Sverige har mestadels inte resten av världens miljöproblem, och pålagor, skatter och förbud mot svenskar och svenska företag i Sverige kommer således inte heller lösa dessa. Så du kan i lugn och ro fortsätta använda vatten till ditt bad, äta ditt svenska kött, köpa din plastpåse eller köpa en julgran – det kommer inte bidra till vattenbrist i resten av världen, överanvändning av antibiotika, plast i Stilla havet eller avskogning och ökenutbredning.
![]() |
Bloggaren ute i den monokulturella plantageskogen nästgårds. Anmälan om avverkning är gjord och godkänd. |
I en globaliserad mediavärld, och i synnerhet med sociala medier så verkar det allt mer finnas en uppfattning om att de miljöproblem som man kan se i olika filmer, reportage eller reklam från välgörenhetsorganisationer, på något vis skulle gälla även i Sverige. Så är det inte. Sverige är ett rikt land, där vi har kunnat göra något åt de flesta av våra miljöproblem, och i övrigt har relativt sett gott om resurser.
Till en början kommer inte vattenbrist i fattiga U-länder minskas av att du snålar på de överflödet av kranvatten i Sverige. Eventuella svenska problem med vattenförsörjningen lokalt beror på att svenska kommuner inte investerat i VA i den takt som samhället har växt. Vatten har vi överflöd.
Det är bara en fråga om du har lust att betala för vattnet, undantaget när kommuner som inte byggt ut vattenförsörjningen till aktuell befolkningsnivå drabbas av torka ibland.
Det blir rent absurt när folk tror att de gör något för miljön när de snålar på vatten i Sverige. Det allra mesta vattnet vi har rinner vidare oanvänt, och extra absurt blir det om t ex göteborgare ska spara på vatten. Deras dricksvatten tas ur Göta Älv, och släpps ut igen i Göta Älv, fast längre ner. Det ser ut på motsvarande sätt mest överallt. Vattnet tas vid en punkt och släpps ut igen vid en annan. Hemma i byn tas vattnet ur Storån, och släpps sedan ut i Lygnern 200 m längre bort. Sedan dricks det vattnet igen av kungsbackaborna. Nu blir det iofs en avloppsledning till Skene, för att slippa hämta slammet med lastbil, vilket gör att avloppsvattnet istället hamnar i Viskan, och dricks upp av t ex folk i Veddige eller Varberg istället. Vattnet från min egen brunn släpps ut igen filtrerat cirka 100 m från där det togs upp och går inte heller magiskt förlorat.
Samma är det med “vattenåtgången vid kött- och mjölkproduktion”. Kossan får i sig sitt vatten sommartid genom att äta gräs, som växt tack vare regnvatten, alternativt får vatten ur en brunn bonden har. Sedan pissas det vattnet ut som urin på samma marker som det hämtades från från början. Kallas kretslopp.
![]() |
Swimmingpool på hotell i Tanzania. |
Och att antibiotikaresistens uppstår på grund av köttfabrikernas slentrianmässiga bruk av antibiotika är inte heller ett problem i Sverige, där antibiotikaanvändningen är bland de lägsta i världen. Så du kan gott äta ditt kött i godan ro, och kött är dessutom nödvändigt för hållbart jordbruk rekommenderar rent av IPCC själva.
Inte heller leder betesdjur i Sverige till någon ökenutbredning eller avskogning.
Det gör inte heller svensk skogsavverkning – vi avverkar mindre skog än vad som växer varje år. Så det är fritt fram att köpa en julgran, bygga ett hus i trä, torka dig i rumpan med toalettpapper eller köpa en tidning på papper. Eller en bok. Det blir ingen öken för det. Svenska kalhyggen är inte ett miljöproblem, utan leder snarare till tillfälligt ökad biologisk mångfald när den monokulturella plantagesskogen vi har i Sverige avverkas och alla arter får återetablera sig i några år.
Och plasten i världshaven kommer inte från Sverige heller.
I Sverige importerar vi rent av sopor för att använda i våra fjärrvärmeverk – Sverige minskar alltså soporna i resten av världen.
Väldigt lite plast, i princip ingen, hamnar i svensk natur. Den plast som finns i Västerhavet och på Bohusläns stränder kommer inte från Sverige, utan har förts till Sverige via strömmarna in och från Nordsjön, och den virvel som finns i Skagerack koncentrerar andra länders skräp till Bohuslän.
Således blir det inte mindre plast i havet i Sverige bara för att du inte köper en plastpåse. Och i synnerhet blir det inte mindre plast i Stilla Havet, där plasten kommer från länder som exempelvis Indonesien och Kina, som bara dumpar sina sopor rakt ner i havet eller i floder till att börja med.
Orsaken till miljöförstöring och resursbrist i andra länder kan primärt stavas fattigdom. Den löser vi inte genom att förbjuda plastpåsar i Sverige, eller sätta på ett snålspolande munstycke på kranen.
För övrigt får vi inte ens några pengar från eventuell godkänd miljöförstöring, t ex svensk gruvdrift, Sveriges minsta bransch, med sina 8 881 anställda. Svenska mineralskatten är antagligen den lägsta i världen, och med utländsk arbetskraft hamnar i princip noll kronor av eventuella utländska gruvor i Sverige, medan gruvbolagen får gratis infrastruktur, för ut vinsterna ur landet, och sedan försätter det lokala bolaget i konkurs innan man behöver ta saneringskostnaderna. Stat och kommun får betala, och det blir inga skatteintäkter när en ändlig resurs förbrukas. Vi har det alltså inte som i råvaruproducerande fattiga länder, där gruvorna faktiskt kan ge skatteinkomster (om än tillfälligt) och lokala låglönejobb.
Så vad är då lösningen på miljöproblemen i fattiga länder? Antagligen att göra dem mindre fattiga, genom utbildning, investeringar, jobb och förstås kvinnans frigörelse. Och genom att vi reser till dem som turister, och handlar med dem, så att deras välstånd kan öka.
Oavsett så löser sig inte deras miljöproblem i Sverige.
Relaterat så är CO2-drivna klimatförändringar globala och bryr sig inte om nationsgränser. Det är billigare, snabbare och effektivare att minska CO2-utsläppen i andra länder än i Sverige, där vi redan gjort oerhört mycket. Om man verkligen bryr sig om klimatet kommer svenska klimatpengar bäst till användning utanför landets gränser.
Däremot finns det diverse intressegrupper som behöver få in sin deg (t ex politiker som vill bli omvalda), och mer än gärna talar vitt och brett om miljöproblem någon annanstans i världen och låtsas att samma problem gäller i Sverige.
Du är hjärtligt välkommen att snåla med kranvattnet eller inte köpa plastpåsar, om det får dig att må bra. Antagligen är det rätt billig terapi för många, så mår du bra av det är det bara att gratulera. Nu ska jag vaccinera mig mot influensa, så stoppar jag med samma resonemang säkert malarian i Afrika.
67 kommentarer
Ja, jag blir också alltid förbryllar när det skrivs att det går åt si och så mycket vatten för köttproduktion, det är ju som om någon försöker förvilla oss att det vattnet är förlorat för alltid?
Problemet uppkommer när man använder grundvatten till djurhållning och tillför inget vatten tillbaka till systemet. Varken kor eller människor förbrukar vattnet vi får i oss, det kommer ut precis lika mycket. Det som förloras regionalt är det vi perspirerar som kan försvinna med vinden.
@Tim,
Det mesta av grundvattnet globalt går till frukt och grönsaker.
Samma med bekämpningsmedel.
Frukt står för hälften av bekämpningsmedel och cirka 10% av energi och näringsintaget.
Vattnet från djurhållning släpps ut där djuren är (pissar). Tar man vattnet lokalt är det således inget problem.
Ska vi hårddra det så..
Vatten som används till bevattning inom lantbruk återgår inte lokalt – det evaporerar och blir till regn någonstans. Annars bevattnar man fel (det gäller även gräsmattan). Det samma lär gälla urin under betesperioden de flesta somrar har trots allt en negativ vattenbalans. Fast vi pratar försumbara mängder i det stora hela.
https://www.svensktkott.se/om-kott/miljo-och-klimat/myten-om-notkottets-vattenforbrukning/
Däremot är eutrofieringen av våra vatten ett problem direkt relaterad till vår vattenförbrukning och husdjursproduktion. Vattnet som vi lånar har vi ju gärna "berikat", vilket påverkar vår närmiljö såväl som i förlängningen mer globalt. Äter du kött på en restaurang/storkök är övervägande sannolikheten dessutom att det är importerat.
Världen är komplex, biologiska processar likaså. Urin från betesdjur ger tex upphov till punktbelastning, skapar torrdeposition (avgång av kväve som sedan fastnar i något träd, buske eller byggnad) eller i vissa fall lustgasavgång (om det är blött). Å andra sidan är utlakningen från betesmarker låg, om vi inte pratar om åkerbete som kan ge påtaglig utlakning när den bryts.
Jag kan hålla med om att budskapen som säljs är alldeles för förenklade. Min fleecetröja lär tex vara ett större mikroplastproblem än min plastpåse från ICA.. men om alla försöker tänka lite resurshushållande kan det nästan inte bli fel – "behöver jag verkligen denna pryl", "kan jag minska min förbrukning". Om kommunen slipper bygga ut sitt VA system betyder det kanske i förlängningen minskad resursanvändning och kapitalbindning, jag kan få lägre skatt, kan öka sparandet och därmed öka produktiviteten. (Eller jag använder pengarna på en pryl från något asiatiskt land som orsaker utledning av en massa mikroplaster samtidigt som kommunens underdimensionerade VA system innebär breddning från reningsverk och ökad utledning av obehandlad avloppsvatten).
Plast är ett oroligt effektivt material.
Utnyttja plast till FLER saker, och använd det ekonomiska utrymmet det skapar till att hjälpa andra länder med miljöarbete. Eller med att äta mat.
Fast ju ja, folk är ju bara intresserade av identitet, inte av att faktiskt göra något åt miljön eller andras fattigdom. Glömde. Ett annat alternativ är då att använda vår privilegierade ställning till att flasha med tandborstar i trä.
Plast är ett material som brukats nåt kopiöst i decennier och först nu börjar vi se de globala konsekvenserna av det. Användningen av plast, globalt, bör faktiskt minska, eller i vart fall hårdare regleras, på grund av att det inte hamnar i tillräckligt hög grad i återvinningsystemet utan snarare hamnar i ekosystemet. Gräv i myllan och du hittar plast, plast i maten vi äter och ölet vi dricker, plast i stora virvlar i havet, plast i våra kläder mot våra kroppar och inte minst plast i naturen. Det är ett bra material i rätt sammanhang, men ett katastrofalt material om det används bara för att det är billigt. Används det fel så har materialet dålig hållbarhet och är svårt att reparera, och bidrar då således bara till skräpberget.
Tandborstar av trä är f.ö. genialt, kan rekommenderas. Precis som köksredskap av trä är det ett enkelt sätt att minska användningen, och exponeringen av plast.
Men var det inte i nyheterna nyss att den mesta plasten kom från fiskeredskap och även asien där man av tradition använt t.ex. bananblad odyl som emballage innan plastens intåg och den kultur som följde av det gör att plastpåsar ofta kastas på gatan pss som de tidigare förpackningsmaterielen.
Man kan ju dock hävda att det kan finnas ett signalvärde i att hitta lösningar på miljöproblem, såväl som affärsmöjligheter.
@Mudden, att använda trä istället för plast som material är ypperligt – om du skiter i hur andra människor har det och bara bryr dig om dig själv och dina nära.
Det är egentligen så trivialt att det blir svårt att veta hur man ska förklara det för någon som matats med märkliga informationsvinklar hela livet. Vi kan prova detta som extrem förenkling: antingen kan du använda en fin tandborste i trä, eller så kan du använda en ful tandborste i plast och ge 50 stycken åt några stackare som inte har något att borsta tänderna med. Antingen har din familj trevliga tandborstar, eller så får 10 familjer behålla tänderna.
Det är ju liksom ekonomins ABC. Du har helt rätt att vi i Sverige har råd att använda dyra, trevliga, naturligt nedbrytbara material. Eller så gör vi något annat för pengarna. Så funkar ekonomi.
Den nykterheten kräver dock även en del självransakan. Ser man saker för hur de faktiskt är, så behöver man också kunna acceptera att man inte alltid tar det "goda" valet. För det gör ingen. Jag menar alltså inte att det är några konstigheter att vi väljer dyra lösningar, det konstiga blir när man försöker måla upp sitt slösande av resurser som något snällt mot omvärlden. Det är direkt dårskap.
Angående att plast inte gör sig bra i naturen och att det därför vore trevligt om vi minskade på det, sure! Men jag tror de som inte har något att borsta tänderna med skulle göra en annan prioritering, speciellt som det huvudsakliga argumentet inte brukar vara plasten i sig utan att folk skiter i att ta hand om den.
Summa summarum, det är verkligen inget godhjärtat bakom att lägga ned plast i Sverige. Vi gör det för att vi har råd med lyxigare material.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
@Linus Jönsson.
Jag pratar om plast som ett problem i vårat globala ekosystem och inget annat. Vad du svamlar om beträffande ekonomi kan inte anses vara relevant i sammanhanget.
Kan som sagt rekommendera att använda en tandborste i trä. Det är ett enkelt sätt att minska plastanvändningen.
@gbdcrvx
Vet ej, följer inte nyheterna. Lite anekdotiskt kan jag däremot redogöra om ett besök i naturreservatet Tjurpannan i den västkustska skärgården för inte länge sedan, där vi kunde notera att stora mängder plast, inte minst från fiskeredskap, förfulade naturen.
Så visst är nog fiskeredskap som driver runt i havet en numera stort och globalt problem för oss människor att hantera, bland alla andra miljoner ton plast som hamnar i havet varje år. Problemet med plast är att det inte försvinner, utan snarare fragmenteras till mindre och mindre bitar, så till den milda grad att t.ex. fisk börjar få plastfragment i hjärnan.
Varför inte bara fortsätta använda bananbladen som emballage? Gissningsvis har det fungerat alldeles perfekt i tusentals år. Att byta ut bananbladen mot plast är en lösning på ett icke-problem som snarare skapat ett problem som i sin tur måste lösas. En rotfelsanalys av det hela hade ju visat att plasten inte borde införas överhuvudtaget.
"Jag pratar om plast som ett problem i vårat globala ekosystem och inget annat. Vad du svamlar om beträffande ekonomi kan inte anses vara relevant i sammanhanget."
Andra människors överlevnad kanske är irrelevant för personer som dig, som bara bryr sig om sig själva, inte om mänskligheten i stort. Det gäller dock inte oss alla. Jag var försiktig nog med acceptans kring dina val och åsikter istället för att kritisera din egoism (alternativt barnsliga inkompetens), men tillbaka får man att det är "svamel". Vissa blev bara vuxna till storlek, antar jag.
Varför man inte använder bananblad längre? Antagligen av samma anledning som vi inte använder 386-processorer, järnskodda träspadar och stenyxor, plastemballaget är helt enkelt bättre. Problemet ligger inte i plasten i sig utan att den inte tas om hand. (Sen är det ju inte svårt att tänka sig att om all plast skulle ersättas av bananblad så skulle antagligen stora arealer gå åt till bananplantager.)
@jöns
Som sagt, jag pratar om plast och hur om det hanteras felaktigt ger problem i det ekosystem vi alla är beroende av, och hur överanvändningen globalt genom decennier nu gett oss oerhört stora bekymmer och att vi därför bör minska användningen av plast. Har du lust att föra andra diskussioner om exempelvis ekonomi eller tandhygien så får du göra det i de sammanhang de diskussionerna är på tal. Bara för att jag inte är intresserad av ditt svammel så behöver du inte komma med personangrepp och tillskriva mig negativa egenskaper, sådant trolleri har jag inget intresse av. Adjö.
@gbdcrvx På vilket sätt är det bättre? Håller bananen längre? Är det värt problemet som uppstår, även om det inte är emballagets fel så blir det ju ändå ett problem om det gång på gång hanteras felaktigt. Bättre emballage är ju då det som faktiskt kan brytas ner eftersom människans beteende verkar vara svårt att ändra på, även om det får konsekvensen att bananen håller något kortare, och i sammanhanget är det väl snarare överkonsumtionen av bananer som lett oss till detta problemet?
Har länge letat efter en eltantborste i trä men inte hittat någon.
@Mudden om sådana som du skulle omyndighetsförklara er själva skulle vi ha väldigt, väldigt mycket större möjligheter att göra något åt miljön. Jag lägger fram detta så ett barn skulle förstå, ändå är det liksom inte nära att poletten trillar ned.
Vad sägs om detta. Jag lägger en plastförpackning i returkärlet för plast. Plasten skickas med båt till Indien för att sorteras. I Indien orkar man inte sortera utan kastar min plastförpackning i en flod
varför vi eldar upp nästan all plast
Aha, så problemet i den här historien är att du använde en plastförpackning. Spännande.
Vill se dig handla och förvara mat utan plast Linus ( därtill ej heller i produktion samt transport ). Lycka till, hoppas du snabbt vänjer dig vid smaken av ruttnande grönsaker..
Tror du andats in för mycket flour.
Troligen mycket bättre att du lägger plasten i de vanliga soporna så ger det el och värme i våra sopeldade kraftvärmeverk.
Angående plast så stötte jag på en ny nivå an dumhet i helgen, takeawaykaffe med papperslock.
Jag är inte industridesigner med till och med jag fattar att icke-elastiskt papper mot papper inte blir supertätt direkt.
Det finns folk som köper tygpåsar av bomull som tror att de då gör något bra för miljön, trots att plastkassar är hundratals gånger mer miljövänliga.
https://svenska.yle.fi/artikel/2019/04/04/plastkassen-papperskassen-tygkassen-eller-ekobomullskassen-vilken-kasse-ar-mest
Om den bara är hundra gånger sämre så är det ju inget problem, den används ju lätt hundra gånger. Har själv en tygpåse som hängt med i över 10år men den används ju inte dagligen.. Och så problemet med vad man ska slänga skräp i, att köpa plastpåsar till det för att man använder tygpåse att bära hem grejer i känns ju sådär.. Men det är svårt att få folk att förstå att man bör göra en lite mer grundläggande analys och att det inte alltid är det uppenbara som är bäst för miljön.
Allt beror på hur man räknar:
En tygkasse i ekologisk bomull behövde frakta hem matvaror fler än 20 000 gånger för att vinna över en vanlig plastpåse. Det innebär att du måste använda den fem gånger i veckan i 77 år. En tygkasse i konventionell bomull behövde användas 7 100 gånger.
https://www.radron.se/artiklar/hur-hallbar-ar-tygkassen/
Man kan ju se det ur en ekonomisk synvinkel också.om man som jag handlar i princip varje dag, så blir en plastkasse runt en tusenlapp per år. Iofs köper jag istället soppåsar på rulle som är betydligt billigare för avfallet. När jag handlar tar jag med mig en plastkasse av ikeatyp, tror den kostade en tia,den har varit med i många år. Jag gör roligare saker för den där tusenlappen. Många bäckar små…
Ja, för min del så är det ju mest för min egen skull. Jag ogillar att slänga saker som är hela/fungerande och då är det bättre att minska antalet påsar än att dumpa överskottet i återvinning. Annars har det ju gått lite till överdrift, det var nog mer lagom när handeln var överens om att fråga om man ville ha en påse och inte bara slentrian lämna ut en ny till varje köp.
Man kan ju använda en plastkasse många gånger för att bära varor i, och när den är utsliten använder man den som soppåse. Ojämförligt mycket miljövänligare än vilken bomullspåse som helst.
Som miljömedveten köpte ICA MAXIs miljökasse i plast, typ outslitlig armerad IKEA-plastbag, fast det står ICA MAXI på den. Tror den kostade 15kr eller nåt. Och i stället för att använda bärkassar i plast till soppåsar köper jag nu i stället soppåsar i plast. Soppåsarna i plast bär jag hem i min miljökasse. Det känns verkligen bra att göra något för miljön.
Vår sopförbränningsteknik och vår återvinningsteknik (Nåja, att sortera färgade och ofärgade flaskor är lite tramsigt, det kan fotosensorer lösa) är rätt långt framme. Tänk om vi kunde sälja in detta till t.ex. Indien och Kina. I alla fall hjälpa dem med att komma igång med sin egen utveckling. Då hade dumpandet av plast i haven kunnat reduceras många gånger om, luften i städerna bli bättre, resurserna tas tillvara och världen hade blivit lite trevligare.
Förenklat, men ändå!
Nä, istället sätter vi skatt på plastpåsar eller förbjuda sugrör och topz.
Nu ska vi se…
"Då hade dumpandet av plast i haven kunnat reduceras många gånger om".
Vad betyder det?
Att vi vid upprepade tillfällen kan reducera dumpandet, eller att vi får flerfaldigt negativ dumpning mot idag??
Ursäkta! "Då hade dumpandet av plast i haven kunnat reduceras"
I norra Indien, Himachal Pradesh, får byarna statligt bidrag till tex solpaneler om de löser sitt sopproblem, dvs inte kastar det runt omkring sig.
Den statligt godkända lösningen är att elda upp soporna i burar placerade över vattendrag, så askan hamnar i vattnet, sedan i den större floden och förhoppningsvis i Pakistan. Eller i alla fall ett par mil bort.
Historier från andra resenärer talar om att det är ungefär samma i resten av landet, eller om man så vill stora delar av underutvecklade Asien/Afrika.
Ganska fånigt att tro att om bara 10 miljoner svenskar halverar sitt bruk av plastpåsar löses miljöproblemen.
LInus: Den beskrivna indiska metoden att hantera sopor ger upphov till extrem produktion och spridning av dioxiner lokalt.
Japp. Det är inte alls en bra lösning. Jag försökte påvisa hur man med enkla medel kan skapa bättre förutsättningar för världens klimat genom att utbilda invånare i fattiga länder och investera i korrekt avfallshantering. Där borde vi lägga pengar och tankekraft. Inte på flygskam, miljöskatt på plastpåsar eller löpsedlar om vilken väderlek som råder minut för minut på en känd miljöaktovists seglats över Atlanten.
Antag att vi har en årsnederbörd på 1000 mm (lite högt för Sverige som helhet). Antag att man man har en 500 kvm stor gräsmatta på villatomten då förbrukar gräsmattan en halv miljon liter vatten per år. Då kommer frågan om det inte då slösaktigt att ha en så stor gräsmatta med tanke hur mycket vatten som gräsmattan förbrukar?
Där ligger ett problem vid rapportering, siffror nämns utan relatera det till vattentillgång på den aktuells platsen.
Anta att man ersätter gräset med konstgräs av plast. Då behöver det inte regna en enda millimeter. Hur mycket vatten man sparar…
Och varthän exkakt tar vattnet vägen då gräsmattan förbrukar vatten ?
Anders & Livs Farfar
Jag har inga invändningar mot era invändningar. Men när diverse organisationer m.m resonerar på det sätt jag gjorde köper vår journalistkår resonemanget rakt av och vidarebefordrar budskapet rakt av utan invändningar eller kritiska frågor.
Det är Miljöpartister i ett "nötskal" de tror att de ska kunna släcka elden genom att stå med blomsprutan och spruta (äta mindre kött i Sverige/Höja flygskatten, höja skatten på bensin osv.)
när det som behövs är att rikta en stor vattenslang mot elden (tvinga det största källorna till koldioxidutsläpp att avveckla tex sin kolkraft, tänker närmast på Kina).
Ibland brukar jag tänka i liknande banor – tänk om regeringen imorgon skulle sänka bensin och diesel-skatten till 0 – vad skulle hända i vårt samhälle?
Staten får 20-25 miljarder mindre men säkerligen få igen många miljarder i andra skatter.
Tänk vilken stimulans det skulle bli för ekonomin – priset på bensin och diesel sjunker till 6-7 kr/liter. Mycket blir billigare för gemene man osv osv.
Frågan är hur mycket hur mycket mer bil vi skulle köra? Personligen tror jag inte det skulle bli så mycket mer då många inte kör bil för att det är skoj.
Man skulle ju samtidigt kunna avskaffa reseavdraget för att få tillbaka lite av skatten.
Om alla konsumerat som vi gör i sverige hade vi (männskligheten) behövt 4 jordklot. Om alla hade haft lika mycket jordklot som vi i sverige har hade vi haft ungefär 5 jordklot.
Sverige är alltså på en sustainable nivå om man frågar WWF.
Man kan kolla footprintnetwork.org/ eller http://www.wwf.se/klimat/ekologiska-fotavtryck/sa-beraknar-man/
Sen kan jag också rekommendera energimyndighetens statistikdatabas där man kan se att svensk energikonsumption bara växt med 20 % sen slutet av 1970 talet. Jag länkar till 2015 års raport, eftersom den har tema jämstäldhet. Då kan den uppmärksamme läsaren dessutom få läsa om hur svensk energipolitik ska påverka samhället i en mer jämlik riktning. energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?resourceId=104803
Nästa år kommer det krävas 5.5 jordklot om alla skulle konsumera som svenskar. För tio år sedan skulle det krävas 3 jordklot. Någonstans har vi hoppat över steget att vi ska dela lika på alla resurser utan att ha någon form av kontroll på hur stor gruppen som ska dela blir.
Summeringen blir att jag håller med dig och att sverige redan är en förebild. Det är också en illustration av hur konstigt det kan bli att diskutera bärkraftighet och miljö utan att prata om överbefolkning.
angående microplaster// när vi tvättar "miljövänliga" fleece och polyesterkläder så är det tyst från miljörörelsen eller?
Tänk fuskpäls eller äkta räv ock mink. Vilken är bäst för miljön eller beror det på klimatet?
Räv är ju miljöbra, men särskilt vargpäls… förövrigt så blir det nog en väldig massa mikroplast av alla bildäck…överallt.
Wilderängs text är synnerligen bestickande och det är inte alls svårt att instämma i formuleringarna. Och dessutom så pekar texten på en mycket angelägen sanning som består i cit:…-"Orsaken till miljöförstöring och resursbrist i andra länder kan primärt stavas fattigdom." … Detta då inte varande någon nyhet men kan däremot behöva upprepas om igen och omigen … Och lösningen på denna konstaterade fattigdom finns också den explicit formulerad i bloggtexten … Dock naturligtvis i medvetande om att där finns ett antal uppfattningar om vilka vägar att gå för att nå dithän!
Samt och slutligen då att Sverige kan inte lösa Världens alla problem … Men som ett av Världens rikaste och mest utvecklade länder kan vi föregå med gott exempel för att i alla fall slippa dras med epitetet hycklare … även om detta skulle medföra något sänkt konsumtionsnivå av varor och tjänster vilkas omedelbara nytta ibland kan ifrågasättas.
Sammanfattningsvis en av Wilderängs bättre texter!
Det där med att Sverige "föregår med gott exempel". Har jag aldrig sett i verkligheten annat än genom att svenska exportprodukter och teknologi spridits över världen. Har du ? På området avfall och energi är vad jag vet är nästan all teknologi som byggs i Sverige numera importerad.
Livs Farfar: Och….? … På fullt allvar frågar jag vad du eventuellt vill ha sagt med detta.
"Så vad är då lösningen på miljöproblemen i fattiga länder? Antagligen att göra dem mindre fattiga, genom utbildning, investeringar, jobb och förstås kvinnans frigörelse. Och genom att vi reser till dem som turister, och handlar med dem, så att deras välstånd kan öka."
Det bästa är att göra som andra länder som har blivit rika, dvs tillämpa kapitalism. Stärk skyddet för privat äganderätt, avreglera, sänk skatter, minska tullar mm.
Det var så Sverige blev rikt, genom marknadsliberala reformer som genomfördes på 1800-talet.
Skatt är Stöld: Jag är, som du kanske förstår, av något annorlunda uppfattning i frågan om bakgrunden till Sveriges rikedom. I och för sig var väl egentligen 1864 års Näringsfrihetsförordning, som en fortsättning av öppnande för landsköp och borttagande av skråtvång, inte av någon större praktisk betydelse eftersom den expanison och utvecklande av industri skedde i städerna och på de orter som allaredan sedan tidigare hade bruksprivilegier och att notera att huvuddelen av det kapital som investerades var utländskt och i de flesta fall större svenskt kapital erfordrades så var detta statligt. Det senare tydligt exemplifierat med öppnandet av malmfälten i Norrbotten där staten finansierade halva aktiekapitalet samman med Grängesbergsbolaget som hade starka engelska kapitalintressen och byggandet av Malmbanan Luleå-Narvik som färdigställdes med statligt kapital. Sverige var med andra ord långt in på 1900-talet ett fattigt jordbruksland i utkanten av Europa.
"Sveriges Rikedom" är egentligen ur sådan synvinkel ett långt nyare fenomen än vad först kan synas…
Inte förrän på 1930-talet kan de första tecknen på ett rikare land skönjas och detta hade sannolikt ej kunnat ske utan 8-timmars arbetsdag, fri fackföreningsrätt, Allmän rösträtt och slutligen Saltsjöbadsavtalet.
ERGO: Sveriges framväxt som ett rikt och välmående land är ett resultat av Socialdemokratiskt regeringsinnehav, starka fackföreningar och samsyn med Näringslivet i ett antal under decennier för landet väsentliga frågor … och inte minst genom en Samlingsregering som till vad pris vara månde lyckades hålla Sverige utanför 2a Världskriget.
"Sveriges framväxt som ett rikt och välmående land är ett resultat av Socialdemokratiskt regeringsinnehav"
Svensk BNP/capita (PPP) ökade kraftigt på 1800-talets andra hälft. Det långt innan vi hade haft en socialdemokratisk statsminister. Och nej, det var inte bara de rika som fick det bättre. Medellivslängden t.ex ökade 15-20 år mellan 1860 och 1920. Det var i det goda företagsklimatet som snilleindustrierna kom till och vi fick företag som Nobel (1864), Ericsson (1876), Separator (1878), ASEA (1883), Bacho (1889), AGA (1904), SKF (1907) och Electrolux (1919).
För att få perspektiv, skattetrycket i slutet av 1800-talet var lite drygt 5% av BNP.
Skatt är Stöld: Tack för replik. Inga av Dina nämnda argument ändrar min allmänna uppfattning. Vid föregående sekelskifte var 60% av landets befolkning verksamma inom jorbruket samt under 1930-talet 40% och då huvudsakligen på mindre hemman vilka under resterande 1900-talet inte utvecklades utan var i behiv av statsbidrag, vilkas storlek för övrigt var en stående punkt på riksdagens ärendelista under flera decennier, intill dess att under 1960-talet strukturomvandlingen medförde att de flesta av dessa småjordbruk kom att koncentreras i större bärkraftiga enheter. Med andra ord att Sverige ännu in på 1930-talet var ett relativt fattigt jordbrukssamhälle i Europas utkant.
Ingen av de av dig nämnda industrierna, vilka förvisso varit framgångsrika, ändrar den bilden.
Den av dig nämnda medellivslängden räknat från födsel ökade på sätt som Du anger men bör hållas i minnet att detta till följd av kraftig minskad spädbarnsdöd och att samtidigt återstående medellivslängd från 50 respektive 65 års ålder inte alls ökade i samma omfattning.
Slutligen att skattetrycket i landet var cirka 5% berodde helt och hållet på frånvaron av offentliga utgifter … d.v.s. frånvaron av ett offentligfinansierat Välfärdssystem som vanligtvis inräknas som ett av de viktigare kriterierna när det gäller att definiera vad som är ett "Rikt Land".
Med andra ord: Jag kvarstår i min ursprungliga uppfattning.
"Välfärdssystem som vanligtvis inräknas som ett av de viktigare kriterierna när det gäller att definiera vad som är ett "Rikt Land".
Om man definerar socialistiska system som "Rikt Land", så kan man komma fram till vad som helst. Minskad barnadödlighet var så klart en starkt bidragande orsak till den högre medellivslängden, men det fanns många länder som inte hade den ökningen vi hade under samma tid.
De marknadsliberaliseringar som genomfördes under 1800-talet var det som gav upphov till den välståndsökning som kom därefter. Företag som t.ex Ericsson ger mat på bordet åt svenskar än idag.
Att starka fackföreningar behövs för att ge välstånd stämmer inte. Finns många länder som nått en hög ekonomisk utveckling med svaga fackföreningar. Anslutningsgraden i USA var några få procent fram till 1930, men ändå fick arbetarna ständigt bättre löner.
Skatt är Stöld: Åter tack för replik. Det är naturligtvis inte ett helt okänt faktum att vi har olika syn på om ett "Rikt Land" där detta innefattar någon form av offentligfinansierade välfärdssystem skall definieras som ett socialistiskt system eller inte. Eftersom en sådan definition sannolikt blir avhängig av allmänt övergripande Världsbild kan väl måhända konstateras att inför sådana grundläggande skillnader i åskådning kan vi komma dragande med hur många statistiska uppgifter som helst som stöder respektive motsäger varandras ståndpunkter. Vi är däför överens om att vi är i olika åsikt rörande ett antal fundamentala faktorer. Detta till trots mvh
Nu är det ingen större idé att kommunicera på denna sida ty efter några dagar är ju ämnet bortglömt och det blir nya inlägg som ska kommenteras, inte en ständig uppföljning vilket verkligen vore mer intressant men det är som det är.
Chiefhar tidigare vurmat för en offetlig förvaltning parat med "bidrag efter inkomst", t.ex vad gäller pension, i övrigt är det "socialbidrag" och skamligt. Nu är det emellertid så att problemen är vidare än så, du får ju problem på många områden om du importerar in människor som direkt kan ta del av sjukvården eller trygghetssystemen (ävemn om det är enbart grundläggade nära fattigvårdsnorm), och sen vet iaf jag många som flyr riket när de konstaterar att de gör ett minus vs vad de skulle/kommer att göra i andra länder. Kommuner och landsting är inte alls tuffa mot riskpolitiken på det sätt som krävs, och rikspolitiken kommer också att lägga alltfler pålagor på individen men tala om att vi alla är ett kollektiv. Svenskens styrka är just att vi kan vara ett bondkollektiv i sinnet men man måste minnas hur bonden, den religöse, gör, också. Hur agerar han defacto? Man kan tala om civilsamhälle och allt möjligt men det är inte så mkt med det annat än på de områden man har fabless för. Svensken har vidare blivit alltmer en amerikansk sydlänning i sin natur, mycket tack vare hur saker avkastar och då inte bara monetärt.
"Sveriges framväxt som ett rikt och välmående land är ett resultat av Socialdemokratiskt regeringsinnehav, starka fackföreningar och samsyn med Näringslivet i ett antal under decennier för landet väsentliga frågor"
Helt logisk konklusion. Det finns ju inga exempel på länder som inte hade Socialdemokratiskt regeringsinnehav och starka fackföreningar som blev rika och välmående under exakt samma period /ironi. I princip alla länder som som hängde med i den moderna industrialiseringen och hade någorlunda marknadsekonomi upplevde ekonomiska uppgångar. Att socialdemokraternas uppblåsta offentliga sektor sedan höll på att slarva bort det hela är en annan fråga. Det finns inga statistiskt sammanhang mellan svensk regeringsmakt och BNP att hitta.
Det finns i övrigt inget motsatsförhållande mellan marknadsekonomi och välfärdssamhälle. Tittar man på diverse definitioner av socialism kan nuvarande USA mycket väl tolkas som mer socialistiskt än Sverige (säg det bara inte till amerikanerna..)
Fet och Fluffig: Tack för replik där jag kan instämma i ditt inledande konstaterande att replikskiftena i en viss specifik tråd snabbt tenderar att drunkna i flödet av nytillkommande blogginlägg och därmed trådar.
Därfirån till vad jag tror är en missuppfattning från din sida av vad jag tidigare skrivit angående pensionsdebatten som jag tolkar den i media. Jag har alltså på intet sätt framfört att försörjningsstöd/socialbidrag på något sätt skulle vara skamligt … däremot har jag framfört åsikten, som delas av exempelvis EU, att Garantipension/ÄFS inte är pension i ordets bemärkelse utan just rätt och slätt nämnda försörjningsstöd/socialbidrag och att jag då finner den debatt vulgär som blandar in dessa som argument i diskussionen om pensionernas storlek, d.v.s. de i ordets egentliga bemärkelse pensioner till vilka vederbörande betalat in avgifter och premier under yrkesverksam tid. Mycket finns i just det senare avseendet att diskutera men GP/ÄFS har inte i den diskussionen att göra. För att kort sammanfatta min tolkning av riksdagsbeslutet våren 1994 rörande omläggning av pensionssystemet så tolkar jag lagstiftarens intentioner den gången som ett utfasande av GP paralellt med utfasande av kvardröjande ATP för de åldersklasser som är aktuella. Av någon anledning har enligt min mening det politiska etablissemanget inte orkat ta den frågan vidare.
Med andra ord jag har inte kallat någonting för skamligt men anser däremot att begreppet Pension i mångt och mycket använts som argument i fel sammanhang.
Samt och slutligen att jag finner dina avslutande rader fyndiga och inte så lite motsvarande hur verkligheten kan uppfattas.
mvh
Kurt: Tack för replik! Jag nöjer mig med att vi synes vara överens om vad som är att betrakta som en helt logisk konklusion. Detta då utan att föra vidare i resonemang om vad som kan tänkas vara resultat av korrelation resp. kausalitet. mvh
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Väl rutet.
De flesta här inne är nog med dig, men..
En som du borde väl kunna sprida dylika alster på någon plats där det gör nytta?
Föroreningar är ett stort problem i Sverige. Forskare börjar nu förstå vidden av de problem som drabbar vår befolkning. Även om antalet drabbade kanske är lägre än i många andra länder så är lidandet och kostnaden ett stort problem. Föroreningar orsakar cancer, lungsjukdomar, hjärt kärlsjukdomar, stroke, diabetes, demens, fosterskador etc. Vi bör göra allt mycket vi kan för att bli av med dem.
https://www.svt.se/nyheter/danska-bonder-kan-sprida-antibiotikaresistens
Undra varför?
Delar andemeningen i inlägget. Finns ingen anledning att vi ska självspäka oss här i Sverige och svälta ut oss själva med hiskeliga skatter och pålagor ett redan skattetyngt samhälle. Som för övrigt redan måste ses som något av de mest rena och miljövänliga länderna i världen.
Sen tycker inte jag att vi inte ska göra något. Vi kan bli bättre på mycket. Men det mesta kan ske genom helt vanlig teknikutveckling och teknikskiften. Gamla material och metoder ersätts med nya, allt eftersom utvecklingen går framåt. Har man en bränsleslukande bil, så är nästa bil man köper troligen en mindre törstig bil, eftersom tillverkarna effektiviserat motorerna.
Däremot tycker jag nog att man ska vara sparsam om vattnet i kranen. Inte på grund av miljön eller vattenbristen i Afrika. Utan för att det mesta vatten vi får i kranen är "tillverkat", dvs renat och behandlat i ett vattenverk. Även om det finns obegränsad mängd vatten i Göta älv, så behöver vattnet renas och behandlas, vilket kostar pengar och resurser, mer än vad vi betalar på VA-taxan. Synd att hälla ut det i rabatterna, när man kan använda annat vatten till det.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Brott mot kommentarsregeln att hänvisa (även via omskrivningar) till omyndiga barn. Skiter som sagt helt i vad annan media gör.