Sedan de skattefinansierade kollektivtrafiken börjat detaljmäta allt resande via olika IT-system har en nedläggningsspiral framför allt på landsbygden och mindre orter dragits igång. Indragna hållplatser, turer och linjer leder till ännu mindre resor, som leder till ännu mer nedläggningar och så fortsätter spiralen.
 |
| Fint som fan i stan |
Förr planerades kollektivtrafiiken – som till drygt 50% finansieras med skattemedel och inte främst via biljetterna – utifrån var folk faktiskt bodde. Med ständigt uppkopplade IT-system så sker istället idag planeringen utifrån loggat resande och med new public management-tänk om att allt ska vara lönsamt dras därför kollektivtrafiken på små orter och landsbygden ner.
Detta sker med en kombination av färre hållplatser, färre turer, och rent av helt indragna linjer.
Vilket förstås leder till ännu mindre resande med kollektivtrafik.
Och så är nedläggningsspiralen igång.
Autisterna inom kollektivtrafiken bryr sig inte längre om klagomål och synpunkter från skattebetalarna, utan det enda som spelar någon roll är loggad trafik. Således kommer till slut all kollektivtrafik med stopp på landsbygden eller mindre orter till slut läggas ner.
Detaljmätningen leder helt enkelt till sämre service.
Vilket hade varit helt okej, om det inte vore för straffbeskattningen av bilismen, som betalar mångfaldigt mer i skatt än vad som går åt till väginfrastrukturen, samt att även landsbygdens folk betalar den där skatten som står för majoriteten av kollektivtrafikens finansiering.
I min by har vi fortfarande hållplatser, men fyra grannbyar har ingen busstrafik alls, utan upp till en mil till bussen. Trots att man alltså betalar skatt som alla andra. Dock har min by blivit av med direkttrafiken, utan ska istället byta vid ett ev Västtrafiks resecentrum för att komma till exempelvis Göteborg. Och glöm trafik sent på kvällen, dvs efter 21.
Till slut kommer det bara finnas kollektivtrafik i de stora tätorterna och mellan dessa när autisternas självförstärkande nedläggningsspiral får fortsätta härja. Naturligtvis ivrigt påhejade av de inkompetenta landstingspolitikerna med inriktning mot kollektivtrafik. Mot, inte för. Kollektivtrafiken har kapats av datorprogram och de människor som finansierar den är sekundära.
Ingen by kommer offra sig och åka med obefintliga bussar i ett år för att få ökad turtäthet när statistiken ska analyseras nästa gång. Om det ens skulle räcka enligt new public management.
Ville man verkligen att landsbygdens folk skulle ta kollektivtrafik hade man erbjudit dem kollektivtrafik. Nej, att beställa sk komplementtrafik i form av en minibuss 24 h i förväg är inte en ersättare. Vet du hur dags du behöver åka hem från jobbet från närmaste betjänade hållplats i morgon?
29 kommentarer
Visionen inom branschen är mindre (förarlösa och anropsstyrda) shuttlebussar som ansluter till de större kollektivtrafikstråken.
Den (något konspiratoriska) slutsatsen är att "man" kanske inte vill att folk ska bo längst i sista huset på grusvägen i framtiden… lättare att "managera" kluster av röstboskap i tätbygden.
https://space.uitp.org/
Christopher Hood och hans New Public Management måste vara det största fiaskot någonsin – i vart fall den svenska implementeringen. Hans första kriterie är ju "Tydlig ansvarsfördelning inom ledningen" och jag ser inte att man ens med de bästa intentionerna kan hitta det i dag inom svensk statsförvaltning/kommun/region i synnerhet och för den delen i Sverige i allmänhet.
Är det den jäveln som hittat på skiten? Ja, något ansvar existerar inte i Sverige.
Jajamensann, han är "den stora tänkaren" bakom NPM. Vill man ha mer humor så bifogar jag de 7 kriterierna fritt översatt av Wikipedia, då jag inte orkade leta fram hans bok och översätta själv.
1. Ledning: Tydlig ansvarsfördelning.
2. Explicita standarder: Mål, framgångsindikatorer, mätbara målsättningar.
3. Fokus på faktiskt resultat: Belöning kopplad till utförande, resultat viktigare än procedur.
4. Decentralisering: Uppdelning av offentlig sektor i mindre enheter, effektivisera genom att hyra in tjänster inom och utom offentlig sektor.
5. Konkurrens: Mer konkurrens inom offentlig sektor.
6. Ledningssätt inspirerade av privat sektor: Mer flexibla anställningsformer, alla medarbetare ska känna till verksamhetens mål.
7. Kostnadseffektivitet: Mer sparsamhet med resurser, utnyttja medlen bättre.
Med tanke på hur trafikanalysen som utfördes på Bromma under pandemin fick styra nedläggningsbeslut så kan vi nog se fram emot att Corona-årets statistik raskt avlivar hälften av landets busslinjer på ett bräde.
Nu vet jag inte hur det fungerar på västkusten, men har faktiskt hyfsad inblick i hur SL bestämmer trafiken. I princip görs det en undersökning varje X år, i syfte att få en matris över Start-Destination, alltså ett underlag för att ta reda på varifrån och vart folk vill åka. En sådan undersökning är (eller var åtminstone för 7-8 år sedan) baserad på diverse marknadsundersökningar och tar ganska mycket tid och pengar att utföra.
När matrisen finns definierad bestämmer Trafikverket "ungefär" hur entreprenörerna ska trafikera och det är sedan upp till dem när de bjuder på förordnandet, att göra detaljplanen. Om de vill hitta på nya linjer så tillåts det, likaså nedläggandet av vissa av de grovskissade linjerna.
Det stora problemet är inte att det kostar mycket pengar att stanna på hållplats X, den kostnaden är försumbar. Istället är det marginalkostnaden som är stor. Antag att vissa linjer bara kan trafikeras om en ny buss köps in, tillika en buss som sedan inte behövs resten av dagen. I så fall behöver vi en splitt-ny buss för att köra Bonn-Petter till Ica en gång varannan dag. Bättre vore att trafikera dessa stationer på avvikande tider, när andra bussar blivit lediga.
Så, sammanfattningsvis, behovet av busstrafik definieras av var folk bor och vart de ska. Kostnadsminimeringen är främst till för att minimera behovet av klent använda bussar (och av tomkörningar).
SL har en annan "lustig" funktion och det är att de har noll fast anställda i sin projektorganisation endast konsulter. All kunskap och kontinuitet försvinner alltså varje upphandling om man inte tar samma som förra gången.
Har inget emot konsulter som projektledare per se, men jag tycker kontinuitet och kunskapsbevarande är en mycket viktig del inom alla tjänstepersonyrken och tjänstepersonsorganisationer.
Det finns initiativ om ett "nationellt" (harmoniserat) biljettsystem inom landet, och även tankar kring att fordon från olika delar av landet bättre kan nyttjas / flyttas istället att varje region har "sin" kollektivtrafik. Innebär då att regionerna får tona ner sina "egna" varumärken etc.
SL startade en direkt buss från TC till Upplands Väsby för att som jag minns det något/några företag ville det.
Ganska tillmötesgående…
Samma som bussen till Volvo Torslanda i Göteborg, sen buss tillverkad av Volvo (Buss), och såldes till ett trafikföretag som vunnit upphandling på att köra sträckan på uppdrag av Västtrafik som ägs av Regionen där arbetarna jobbade som betalade halva biljetten med egna skattade pengar och den andra hälften kom från skatteintäkterna av alla invånarna.
Pust..har jag glömt nått i loopen?
Den överordnade visionen är väl att skydda naturen från mänsklig påverkan (vindkraft undantaget). Att dra in busslinjer på landsbygden är perfekt alignat. Så även att straffbeskatta privatbilism.
Agenda 2030 i ett nötskal ja…. alla myndigheter har direktiv att leva upp till alla målen så det jobbas intensivt på att uppfylla den "perfekta framtiden"
(Notera min cynism och att det (dessvärre) inte är en konspirationsteori)
I Ryssland stänger de helt enkelt av elförsörjningen till onödiga samhällen på landet.
Du menar vad som komma ska även här vid "elbrist"?
Ingen service, ingen skatt. Jag förutsätter att ditt dödsbo får en rejäl skatteåterbäring när din operation skjutits upp någon gång för mycket.
På landet och mindre samhällen skall enbart de bo som behövs för att sköta den verksamhet som man inte kan flytta till staden som jord och skogsbruk. Övriga flyttas till stora energieffektiva flerfamiljshus områden som går att försörja med effektiv kollektivtrafik.
Just precis. Och så har det alltid varit. Folk bodde inte på landsbygden för att det var trevligt utan för att det var enda sättet de kunde hålla sig vid liv. De allra flesta som statare och daglönare på de stora godsen och senare som skogsarbetare. När jord- och skogsbruk mekaniserades blev de flesta överflödiga och det finns ingen som helst anledning att hjälpa dem att hänga kvar ute i bushen.
Höga kompakta hus gör att relativt lite mark tas i anspråk för boende samt att dessa täta områden på ett effektivt sätt kan försörjas med eldriven energisnål spårbunden trafik. Den låga markåtgången gör också att mer markyta kan tas i anspråk för odling och det blir stora ytor tillgängliga för vindkraft utan att den stör närboende. Visst kan det finnas motstånd mot denna samhällsförändring men vi måste alla vara beredda till uppoffringar för att regeringen skall uppnå sin målsättning att göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsnation.
Precis. Nu har ju dock tyvärr den förnuftiga resursstyrda drivningen slagits ur spel och utvecklingen går i motsatt riktning i Sverige pga mångkulturen. Städer har blivit olidliga, civiliserat och bemedlat folk flyr till bushen för att få något slags lugn. Att inte samhällsservicen också hänger med finns inte riktigt i beräkningen. Ö.h.t. blir det väldigt mycket kognitiv dissonans.
Roligast blir de för de ungdomar som bor på landsbygden. Gymnasiet är nämligen ingen obligatorisk skolform, så när kollektivtrafiken försvinner på landsbygden så erbjuds ingen form av ersättning. För de yngre barnen erbjuds däremot skolskjuts eftersom deras skolform är obligatorisk. Hur gymnasieelever boende på landsbygden skall ta sig till skolan lämnas som en övning åt föräldrarna.
Här i takten kör de Epa. Har sett både XC90 och Cayenne med triangel.
Yep. Har en mercedes amg epa till granne.
I familjen kör jag en äldre bil och trivs med det, men småler lite åt när 15 åringar i området kommer med BMW porsche Nissan kingcab osv för flera hundra tusen…
Den mesta busstrafiken är rejält olönsam. Där jag bor har en minst olönsamma linjen en kostnadtäckningsgrad på 50%. Den mest olönsamma ligger på 5%. Det innebär alltså att den verkliga kostnaden för en 40 kronors bussbiljett på 5%-linjen är 800 kr.
Bor man på landsbygden så är det helt enkelt eget fordon som gäller. Och om man inte kan köra – se till att vara kompis med grannarna.
Vem åker Sossetaxi?
Buhuuu osv
#styrkekram
Mycket bra inlägg. Har aldrig tänkt på att det är så. Det förklarar skånetrafikens kryptofascistiska apphysteri och totala obryddhet om kritik. Suboptimering deluxe. Begreppet trafikunduktion tycks fortfarande vara okänt för beslutsfattare.
SJ hade i uppdrag att jobba så omrking 60-talet. Järnvägen skulle väck, men för att göra det "snyggt" så lade de först tidtabellen stegvis sämre och sämre så att färre skulle åka, och bit för bit drogs turerna in. Till sist var det så dåligt att folk slutade åka. Då kunde SJ med gott samvete hävda att "ingen" åker där varpå trafiken upphörde och banan revs upp på momangen.