Varje krona som inte betalats i skatt och inte erhållits som bidrag för att du röstar rätt är en stöld från staten!
Nu när finansminister Magdalena Andersson (S) hävdar att svenska pensionärer i Portugal är “den ekonomiska eliten” efter att hon upptäckt enskilda individers påverkan på medelvärde, istället för att titta på det mer rättvisande median så är det intressant att få se hur mycket ekonomisk elit du är. Så vad är summan av din sparade tjänstepension och privata pension enligt Minpension.se? Svara nedan.
 |
| Dessa två poster ska summeras |
Om man har miljonbelopp i tjänstepension och privat sparad pension så är man alltså ekonomisk elit enligt Magdalena Andersson (S). Problemet är ju bara det att väldigt många har miljonbelopp i tjänstepension när de närmar sig pensionsåldern. Det var liksom tanken med systemet.
Så gå in på Minpension.se. Välj Intjänad pension i menyn, och summera posterna tjänstepension och privat pension och besvara enkäten nedan. Svaren kommer presenteras utifrån kön och ålder, där rimligtvis pensionskapitalet stiger med åldern. Bloggen kan inte se några som helst andra uppgifter, annat än tidpunkten för svaret. Inte ens IP-nummer framkommer och du går på inget sätt att spåra.
Att även privat pension, dvs gammalt IP-sparande etc finns med ovan beror på att en del faktisk sparade till detta medan man faktiskt fick avdrag för privat pensionssparande, innan pensionsreformen alltså förstördes och kastades ut. Dock kan den som har enskild firma fortfarande använda IP, som en variant på tjänstepension, och Magdalena Andersson (S) är nog de sista att förneka att detta bör summeras till den ekonomiska elitens sparande pensionskapital.
Du kan behöva ansluta dina tjänstepensioner till minpension.se först.
Och glöm inte – varje krona som inte betalats i skatt och inte erhållits som bidrag för att du röstar rätt är en stöld från staten!
87 kommentarer
Av någon anledning är min tjänstepension uppdelad i 7 poster som kan hanteras var för sig, vilket kan vara praktiskt map uttagstider etc. Gissar dock inte att det är därför det är uppdelat då beloppen skiljer sig vilt med största på 2.7M och minsta på 40k.
Jag har sex olika tjänstepensioner. Det är rätt normalt när man bytt arbetsgivare några gånger. Därtill byter sedan i sin tur arbetsgivaren tjänstepensionsleverantör ibland och kan också ha den uppdelad på olika typer, t ex en del försäkring som ITP2 och en del fondsparande.
Sedan har kanske du själv bytt vid något tillfälle för att bank A inte erbjöd fondalternativet du ville ha och du bytte till bank B.
Ja, jag har bytt "arbetsgivare" inom företaget några ggr, har även bytt från ITP2 till ITP1. Det senare var riktigt bra.
Svinto, låter som om du får en schysst pension. Har du löneväxlat mycket? Vad är prognosen för din pension vid 65år?
Har inte löneväxlat, är 60 och kan gå i pension nu om jag vill, och överleva.
Om jag går nu skulle jag få ut ca 40k/månad före skatt.
… resten av livet.
Man kan ju exempelvis ta ut tjänstepensionen på kortare tid. Exempelvis om jag går vid 65 och tar ut allt på 5 år hamnar jag på ca 120k/månad, sen från 70 drygt 20k allmän pension resten av livet.
Låter bra, runt brytgränsen känns rätt optimalt att landa då. Med lite privat sparande och enklare omkostnader så kan man säkert finna sig en dräglig tillvaro trots inkomsttappet.
@Svinto, har du några tankar om att balansera om portföljen inför pension eller du kanske redan gjort det? Tråkigt om det blir en börskrasch typ IT-kraschen som var ned nästan 75 % men å andra sidan verkar allt falla vid en krasch ink. "säkra" papper. Eller finns det andra sätt att tänka runt detta.
@Sjunkbomben. Inget jag kan välja själv i detalj. Däremot kan jag välja förvaltare. Nuvarande är Alecta Optimal Pension och AMF Alternativ ITP. De verkar vikta om efter hur nära pension man är. Verkar inte ta stora risker heller vilket är bra.
Jag har lite mentala svårigheter med den sista gröna slicen ("Privat pension"). Jag är för ung för att kunna ha ett riktigt privat pensionssparande då man ändrade skattereglerna för IPS-kontona innan dessa var relevanta för mig. Jag har ett långsiktigt sparande på ett ISK, men dessa är ju inte strikt låsta till pension och kan dessutom när som helst konsumeras upp i förtid. En del av det är det jag sparar till pensionen, men exakt hur mycket blir ju svårare att säga. Det som är kvar på det kontot när jag går i pension är min privata pension.
Förr i tiden kunde man pensionsspara via försäkringsbolag, det är det som kommer upp i den gröna slicen. Tror inte det går längre, åtminstone inte på det sättet. Mitt pensionssparande upp till en viss tidpunkt syns i den gröna slicen, men allt efter det blev en kapitalförsäkring som inte syns där.
Sen är det varken orimligt eller onormalt att ha några miljoner på tjänstepensionskontot vid 65. Det är ju pengar som skall fördelas över den återstående livstiden, vilket är ca 20 år. Exempelvis 2Mkr kan låta mycket, men fördelat på 20 år är det ca 8000kr i månaden, före skatt.
Precis, det är rätt normalt. Tjänstemän brukar ha större tjänstepension än allmän pension efter ett tag eftersom tjänstepensionsavsättningarna dels ökar hela tiden, dels eftersom de oftast är exponerade mot marknaden medan inkomstpensionsbiten bara ökar långsamt med inkomsterna i landet (förenklat).
Har jobbat halva mitt ordinarie arbetsliv och TP är större än IP + PP sen ganska nyligen.
Joakim, då har du troligen en lön kraftigt överstigande en mediantjänsteman. Gissar på över 60kkr. För övriga, passerar man den gränsen långt senare, ifall man överhuvudtaget gör det.
Medianlönen i Sverige är dryga 30kkr per månad. Var glad du inte har den. De får ändå livet att gå runt. Skuldsätter sig och kämpar på. Förlorar jobbet, knäcker kroppen. Stressar och försöker göra rätt.
Jävla snobbar är vad ni är :)…
Min TP är inte större än IP + PP ännu men det landar där till slut tror jag. Är klar med ca 60%. Det som börjar hägra är insikten att har man bara ordnat det väl kan man faktiskt gå i pension tidigare än 75.
Varför inte vid 60-65? Kul att jobba, men kanske inte hela livet och de sista friska åren innan man dör i en pandemi bör man kunna ha lite roligt.
Ja, tjänstepensionsdelen har för mig accelererat på senare år, vilket är positivt. Den har gått från ca 4M till 5.4M på något år. Det beror i huvudsak på värdeökning. Det kan ju förstås även gå åt andra hållet, vilket inte är så roligt om det inträffar. Och det har hänt vid åtminstone två kristillfällen, IT-bubblan och finanskrisen, har jag för mig.
jag menar sälja villan, göra en Hellqvist och flytta ut i skogen och bo med höns? Hellre det än supa ner sig i en by vid en kust på iberiska halvön.
@Svinto, det gäller att tajma när man är född så man kan gå i pension på toppen och säkra tillgångarnas värde 🙂
Det gör rätt stor skillnad ja vilken årgång man tillhör. För den som går i pension precis nu eller ganska nyligen är det helt idealt med stigande aktiekurser, men för den som har långt kvar till pensionen är det trevligare med låga aktiekurser.
Som för Svinto är en hygglig del av TP-ökningen beroende på börsuppgångar, särskilt då på senare år.
B2B: Jo så är det, ITP1 ger ju en ganska rejäl boost till tjänstepensionen när man tjänar mer (31,7% av lönedelen över 7,5 inkomstbasbelopp enl mitt avtal) — man kan till och med om man så vill låtsas som att det kompenserar för att man betalar statlig inkomstskatt ungefär från samma lönenivå (nu är det ju en rejäl kostnad för arbetsgivaren ändå, men ser man det rent individuellt som löntagare så är den där extra TP-boosten värd mycket).
Joakim, ligger själv i ITP2 och har väl arbetat halva arbetslivet (slutar nog jobba enligt plan vid 58år). 30% utgör idag tjänstepension men går nu snabbt uppåt (långa pauser ifrån arbetslivet). Siktar på att pensionen ska tangera gränsen för statlig skatt, så eventuellt kommer det krävas lite löneväxling där.
Japp, och sen kan man optimera uttagen ganska mycket när det är dags. ITP2 är ju speciellt pga förmånsbaserat (plus lite premiebestämt i ITPK), så då har du inte något motsvarande "kapital" att jämföra med mer än indirekt utan det blir ju en % av slutlön istället — vilket kan vara värt X miljoner i motsvarande "ITP1-kapital".
Tack Joakim, jag behöver nog läsa på lite jag mer om detta. Kommer att krävas en del planering för att göra en tidig pension.
Precis. Sparar man privat kan man ju brygga över tiden innan man kan ta ut sin tjänstepension genom sparande i ISK. Men det är en del att räkna på och en del osäkerheter.
Å andra sidan liknande om man tar pension vid ordinarie tid. Finns en del olika scenarier att fundera på, inte minst ens egen hälsa (som då kanske motiverar att man tar ut mer pension i början och mindre senare).
Vad är privat pension? Endast IP?
Eller kan man räkna dit alla kaptitaltillgångar som man inte avser röra framledes?
Jag fattar inte varför bloggen hänger upp sig på denna skitsak.
För all del, flytta till Portugal som pensionär för klimatet skull. Kanske maten och kulturen också. Men betala gärna skatt eller kom inte och kräv vård och omsorg hemma.
Eller hur tycker bloggen det skall finansieras?
Bloggen har visat vad du ska redovisa med en fin skärmdump. 😀
Jo, men jag läste texten och tänkte på avslutande mening i inlägget 🙂
Som t ex egenföretagare som lägger sig på 45k i månaden eller vad det nu är för brytpunkt år 2021, så kan du väl sätta av ungefär 200k till pension… Har du sedan för mycket pengar kvar efter maxad utdelning så ökar du lönen, pensionen och utdelningen på det sätt som verkar smartast enligt din framtidsplan.
En person som tjänar 100 000 i månaden på ett ”vanligt” jobb kan väl som mest ha ungefär 400k per år i tjänstepension. Genom att löneväxla ungefär 20k per månad…
Gångra med valfritt antal år och välj den genomsnittsavkastning du gillar att använda när du fantiserar, så blir det lite spännande summor att slippa betala skatt på. Kanske har du dessutom en ny partner att roa dig med i 5 år.. å sen är det ju inte så att du inte får sätta din fot utanför Portugal under de 5 åren..
De flesta som tjänar 100K på ett vanligt jobb har väl tjänstepension. 100K i månadslön borde ge ca 300K per år via ett typiskt tjänstepensionsavtal. Visst kan man löneväxla utöver detta, men då spar jag hellre privat och får möjligheten att spendera när jag vill.
Ehhh ja?
Nej.
Intressant. Har du planer på att flytta till Portugal av privatekonomiska skäl?
Jag har pensionssparat i min fastighet, boendekostnaden är därför väldigt låg. Dessutom är mitt boende samtidigt en livsstil, som ger gott om motion när man är utomhus en stor del av dagen, när det är fint väder, som det blir idag. När det regnar kan man jobba och forska, jag både jobbar och forskarstuderar på distans.
Men vintrarna är ganska tråkiga, "en transportsträcka". Brodern och hans fru har tillbringat nästan ett halvår på Las Palmas, vilket låter trevligt, men de bor i Finland i en lägenhet, som kan lämnas utan tillsyn och behöver ingen husvakt. Jag vågar inte lämna mitt hus på vintern och jag har inga bra husvakter, heller. Jag skulle vilja åka till värmen söderut så här års och simma hela dagarna.
Om det blir väldigt kallt, kan man behöva ställa in lösa värme-element i husgrunden eller om det blir långvariga strömavbrott, så behöver man elda med Corona-fotogen-kaminen där. Kompisen Jar-Jar Binks, som bor i gäststugan, har precis lärt sig att öppna elskåpet utomhus och byta en huvudsäkring. Bra jobbat, efter 22 år som bosatt på den här fastigheten. Han har fortfarande lite problem med jordfelsbrytarna i våra el-centraler samt säkringarna därinne.
Flera grannar har åkt söderut på vintern och bergvärmens huvudsäkring har löst ut. Vattenledningar och varmvattenberedare har frusit och spruckit av kylan och husgrunden har fyllts med vatten. Det tycks vara ett vanligt problem.
Att pensionsspara i boendet kräver ju att man säljer det om man vill få ut pengarna.
Personligen tänker jag inte flytta bara för att jag går i pension, men när jag väl gör det blir det kanske 4M över. Men då skall man ju ha någonstans att bo, och vill man inte bo ute i obygden eller nergången förort så går ju de pengarna till det nya boendet.
Man kan också göra så att man höjer sin belåning då man går i pension (eller strax före). Kan vara fullt möjligt med rätt bank och tillräckligt låg belåningsgrad.
Då kan man få loss ganska mycket pengar utan att behöva flytta.
Iofs så finns det speciella lån för det. Har sett reklam på TV för det, seniorlån.
Precis. Men med rätt bankkontakt kan man ordna det där innan man behöver ta ett så kallat seniorlån, då räntan på seniorlånen är dyrare (dock med den trevliga finessen att räntan inte behöver betalas utan ackumuleras och betalas vid försäljning eller så).
Det är inte för alla, men för den som gjort en rejäl bostadskarriär kan man ju ha flera miljoner i eget kapital i bostaden, ex om man gick in 1997 och sedan bytt upp sig på vägen. Att kunna få loss t ex en miljon mot att man höjer belåningen från säg 20% till 40% kan ju vara tämligen lockande. Enda nackdelen är såklart att barnens arv blir lite mindre, men…
Det finns dock en del att beakta med sådana lån (exempelvis vid arvskiftet) …
https://www.pensionsmyndigheten.se/nyheter-och-press/pressrum/seniorlan-fortsatt-dyr-affar-for-konsumenten
Ja, arvsskiftet är den stora grejen, och i övrigt så kan man sammanfatta problemet som "räntan är högre" — ja, och så plus en del andra detaljer som syns ovan. Vanliga banklån är mycket bättre om man har en förstående bankkontakt och ligger under gränsen för amortering.
Tipset är att man ska låna på fastigheten några år innan man går i pension. Jag gjorde så förra året ca 5 år innan pension.
Många banker är svåra att ge lån efter att man slutat att arbeta och går BARA på inkomst och bryr sig inte om övriga tillgångar.
Jobbat hela livet,byggarbetare,50 år. 550k i tjp.
Respekt!
Min allmänna pension är fortfarande större än tjänstepensionen. Men bara ca 200k större. Nått år till så kommer tjänstepensionen vara större! Över 20 år kvar till pensionen också…
Vad ser du för förväntat pension med den relationen? 34kkr/månad?
Tjänstepension är naturligtvis bättre än inget alls, men systemet med inlåsta pengar är i sig socialistiskt och berikar förvaltare, förmedlare och bolag. Försäkringsmomentet är ofta försumbart.
I princip hade hus-amorteringar under arbetslivet fungerat lika bra som pension
I Sverige kallar vi det för "att skapa arbetstillfällen" 🙂
Min personliga åsikt är att vi borde frigöra dessa resurser som är låsta till byråkratiska/offentliga system och förvaltning och ta itu med utmaningarna våran civilisationen står inför. Men vem f*n bryr sig om vad undertecknad tycker.
Tycker PPM också är rätt intressant siffra på många sätt: visar hur svårt det är att slå index långsiktigt, brukar fråga alla som ger mig aktieråd vad de har i PPM och dess utveckling. Min ligger på ca 800tkr med 10,2% avkastning i snitt per år (10tkr insatt per år i 21år om man maxar 7.5pbb). Finns många traders som spelat bort sin och misslyckats att bygga något bättre vid sidan om.
Här ska man komma ihåg att AP7 är 100% aktier upp till en viss ålder, och dessutom med viss hävstång (belåning), dvs ett mycket riskfyllt alternativ.
Men det är svårslaget. I PP kör jag själv 100% AP7.
Hur menar du att AP7 är 100 % aktier till en viss ålder, ändras sammansättningen baserat på ålder?
Ja, exakt. Från 55 års ålder minskar fördelningen aktier och ökar fördelningen räntor med 3% per år.
55 år: 100% aktier, 0% räntor.
56 år: 97% aktier, 3% räntor.
…
75 år: 33% aktier, 67% räntor. Slutmål.
Det är ganska vettigt, standardråden brukar vara att dra ned på risken med stigande ålder.
Tack, trodde det var mer som en fond där alla hade likadan placering.
Tekniskt sett är det en blandning av två fonder (aktiefond + räntefond), men om man inte gör nåt särskilt så kommer man automatiskt att få denna fördelning.
Jag överlåter sedan några år mina premiepensionsavsättningar på min hustru, för att kompensera för att hon tagit i princip all föräldraledighet för våra barn.
Behöver man fortfarande avstå två enheter för att hustrun ska få en enhet?
Alltså att värdet av det du avstår sjunker med 50 % eftersom kvinnor lever längre än män.
Det stod samma belopp avdraget på mitt pensionsbesked som tillfört på hustruns.
50%? 8% avgift är det väl?
Ska bli intressant att se hur du viktar intjänad pension för dom som fortfarande är väldigt unga, större delen av tjänstepensionen tjänas ju in de sista 15-20 åren i arbetslivet.
Hushållen mest skuldsatta i världen, statsskulden skenar, ett migrationshaveri som ingen ens kunnat dikta ihop och en miljon nyanlända det kommande decenniet…nu ska alla brandskattas…detta är bara början!
Att behöva betala skatt på oskattade pengar, kan väl inte vara så farligt? Statsskulden är relativt låg, och har varit på nedgång rätt länge fram tills 2020, skattetrycket sjunker stadigt. Ser ingen ko på isen.
Statens skulder är låg, men det är en komponent i skuldsättningen. Kommunerna? Hushållen? Företagen? Hur ser den totala trenden ut?
Hushållens skulder har ökat i takt med att priserna gått upp. Unga sitter idag på väldigt stora lån, medans äldre ofta har en låg belåningsgrad. Ägt boende blir därmed en pensionsbuffert. De svenska hushållen är högt belånade i smitt, men jämfört med högskattelandet Danmark så ligger vi efter. Nu får vi se ifall fastighetsskatten justeras, vilket är lämpligt. Hurvida amorteringskrav permantent tas bort verkar dock åt andra hållet.
Turlasvante: Den totala svenska nettoskulden är negativ innebärande att tillgångarna hos Stat, Kommuner, Regioner, Företag och Hushållen överstiger med råge skulderna.
Nu kanske inte kommunala tillgångar är realiserbara fullt ut även om de har ett värde på pappret. Svårt att sälja av skolor, parker m.m.
Problemet är att ex. bostädernas värde, drivs av ökningstakten hos de relaterade skulderna, alltså inte nivån av skulderna.
Skulle den ohållbara ökningstakten av bolånen stanna av faller "tillgångarna" som en sten. Skulderna består.
Som nämns ovan kan inte heller bostäders värde realiseras vid en kris, så de bör värderas väldigt lågt i en balansräkning, i synnerhet som skulderna för nationens balansräkning i detta fall denomineras i USD och EUR.
Sjunkbomben: Helt riktigt konstaterat … men bör ses i det sammanhang där kommuners skuldsättning i stort sett till fullo hänför sig till investeringar och inte till löpande drift.
@B2B
"skattetrycket sjunker stadigt. "
Källa på detta?
Hur definierar du skattetryck här?
Källa på skattetryck.
Skattetryck är alltså skatteintäkter som andel av BNP, ett vedertaget begrepp. Vissa kallar det skattekvot istället. Denna har minskat från en topp på 49,8% till dagens 42,6% på 30 år. Visst, stått mestadels stilla senaste 10 åren, men…
Joakim Persson: I vanlig ordning fullständigt korrekt! … Kan också uttryckas i termer av att Stat och Offentlig Sektor kontinuerligt minskar i omfång.
@Joakim Persson, tack . Om vi bortser från Semantik och tidsperiod för tillfället.
Är det skatterna som aktivt sänkts eller BNP som "sprungit ifrån"?
Är mätmetoden för BNP inflationsjusterat och då utifrån KPI(FEGHLKÅÄÖ..) eller faktiskt ökning av penningmängd?
Skatterna har både sänkts och höjts, men totalt sett har skatterna som andel av BNP minskat.
Senaste 20 åren har vi ju sänkt den direkta skatten på arbete, först genom att reducera bort egenavgiften för pensionerna, sen genom jobbskatteavdraget och att avskaffa värnskatten.
Arbetsgivaravgifterna har mestadels stått stilla, med en liten minskning 2008 om jag minns rätt med en procentenhet.
Bolagsskatten har gått ner men undantag har också tagits bort.
Skatt på kapital har minskat, vi har ju avskaffat arvsskatten, gåvoskatten och förmögenhetsskatten, och gjort det lite, lite förmånligare att vara egenföretagare via lättnader i utdelningen.
Den faktiska skatten på kapitalvinster och utdelningar har gått ned en del på grund av att fler numera sparar i ISK, en möjlighet som är ny under den här perioden.
Skatt på konsumtion har gått upp en del, mest miljöskatter.
BNP mäts i fasta priser, ja. Men det spelar ingen roll eftersom det är en kvot som räknas ut här, resultatet blir samma oavsett hur du deflaterar.
Så, totalt sett har skatterna som andel av BNP sänkts. Skatterna är ju kopplade till BNP indirekt kan man säga — dubblad produktion ger också _ungefär_ dubblade skatter.
Eller för att vara mer konkret (procentsiffrorna för år 2000 är från det årets budget och stämmer inte med min länk tidigare, tror det har med revideringar och sånt att göra, det viktiga är skillnaden över tid)
År 2000:
Totala skatter: 1 130 miljarder [54,6% av BNP]
… på arbete: 727 miljarder [35,2% av BNP]
… på kapital: 144 miljarder [7,0% av BNP]
… på konsumtion: 264 miljarder [12,8% av BNP]
Total BNP: 2 066 miljarder
År 2019:
Totala skatter: 2 148 miljarder [42,8% av BNP]
… på arbete: 1 260 miljarder [25,0% av BNP]
… på kapital: 274 miljarder [5,4% av BNP]
… på konsumtion: 596 miljarder [11,8% av BNP]
Total BNP: 5 021 miljarder
Det vill säga, skatterna har överlag sänkts sedan år 2000.
Men om BNP ökar så sjunker skattekvoten rent matematiskt men utan att beskattningen minskat. Det är ett rätt snårigt begrepp om man tittar på ingående delar som transfereringar, bidrag som beskattas, huruvida arbetsgivaravgift är en försäkring eller beskattning osv.
Om BNP ökar så ökar normalt sett skattebaserna också.
Titta på BNP från användningssidan som exempel.
BNP = konsumtion + investeringar + nettoexport.
De här ingående komponenterna beskattas. På olika sätt förvisso, men ändå.
Eller ännu tydligare om man tittar på BNP från produktionssidan som förädlingsvärde. De aktiviteter som utförs kan lätt kopplas till beskattning av olika slag.
I den här sammanställningen är arbetsgivaravgift en indirekt skatt och ingår på skattesidan som "skatt på arbete".
Och det är sant, om man har mestadels beskattade transfereringar (som i Sverige) så blir skattekvoten högre än i ett land som har obeskattade transfereringar, fastän resultatet blir samma nettopengar för den som tar emot transfereringen. Det trycker upp skattekvoten med någon procentenhet om man jämför med länder som "nettotransfererar" utan att det gör någon som helst skillnad för diskussionens skull.
Jo men det folk mest tänker på är inkomstskatt och där är vi nog bäst även om Danmark och Frankrike har en högre skattekvot. Men rätt bra land ändå för att besvara Unknowns första inlägg i denna tråd.
Ja, det är ju en sak vad folk tänker och vad som är rätt begrepp.
OECD brukar kolla specifikt på inkomstskatterna för vanliga löntagare, där man tittar på den så kallade "skattekilen" för vanliga löntagare som man kan läsa om i deras publikation "Taxing Wages".
För det enklaste exemplet, "Single person at 100% of average earnings, no child", ser det ut så här:
Belgien: 52,2%
Tyskland: 49,3%
Italien: 48,0%
Österrike: 47,9%
Frankrike: 46,7%
Ungern: 44,6%
Tjeckien: 43,9%
Slovenien: 43,6%
Sverige: 42,7%
Lettland: 42,7%
Finland: 41,9%
…
Danmark: 35,4%
Så nej, vi ligger inte sämst till vad gäller inkomstskatt heller. Belgarna brukar vinna den tävlingen.
@Joakim Persson
Tack för detaljerade och utförliga svar.
Beträffande inkomstskatt i relation till andra länder. Kan tycka det är svårt att jämföra rakt av, blir lätt missvisande då saker som transaktionskatter och liknande inte tas med.
Som anekdotiskt exempel; Personligen "drabbades" jag av höjda punktskatter som åt upp ca 90% av det berömda jobbskatteavdraget, när det begav sig. Nu är jag högst medveten om att min situation inte är representativ, men kan ändå inte låta bli att se problematiken med skatteväxlingar likt dessa. Risken att resurser som skulle kunna användas annorstädes låses upp i den byråkratiska apparten ser jag som överhängande. Men det är endast min subjektiva åsikt.
Absolut, den enskilda situationen är ju annorlunda. I mitt fall ökade min disponibla inkomst rätt ordentligt både när jobbskatteavdragen fasades in och när skiktgränserna knuffades upp / värnskatten avskaffades, utan att det käkades upp av högre skatter på annat. Så det är svårt att utgå från sig själv, utan bättre zooma ut och se totala effekten.
Verkar som du/vi sänkte minpension.se 🙂
Har fått 13,2 procent i snitt under de senaste 21 åren i PPM. Mestadels haft AP7 men vissa perioder även teknikfonder. Vad snittar ni andra på?
15,1%
13.1%
Det går ju att flytta sina tjänstepensioner från de stora drakarna (SPP, AMF etc) till t ex Nordnet eller Avanza. Då kan man, om man törs och vill, inte bara köpa fonder, utan även aktier, ETF-er, div certifikat (guld, olja, socker, bitcoin etc) och hävstångsprodukter. Men även om man nöjer sig med fonder, så slipper man helt depåavgift.
Jag har lekt litet med pensionen de senaste ca sex åren (allt gick inte att flytta), och har piskat OMX30 grundligt.
Maggans uttalande visar ju perfekt varför man ska ha så lite som möljligt i alla tårtbitarna du visar. Dom är låsta i ett system vars villkor avgörs av nyckfulla socialister. Privat flyttbart sparande är det enda rätta. Man vill alltid behålla möjligheten att ge en sosse fingret.
49 år, 1 450 000 summerat. Borde vara rätt normalt för åldern och yrket.
Tänka sig, jag som är pensionär i Portugal har 0 i tjänstepension + privat pension:-)
Varit IT konsult i 20 år och kan låta PRO ta över vid 63, men det kommer säkert någon vänsterregering stoppa 🤷♂️🧐😵👎