krävs ingen spåkula, bara att kika på 5års-bostadsoblig vs uppgång och inflationsjusterara. Svårare än så är det inte. Och ja där finns en nedsida där nu.