Sverige hade näst lägsta statsskuldökningen i EU och EES under coronakrisen

Sveriges statsskuld har än så länge den näst lägsta ökningen i förhållande till BNP inom EU och EES. Endast techjättelandet Irland hade en lägre ökning av statsskulden till tredje kvartalet 2020 jämfört med tredje kvartalet 2019.

Förändring statsskuld som procent av BNP inom EU och EES 2019Q3 – 2020Q3

Svensk statlig ekonomi har alltså än så länge klarat sig näst bäst i EU under coronakrisen jämfört med BNP, dvs storleken på landets ekonomi med en ökning på +3.2% av BNP. Det är bara Irland som är bättre, men Irlands ekonomi stärktes rent av av coronakrisen då de stora Internetjättarna bokför sina europeiska intäkter i landet.

Justerar man för att Irlands BNP steg med +3.4% och Sveriges ekonomi backade och BNP gick -2.8% så har i själva verket Sverige klarat sig med minsta statsskuldökningen i förhållande till tidigare BNP.

Sverige är också avgjort bäst i Norden, medan Norges statskuld ökade med +5.8%, Finlnd +6.8% och Danmarks med +8.2%. Eurostat hade inga siffror för Island. 

Sämst i EU/EES är Cypern med +23.0% i statsskuld, följt av Italien, Grekland, Storbritannien, Spanien och Frankrike, FIGSS.

Eurostat har inte siffrorna för fjärde kvartalet och helåret än. Om man istället jämför tredje kvartalet med första kvartalet är Sverige fortfarande näst bäst i EU/EES, men Irland och Norge byter plats.

Förändring statsskuld som procent av BNP inom EU och EES 2020Q1 – 2020Q3

Det vore intressant att titta på hur hård lockdown olika länder haft och hur skuldsättningen utvecklats. Ett av de allra hårdaste drabbade länderna är Storbritannien, med mycket högre sjukdomstal och dödsfall per capita än Sverige, kraftig nedgång i ekonomin och en statsskuldökning i den absoluta toppen. Uppenbarligen har inte stenhårda nedstängningar gynnat landet varken ur pandemihänseende eller ekonomiskt. Det pratas nu i Storbritannien om att lagstadga ett förbud för britter att lämna Nordkorea landet. 

Kritiker mot den svenska hanteringen av pandemin ska komma ihåg att en annan hantering inte hade existerat oberoende av andra faktorer – kanske hade kritikern istället blivit av med jobbet om hanteringen varit annorlunda? Man kan inte både äta kakan och ha den kvar. I övrigt ska man inte jämföra sig med andra om man inte vill bli bitter, för det finns alltid någon som är bättre.

Dock är ovanstående inget att vara glada över. Sverige ska nu betala för de övriga ländernas vanskötsel genom att finansiera EU:s återhämtningspaket med någonstans runt 150 miljarder kronor. Det finns alltså egentligen inget incitament till att sköta sig och vara ansvarfull, vi får betala för de andra ändå enligt tankefelet att svensk ekonomi är beroende av EU, trots att vi har negativt handelsnetto med EU. Våra största nettohandelspartners ligger alla utanför EU, nämligen Norge, Storbritannien och USA.