Nu när Riksbanken ska styra reporäntan på KPIF och ett intervall om 1 – 3% i KPIF-inflation är det väl dags för en graf med dessa två historiskt. Särskilt som Riksbanken säger att man i praktiken “sedan länge” använt KPIF.
![]() |
Reporäntan och KPIF 199701 till 201709. |
Som man ser ovan fick vi aldrig “deflation” med KPIF, vilket var motivet till att gå ner på minusränta.
Man kan konstatera att räntan aldrig hade varit så här låg om man styrt på KPIF, men under sänkningarna följde man istället KPI, som sänks när räntan sänks. Nu ska man alltså slippa höja igen, trots att vi sägs vara i en högkonjunktur.
I övrigt är minusreporäntan på -0.50% den längsta period sedan 1997 som Riksbanken låtit räntan ligga orörd. Det har aldrig gått så här lång tid utan räntejusteringar och enligt myndighetens aktuella killgissningar kommer räntan ligga stilla i minst ett år till. Och så har man mage att prata om stark svensk ekonomi…
Man ska inte lyssna på vad någon säger, man ska titta på vad de gör. Verkligheten är att Riksbanken gör allt för att slippa höja räntan och ta den smäll som de själva ligger bakom när det gäller både skuldbubblor och bostadsbubblor.
37 kommentarer
Har du datafilen så ta fram realräntan istället.
Skulderna behöver inflateras bort.
Ja, men med en låneökningstakt på 6,7% så måste man nog vara politiker för att tro det fungerar.
Svaret är hyperinflation, då går det snabbt!
Hyperinflation är knappast politikernas målsättning.
Vi har ju haft negativ realränta i snart 10 år så nog försöker man detta. Kommer dock att misslyckas då Sverige är extremt beroende av vårt AAA betyg.
Världsekonomin hänger på att USA fortsätter överkonsumera för 40 mdr dollar i månaden och att oljan flödar fritt. Vad kan gå fel?..
USA och Sveriges sätt att tackla dessa problem är inte så långt ifrån varandra, vi överkonsumerar inte lika mycket som USA men hushållen har i princip konsumerat på kredit i flera år. att oljan är billig beror till stor del på att världens tillväxt inte beror så mycket på ökad produktion, utan mest är kreditskapad konsumtion som gett prisökningar. Här är Svensk ekonomi en liten droppe, så att vi faktiskt även har ökad verklig produktion betyder inte så mycket för oljepriset globalt. Sen så har självklart OPECS beslut att inte stoppa pumparna som fick priset att falla för ett par år sedan sin del i det hela, men nu stiger priserna och OPEC börjar även begränsa lite i utflödet. Kanske har de nu nått sitt syfte att slå mot Amerikansk dyr olja och ta marknadsandelar, men de amerikanska företagen är inte dummare än att de undanhåller en del olja från marknaden tills priserna ökar. Men det börjar bli svårt ekonomiskt, det är det dock även för OPEC nu.
Vi får se om vi både får ökad efterfrågan på oljan samtidigt som den kommer in i rätt värde, då kan det nog bli lite tufft för världen. Samt lilla Svedala.
Den grafen visar verkligen hur pass oberäknelig riksbanken är.
Vore kul att vara en fluga på väggen under riksbanksdirektionens möten…
Tycker det ser ut som att de gjort ganska rätt.
Att börja höja 2005 motverkade ökningen av KPIF som började 2007.
Sänkningen 2008 motverkade minskningen av KPIF straxt efter.
Höjningen 2010 – 2011 är en tydlig miss som senare korrigerades.
Den låga nivån under senare år har inte orsakat någon skenande inflation i KPIF. Vad framtiden döljer får vi se.
Så på det stora hela med beröm godkänt.
Ett "bra" beslut på kort sikt är oftast ett horribelt beslut på längre sikt när det gäller centralbanker. Sparare förgörs medans ökad köpkraft är tack vare en större och större skuldbubbla för varje år. Även pensionernas öde i reala termer kommer sluta i katastrof… MAX 0 avkastning från obligationer (speciellt real) tillsammans med höga PE-tal är en mardröm för alla som tror de kommer ha en acceptabel pension.
Vad var det han sa, Keynes… "In the long run, we are all dead…",
Replik, Murray Rothbard: "Keynes is dead but we are all living in his long run… "
Du har väl gått samma grundskola som Riksbankens elit, antar jag.
Mycket riktigt var 2010 – 2011 en miss, och anledningen är att de som styr – om det nu är Ingves med vänner – inte begriper reglerteknik. Samma kunskapshandikapp gjorde att de lärde sig fel läxa: vad de borde lärt sig 2010 – 2011 är att inte reglera proportionellt mot nuvarande värde. Vad de istället "lärde" sig var att man inte ska höja räntan för snabbt.
Låter jättedumt, men är antagligen den mest realistiska beskrivningen av vad som händer här. Och faktum är ju att väldigt få kompetenta människor vill ha dessa roller, så det blir ju liksom ingen utveckling heller.
@Erik
Helt rätt. Visst är det så. Och i slutändan måst det betalas med högre skatter eller som pålagor och avgifter.
Håller med Linus, och dessutom bygger dom om vårt ekonomiska system så att det blir allt mer instabilt via ett snabbt ökande skuldberg.
De har gjort rätt i förhållande till facit. Tyvärr var facit fel.
2010/2011 tänkte riksbanken långsiktigt att Sverige skulle ha prisstabilitet. Efter detta gav man ju upp den inflation som skett i tillgångsslag och istället ägnade sig åt valutaförsvagning.
Knappast det en riksbank bör hänge sig till.
Trenden är tydligen, räntan ska ner!
Det där är faktiskt en väldigt bra graf.
Japp, bra jobbat av Cornu.
Enligt grafen så "borde" repan vara 2.5-3% och inte -0.5%.
Det är helt rätt resonerat att repan borde ligga på de nivåerna och de skulle nog ha gjort det om hushållen inte använt de låga räntorna till att köpa bostäder för överpriser. Det är tex som i Stockholm inte vettigt att mindre lägenheter säljs dyrare för att de med nuvarande ränteläge och avgift blir billigare än större lägenheter. Hur långsiktigt tänker dessa människor och vilket ansvar har banker och ansvariga myndigheter för att begränsa vårt vansinne? Riksbanken har till uppgift att se till att KPI ligger på 2%, för att det brukar vara vid de nivåerna som ekonomin går bäst och det är egentligen det enda ansvar som vilar på Riksbanken. Man kan tycka vad man vill om att de borde göra si och så, men de har ett direktiv från Riksdag och Regering och det är: Se till att KPI är 2%. De använder då Reporäntan för att på det sättet öka på mängden krediter i samhället och syftet är då att de pengarna skall användas för ökad konsumtion samt tillväxtinvesteringar som med ca 2 års fördröjning syns i KPI. Inflationen får man däremot direkt när man skapar nya krediter och tittar man på Svensk Penningmängd så är ökningstakten de senaste åren nått i hästväg. Man var under 2015 på väg upp i ungefär samma nivå som före kraschen 1999 och det är tack vare amorteringskravet som till slut kom efter lång påpekan från Riksbanken, som det kom en avmattning i Inflationen (ökningen av penningmängden).
Riksbankens uppgift att sänka räntan för att stimulera kredittagandet för att på så sätt få upp inflationen slog bakut och de har sedan de upptäckte det gjort allt i sin makt för att få beslutsfattare att inse det. Står tom på svart och vitt i deras rapporter. Det slog bakut eftersom en stor mängd av den totala belåningen gick till bostäder som inte påverkar KPI mer än som räntekostnader. Det som skrämt riksbanken är vetskapen att när man behöver öka räntan för att få ner inflationen (vilket egentligen var för typ 2 år sedan) så kommer den ökade räntan lägga sig direkt på KPI utan några 2 års fördröjning och sen så måste man öka räntan igen för att KPI stiger och så har man en karusell ända fram tills hushållen inte längre har råd att handla och då får man ett negativt tryck på inflationen men som även slår mot tillväxten. Man var orolig för att dessa ränteökningar som man skulle tvingas göra för att följa givna direktiv skulle skapa en kris i hushållens ekonomi och riskera att få en spricka i det som kallas bostadsbubbla. Man har försökt förklara och förmå ansvariga att agera så att man tillslut kan börja öka, men förgäves.
Nu kom man till slut fram till att gå över på KPIF som i princip räddar hushållen en stund till. När räntan nu framöver ökas så kommer de inte tvingas till ökningar bara för ökandets skull utan kan hålla sin egen ökning som passar ekonomin. Man köper sig även lite tid att ytterligare försöka förmå beslutsfattare att genomföra åtgärder, tyvärr sker det nog för döva öron. De vågar inte göra sånt nu innan val, och är inte ens säkert det går att genomföra med nuvarande parlamentariska läge. Man behöver genomföra ökade krav på amortering och/eller begränsningar i kredittagande, helst även för befintliga låntagare så att de tvingas till en buffert som troligtvis inte alla har. Man behöver även se över skattebiten för att minska spekulationen samt att göra åtgärder i ränteavdragen så att räntetrycket känns mer. Skattesystemet måste vara dynamiskt så det kan ta i goda tider och ge lättnader i svåra tider. Om man lägger sig på en nivå med skattelättnader och subventioner som bekostar tillväxt, vad skall man göra om den viker? Hur många miljarder i ränteavdrag skall vi ta från statsbudgeten? och varifrån? för att öka den statliga skatten är väl inte läge?
Riksbanken sköter tyvärr bara sin del eftersom det är en myndighet, men politiker och verk som inte är lika fristående har inte vågat eller kunnat genomföra sina delar.
Riksbanken varnar nu i goda tider för att Staten måste sköta sin bit, de är rädda för att vi går in i mindre goda tider med sämre förutsättningar att både sänka ränta, som att ge skattelättnader.
Staten försöker försörja landet genom att äta av utsädet och det kan visa sig olyckligt i framtiden.
Så ökningarna i KPI och KPIF eller om man nu vill rensa bort energi eller vad man nu vill göra för att undvika att krascha ekonomin är Riksbanken sätt att fördröja en katastrof. SVTs reporter Jan Nylander beskrev det rätt väl när han liknar Riksbanken (eller Stefan Ingves) med att vara maskinist på Titanic. Riksbanken har en uppgift att skyffla bränsle på brasan för att öka, eller släppa ut ånga för att minska trycket och farten på i det här fallet inflationen. Andra myndigheter och i slutändan ansvariga politiker är de som finns på bryggan och ansvarar för att ta ut kurs och manövrera. Någon skall även hålla vakt och i detta fall är det bla Finansinspektionen.
Men ingen på bryggan verkar se vad som kommer eller så är de så upptagna av sig själva och interna konflikter för att se det. Maskinisten vrålar för fullt men som den plikttrogne dåre han är så skyfflar han fortfarande i bränsle, men har åtminstone valt ett bränsle med mindre energi.
Låter NÄSTAN som att Lars har insett att det inte är vett och sans som styr hur hög räntan ska vara utan någon annan agenda.
Eftersom kurvan går åt "fel" håll efter valet 2014 så ser vi tydligt att Riksbanken blivit regeringsstyrd vid denna tidpunkt. Och blir regeringen omvald 2018 fortsätter trenden med lägre räntor. Agendan är klar.
Som vanligt är "Slösa" vinnaren. Ni sorgliga stackare som inte genomskådat detta, får stå för fiolerna.
Att som Cornu vara skuldfri, är nog sämsta möjliga. Bättre vore ifall han köpt bitcoins eller grävt ner Au i trädgården…
Man har ju insett det nu så här i efterhand….Det är bara att konsumera och leva loppan. Man ska helst plugga och ta lån och testa sig runt till man är 35. Köpa bostadsrätt, bil och båt på värdeuppgången och jobba så lite som möjligt. Dom som sliter får betala allt.
Eller så gör man både och: jobba för fullt, och spara och låna samtidigt!
Ja Toni, så har det varit de senaste 15-20 åren. Min kompis kör Ferrari, BMW och Mini haft fin båt och många trevliga semestrar, vi hade same utgångsläge efter gymnasiet. Själv bor jag i ett enklare hus, medans hen bor i ett fint högspecat hus. Men jag kan räkna mina HP, till all nytta.
Måste tillägga att jag inte är bitter för det, utan inser mest att jag var ung (och intellektuellt begränsat ifall pengar nu skulle varit viktigast).
@Joakim, min filosofi också – verkar mest dumstrut att amortera i den politiska utvecklingen.. Bättre investera eller lägga på hög för sämre tider.
Vore kul ifall Cornu, kunde få ner i skrift att han haft fel i en krasch i bostäder i nu snart 10 år?
Att kraschen kommer är vi överens om, men du/Lars framstår mer och mer som en kontraindikator baserat på din historik. Efter valet för du säkert rätt, min gissning är 2019. Som en övning till Lars lämnas härmed vilka indirekta råd angående bostäder som hjälpt dina läsare. Kram
Tror inte Cornu eller nån annan för 10 år sedan spådde en befolkningsökning med 1 miljon sedan dess. Detta är en bättre förklaringsvariabel än räntan. Annars hade knappast bostäder i pendlingsområden till mellanstora städer haft en prisökning från i princip osäljbara till miljonvärdering.
Hur tänkte du nu? Tror du verkligen på allvar att flyktingar ifrån Syrien, Afghanistan etc drivit upp priserna nämnvärt?
Det är ju knappast så att priserna enbart ökat i s k white flight stadsdelar/orter.
Söker du efter en förklaringsmodell enligt dina ord, så är du helt fel ute. Räntan, förklarar isåfall mer ihop med en kraftigt högkonjunktur för de välbeställda.
Att vissa förutspådde denna prisutveckling för du nog helt enkelt svälja, och inse.
En viss nervositet infinner sig hos många när man börjar tänka på att efter festen så är det vanligtvis någon som skall stå för notan. Det har renoverats kök och åkts till Thailand så det står härliga till. Dom två ganska nya bilarna på uppfarten är ju nästan till hälften betalda. Att ha tillgång till krediter är något som nästan blivit en naturlag, iaf något som staten i värsta fall garanterar? I slutändan så är det ju bara 1:or och 0:or i en dator. Det kan ju inte vara så svårt att tillverka mer om det nån gång skulle behövas, det är ju trots allt hela landets ekonomi som står på spel. Distansen till en marknadsekonomi är total. Arbete och värdeskapande är överflödigt. Det är återköp av aktier, valutamanipulation och 1000 fonder i pensionssystemet som är den sista droppen i kanylen som känns så skönt.
Länsförsäkringars nya reklamkampanj sammanfattar tillståndet rätt bra. https://www.youtube.com/watch?v=2MBu64Dt8eI
Nästan läskigt
Dessa dumheter tar slut som senast 2019 när dåren Draghi tvingas bort till förmån för en mer vettig nordeurope. Troligen långräntorna redan stigit innan dess och med det repan.