“Finnarna var också “chanslösa” -39 men ryssarna vet att vi skiter i sånt här upp i Norden!” – läsaren Adrian
 |
| Finnarna var “chanslösa” 1939, men ryssarna vet att vi skiter i sånt här i Norden. Klicka på bilden för hög upplösning. |
Det har varit en del kommentarer på bloggen och Twitter, kring nederlagsdoktrinen om det chanslösa Sverige, som Dagens Nyheter förde fram i lördags. Flera har vittnat om att utbildningsgrad och motivationsgrad bland T-soldaterna på t ex 192:a mekbat i Boden är mycket hög. Andra förband kan det se sämre ut, men att kalla T-förbanden för ett B-lag är att dra alla över en kam och ge en grovt orättvisande bild.
Läsaren Perikles kommenterade med följande (förband ej angivet, men offensiv skyttestrid talar för mekbat):
“Jag har varit deltidssoldat (GSS/T) i drygt fem år och min erfarenhet samt ledningen på mitt förband säger är att vårt T-kompani levererar endast strax under om inte så gott som i nivå med K-kompaniet (i offensiv skyttestrid vilket är huvudtjänsten). Vi övar minst två större övningar varje år med viss kompletterande utbildning däremellan.
En stor del av detta beror på soldaternas personliga egenskaper. 1, vi tjänstgör deltid och är då mkt motiverade och drivna att ge allt vid dessa tillfällen. 2, vi gör detta trots våra civila arbeten där säkert över hälften är akademiker/studenter. Bred kompetens som ingenjörer, läkare, samhällsvetare, praktiska hantverkare m.m. färgar av sig på kompaniet. 3, lägg till underläggande egenskaper hos dessa som iq, livserfarenhet, förmåga till initiativtagande m.m. så finns det lite som talar för att ett sådant förband, med tid för förmågehöjande övningar innan skiten träffar fläkten, skulle vara så mkt sämre än K-förband och verkligen inte renodlat B-lag. I så fall skulle det mer vara organisationens fel som inte nyttjar soldaternas fulla potential.”
Flera skribenter på Twitter instämmer i denna bild.
Så, återigen, om detta är B-laget, vad kallades manöverförbanden under invasionsförsvarets tid, när dessa i bästa fall repövades en gång på fyra år, men det ibland kunde gå 8-10 år utan att soldaterna ens höll i ett vapen innan de sedan omplacerades till lokalförsvarsförband med vapen, utrustning, organisation och uppgifter som soldaterna var helt outbildade för? Ni vet den där köttväggen på 800 000 man….
Sedan kan alltid övningar göras mer omfattande och bättre, men sedan några år så repövas det i en frekvens per förband vi inte såg under kalla krigets invasionsförsvar.
79 kommentarer
Kan staten bara inte se till att man minskar sin skatt med 10% om man är aktiv i t.ex. hemvärnet, deltidssoldat etc.
Hade strömmat till massivt med nya medlemmar..
Som den gammla goda feodal tiden, ställ upp med en riddare och slipp skatt 😉
Oj, det visste jag inte. Kan man läsa mer om det någonstans?
Kan bara tala för mig själv, men om jag hade sluppit skatten genom att bli deltidssoldat – räkna med mig!
Det var väl inte riddare som man ställde upp med som lokal herreman?
Riddare var elitsoldater som oftast var av adelsläkt.
Det var vanliga bondpojkar som man förväntades skicka till konungens här. Och det var det som var uppoffringen, du blev av med arbetskraft. Och då var det på sin plats med nedsättning av skatten till kronan.
Läsanvisning: Alsnö stadga (anno 1280) artikel 3.
"…ger vi alla våra män och vår käre bror Bengts män och alla deras brytar och landbor och alla dem som i deras gods finns, fria från all kunglig rätt. Dessutom alla ärkebiskopens svenner och alla biskoparnas svenner. Vi vill också att alla män som tjänar till häst att de skall ha samma frihet… ”
Dvs de som valde att bli motsvarigheten till T-soldater nådens år 1280 är vilkas släktingar som idag anses utgöra "uradeln" i Sverige. Dvs Släktena Bonde, Horn, Dag och Natt mfl.
Jepp, denna uradel var "de första", men adeln fortsatte att skicka bondpojkar till kungens krig även framöver. Och bondpojkarna dog, för fursten skulle kunna behålla sin skattefrihet.
Najs, sådär som USA gör. Lockar in fattiga att vara med i reserverna (du får $250/mo för ingenting!) och plötsligt står dom där i Afghanistan och undrar vad fan som hände.
Bondpojkar började väl skickas tillkrig igen när de tidigmoderna staterna började få så mycket pengar och kontroll att de kunde anställa soldater direct kontrollerade av centralmakten.
Ett alternative, förutsatt att man vill ha fler T-soldater (och/eller K) var att erbjuda skattefritt/subventionerat boende.
@Least
I Sverige har tjänstgöring inom krigsmakten historiskt präglats av relativt stor frivillighet och utskrivning sköttes av kommissarier direkt underställda konungen.
Under det yngre inskrivningsverkets tid var det istället vanligt att yngre söner som inte kom att ärva gården i relativt välbeställda bondfamiljer valde att bli soldater eftersom de då hade relativt stor frihet och eget boende den tid de inte var inkallade. Alternativet var i 99 fall av 100 att ta anställning som dräng vilket ansågs vara ett jobb som sög k*k.
@Ocke mao så var det yngre indelningsverket en sorts budget-version av värvade trupper snarare ett proto-vplförsvar menar du?
@Ocke Frivilligheten var väl inte direkt något som utmärkte soldater under trettio åriga-kriget? Det har väl aldrig varit så utarmat vad gäller folk på landsbygden i Sverige och Finland som då.
Indelningsverket givetvis, inte inskrivningsverket som jag skrev ovan.
Indelningsverket var framförallt ett sätt att effektivt system att hålla statsanställda i alla former i en naturahushållningsekonomi. Det var på den tiden mycket svårt att ha soldater uppställda på en kaserngård någon längre tid av en rad logistiska orsaker. B la livsmedelsförsörjning pga brist på kyl och frys mm. En soldat livnärde sig själv på tilldelad jordplätt intill dess att order om annat gavs men var anställd som soldat intill det att vederbörande avdankades.
Dackefejden är ett uppror som många svenska försvarsintressenter hade i minnet in på 1900-talet. Den visade att enkelt utrustade och illa tränade men ilsken lokalbefolkning kunde ställa till ett h-vete vilket även de mest professionella legostyrkor, som var oerhört dyra eftersom de skulle ha betalt i pengar, hade svårt att rå på. Att kuva Dackefejden kostade i storleksordningen 10 års hela statsbudgetar i ersättning till legoförband. Efter det började man fundera på mer kostnadseffektiva sätt att försvara fosterlandet..
@Least
Trettioåriga kriget bedrevs till mycket stor del med legosoldater eftersom det var svårt att transportera större truppenheter till kontinenten. Utarmningen blev således inte så farlig. Under det stora nordiska kriget däremot blev det lite glest i stugorna när roteringen drevs i botten för att kunna anfalla Danmark, Polen och därefter Ryssland i rask följd.
Det finns väl exempel undewr 30-åriga kriget där det lokalt blev utarmat? D Harrison brukar väl nämna Bygdeå Socken?
http://popularhistoria.se/artiklar/kronans-knektar-soldatutskrivningarna-under-1600-talet
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
@Ocke Jo då, det ledde till att folket på bygden helt enkelt tog slut. Det var vädligt få som återvände hem efter "tjänstgöring", de dog i sjukdomar och triviala skador. Detta var anledningen till att man satsade stort på hyrda knektar framöver.
@gbd crvx
Den där länkade artikeln tycker jag beskriver utskrivningsväsendet väl.
Och ja, inte så kul för Bygdeå socken att förlora drygt 200 män i sina bästa år till Krigsmakten och dess förehavanden. Dock som det står i artikeln så var det under en 20-årsperiod, dvs ca 10 om året i en socken om knappt 2000 individer. En västanfläkt mot vad som komma skulle vid "utarmningen" under de stora nordiska kriget. Att gå från 1900 till 1700 individer i socknen är däremot inte att befolkningen "tar slut" som least skriver.
I sammanhanget kan det vara intressant att känna till att under denna tidsepok var övertygelsen i kyrkbänkarna stor att svenskarna var Guds utvalda folk och rättmätiga härskare över norra Europa. Det gällde bara att ståndsätta sig och uthärda de av Gud sända prövningarna vilka var den moderna motsvarighet till judarnas ökenvandring. Lite av denna frejdiga megalomani får nog däremot medges att vi som folk förlorat på sistone. Besökte även kyrkan en sväng i julhelgerna och inte ett ord på ovan nämnda tema i predikan..
Inte för att vara den som är den men ledningen på mitt HV-förband säger exakt samma sak.
Vill inte ifrågasätta deras eller våran kompetens men man får ju ta sådana här uttalanden för vad det är.
Som chef i ett Hv förband, måste jag infoga, att det normalt inte är våran egen förmåga, som oroar oss. Det är allt runtomkring. Inte minst, är förnödenhtsförsörjningen, i nuläget ett mörker. Enligt KFS, skall vi kunna verka i 90 dagar. Men hur försörjningen skall se ut under den tiden, är fortfarande höljt i frågetecken.
Ni kommer få mat och förnödenheter i den omfattning som det finns att få vid varje given tidpunkt under en kris/krig-situation. Detsamma gäller hela samhället.
Vi har ju rations 😉
Fast om "våran förmåga" inte är ett problem så betyder det ju indirekt att man inte behöver annat en HV/GSS-T dessa är billigare än K men håller då nästan samma klass. Så skaffa bara fler av dem så är det inga problem.
Går inte ihop enligt mig. Om det är sådant skillnad på K/T/HV så tränar K alldeles för lite och det är snarare dem som är B-laget i sådana fall.
HV har inte samma uppgifter (och inte heller förväntningar på sig) som K/T? Och bara K & T övar enligt plan, så kommer båda att vara likvärdiga under förutsättning att materielen räcker till. T kommer troligen kräva lite mer tid för att "komma igång" tror jag.
Tror gör man i kyrkan.
OM K och T har samma målbild så är ju K helt meningslöst.
Varför ha heltidsanställda soldater om T ska vara lika bra.
K måste ju vara de som är allra bäst punkt.
Sedan T och sen HV.
Allt annat är ju kapitalförstöring.
Min poäng ovan var alltså riktat till uttalandet från förbandschefen.
Ta det för vad det är; Ett annat sätt att säga "Bra jobbat!!"
Skrev tror då jag inte ville verka tvärsäker. Att vara tvärsäker, är närmast en garanti för att man har fel. Och att tro något är inte detsamma som att man inte har en aning.
K blir ju inte meningslöst / värdelöst om det nu skulle vara så att T är "likvärdigt" med K i stridsvärde. T är ju i så fall en bra form för att behålla goda soldater som önskar sig en civil karriär. Dessa soldater hade aldrig kommit FM till godo utan T anställning. Samtidigt som jag förutsätter att många K-anställda aldrig hade kunnat försörja sig på T-lön.
Många T-soldater är fd K.
Med den premisen är T lika bra som K, iaf den delmängden som tidigare arbetat som K. Och det låter vettigt både ekonomiskt och utbildningsmässigt.
Anledningen till att man har de båda kategorierna, är (förutom ekonomiska), att /K är omedelbart gripbara, medan /T måste inkallas. Vad man har för mobiliseringstid för de olika kategorierna vet jag inte. Förmodligen gäller olika tider för olika förband.
Exakt.
T:are kan blir tvungna att resa tvärs över hela Sverige, hämta ut sin mtrl få info och jade jade.
K:are åker till sitt ordinarie jobb, öppnar skåpet och sedan har de allt.
Sen ja, vi T:are på 191+192 står oss jäkligt bra mot K:arna, lite för bra kanske 😉
Men K,arna kan ju se till att ha bredare utbildning och alla rutiner färska jämt medan T behöver lite avrostning.
Har svårt att se behovet av heltids anställda, borde vara tillräckligt med 3-4 mån per år, stora problemet blir väl att få ihop det med ett civilt arbete. Här kunde man ju kanske få arbetsgivare motiverade med lägre arbetsgivaravgifter. Så blir anställ en riddare slipp skatt istället my 🙂
Ingen vet hur många eller om det hade kommit några soldater vid en mobilisering av invasionsförsvaret. Sedan så var det ju rätt stora brister med materielen också, så om det kommit några krigare är det ju inte alls säkert att de skulle ha kunnat strida.
Men antalet som fanns i rullarna var ju väldigt imponerande!
Kan bara hålla med.
Gjorde lumpen innan besparingarna slog till, så det var ju bra. Mindre bra var att hela brigaden rök något år efter muck, så krigsplaceringen blev i något infanterisluskförband till Stockholms försvar. Ingen repövning, och jag var alltså i 15 år cirka krigsplacerad i ett förband jag aldrig ens sett, än mindre tränat på utrustningen.
Ni som kan, har det varit någon verklig konflikt mellan två lika avancerade (tekniskt sett) motståndare i modern tid? Jag tycker de flesta konflikter är av typen "modern, sofistikerad" mot "gerilla/bondearmé".
Hur definerar du modern?
Senaste 50 åren.
Falklandskriget, Argentina var väl inte helt efterblivna?
Serbien var inte urkassa när USA bombade Kosovo 1999.
USA:s invasion av Panama 1989?
Iran vs Irak?
Spekulerar lite ovan bara, men lite mer jämbördiga motståndare talar vi väl om här…
Kashmirkonflikten är väl formellt en mellanstatlig konflikt även om det mest verkar vara en massa tokiga islamister som utför själva skjutandet nuförti'n.
@Ben tack för bra exempel! Dock syns det att ryssen inte varit aktiv som part (om de nu inte använde lokala styrkor som en proxy).
Anledningen till min fråga var jag är nyfiken på hur ryssen hanterar en sofistikerad motståndare.
Israels krig kan väl räknas som relativt högintensiva de också, fast emellanåt ensidiga pga diskreptans I träning och motivation.
Armenien mot Azerbadjan?
@least: Om man nu tar din första fråga såär det väl främst västländerna (spec Europa9 som har förväntat sig och inriktat sig på assymetriska konflikter ("Kolonialpolis"). Ryssland har väl aldrig riktigt tänkt bort en högintensiv konflikt, hade det inte varit mot Europa hade det varit mot Kina. Däremot har de väl länge saknat riktigt förmågan att göra det förrän de senaste åren.
Kriget i Ukraina sker mellan två fullt utrustade moderna arméer. Massiva skärmar av lv gör att man inte kan använda flyg.
Som jag skrivit säkert ett 20-tal ggr är det ryska reguljära förband som strider i Ukraina mot Ukraina. Sedan har man lite hemvärn man skickar fram när man behöver ta foton eller filma, men det är mest psyops.
Eller är det någon som tror det var hemvärn och lite frivilliga lokalbefolkning och gruvarbetare, som krossade den ukrainska armén sommaren 2014, när Ukraina i stort sett hade återtagit hela Donbass? Slakten av hela ukrainska mekbataljoner, slakten vid reträtten från Debaltseve osv. Att det var hemvärn som krossade en hel ukrainsk pansarbrigad vid det sista försöket att återta flygplatsen vid Donetsk osv?
Ja, men det kan ju vara ett sjuhelvetes hemvärn, eller hur!? 😉
Kina-Sovjet , KIna-Vietnam, Kina-Indien, Indien-Pakistan. Vietnam var ingen guerillakonflikt senare delen om än motsåndarna ej var jämbördiga mer än lokalt och temporärt.
Det behövs både "elitsoldater" och andra för att det skall fungera, broar, järnvägar, flygplatser, förläggningar, m.m. skall bevakas och skyddas mot sabotage och till det krävs det massor av folk med enklare utrustning och beväpning.
Som system är T-soldaterna är en total flopp. Med det inte sagt att enskilda soldater eller förband skall läggas till last. Dessa individers insatser bör man istället visa aktning för.
Systemet däremot, som är skapat av våra politiker, har däremot misslyckats kapitalt. För att inse detta behöver vi bara läsa FM årsredovisning 2016 bilaga 1, Personalförsörjning.
https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/arsredovisningar/arsredovisning-2016/hkv-2017-02-21-bilagor-1-3-ar16.pdf
I insatsorganisationen finns 16 100 GSS-befattningar i våra fältförband fördelat på 6 600 GSS/K och 9 500 GSS/T. År 2016 fanns 6500 GSS/K och 3886 GSS/T anställda. Dvs sex år efter införandet är endast drygt en tredjedel av T-befattningarna bemannade.
Ovanstående är också anledningen till att värnplikten återinfördes eftersom det insågs att pliktpersonalen från forna tiders värnpliktsutbildning inom kort skulle falla för åldersstrecket och inte längre kunde användas till att "bemanna" T-vakanserna inom krigsförbanden. Stora delar av dessa 9500-3886= 5614 pliktplacerade soldater har heller inte haft på sig en uniform på den här sidan av år 2000.
Troligen var det detta generalen Brännström hade i åtanke när han nyligen uttalade sig för DNs Holmström.
"anledningen till att värnplikten återinfördes"
Nej anledningen var att man inte ville betala det löner som krävdes för att få personal, slavar är som bekant billigare.
Tja,med tanke på att nästan alla K-tjänster var tillsatta så kan anske det inte ledas I bevis direct. Kanske snarare att det kan vara svårt att kombinera en T-tjänst med det civila? Kanske svårt att rekrytera om inte folk känner till/kommer I kontakt med försvaret. Taget rakt från minnet så ärväl det här en av anledningarna som nämndes I vpl-utredningen, man ska komma I kontakt med fler personer som kan potentiellt tänka sig att vara soldater men som inte vet om det ännu.
EFtersom försvaret inte informerade speciellt mycket om T-tjänsterna så kan man nog inte leda något särskillt i bevis.
Ocke,nej. Förra året kallades även värnpliktiga GSS-P in till övningar. Det inkluderar att de första åtalen väckts mot folk som inte dök upp.
Gällde även Aurora där en del P-personal inkallades.
Var det "nya" eller "gamla" vpl som kallades? I vilken omfattning?
Högre lön är en libtard meme vid det här laget. Folk har fått för sig att soldatyrket är ett 9-5 jobb som alla andra.
Även om det säkert går att locka fler "arbetare" med högre lön så har du fortfarande problemet att folk kommer inte stanna. Folk dyker upp, inser att det är jättejobbigt att vara soldat, man är trött, man är blöt, man fryser, och då slutar man. Det krävs en väldigt speciell typ av person för att frivilligt dyka upp till jobbet dag ut och dag in oavsett vad det är för lön eftersom det är svårt att motivera sig med lönen när man är långt inne i "suget".
Det är därför jänkarna fortfarande har sånna där omotiverade värnpliktssoldater i sin armé. Visst det är frivilligt men när du skrivit på kontraktet så är du pliktad i 4 år oavsett hur mycket det suger. Plus att du står kvar i rullarna 2x senaste kontraktet du skrev på efter muck (Kan ha varit 1x senaste konraktet minns inte). Så om Uncle Sam får för sig att kalla in dig 3 år efter att du muckat så är det bara att hänga av sig sina civila kläder och hämta bössan.
Även om du slutat kommer du bli kallad i en konfliktsituation, då alla medborgare kommer ha ngn form av försvarsplikt. Är du då fd utbildad militär lär det inte vara som dagisfröken åt inkallad personal…
Så när det bränner av kommer ni fd och aktiva militärer ha nock att göra.
Gud bevare konungen och svenskt stål biter!
@Andy, " Folk dyker upp, inser att det är jättejobbigt att vara soldat, man är trött, man är blöt, man fryser, och då slutar man"
Inte om man får 40k i månaden.
@Farliga Tankar
Om en annan arbetsgivare kliver in och erbjuder 45k i månaden och dessutom endast beskattar inkomst till 13%. Det borde väl i så fall vara mycket mer attraktivt? Kan bli lite farligt i längden om lönen är enda motivationen..
Skillnaden mot 1939 rent operativt är väl samhällets sårbarhet, tillgången på intel, kryssningsmissiler, precisionsvapen, taktisk använding av kärnvapen samt naturligtvis nukes som terrorvapenhot (framgångsrikt använt av USA mot Japan 1945), typ ge upp annars upphör Sundsvall, nästa steg Gävle, nästa steg osv.
Det blir magen i vädret i ett stand-alone scenario om det inte finns ett logiskt och trovärdigt hot om vedergällning på liknande vis. Då kommer de skakiga argumenten in i bilden om diverse lösa partnerskap med NATO och vårt bilaterala samarbete med USA. Är det tillräckligt för att avhålla i ett stand alone läge och finns det stand alone scenarion där bara SE hamnar i klistert som Ukraina typ?
Hursom det som avhåller är ju naturligtvis risken att en konflikt i närområdet där SE blir involverat tenderar att dra in fler (läs fler kärnvapenmakter/NATO på vars sida vi rakt av hamnar på om vi också anfalls).
Hursom det blir lite abstrakt. Stormakt R kan dra igång något om de förlorat bedömningsförmågan, men de kan inte avsluta. NATO-flygstridskrafter och missilkapacitet är vida överlägsna. Stormakt R förlorar luftherraväldet inom några dygn, ytterligare några dygn senare saknas operativ förmåga hos markstridskrafterna. Nukes som de fortfarande disponerar ger bara over-and-out scenario för de själva.
Skramla och skrämmas är grejen. Satsa kapaitalk man inte har på nya förband, ny teknik, volymer är vad de gör medan Kineserna investerar sig till inflytande istället.
Exakt. Börjar man hota med kärnvapen kan det få oerhörda konsekvenser för en själv.
Därav det lilla hybridkriget i andra änden av skalan, där man kan förneka sin inblandning och hålla på.
En naiv dröm att tänka bort kärnvapen. Redan i och med att de finns fungerar de naturligtvis som hot. Ryskt kärnvapenhot skulle vara oerhört kostnadseffektivt i ett hybridkrig mot Sverige. Eller en enstaka kryssningsmissil med en taktsik bomb som skickas av "misstag" eller av påstådda "terrorister" från Baltikum. Det magra NATO-partnerskapet har det goda med sig att vid en stor konflikt har NATO ett starkt eget intresse av att också försvara svenskt territorium eftersom det ju ligger mitt i NATO.
Om nu olika påverkansoperationer, hybridkrigföring och sabotage är tidens melodi – borde då inte ett kombinerat samhällsskydd/hemvärn vara effektivt? 20-30 år gamla stridsfordon kanske inte längre platsar i reguljära förband men de borde duga utmärkt för att skydda en flygplats mot spetsnaz, möta luftlandsättningar och bärga avåkta bussar och lastbilar vid en isstorm.
Bloggarens historiebeskrivning "omplacerades till lokalförsvarsförband med vapen, utrustning, organisation och uppgifter som soldaterna var helt outbildade för" är nonsens. På personlig t o m kompaninivå var utrustningen densamma, organisationen likartad fast mindre (tre skkomp i s f fyra), uppgiften att föra försvarsstrid/skydda densamma, mellan infskbat och lfskbat. Det handlade helt enkelt om mindre krävande fast välbekanta uppgifter än de man utbildats för, med mindre numerär och mindre understöd.
Nope. Där har du fel. Mitt lfskbat hade inte AK-5, pbv 302 osv. Inte en j-l hade sett de värnkanoner som skulle bemannas heller. Frågan är om ens officerarna hade det.
Man har nog helt olika upplevelser.
Själv kadettskola K3, sedan placerad som Stf Jägarplutonchf.
Repövningar inklusive mobiliseringsövning gick som smort – all utrustning fanns i mobfrd,i stort sett fullt mobiliserat förband inom utsatt tid osv.
Problem med kosntig utrustning var ju en av anledningarna till att man drog igång några större övningar på 80-talet just för att reda ut brister etc.
Värnpliktssystemet som sådant var ju riktigt bra problemet är att systemet kräver dels en fungerande finansiering dels att man övar för att hitta brister.
Detta ville man inte göra utan man urhålkade försvaret till förmån för olika materielprojekt och en hög numerär av diskutabel kvalité.
IB-66 var ju ingen höjdare ens när den kom med traktordraget infanteri, att man inte ens hade råd till lastbilar för alla brigader i slutet på 70-talet visar med all önskvärd tydlighet att försvaret var underfinansierat.
Hos flygvapnet hade man börjat vakantsätta divisioner för att spara pengar för att ha råd med Viggen projektet det gjorde att vi fick en radikal minskning av antalet jaktflygdivisioner.
I en bok för några år sedan så nämndes ju att vi förrådsställde Draken plan åt Finland det var dessa fullt dugliga flygplan som hade vakantsatts.
När viggen kom var det dessutom Adjö till flygunderstöd i övre norrland av E1 det räckte inte dom 100 planen till för då huvuduppgiften var bekämpning av överskeppning.
Dessutom räckte inte sjömålsrobotarna till så många anfall, skulle man göra ett anfall med 100 plan och allt är optimalt så kan endast 50 plan laddas om med Rb04E.
Detta är något som är väldigt skönt med dagens försvar, vi har åtminstånne ordentlig utrustning jämnbördig eller bättre än våra motståndare.
Man pratar om att Strv122 är gammal, jo tjena det är inte lika illa som för strv 102R på 80-talet.
Cornu: Nope på Dig själv! 🙂 Läs organisationshandböcker/Armereglementen och taktiska anvisningar. Förbandsomsättningsplanen inom VU-60 för ett fredstida infanteriregemente innebar att en brigad gjorde tre KFÖ, varefter dess personal (Tre skbat med fyra skkomp var) lyftes över och blev tre lfskbat med tre lfskkomp var, med någotsånär likartad utrustning. Dessa kunde sedan åläggas att göra ytterligare två KFÖ, men jag tror att den sista sällan gjordes för att spara pengar. Jag jämför infskbat med lfskbat, inte med mekbat. Mek/pbat strv-personal omplacerades med fördel till värnförband, där deras kanonkunskap kom till nytta. Lf-förbanden bemannades således med soldater ca 32+, med all den stadga och civila erfarenhet detta gav. SÖB för chefer fr o m plutch stf/toch gav tillfälle till utbildning på effektbestämmande materiel, om det behövdes. Den stora svagheten med värnpliktssystemet och en hemförlovad krigsmakt var att få politikerna att beordra beredskapshöjning/mobilisering i tid – samma problem som att idag ge attackflyg och ubåtar eldtillstånd vid en oklar blid av konfliktläget.
Är det någonting man lär sig när man läser krigshistoria så är det att det absolut sämsta du kan göra är att ge upp tidigt under ett överfall.
Fienden kommer alltid att se övermäktig ut det första dygnet men det betyder inte att han inte får enorma problem även vid begränsat motstånd.
Norgefälttåget 1940 är ett typexempel där ängslighet bredvillighet att ge upp i förtidgjorde att Tyskarna kunde bita sig fast på ett sådant sätt att Norsk mobilisering omöjliggjordes.
Hade inte Kommendanten på Oscarsborg skitit i att tillfråga högre befäl om han fick sänka Blucher så hade riksledningen även den fallit i fångenskap.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Hur motiverad är fienden? (ryssarna, kanske kineserna!) Underbetalda tvångsrekryterade och lever under en diktatur. Utskickade för att terrorisera främmande länder. Försvarar ingenting förutom diktatorernas megalomani och galna maktbegär. Jag hade varit sjukt omotiverad.
Kanske man kan få de flesta att kapitulera om man lockar med gratis fika och permanent uppehållstillstånd i friheten!
Du menar Ankh-Morpork-försvaret? 🙂
De är undantaget vissa special- och elitförband med kontraktniki (motsvarar våra K) helt omotiverade och saknar all förmåga till egna initiativ. Som jag skrivit flera ggr, ryska vpl slåss inte för sitt land eller för att de är rädda för fienden. De slåss för att de är rädda för sina "kamrater". Jag har skrivit om utpressningen, misshandeln och övergreppen mellan soldaterna.
Sen är ju en andel av dem tvingade till homosexuell prostitution av sina "kamrater". Karriären inleds med gruppvåldtäkt, som sedan används som utpressning.
http://www.pravdareport.com/society/stories/15-02-2007/87441-army_prostitute-0/
Låter som demonisering av fienden, låter inte troligt.
Om Sverige ensamt stod mot ett Ryssland som satsade alla sina militära resurser mot oss. Samt att alla andra länder förklarade sig neutrala. I det läget skulle vi vara nästan chanslösa. MEN det är ett väldigt, väldigt osannolikt scenario.
Om det blir krig mot Ryssland så kommer Sverige troligtvis inte stå själva. Antagligen så skulle inte kriget börja i Sverige, utan i Baltikum så att Ryssland stod mot hela EU (och NATO).
Även om vi kan hitta på ett scenario där Ryssland anfaller Sverige och inget annat land står på vår sida så kommer Ryssland ändå inte vara så överlägset. Anledningen är att Ryssland i ett sådant läge skulle behöva lägga största delen av sina militära resurser på andra möjliga fronter. De skulle behöva förbereda sig för motanfall från länder som kan bli våra allierade.
Om det osannolika kriget kommer så är det även ganska troligt är att Ryssland skulle göra som i östra Ukraina och "bara ge stöd till rebeller", vilket skulle begränsa deras militära förmåga avsevärt. De använder exempelvis inget flyg i östra Ukraina.
Ett starkt Svenskt försvar är därför absolut inte meningslöst. Det skulle tvärtom mycket väl kunna vinna strider mot ryska anfall eftersom Ryssland i de allra flesta scenarion skulle vara begränsat.
Wallströämsfalangen och Löfven stödjer ju tyvärr numera att Sverige ska stå helt ensamma mot Ryssland. Och Skåne-Halland är ett primärt mål för Ryssland eftersom Danmark och östersjöutloppen är det. Löses enklast och billigast för yssland om vi är ensamma med kärnvapenutpressning förstås eller enstaka användning kärnvapen. Då tror jag tyvärr ingen invasion alls behövs för att regeringen ska lägga sig. Minst NATO-partnerskap är grundläggande för vår förmåga att försvara oss.
Apropå rubrik, finländarna kämpade för sin hembygd. Vad är försvarets uppgift nuförtiden som ska vara värt att dö för?
Finland var aldrig chanslösa. De hade ju alltid sin sisu.
Minns hur jag lyssnade till farfars historier om hur ham tog sina soldater och skidade in nattetid bakom fiendens linjer. Det hände att de hamnade i rena bajonettstrider med ryssen. Så att eliminera invaderande ryssar är en fin gammal tradition i släkten.
Vad är senaste procentsatsen bland befolkningen i Sverige för försvar av fosterlandet?
Jag tycker att ni borde skämmas allihopa som kommenterar. De flesta kommentarer är av typen våra soldater är välutbildade och initiativrika. Bra, fortsätt med det. MEN, nu är det en jämförelse med Finland 1939 som är grunden till debatten. Låt mig belysa lite utgångspunkter. 1) 1939 bodde mer än 50% av Finlands befolkning på landet och hade sin utkomst av jordbruk, jakt och fiske. Den manliga befolkningen var i huvudsak kroppsarbetare som hanterade vapen, skidor och spade varje dag, liksom deras fäder före dem. Det finns bara några 1000-tal såna män i Sverige idag. Vi måste satsa stora pengar för att träna unga män och kvinnor att komma till liknande fysisk status. 2) Infrastruktur. De som bodde på landet hade ingen el eller telefon (mer eller mindre). I princip så fick de på landet knappt veta att Helsingfors var bombat. Man märkte inte av kriget annat än vid fronten. Idag, i Sverige, kan man slå ut vattenförsörjning, el, tele, internet, flygplatser, broar, livsmedelsförsörjning, järnväg, hamnar, omlastningsstationer för gods….listan över mål som tydligt visar befolkningen att Sverige kommer lida av ett krig kan göras lång. Internet är nog det sista som slås ut. Livsmedel, vatten och avlopp det första. 3) Broar och kommunikation. 1939 i Finland så fanns knappt väg till Ryssland. De broar som fanns på den Finska sidan kunde inte bära stridsvagnar, artilleri eller lastbilar med ammunition. För Ryssland var det som att anfalla rakt ut i en myr med tunga vapen. Det tog ett rejält tag innan man lärde sig att göra nödvändiga fältarbeten mellan varje deloffensiv. I början hade dessutom Finland hjälp av tyska trupper och tyskt modernt pv i form av PAK 37/38 och mobila enheter. Kort sagt, det var inte enkelt att avancera med tunga fordon in i Finland 1939. (Motsatsen är det tyska anfallet mot Danmark 1940…bara jordbruksmark, inga myrar, inga broar – bra med vägar). Idag i Sverige så har vi hamnar och infrastruktur som hjälper en eventuell angripare – och vi har inga förband som har tränat å att ladda och spränga fördröjande infrastrukturobjekt med någon större entusiasm. Ok, hemvärnet pratar lite om det, men när det kommer till kritan så ligger sprängämnena i en kasun 10 mil bort. Och ingen har nyckeln. Slutligen. Motivationen. Varför skall jag skicka mina barn att dö för landet när de kan studera i USA istället. En bättre strategi för mig som privatperson och EU-medborgare är att investera i andra länder och sprida mina risket i det fall alla skatt jag betalt till Sverige inte kommer tillbaks i form av sjukvård eller pension. Vi är välutbildade idag, vi kan analysera lika bra som stollarna på regeringskansliet och vi har nätverk som ger många av oss ett internationellt perspektiv på olika säkerhetspolitiska händelseförlopp. Sossarna lever i det förgångna och på att en stor del av väljarkåren inte förstår vad som händer i världen/landet. Så, lösningen då ? NATOmedlemskap genast, sätt upp 5 mekbrigader NU, 200 JAS hälften ställs på bas i England), skaffa 200 moderna artillerienheter och 50 moderna lv-enheter. Ge hemvärnet toppmodern utrustning o pansarfordon, ingenjörsförband och artilleri samt lv, och låt de bästa 30% träna varannan månad mot bra betalning. Höj lönerna till yrkessoldater och officerare. Och framförallt – inse att Ryssland förbereder för konflikt sedan 2007. Det är sen 10 år tillbaks. Och här står vi och kan inte enas on en text kring krigsrisk. Dårar.
Hej Niklas,
Intressant perspektiv, inget fel i det men du får skämmas själv för detta:
"I början hade dessutom Finland hjälp av tyska trupper och tyskt modernt pv i form av PAK 37/38 och mobila enheter. Kort sagt, det var inte enkelt att avancera med tunga fordon in i Finland 1939".
Tvärtom var ju Sovjet en Axelmakt ihop med Nazityskland. De slaktade Polen tillsammans och Stalin fick fria händer av Hitler att "hantera det finska problemet". Nazityskland stoppade alla vapenleveranser till Finland de kunde. Mussolini försökte sända vapen till Finland som finnarna köpt men de blev stoppade av tyskarna.
När sedan Finland klarade av att hålla Sovjet stången i detta för Sovjet totalkorkade strategiska äventyr så gav det två helt avgörande input till Hitler och tyska generalstaben: 1) Sovjet är en koloss på lerfötter som man kan krossa, se hur lilla Finland förudmjukade jätten 2) Finnarna har trots allt något värde, de kan bli väl så användbara framåt, Sovjet har ju själva helt på egen hand lyckats göra ett litet neutralt grannland till en farlig fiende.
Sovjet hörde av sig för konsultationer med Nazityskland under mellanfreden 1940-41 om att "det finska problemet nu en gång för alla måste lösas" varvid tyskarna sa att de inte längre stödde sådana operationer och i och med att Norge och Danmark nu var säkrade så fick inget störa malmtransporterna från Sverige – ett nej från Nazityskland då.
Tyskarna lät finnarna förstå att det kan bli tillfälle för revansch och började stationera trupp i norra Finland som en "förlängning" av sin norska ockupation så att säga. Sovjet accepterade situationen.
Diskussioner mellan Finland och Sverige om att bilda en union fördes, men var inte poppis i Berlin och Moskva och Finland fick i det läget välja att hålla sig väl med Tyskland.
När operation Barbarossa drog igång hade Finland informerats, delat förberedelser och mobiliserat. Finland valde att inte delta i någon direkt aggression mot Sovjet vid start. Dock fanns tysk trupp på finsk botten, Finland bistod i mineringsarbeten i Finska Viken och gav OK för tyskt flyg att mellanlanda på finska flygfält vid behov.
Sovjet funderade dock inte så många dagar och gick till masssivt bombangrepp några dagar med anfall mot 25 mål i Finland varvid Finland efter de ryska terrorbombningarna förklarade åter vara i krig med Sovjet. Krigsförklaringar var ju inte något som varken Sovjet eller Nazityskland själva var så noga med alla gånger.
Några dagar senare gick Finland på offensiven. Sommaren 1944 var dock läget kritiskt för Finland med sovjetisk storoffensiv på Karelska Näset. Då fick de finska trupperna tysk förstärkning med flyg och pansarnävar. Tidigare under fortsättningskriget fick Finland köpa bla tyska bomb- och jaktgplan, Stug III pansar och annat. Första finsk-sovjetiska pansarbataljen (pansar mot pansar) på Karelska Näset sommaren 1944 slutade med finsk seger och flera erövrade ryska vagnar.
Finland klarade med ett antal avvärjningssegrar att knäcka udden av den Sovjetiska offensiven 1944. Det var för dyrt för Sovjet att försöka ta Finland eller ens avancera till SALPA-linjen, än värre till Kymmene älv eller etter värre ända till Helsingfors.
Molotov har lär senare ha kommenterat att Stavka efter storslakten på sovjetiska förband vid Tali-Ihantala och fadäserna vid Vouksen och Ilomants sommaren 1944 räknat med att man nog kunde ta Finland med mycket stora resurser, men man beräknade förluster på över miljonen i manskap i döda, sårade och saknade samt ett utdraget ödemarksgerillakrig med efterhand ökad support från Sverige och västmakterna efter Tysklands fall. Det skulle bli ett öppet sår som han uttryckte det och att finnarna var för envisa.
Innan Du talar om för andra att de "borde skämmas" kanske Du skulle veta litet mera om vad Du skriver om:
* rundradion var fullt utbyggd i Finland 1939 och radiotätheten var tillräcklig för att snabbt sprida dess information även i byarna
* nog märkte man av kriget överallt när män och söner inkallades, liksom många av böndernas hästar
* det fanns dagstidningar och läskunnigheten var god
* det fanns fyra större och sex mindre genomgående vägar på Karelska näset, två större och sju mindre i Fjärrkarelen, tre mindre i Nordkarelen, en mindre vid Suomussalmi, och en större (avbruten) vid Salla.
* stridsvagnar, pjäser och lastbilar var betydligt lättare än i dag och anpassade för befintligt väg/bronäts bärighet. På sina ställen räckte det till för relativt tunga vagnar som T-26.
* Finland fick ingen som helst hjälp av Tyskland 1939/40, som ju var paktbroder med Sovjetunionen. Blandar Du ihop med sommaren 1944?