Andelen hushåll som har blancolån för belåningen över 85% av marknadsvärdet fortsätter att minska. Företeelsen är vanligare utanför storstäderna, vilket antagligen kan förklaras med låga bostadspriser.
 |
| Andel hushåll med blancolån i olika regioner. Källa: Finansinspektionen |
När bostaden “bara” kostar en miljon (eller något annat “lägre” belopp) är det enklare att finansiera skulderna över 85% med ett blancolån, med hög ränta och 10 års amorteringstakt.
Detta gör att blancolån för bostaden är betydligt vanligare utanför storstäderna, vilket ter sig ganska självklart. Extremfallet med 100% belåning ger att 15% på Stockholmsbooendets 5 MSEK är 750 000:- SEK, vilket kan vara rätt tufft att amortera på tio år, medan miljonvillan i någon svensk småstad utanför tillväxtregionerna bara ger ett blancolån på högst 150 000:- SEK. Vilket kan vara möjligt att amortera på tio år (1250:- SEK per månad).
Samtidigt har fortfarande 1.5% av nytecknarna (eller bankbytare mfl) av lån blancolån även i Stockholm, mot 6.6% utanför storstäderna. Hur man i storstaden finansierar de där femton procenten kan man fundera på. Ungdomar kan få kontantinsatsen genom att föräldrarna tar lån på sin bostad, andra kan ha en bostadskarriär i bakgrunden. Få har fritt sparkapital nog, då medianen för sparkapital ligger under 100 000:- SEK i Sverige.
Trenderna för blanolån är fallande i hela Sverige. Vilket förstås är positivt. De som sitter med blancolån kan på grund av sin höga belåning över 85% råka mycket illa ut vid kraschande bostadspriser.
13 kommentarer
Hur är det hela ställt med övriga lån? Nu för tiden när man vill att alla handlar på kredit. Kläder, vitvaror o hemelektronik, resor och inte minst bil där bilhandlarna gör allt för att ta privatleasing. Sockrar med fria service mm. Cash är inte king. Många jag känner kör lån över hela linjen och dessutom saftiga huslån.
Det handlar om en _relativt sett_ liten del.
82% av hushållens lån har säkerhet i bostad (småhus eller bostadsrätt osv).
5% av hushållens lån saknar säkerhet.
13% av hushållens lån har "annan säkerhet" — här ingår faktiskt bostadsrättsföreningarnas lån.
Eller med siffror, mycket grovt räknat:
3 563 miljarder utlånat till hushåll och bostadsrättsföreningar (m.m)
… varav 2 927 miljarder med en bostads som säkerhet
… varav 188 miljarder för konsumtion
… varav 448 miljarder "övrigt" (där har du billånen, men också bostadsrättsföreningarnas lån)
Verkar vara rätt vanligt det där med att unga lånar på föräldrarnas boende. Betyder inte detta att den kommande kraschen kommer vara en kedjereaktion utan dess like?
Vad ska ungdomen annars göra? Att spara ihop till insatsen är omöjligt i och med de ökande priserna. Man kan inte spara ikapp.
Det är ett ytterst prekärt läge. Ingen vet hur man ska lösa det. Det gäller inte bara i Sverige. Omstart av hela systemet skulle vara lämpligt men är både praktiskt och politiskt omöjligt. Så man låter väl bara det hända som det vill.
demoman
Om så sker måste föräldrarna ha täckning för ytterligare lån.
Så nej, det kommer inte att bli en kedjereaktion utan dess like.
Varför skulle man inte kunna spara ikapp, menar du?
Låt oss ta 50 kvm i Malmö som exempel. Vår exempelperson började jobba 2012 och saknar besparingar. 50 kvadrat i Malmö hade 2012 kostat ungefär 900 000 kronor.
Idag kostar 50 kvadrat i Malmö ungefär 1 250 000 kronor. 15% kontantinsats betyder 187 500 kronor. Detta är (var) fullt möjligt att spara ihop på fem år för de flesta som arbetar heltid, och innebär bara 3 125 kronor per månad.
Om priserna stått stilla hade personen behövt spara ihop 135 000 kronor, eller 2 250 kronor per månad. Den stora prisuppgången har alltså kunnat pareras genom att spara en tusenlapp extra i månaden.
Det är däremot svårt att spara ihop till kontantinsatsen för en lägenhet i Stockholms innerstad, men det är knappast något konstigt eller unikt och där tävlar man verkligen med "gamla pengar". Det är bara att undvika.
Om vi nu antar att vår unga herre eller dam fått för sig "jag måste bo på Södermalm!".
2012: 55 670 kr/kvm -> 2,8 milj för 50 kvm.
Idag: ~90 000 kr/kvm -> 4,5 milj för 50 kvm.
Kontantinsats: 675 000 kr på fem år. Det är tufft att spara ihop, men faktiskt inte omöjligt, dock förutsätter det ett välbetalt "karriärsjobb". I praktiken väljer nog många "jag-vill-bo-på-södermalm"-ungdomar att bo mindre, slå ihop sig med andra, och att få pengar från föräldrarna.
Joakim: Du glömmer bort att bankerna lånar ut maximalt 600% av bruttoårsinkomst d.v.s. räcker det i dom flesta fall inte med 675 000 SEK för att köpa en 2a i/på södermalm. Man måste väl tjäna en ca. 55 000-60 000 SEK i månaden som ung om man vill få ett lånelöfte samtidigt som du måste ha en kontantinsats på den nivån. Är man 2 är det fullt möjligt.
Inte så konstigt när man tänker efter.
Billiga hus betyder att folk lätt kan köpa hus och många har inga sparmedel så det blir max belåning och eventuell blankolån.
Även om själva huset köps utan blakolån ("bara" maximal belåning) så kan ju minsta större renovering kräva att man tar lån – t ex att det blir stopp i avloppet och det måste grävas ett nytt = lätt 100.000 kr. Bor man i en storstad så är det nog lätt att öka på bolånet lite men bor man i ett område där huspriserna står still eller tom sjunker så är nog banken inte lika sugna på att låna ut.
Just därför bör man skaffa sig en buffert i första hand istf att amortera. Man vill ju inte stå med mössan i hand på bankkontoren när avloppet behöver lagas. Visst kan det vara fördelaktigt ifall man kan låna, men man bör åtminstone har kapaciteten att klara situationen ändå.
Med de prisuppgångar som varit i storstäderna så är det väl ganska rimligt att många växlar om sina blankolån till vanliga bostadslån.
Med 12% uppgång på ett år så ska ju andelen med bostadslåna vara väldigt begränsad, eg bara folk som köpt sin bostad det senaste året.
Förvånande att andelen blancolån är fallande. Känns ju som allt fler aktörer ger sig in i den kortsiktigt lukrativa marknaden. Marknadsföringen blir också alltmer intensiv. Måste vara spännande att konkurrera om att ge bästa ränta utan säkerhet till mer eller mindre kreditvärdiga personer.
(Kul observation: nu dök det upp reklam från Lendo i bannern. Påpassligt.)
Jag växte upp i en Göteborgsförort och ser jag tillbaka i tiden och jämför hur mina klasskompisar agerat efter gymnasiet är det ganska tydligt. Klasskompisarna med svenska föräldrar har oftast haft högre utbildade föräldrar med villa och bostadsrätter som stigit i priser. Dom har gjort precis som sina föräldrar. Gått ut gymnasiet, festat och rest runt och jobbat i andra länder, kommit tillbaka, föräldrarna har belånat sin bostad och hjälpt dom med att köpa sin studentbostad och nu är dom högutbildade och har en låg belåningsgrad. Klasskompisarna med utländska föräldrar har oftast haft föräldrar från arbetarklassen där man triggats att det enda sättet att ta sig ifrån det är att kämpa, arbeta och spara ihop sitt egna levebröd då man inte kunnat förlita sig från någon hjälp från föräldrarna d.v.s. började dom plugga och bodde hemma för att spara pengar, fick sitt första jobb och fortsatte att bo hemma i 3-4 år till och sparade 10-15 tusen i månaden så med andra ord finns det visst många i storstäder som sparat ihop till kontantinsatsen trots höga priser. Sen finns det naturligtvis sådana utan föräldrar som kan hjälpa till finansiellt som haft möjligheten att spara men inte gjort det. Dom kan tyvärr inte göra så mycket annat än hoppas på att hitta en partner som sparat.