Tio tips för hushållsekonomisk prepping

De längsta kriserna slår mot ett lands ekonomi och enskilda eller stora grupper av hushåll. Medan det räcker att klara några veckor vid prepping för mer dramatiska katastrofer, så kan hushållsekonomisk prepping ställa krav på att klara flera månaders, rent av års, kris.

Kontanter.

Jag har här valt begreppet hushållsekonomisk prepping, framför ekonomisk prepping eller finansiell prepping. Ekonomisk prepping kan antyda kostnadseffektiv ordinarie prepping, och finansiell prepping avser mer sedvanlig riskhantering för den som lider av att ha kapital att förvalta (dvs drabbar ingen fattig). Hushållsekonomisk prepping är istället beredskap för sådant som kan drabba privatekonomin i hushållet. Nu kommer någon person med stora personliga utmaningar kommentera att ekonomi betyder hushållning (av begränsade resurser), så ekonomisk prepping skulle också fungera, men för de flesta kan ett förtydligande vara på sin plats.

En ekonomisk kris kan vara mycket långvarig, och slå både mot inkomster, utgifter och även möjligheten att omsätta tillgångar. I Sverige har vi så kallade sociala skyddsnät, men som allt fler upptäckt är maskorna i dessa väldigt grova, och mer eller mindre grovmaskade beroende på grupptillhörighet. Man kan inte räkna med att myndigheterna kommer skydda dig, i synnerhet inte vid omfattande problem vid en större ekonomisk kris. Det finns bara så många handläggare på kommunens socialförvaltning, a-kassan eller försäkringskassan, och de är sannolikt inte dimensionerade för annat än ett normalläge. Så räkna med åtminstone väntetider.

Vid en bank- och finanskris kan enskilda banker pausa sin verksamhet har vi fått se i andra EU-länder. Risken för sk uttagsanstormning (eng bank run) är överdriven, och rätt låg i Sverige, då den egentligen bara fungerar med kontanter, och bankerna har idag väldigt små volymer kontanter. En bank kan inte knäckas av digitala uttag, eftersom obalanserna kan lånas tillbaka från Riksbanken eller interbankmarknaden (om inte den fryser ihop likt under finanskrisen – då trädde dock Riksbanken in). Däremot kan banken pausa sin tillgänglighet. Du kan alltså inte räkna med att komma åt dina pengar eller att dina bankkort fungerar. 

Banksystemet kan också utsättas för hacking eller driftstörningar, som gör att du inte kan komma åt dina medel.

Låt oss nu titta på tio tips för hushållsekonomisk prepping.

1. Du måste ha tillgång till medel på flera olika banker. 

Exakt belopp kan diskuteras, men kanske behöver man pengar för de absolut mest nödvändiga utgifterna i upp till en månad – räkningar och mat – på konto hos en annan bank än sin ordinarie. Antagligen är din ordinarie bank bara nedstängd några dagar, men om detta sker mellan lönehelgen och månadsskiftet riskerar du missa många räkningar. När en svensk bank sätts i konkurs kommer det ta ett antal veckor, kanske månader, innan du får ut dina pengar via insättningsgarantin. Genom att sprida tillgångar på flera banker minskar du din sårbarhet under tiden.

2. Betala alltid dina räkningar direkt

Många lägger numera in automatiskt att räkningarna ska dras på sista betalningsdag, men hur hushållsekonomisk preppingsynvinkel ska räkningar betalas direkt när de kommer in. Alltså inte bara läggas in för att betalas, utan faktiskt betalas. Därmed har du automatiskt köpt dig över en månads, ofta mer än så, beredskap vid bankpaus.

3. Ha kontanter i reserv

Eftersom banksystemet – hela eller just din huvudbank – kan gå ner behöver du ha en viss reserv av kontanter. Kontrollera hur liten denna måste vara enligt ditt försäkringsbolag. Försäkringsbolagen gillar inte att man som kund har kontanter hemma. Gränser för maxersättning vid förlust kan vara t ex 2000:- eller 5000:.- SEK, men detta varierar.

4. Ha gärna medel i utländsk bank

Jag har bloggat om t ex N26 eller Revolut. Här ges möjligheten att ha medel stående utanför Sverige. Inte för skatteflykt – eventuellt skatteunderlag ska du förstås deklarara ändå – utan för att om specifikt det svenska banksystemet går ner, t ex via hacking, så har du säkrat upp dig via ett annat land. Hur mycket pengar man ska ha stående utomlands är en annan fråga. Helst likt punkt ett ovan tillräckligt för det allra nödvändigaste i en månad. Inte samma sak som en månadslön alltså. Dessvärre kan inte de flesta räkningar i Sverige betalas med kort, så kanske behöver man inte ha pengar för räkningarna.

5. Utländsk valuta

Vid en svensk ekonomisk kris kommer garanterat svenska kronan falla i värde. Genom att ha medel avsatt i utländska valutor, t ex via N26 eller Revolut, ökar man beredskapen för detta. Detta tangerar dock finansiell riskhantering, och behovet drabbar ingen fattig.

6. Gör dig oumdbärlig på jobbet – hantera LAS inom hushållet

Arbetslöshet är den största risken – näst sjukskrivningar – vid en ekonomisk kris. Se till att du blir oumbärlig på jobbet och inte står först i kön av de som bortförhandlas från LAS av facket vid varsel. Se också till att ni inte byter jobb samtidigt du och din partner, så ni bägge står först i kön på att få sparken.

6. Minimera dina fasta kostnader – eller upprätta en handlingsplan för hur du snabbt kan reducera dessa

Inte så mycket att diskutera. De som kommer få svårt vid en långvarig svensk kris är de som drabbas av arbetslöshet, eventuell dubbel dito i hushållet. Det gäller alltså att ha så låga fasta kostnader som möjligt. Lättare sagt än gjort, men ju lägre fasta utgifter man har, desto bättre. Detta gäller alltså även personer som inte har något kapital att hantera. Festa för all del upp dina pengar till vardags, men det ska vara ett val och inte en kostnad du har bundit upp dig på, exempelvis skulder. Har du stora fasta kostnader, identifiera vad som är onödigt, t ex Netflix och liknande abonnemang och ha en plan för när dessa ska sägas upp så du inte sitter och betalar på dem för länge helt i onödan. 

7. Årslön på banken

Wibbles gamla slagdänga från 90-talskrisen att alla borde ha en årslön på banken är idag mer aktuell än någonsin. Detta är förstås omöjligt för de flesta, men det är bara att börja. Starta med den där månadens nödvändiga utgifter, och fortsätt sedan. Helst ska det hela vara i likvider för att undvika den finansiella risken andra tillgångar innebär. När du har så hushållet klarar nödvädniga utgifter i ett år kan du börja med riskfyllda placeringar med bättre avkastning. Kom ihåg att det kan ta tid innan skyddsnäten börjar betala ut sina ersättningar, i synnerhet när det blir en hög anstormning av nya så kallade kunder, och du måste vara beredd att klara dig några månader på egna medel.

8. Flera kompetenser – både personligen och i hushållet – inte samma arbetsgivare

Om du odlar flera kompetenser har du lättare att få ett nytt jobb, kanske tidsbegränsat eller deltid. Därtill ska man inte jobba i samma bransch som partners i hushållet, och definitivt inte på samma arbetsplats. På en del mindre orter, i synnerhet bruksorter, kan detta förstås vara svårt och partners kan trots olika kompetens jobba hos samma arbetsgivare. Klassikern läkare-sjuksköterska och liknande partnerskap, kanske bör innebära att man åtminstone byter arbetsplats i det ena fallet.

9. Reducera skuldsättningen

Det som sannolikt kommer slå hårdast mot ett hushåll är skulderna. Det går inte att strunta i att betala räntan och eventuella amorteringskrav. Vid ekonomisk kris kan dessutom räntan skjuta iväg, ä ven om generalformeln numera är att kapa räntan, rejält. Men det fungerar t ex inte om svenska kronan kraschar, och importerad inflation skjuter i höjden, då den autistiska Riksbanken i det läget måste höja räntan för att bekämpa inflationen.

10. Planera för att skippa bilen

Bil är en av de största fasta kostnaderna för många. Tack och lov är det relativt enkelt att göra sig av med bilar, men det kan vara svårt vid ekonomiskt bistra tider. Se till att ha en plan för hur hushållet kan klara sig utan bil. Att bosätta sig på ett sätt som innebär att man inte klarar sig utan bil, utan att detta innebär betydligt lägre kostnader via billigt boende (t ex oisolerat energislukande hus, eller hus utan kollektivtrafik i ett storstadsområde), är direkt olämpligt. Kom ihåg att du kommer ha gott om tid vid arbetslöshet, så tidsvinsten bilen innebär är överflödig. Är bilen betald, vilket den inte är för de flesta, är ett alternativ att ställa av den.

I slutändan vet vi att det alltid kommer komma en ny ekonomisk kris. Vi vet inte när, vi vet inte hur, vi vet inte hur vi personligen kommer drabbas av den. Men vi vet att den kommer. Förhoppningsvis hinner man preppa sin hushållsekonomi inför detta garanterade faktum.