Genomgång likviditetesfonder – finns det penningmarknadsfonder utan företagspapper?

Den krympande svenska statsskulden och stigande börskurser har de senaste tio åren gjort att det inte längre går att investera i statspapper, då kapitalvolymen helt enkelt är för stor i förhållande till statsskulden. Istället har korträntefonderna tvingats köpa på sig företagspapper, vilket nu är vid vägs ände.Frågan blir då om det finns någon likviditetsfond som bara har statspapper? Genomgång av fonderna nedan.

Sitt inte instängd i spiltan, utan ut i hagen och vårsolen.

Till en början kan man fråga sig om varför det finns likviditetsfonder alls. Varför inte bara sätta pengarna på banken?

Varför finns fonderna? Svaret är att alla inte vill ligga investerade 100% på börsen, eller ens i långa obligationer, på grund av tidshorisont, riskprofil med mera. Detta gäller även pensionsförvaltarna, som behöver rätt mix i sin förvaltning.

Varför inte bara sätta pengarna på bankkontot? Svaret är inte den obefintliga räntan, utan att många förvaltningsformer främst inom pensionssystemet tvingar spararna att ha fonder. Dit hör t ex PPM, men också tjänstepensioner och en del lösningar för privat pensionssparande. Det går inte att sätta pengarna på bankkontot i dessa lösningar.

Den svenska statskulden blir allt mindre, både i faktiska pengar, som andel av BNP och i synnerhet i förhållande till börsens storlek. Detta har tvingat de tidigare genomtrygga likviditetsfonderna att köpa företagspapper.

Utan att ta några siffror, så säg att statsskulden minskat med 30%, och börsen stigit med 100%. Om statsskulden var 50% av hushållens fond- och aktiesparande tidigare, så är den nu 50*0.7/200=17.5%. Det som tidigare kunde riskbalanseras av statspapper till en tredjedel (50 av 150) kan inte längre det. Således måste man köpa företagsobligiationer. Siffrorna är ett hypotetiskt exempel.

I Norge runt skuldkrisen kunde Norge rent av blivit helt statsskuldfritt pga oljeinkomsterna, men valde att inte vara det just för att det skulle finnas statspapper till kapitalmarknaderna.

Resultatet har oavsett blivit att såväl långa obligationsfonder som korta räntefonder (likviditetsfonder) nu sitter med företagspapper, och då går det som det går. 

Så vad är då alternativet, när den tidigare topprankade, prisbelöna och hyllade Spiltan Räntefond Sverige visat sig vara ett pyramidspel, som bara fungerat i en starkt trendande marknad (eller har drabbats av förvaltare med en uppblåst självbild, som därmed inte gör som alla andra och fortstter ha handeln öppen). Vad är innehaven? Finns det likviditetsfonder med bara statspapper?

Spiltan Fonder har publicerat listor på de påstådda innehaven i sina räntefonder, men dessa är inte underskrivna av en extern revisor och innehåller en lång rad stavfel, så de har upprättats manuellt för hand och är inte utdrag ur ett IT-system. Således bidrar de inte till trovärdigheten. Jag må stava fel hela tiden (mest pga ett sk fjärilstangentbord på min senaste Macbook), men jag behöver inte bevisa att jag har 30 miljarder (?) i tillgångar i två fonder jag vägrar låta kunderna ta ut. Vad sägs om Bank Norwegien (SIC!) eller Volvo Tresary (SIC!) och att Sergel står som Sergel på en lista och som Sergel Inkasso på den andra. Då ska man förstås ignorera papper i massvarslens SAS och Scandic, Oscar Properties eller Retail & Brands som just satte huvuddelen av sina butiker i konkurs. Sedan finns det en hel del ytterligare bolag inom besöksnäringarna, som kryssningslinjen Hurtigruten, United Camping, Strömma Turism & Sjöfart, Cabonline osv. Riksbanken ska köpa företagsobligationer för 4 GSEK nästa vecka under ett anbudsförfarande på 30 minuter via telefon, givet att pappren har tillräcklig hög kreditvärdighet, vilket inte alla Spiltans har. I sammanhanget så lär det knappast rädda Spiltans kunder med sina 30 (?) GSEK och en del papper med för låg kreditvärdighet. Men just nu bestämmer Spiltan att kunderna inte får ta förlusterna pga Spiltans grandiosa självbild. Ser fram emot en innehavslista från Spiltan, signerad av revisor. Självrapportering imponerar inte i det här läget och duger inte när man sysslar med utplåning av varumärket.

Vilka svenska likviditetsfonder finns det? Vad har de för förvaltningsavgift och har de statspapper?

Kom ihåg att Spiltans exempel visar att det inte duger att välja en likviditetsfond, utan man måste ha flera, inklusive i PPM där man bara får ha fem olika fonder. Minimal riskspridning är antagligen minst tre olika fonder i de fall man tvingas ha fonder. Annars bör likvider framöver sitta på bankkontot istället.

Bloggen har gjort urvalet korta svenska räntefonder hos Avanza. Kontrollen av innehav avser endast de tio största innehaven enligt Avanza.

Listan är namn, utveckling i år och sedan förvaltningsavgift. Spiltan får inte vara med, då endast en idiot (eller other peoples money, som Avanzas fond-i-fond-fonder eller Lysa) kommer vilja ta i dem med tång och rimligtvis kommer Spiltan Fonders räntefonder att avslutas framöver. Om bolaget fortlever kan ett namnbyte vara på sin plats när askan lagt sig, kanske Dynggrepen Fonder med byline “Vi köper skiten ingen annan vill ha”?. Bara företag betyder även banker, ibland har jag godtyckligt skrivit ut bolån t ex vid säkerställda obligationer (som Swedish Covered Bond Corp) eller SBAB mfl.

AMF Räntefond Kort −0,46 % -0,11% – Knappt 20% av top-10 ligger i Kommuninvest

Swedbank Robur Räntefond Kort −0,18 % 0,12 % – Inga statliga eller kommunala räntepapper, bara bolånepapper

SEB Likviditetsfond SEK −0,27% 0,14 % – 12% kommuner

Handelsbanken Kortränta SEK (A1 SEK) −0,40 % 0,15 %

Öhman Kort Ränta A −0,34 % 0,20 % – 21% svenska statspapper

Simplicity Likviditet A −0,96 % 0,21 % – Bara företagspapper

Cliens Räntefond Kort −1,13 % 0,21 % – Bara företagspapper

Länsförsäkringar Kort räntefond −1,04 % 0,21 % – Bara företagspapper och bolån

Danske Invest Sverige Kort Ränta SA−1,70 % 0,23 % – Bara företagspapper och bolån

Lannebo Likviditetsfond −1,50 % 0,29 % – Bara företagspapper

SEB Korträntefond SEK – Lux utd −0,48 % 0,31 %  – Bara företagspapper och bolånepapper

CF Korträntefond A −0,47 % 0,39 % – 11% kommuner

Evli Euro Liquidity B SEK −1,93 % 0,39 % – Bara företag

Carnegie Likviditetsfond A −1,34 % 0,44 % – 2% Region Stockholm

Skandia Korträntefond −0,70 % 0,48 % – Bara företag

Skandia Kapitalmarknadsfond −0,10 % 0,56 % – 3% statspapper och 4% Kommuninvest

Enter Return A −3,57 % 0,79 % –  Bara företag

Det finns alltså inga rena likviditetsfonder med bara statspapper utifrån top-10 innehav. Det näst bästa är att även dra in kommuner, som i teorin inte kan gå i konkurs, om än inte i praktiken. Munies i USA har väl varit en skräckhistoria bitvis, men USA är inte Sverige (kända sista ord).

Av ovanstående blir rekommendationen att välja någon av de fonder som har en andel i statliga innehav, vilka kan anses vara säkra, så man åtminstone kan få likviditet och en mindre andel av pengarna tillbaka.

De tre likviditetsfonderna blir då Öhman Kort Ränta A, AMF Räntefond Kort och SEB Likviditetsfond SEK. Öhman och AMF stoppade inte ens sina fonder, även om SEB stoppade några av sina fonder, oklart om det var även likviditetsfonden. Ska man endast fokusera på statspapper är Öhman enda alternativet, men vi (iaf jag) har nu lärt oss att man inte ska välja bara en enda genomtrygg likviditetsfond.

Risken blir förstås att en rusning till Öhman tvingar Öhman att köpa företagsobligationer i brist på statsskuld, så kanske borde inte det här inlägget skrivits…