Efter att Eurostat harmoniserat hur sysselsättning mäts har inte Sverige längre EU:s högstsa sysselsättningsgrad, utan har passerats av Nederländerna.
 |
| Statligt servicecenter med Arbetsförmedlingen i Simrishamn |
Regeringen har länge skrutit med att Sverige har högst sysselsättningsgrad i EU, dvs andelen som faktiskt jobbar, till skillnad mot arbetslöshet som mäter andelen av de som vill jobba som jobbar. I en del länder är det t ex fortfarande vanligt med hemmafruar, som alltså inte jobbar och som inte räknas som arbetssökande. Detta leder till lägre sysselsättningsgrad, utan att det påverkar arbetslösheten.
Eurostat har nu harmoniserat definitionen av sysselsättningsgrad, så den beräknas lika för alla EU-länder, inklusive justeringar av enkätundersökningarnas formuleringar. Därmed trillar Sverige ner från tronen som bäst i klassen, och regeringen får väl förväntas tiga still framöver.
Sverige har nu en sysselsättningsgrad på 79.5%, mot Nederländernas 81.0%. Tjeckien och Estland har 79.4%. Lägst sysselsättningsgrad har man i PIIGS-länderna Grekland, Italien och Spanien.
Svenskarna vill också jobba mer (eng labour market slack), dvs en andel räknas som sysselsatta, men inte heltid. 19.4% av svenskarna verkar vilja jobba mer, vilket kan jämföras med 4.7% för tredjeplatsen i sysselsättning, Tjeckien. Tjeckerna är mer nöjda med sin arbetstid än svenskarna, som vill jobba mer i äkta lutheransk tradition. Endast genom maximal strävsamhet och späkning genom livet kan lutheraner nå Himmelriket, medan katoliker bara behöver bikta sig eller få sista smörjelsen.
Tidigare statistik som bloggen tagit fram för 2019 visar att 97% av svenska vuxna (ej ungdomar) med jobb jobbar 20 timmar eller mer i veckan. 83% jobbar 35 timmar eller mer. Idag kan statistiken vara skev på grund av deltidspermitteringar pga Wuhan-pesten så det är tveksamt om aktuell statistik är relevant där. Men likväl vill alltså många jobba mer enligt Eurostat. Innan pesten låg siffran på hur många som vill jobba mer på 16.0% för svensk del, vilket är en indikation på att det med 19.4% är vanligare med deltid just nu.
För övrigt är sysselsättningsgrad och arbetslöshet snyggare namngivet på engelska – employment och unemployment.
Källor
Europaportalen www.europaportalen.se/2021/07/sverige-tappar-eu-tronen-i-sysselsattning
Eurostat ec.europa.eu/eurostat/web/products-eurostat-news/-/ddn-20210715-2
31 kommentarer
Ordet "arbetslöshet" speglar väl vårt lutheranska moraliska arv – att det är något viktigt som saknas hos den som inte arbetar i sitt anletes svett…
Att lutheranerna i EU-Nord vill jobba ännu mer för att sen skicka miljarderna till EU-Syd (som bland annat testar medborgarlön i Spanien) verkar alltså vara ett upplägg alla är nöjda med. Vilket ju bådar gott för EU:s sammanhållning.
Det var detta Gustav II Adolf kämpade för.
Perfectly balanced, as all things should be.
Finland testar medborgarlön också.
Det är inte en allmän medborgarlön utan de allra fattigaste som får det i Spanien. Det är ca 800.000 i Sverige som har försörjningsstöd så då kan man säga att vi redan har medborgarlön. Men poängen som jag förstått med medborgarlön är att man inte ställer krav på att söka arbete och då lättar av den psykiska stressen månad till månad om man kommer få något bidrag eller inte. Finns fördelar och nackdelar förstås.
Rapporterar på plats i Spanien, 32 grader, 20% arbetslöshet, inga Engelsmän eller Tyskar så vitt jag upplevt. Lockdown på G (ifall juridiken går igenom) för nedstängt uteliv efter 24 nästa Tisdag. Öl + en tapa 1,75€. Många konkurser och många serveringar tomma.
@ Sjunkbomben, varje gång jag nämner den spanska medborgarlönen i något forum brukar det poppa upp någon svensk skattebetalare som vill "nyansera" eller spela ner den. Vilket väl får anses bevisa min poäng, att bägge parter är rätt nöjda med arrangemanget.
Metalkorven? Är väl inga konstigheter med medborgarlön? 99% av läsarna på detta forum fattar ju inte ens inflation, troligen fler. De tycker ju Ingves ska höja räntan och skyldig till bostadsbubblan. Jo tjena, man baxnar. Nya skolan kanske?
Tim2021-07-23 11:21
Ska väl vara Finland 'testade' ?
Var väl några år sedan och har för mej avslutades tidigare .
Eller har dom startat om då det inte var det man kallar medborgarlön.
Är ”sysselsättning” samma i hela EU?
Vår definition var väl att man jobbade minst en timme i veckan?
Självförsörjning är väl bättre måttstock
"Minst en timme". Det där är så himla tjatigt, som jag skriver ovan så jobbar 97% 20 timmar eller mer, så sluta ha entimmes-tourettes. Ingen arbetsgivare sysselsätter någon en timme i veckan, adminstrationskostnaden för den timmen är enorm.
Det förstår väl jag också om du tänker efter 😀
Frågan var om definitionen av sysselsättning var samma inom EU.
Är den inte det och det skiljer någon tiondels procent skulle ju Sverige tappa ett gäng platser till bara på detta då marginalerna är små.
Som det står i inlägget så beror förändringen på ett Eurostat sett till att det är samma definition och metodik i hela EU.
När jag jobbade inom handel på nittiotalet så fanns det en lag (eller avtal?) som sade att man alltid fick betalt för minst tre timmar även om man blev inringd för kortare pass än så i butiken.
Att ingen i arbetsgruppen någonsin blev schemalagd för mindre än tre timmar behöver kanske inte påpekas?
Jag läste det och kom ihåg pisa och tänkte att det kanske fanns mer att ta av där.
Vad har dom harmoniserat sysselsättningsgraden till om man får fråga?
Om det är till exempel dina 20 timmar i veckan, exkluderas alla under det och är då ej sysselsatta?
Finns ett starkt incitament att fuska gissar jag då det varit en av paradgrenarna.
Eller så är det harmoniserat och har EU tredje eller vad det nu var högsta sysselsättningsgrad vilket är awesome. Vet att i UK är kvinnan ofta hemma tills barnen börjar i skolans preclass i fyraårsåldern så våra förskolor hjälper nog rätt mycket i att hålla upp sysselsättningen.
I malmö finns det akut-ALU. En sliten lokal med några icke fungerande datorer som är menat att användas till jobbsökande / CV skrivande.
Du går dit en gång i veckan. Kvittar vilken dag. Minst en timme. Sen är det godkänd sysselsättning som i slutändan berättigar till nya a-kassedagar.
Billigare för Malmö stad att göra så. A-kassa betalas nämligen inte av kommunen. Alternativet är annars försörjningsstöd.
Vilken definition av "sysselsättning" har de utgått ifrån?
Finns ju iaf den svenska definitionen som är tämligen intetsägande:
"En person i arbetsför ålder är sysselsatt om denne antingen är i arbete eller är tillfälligt frånvarande från ett arbete. Med att vara "i arbete" menas att man ägnat minst en(!) timme under [en vecka] med att producera varor eller tjänster i utbyte mot betalning eller vinst. Även personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program (till exempel lönebidrag eller anställningsstöd) räknas som sysselsatta om de tar emot lön från en arbetsgivare inom ramen för programmen."
"Minst en timme". Det där är så himla tjatigt, som jag skriver ovan så jobbar 97% 20 timmar eller mer, så sluta ha entimmes-tourettes. Ingen arbetsgivare sysselsätter någon en timme i veckan, adminstrationskostnaden för den timmen är enorm.
Definitionen är EU:s numera, samma i hela EU.
Kan vi dra bort "offentliganställd i menlös/destruktiv roll" från de arbetandes skara?
Om man kollar på faktiskt arbetade antal timmar per sysselsatt så är Sverige långt ner på listan, långt under OECD-snittet enligt ekonomifakta. Att ca 20% vill jobba mer kan väl ha att göra med att man är fast i prekära snuttjobb och deltidsanställningar som inte leder någonstans.
Detta är bara anekdotisk bevisföring förstås men jag upplever stora skillnader mellan Sverige och Finland i det avseendet: timanställningar och udda påhoppsjobb är väldigt mycket vanligare i Sverige.
Sedan har vi generösa ledighetsförmåner i Sverige som drar ner den faktiskt arbetade antal timmar som exempelvis Sveriges långa föräldraledighet och VAB. Förklarar nog inte hela skillnaden men är en delförklaring.
Påverkar säkert!
Hade varit intressant att veta vad skillnaden mellan Finland och Sverige är i det avseendet. Finländare arbetar cirka 100 timmar mer per år trots att vab & semester är samma som i Sverige. Föräldraledigheten är förvisso lite kortare, men inte så mycket att det rimligtvis hade gett speciellt stor påverkan på helheten.
Då är arbetsdagen dessutom endast 7.5h i Finland jämfört med Sveriges 8h.
Du räknas som arbetande i Sverige även om du är föräldraledig. Till exempel så är arbetsgivarna INTE tillåtna att passera någon frånvarande vid den årliga löneförhöjningen – både föräldralediga och långtidssjukskrivna har rätt till löneförhöjning även om de inte varit en enda dag på jobbet föregående år.
Kommentarerna ovan visar väl hur svårt det är med statistik när också folk med samma språk lätt kan missförstå
47% av all statistik är ändå tagen ur tomma luften, som man brukar säga. 🙂
"The road to serfdom consists of working exponentially harder to earn a currency that is growing exponentially weaker."
–Michael Saylor
Jättekul att vi är med i toppen, regeringen till trots.
Räknas den växande skaran med samordningsnummer med i statistiken? Det närmar sig 10% av befolkningen. Eller är det ett unikt Svenskt fenomen som EU inte räknar?
Alltså, tjeckerna är väl protestanter, även om de kanske är hussiter eller kalvinister snarare än lutheraner. Efter slaget vid vita berget slaktade kejsaren den inhemska protestantiska slaviska aristokratin och ersatte den med katolska tyskar som Schwarzenberg.
Jag är ute på lite svag is nu eftersom jag inte hunnit kolla upp alla fotnoter i Eurostat, men var inte statistiken harmoniserad redan innan årsskiftet? Är det inte sättet att beräknas sysselsättning som ändrats till en ny standard för _alla_ länder? Vi vet ju inte heller vad som är en reell förändring mellan KV4 och KV1 och vad som beror på tidsseriebrott och ändrade beräkningsmetoder.