I Asien stärks börserna efter att USA slog börsrekord (igen) i fredags, trots stigande räntor.
 |
| Inflationsbullen |
I Sverige gick veckan +1.99% för OMXSPI och i USA +0.40% för S&P-500. Bägge indexen slog börsrekord förra veckan, och det amerikanska börsindexet stängde fredagen på sin högsta notering någonsin. Det senare trots att marknadsräntorna tog ett skutt från 1.30% till 1.37%.
Dollarn är ganska stabil på 8:59 USDSEK och guldpriset backar marginellt till 497:- SEK per gram.
I de asiatiska tidszonerna inleder veckan entydigt positivt. ASX 200 +1.07%, Hang Seng +0.34%, Nikkei 225 +2.15% och Straits Times +0.13%.
Vi lärde oss förra veckan att tillgångsinflation inte ingår i SCB:s inflationsbegrepp, och vi kan alltså rent av ha hyperinflation i tillgångar, men ändå ingen inflation. Riksbanken, som främst styr tillgångsinflationen via sin ränta kommer således inte höja styrräntan, eftersom man tittar på fel indikator.
Centralbankerna styr alltså inflationen av tillgångspriser via sina styrräntor, men tittar på indikatorn konsumentprisindex för att styra. Det är ungefär som att använda sjökort för att hitta vägen man ska köra en bil.
Den korrekta definitionen av inflation är:
“Inflation är ökningen av mängden pengar och hastigheten på cirkulationen av pengar i förhållande till aktiviteten i ekonomin, och tar sig uttryck i form av stigande priser på en kombination av varor, tjänster och tillgångar.”
Det är rätt uppenbart att i den nya ekonomin så är KPI ett förlegat mätvärde att styra räntorna efter. Om det nu inte är så att själva målet för centralbankerna är tillgångsinflation. Och man kan inte slåss mot centralbankerna, så …
Synd bara att staten ska ha procent på den så kallade vinsten på tillgångsinflationen, dvs ju mer t ex din bostad stiger i värde, desto större andel av den är du skyldig staten som latent skatteskuld. Trots att det är exakt samma bostad, eller rent av över tiden en allt sämre, mer sliten och omodern bostad.
18 kommentarer
Absolut kan man kika på penningmängd + omsättningshastighet för att studera inflation.
Ta gärna en titt just vad som hänt med pengars omsättningshastighet, så klarnar bilden nog om varför stigande penningmängd ännu inte lett till särskilt stora ökningar av konsumentpriserna.
Nä, likviditetsfälla. Sedelpressandet går in i tillgångar, så låt oss pressa mer sedlar.
Precis så. De nya pengarna letar sig helt enkelt inte ut i den ekonomi där priser mäts med KPI. Vi får väl se hur det slutar. Minns gärna de som spådde hyperinflation efter 2008.
Joakim: Men detta du beskriver kunde man se skulle komma om "ingenting" gjordes. Jag läste om varningssignaler för flera år sedan. Det här borde man ha kunnat förutse rimligt väl, och även då åtgärdat det rimligt väl, samt inte bara låta det löpa okontrollerat iväg?
Observer: Inte helt 100% på vad du menar för varningssignaler. Om penningpolitikens effektivitet?
Just nu är synen från centralbankshåll att visserligen har tillgångsköp och nollränta ökat tillgångspriserna, men om man haft högre ränta / färre kvantitativa lättnader så hade arbetslösheten varit högre och tillväxten lägre än vad som annars blev fallet, alltså var penningpolitiken riktig.
Det finns gott om Youtubevideos med läskiga grafer som sticker iväg, men jag får en väldig deja vu-känsla från 2008/2009. Men visst, ganska många traditionella indikatorer på en alltför het marknad blinkar ilsket nu… Så ingen bör bli överraskad om/när dagen kommer när det blir en vändning nedåt.
Med "varningssignaler" syftade jag bara på att de nya pengarna helt enkelt inte letar sig ut till vad kanske vissa skulle kalla "den riktiga ekonomin". I mina ögon så verkar helhetsperspektivet saknas, eller åtminstone att det finns brister.
Ah, du tänker så. Men det är också en feature egentligen, även om det nu är oortodoxt.
Dvs de nya pengarna är inte menade att cirkulera i ekonomin, utan bara att sänka räntenivån genom att de återvinns genom tillgångsköp av obligationer. På så sätt leder de inte till att priser på varor och tjänster budas upp.
Att Fed tvingas till omvänd repa visar väl att tillgångsköpen börjar skapa mer problem än vad de löser;
1) Fed köper obligationer av banker och betalar med centralbanksreserver
2) Bankerna upplever brist på obligationer (likvider/säkerheter).
3) Fed lånar upp centralbanksreserverna av bankerna igen och lägger obligationerna som säkerhet för lånet.
Om inte annat så visar det att obligationer är mer eftertraktade än vad de "tryckta" centralbanksreserverna är.
Ngt liknande utvecklar sig i Sverige, men här är det riksgälden som byter centralbanksreserver mot statspapper via "Utökad facilitet för reposwappar". Enl. riksbankens egen studie skall denna utökade facilitet ses som "a last resort mechanism" . D v s Riksbankens QE har skapat likviditetsbrist så att det triggar "nödlösningar".
https://www.riksbank.se/globalassets/media/rapporter/working-papers/2019/no.-402.pdf
Håller med Joakim P om deja vu-känsla från finanskrisen kring siandet om kommande "hyperinflation". Har dock funderat mycket på vad som gör att räntorna hållet sig låga så länge och vad som skulle krävas att de ökar igen. Har egentligen bara hittat ett argument som övertygar mig, och de har att göra med att globala tillgången till produktiv arbetskraft ökat under många år, men faktiskt är på väg ner nu pga av Kinas ettbarns-politik.
Källa: https://www.google.com/url?sa=t&source=web&rct=j&url=https://www.bis.org/publ/work656.pdf&ved=2ahUKEwiMvIuom93xAhVtwIsKHRkdCLoQFnoECAYQAQ&usg=AOvVaw0Kx07r3qdBZnPoQAXgH-fW
Ja det kan bli tightare av demografiska skäl. Sparandeöverskottet i Asien kan absolut ha spelat in när det gäller den långa trenden av sjunkande realräntor. Men det kan inte fortsätta för evigt, dock svårt att förutspå om trenden vänder eller bara mattas av.
@lars. Hyperinflation på dollar om USD tappar världsvalutastatus. Om och när det händer är en annan fråga.
Standardtillståndet är att saker blir billigare, det kanske är en perfekt balans just nu. Eller inte. Sannolikt inte.
Vill man få sprut på ekonomin, höj barn- och socialbidragen. Dessa grupper sätter sprätt på pengarna snarare än lägger dem på hög.
Och det stämmer med vad exempelvis Nassim Nicholas Taleb föreslog i början av pandemin; att stöd skulle lämnas till personer som behöver i dtället för till företag. I stället har pengar tryckts ut i det finansiella systemet med lätt insedd tillgångsinflation som följd, pga TINA och FOMO.
Jag undrar: Vad är värdet av en krona utgiven av Riksbanken när Riksbanken bestämt att räntan är 0%?
USA har gjort både och, genom tillgångsköpen men också genom checkarna till hushållen och den mycket generösa höjningen av arbetslöshetsersättningen som infördes 2020.
För den delen har vi gjort liknande i Sverige, om än med ganska mycket mindre effekt (slopat karensavdrag i sjukförsäkringen + höjd a-kassa + marginellt sänkt inkomstskatt). Kommer säkert nån liten stimulans i höstens budget för att kicka igång ekonomin — ex brukar höjda barnbidrag vara ett säkert kort i valårstider.
Upp till 2 250 kr extra jobbskatteavdrag per år under 2021 och 2022.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/05/forslag-om-tillfallig-skattereduktion-for-att-hantera-okade-arbetskostnader-till-foljd-av-pandemin/?TSPD_101_R0=088d4528d9ab2000d113c69c7735e81264506c678cd58968f0d320f172d9ffabdc8887fb3c803bf108eeeab71c143000ab93783c2522c6320dc99aa283ead5af032843d7524aeed3616276bd1db61660308657c1ce008bac7c9022c7669ad816
Massivt strössel istället för nödvändiga strukturreformer, jag är orolig.
I och för sig väldigt god ansats med reformeringen av arbetsrätten och omdaningen av Arbetsförmedlingen.
Fem miljarder kronor som kompensation för att folk kunnat dra in på smink-, kläd- och resekostnader. En ren stimulus, i och för sig bara till dem med förvärvsinkomst vilket är positivt.
Tillgångsinflation betyder att snart tina är inte relaterad till tillgångar och folk konsumera istället eftersom det är bättre att köpa ny bil eller resor än att vänta sin kapital bli förstörda med allt högre sannolikhet. Samtidigt som detta också betyder ekonomi växer in i sin aktuell värdering…