Det finns en del missuppfattningar om vad man egentligen har för lön i Sverige. Kanske grundar det sig i uppfattningen att man själv höjer sin lön på grund av karriärsutveckling, men ingen annan gör det? Medianlönen i Sverige var 28 600:- SEK i månaden år 2015. Statlig sektor hade de högsta snittlönerna.
 |
| Ett urval av löner i Sverige 2015. Källa: SCB |
SCB:s siffror är avrundade till närmaste 100-tal.
Statlig sektor betalade bäst under 2015, men det beror antagligen på att det är få statligt anställda arbetare, undantaget t ex soldater, och mest tjänstemän. Detta följs av landstingen, vilket sannolikt beror på att Sveriges högst betalda yrkesgrupp (undantaget chefer) i stor utsträckning hittas hos landstingen, nämligen läkarna, samt att sjuksköterskeyrket inte är ett låglöneyrke, utan tvärt om betalar sig över medianen.
Delar man upp privatanställda i tjänstemän och arbetare var dock privatanställda tjänstemän högst avlönade.
Medianlöner i ett urval är för tydlighetens skull utskrivet nedan.
Samtliga yrken 28600
Offentlig sektor 28100
Statlig sektor 32300
Kommunal sektor 26900
Landstingssektorn 30600
Privat sektor 28900
Privat sektor arbetare 26000
Privat sektor tjänstemän 35300
Soldater 20400
Poliser 31400
Undersköterskor 26000
Sjuksköterskor 33000
Läkare 63400
Tandläkare 41700
Grundskolelärare 28900
Gymnasielärare 32500
Kassapersonal 23900
Återvinningsarbetare 25300
Lastbils- och bussförare 26400
Snickare, murare och anläggningsarbetare 30100
Författare, journalister 33600
Ingenjörer och tekniker 35100
IT-artikitekter och systemutvecklare 41000
Civilingenjörsyrken 41400
Jurister 42500
Notera ovan vad sjuksköterskor tjänar, alltså en medianlön på 33 000:- SEK i månaden. SCB:s data är också helt i linje med det som Vårdförbundet rapporterar, vilket 2015 var 31 710:- SEK per månad i medellön (ej median, som jag använder).
Detta är en yrkesgrupp som har lyckats höja sina löner. Dessutom en kvinnodominerad yrkesgrupp. Sjuksköterska är på inget sätt ett låglöneyrke. Det kanske inte ska klassas som högavlönat, dvs att medianen betalar statlig skatt. Men där hittas endast läkare, tandläkare, kvalificerade IT-utvecklare, civilingenjörer och jurister enligt ovan. Återigen, jag pratar här om medianen.
90:e percentilen, dvs att endast 10% tjänar mer än detta, hittas på 40 000:- SEK per månad för sjuksköterskor och på 30 000:- SEK per månad för undersköterskor. Ja, undersköterskor.
För övrigt kan 10:e percentilen vara en indikator på ingångslöner. Det är inte säkert, men 18 500:- SEK på 10:e percentilen på soldater ligger väldigt nära ingångslönen. För civilingenjörsyrken (ej civilingenjörer alltså, de kan även jobba som något annat) är 10:e percentilen 31 200:- SEK per månad.
Nej, svensken tjänar inte 25 000:- SEK längre. Att medianinkomsterna ligger lägre beror på den stora andelen som lever på olika former av bidrag. Inom något år kommer en svensk medianlön ligga på 30 000:- SEK i månaden. Om lönerna steg 2% under 2016 är medianlönen redan uppe på 29 200:- SEK. Med snart 2% i KPI-inflation är det inte orimligt med 3%-iga lönehöjningar under 2017, och då är lönerna över 30 000:- SEK i median.
Det finns förstås även data per sektor, så man kan jämföra i vilken sektor ett visst yrke betalar sig bäst. Som läsare får ni gärna föreslå yrkesgrupper att titta närmare på i något uppföljande inlägg.
Det finns betydligt fler grupper än ovanstående, och detta var ett urval. Det finns mycket tjänstemän och IT-folk bland läsarna, så jag gissar att ni kanske vill få en djupare granskning av hur det ser ut i t ex IT-branschen, inklusive på chefsnivå? Några andra branscher som är intressanta?
104 kommentarer
Tackar så mycket! Misstänker det va mitt inlägg angående sjuksköterskor lön och lån som triggade denna 😁
Du får gärna titta djupare på It-branschen, både område men även statligt/landsting/privat.
Eftersom jag är del av en pedagogisk familj får du gärna titta på läraryrket, förskola/grundskola osv.
Diskussionen har varit uppe förut, så jag tänkte det är bra att reda ut detta.
Tycker själv det är viktigt att ta med geografiskt område/kommun också för det skiljer ju såklart stort.
Bra. Då har folk råd att betala lånen när räntorna stiger så vi slipper en bopriskrash 🙂
50% högre lön för läkare jämfört med Civilingenjörer, jurister, systemutvecklare. Känns ju rimligt… Läkarnas maffiafack fungerar bevisligen fortfarande.
Ta och plugga till läkare, då. Känner flera som bytt till läkaryrket i 40-årsåldern.
Läkare tjänar bra, men glöm inte att civilingenjörer som är chefer placeras i andra grupper hos SCB, och jag _gissar_ att högre läkare med chefsansvar fortfarande räknas som "läkare" i statistiken.
SACO brukar ha hyfsad statistik på sånt här. Till exempel Livslöner för olika utbildningar som ger en översiktlig bild av ett par olika yrken.
Det är de klassiska utbildningarna som vinner. Läkare, ekonom, jurist och civilingenjör.
Även Unionen har bra statistik https://www.unionen.se/filer/ovrigt/lonestatistik-2015 som stämmer bra med SCB, och dessutom är den begripligt presenterad och klassificerad i ALS-koder, medan SCB använder något de kallar SSYK, som jag inte omedelbart fattade.
Varför ska jag plugga till läkare, trivs bra med mitt yrkesval. Har eget företag så berörs inte direkt av detta men tycker att läkare har orimligt hög ersättning om statistiken stämmer. Givetvis finns det specialistläkare etc som ska ha väldigt hög lön men de man träffar på vårdcentralen imponerar ju inte direkt intellektuellt. Vore väldigt intressant att veta vad vårdcentralsläkarna har i snittlön.
Förövrigt anser jag att lönenivåerna i Sverige är hemskt komprimerade. När en läkare, civ ing, eller systemutvecklare bara tjänar dubbelt mot någon som sitter i kassan på ICA är det något som är fel i systemet. Misstänker att felet är socialism.
Hoppas, vad det gäller mitt gamla yrke, att det är per dag!
Givetvis brutto.
Men ändå…
Skillnaden blir ju också väsentligen mindre efter skatt. Marginalskatten är väl numera 63%. Dåligt med incitament för lång och dyr utbildning till tungt jobb med mycket ansvar på oregelbundna tider ex läkare när skillnaden är så liten. Sverige har Europas högsta löner för okvalificerad arbetskraft. Detta måste förstås ändras för att minska arbetslösheten.
Ännu värre netto. Jag har cirka 100% mer i bruttolön än min fru, men endast cirka 60% mer i nettolön. Det kan man i och för sig delvis tacka Alliansen för. Jobbskatteavdraget påverkar väldigt mycket på hennes lönenivåer och det är självklart rätt att skatterna ska sänkas nedifrån och uppp.
Nu finns det ju många incitament för att göra karriär, varav lönen bara är ett. Men om det handlar om att arbeta mer eller anstränga sig mer bara för att få lite mer i lön så är löneincitamentet ovanligt dåligt i Sverige. Har själv tackat nej flera gånger av just den anledningen. Även en löneökning på 10k som vid första anblicken verkar fantastisk ger bara 4k i plånboken. Inte värt att anstränga sig längre.
Jag håller med om att ~60% marginalskatt är rätt illa och att det vore mer rättvist med avskaffad statlig inkomstskatt.
Dock finns det viss kompensation att få, sett ur den anställdes perspektiv — till exempel ligger pensionsavsättningarna i mitt och de flesta andra industritjänstemäns avtal på 30% på marginalen, dvs 10000 kr mer i lön ger också 3000 kr mer i tjänstepensionsavsättning, förutom de 4000 kronorna i plånboken — och då handlar det om 4000 kronor som inte behövs för att överleva utan som till hundra procent kan läggas på nöjen/hobbies eller sparande.
Visst finns det även positiva effekter av hög marginalskatt. En är ju att man kanske i stället för att hoppa på det förrädiska ansvarståget väljer att följa sina intressen och odla dessa i stället. Det ger förmodligen nöjdare människor och mindre utbrändhet, och kanske i slutändan bättre totalt resultat. Och kunskap är makt, så om man odlar sina intressen är man ändå med och bestämmer i egenskap av sakkunnig. Man kan se det som att staten fostrar medborgare med hög kapacitet att göra det de är bäst på och att inte anstränga sig i onödan med ansvar, administration och byråkrati.
Yes, jag har ett chefserbjudande på bordet. Betalar redan värnskatt som det är och arbetsgivaren erbjuder 5 000 kr extra brutto för budgetansvar, personalansvar och TCO (TotalCostofOwnership) för enheten.
Jag ställde lite motkrav men höll dörren öppen för vidare diskussion. Nu verkar de bli lite stressade över att jag inte tackar ja och vill ha en ny dialog.
Vad tycker ni jag ska be om? Dels i lön men även om det är något annat jag ska be om.
+5000 till +10000 är rimligt i teknikyrken för chefsansvar ("första linjens chef"). Antar att du som erfaren tjänsteman redan förhandlat bort övertiden och fått extra semester?
Om de håller fast vid +5000 kr grundlön så finns kanske något att göra på pensionsfronten, eller (ännu) fler semesterdagar?
Om det är en bra grupp med mogna människor så behöver inte chefsskapet vara alltför betungande, faktiskt. Jag känner flera duktiga ingenjörer som blivit chefer, fått löneförhöjningar, men vars faktiska ansträning på jobbet gått ner (mindre teknikjobb och personal som sköter sig själv = nöjd och bekväm chef).
Pension, extra semester, tjänstebil, jobba hemma x dagar i veckan. Dyraste mobilen etc
Stämmer att facket gjort jobbet. Ingenjörernas fack är helt och hållet på arbetsgivarens sida istället.
MEN… jag råkar jobba i IT-branchen istället. Jag får bo vart jag vill, lägga upp arbetet väldigt mycket enligt egen vardag, och detta under väldig trygg anställning dvs vi snackar inte eget företag (det gör jag lite i mån av tid).
Jag får till och med byta inriktning (inom IT) tvärt med bibehållen lön under utbildningen, om jag så önskar.
Jämför min livssituation men en läkare och fråga dig om de inte rent moraliskt förtjänar några procent högre lön när de sitter i stressade miljöer och vänder papper.
De flesta motsv chefer jag känner jobbar hemma minst en dag i veckan f att arbeta av admin utan att ständigt störas av medarbetare.
Jag har redan bortförhandlad övertid, en lön kring det dubbla mot Lars rapporterade medianlön. Semester tar jag i princip aldrig ut, har alltid över. Pension vill de inte förhandla utanför kollektivavtalet.
Det är i princip endast lön att spela med av de klassiska tingen. men inte ens för 10 000 kr är jag säker på att jag har lust, det blir liksom inget i plånboken ändå, visst extra pension men mitt sparande är så stort idag att jag är tveksam till om jag ens kommer behöva få pension…
Förvisso menar arbetsgivaren att jag redan är chef, informellt och att det här endast formaliserar den rollen. Vilket är skönt för en hel del saker bli lättare iom det. men jag kan inte få ihop en vettig lön/förmån för att det ska kännas värt det. Jag kliver i princip nästan hellre tillbaka några steg för det är inte lönt att tacka ja.
Talar vi pengar kan jag alltså om jag vill bosätta mig någonstans där de ger bort bostäder utan att lönen ändras. Inte för att jag vill, men som sagt, de flesta läkare har ett mer med nödvändighet uppoffrande yrke.
Beroende på medarbetare, om du redan är informell chef, så kan ditt jobb bli _lättare_ och med en högre ersättning när du blir formell chef. Det följer med en del tråkigheter med formellt chefsansvar men med en bra grupp så kan det nog vara bra. För +10000 kr (och medföljande pension) tror jag det är ett bra hopp.
Annars är det rätt, omkring 50-60000 kr/mån är rätt bra och det finns inget egentligt incitament att klättra vidare ur rent privatekonomisk synvinkel, om det innebär att jobbet blir svårare/krångligare/mer ansvarsfullt. Om man behåller sin position så blir ju istället jobbet kontinuerligt "lättare" kan man hävda, och det är ju en trevlig sits att vara i.
Andra tips som nämnts är flexibilitet (jobba hemma med admin — som chef har du större möjligheter att bestämma arbetstiden än någon som är labbansvarig eller motsvarande), tjänstebil, städhjälp, privat sjukförsäkring, med mera.
Låter häftigt att "byta" till läkare.
Tar på sig en annan utstyrsel ,liksom.
Vit ( grön?) rock.
Stetoskop, givetvis. Vips nytt yrke.
F-n att jag inte tipsade dottern om det kunde ske på det viset!
Jag skulle aldrig förhandla till mig så många ansvarsområden för +5k, men människor är skapta olika. För min egen del har jag någonstans insett att jag vill flyga under radarn så länge jag kan, dvs plocka ut en så hög lön som möjligt utan att dra på mig personalansvar / budgetansvar / rekryteringsansvar etc etc.
Jag har i dag 44k i månaden som konsult inom IT, efter nästan 9 år i yrket. Har förhandlat mig till så jag har 30 dagar sem med bibehållen ÖT-ersättning. Ca 11.5% pension. Fri flex, så länge jag lägger in sammanlagt 40h per vecka och medverkar på vissa stående möten kan jag i princip komma och gå som jag vill. Jag besitter eftertraktad kompetens men är inte oersättlig, så att ta ut 8 månader föräldraledighet var inga problem tex.
Jag skulle definitivt kunna ligga på bra mycket högre månadslön, men har prioriterat mig själv och min egen tid. Min livsfilosofi är att det är mycket enklare att hålla nere sina utgifter än att höja sina inkomster. Folk jobbar sig halvt fördärvade för att kunna köpa en massa skit som de egentligen inte behöver.
Antalet utbildningsplatser för läkare är begränsat. Skulle man öka dessa, säg till fem ggr så många, så skulle lönerna inte avvika så mycket från andra jobb med hög utbildning, om säg 15 år.
Må låta häftigt att byta till läkare får dem som inte varit på sjukhus så speciellt ofta. Själv hade jag antagligen fått psykbryt och nackat de flesta kollegor då det är svårt att se dem som människor när de är så korkade.
Bättre förr när man åtminstone kunde tro att läkare var smarta.
ex. kommer in till läkaren i stort sett blind och talar om hur det började. Svart prick i synfältet på ena ögat, utvecklades till en masklikande struktur för att sedan brytas ut och bli mer grumligt. Läkaren använder en så kallad spaltlampa eller slit lamp för att undersöka näthinnan. Hon ser naturligt vis inte näthinnan men tycker att den mest troliga orsaken är ….. migrän.
En analogi skulle vara om du startar en bil och undrar varför bilen inte åker iväg när du har friläge i och kommer till slår fast (skiter i att kolla på mätaren) att du inte har bensin i tanken.
Zpeter: Distriktsläkare på vårdcentral är specialistläkare i allmänmedicin och har som grupp högre lön än de flesta grupper av sjukhusspecialister/överläkare.
Läkare får mig veterligen rejält bra betalt för att gå jourer och får i många fall jobba kvällar/nätter/helger vilket drar upp lönen. Hur många civilingenjörer jobbar dödgrävarskiftet natten mot juldagen? 🙂
Zpeter. Som ovan skrev så är dem specialistläkare (allmänläkare) men finns tyvärr även AT läkare (knappt klara med utbildningen) som jobbar på samma vårdcentral.
Allmänläkare har strax över 70k (75 tror jag) i medellön. Kollade den senast idag.
Ansvarståget ger förstås en annan löneutveckling, vilket i någon mån avspeglar risktagandet. Så även om det första erbjudandet om några tusenlappar verkar som ett slag i ansiktet kan det efter några år löna sig. Men som sagt, pengar är inte allt, och en chef utan sakkunnig rådgivare är en kastrerad chef. Den sakkunnige är mer värd och sitter säkrare vid en eventuell utröstning. Chefer går det tretton på dussinet, medan sakkunniga är närapå oersättliga. Dock har kunskaper bäst-före-datum så om man går på det spåret är kontinuerligt lärande ett krav, medan chefer kan lära sig en gång och sedan tillämpa.
@D.L.
I min värld ligger lönen för en chef av gammaldags sort av första ordningen idag på ca 70-80k. d.v.s. 10k mer än den sakkunnige. 10k extra för risktagandet att bli utröstad och att prostituera sig för högstbjudande.
Den moderna chefen är HRs förlängda arm och befattar sig inte med den kontinuerliga driften, utan det delegeras till de agila teamen. De moderna cheferna jobbar intensivt med något som ingen vet vad det är, men som ändå bränner ut dem. Förmodligen är detta något något som kommer från USA.
Sluta klanka ner på läkares löner. Uppenbarligen är det oförstånd inför en läkares vardag som talar samt viss avundsjuka. Läkare jobbar i många fall väldigt hårt i en tuff miljö och har kämpat med intensiva studier under många år. De har också ett stort ansvar. Tyckte det verkade orimligt högt förut jag med men sen fick jag insikt i yrket via nära anhörig.
Tycker nu att 60000 dom specialist nästan är för lite…
Att bli chef kan ju vara bra om en har specifika tankar kring vad en vill göra i framtiden osv.. då kanske inte de 5 000 extra just nu är den stora grejen, utan att du kan söka dig vidare till motsvarande tjänster i andra företag å där förhandla dig till större lönepåslag. Men genom bytet av arbetsplats så ökar väl oftast arbetsbelastningen också.
Dubbel medianlön, tänkte först att du menade dubbel medianlön för ditt yrke och då lät ju 5 000 konstigt, men från 55 till 60 för att bara få en titel för något du redan gör är väl kanske acceptabelt.
Sen framgår det ju inte riktigt, men du får väl ta in också vad som händer när du säger nej. Tar de då nån av dina värdelösa kolleger eller någon utifrån?
Medianlönen för en AT-läkare är 30tkr, i genomsnitt med 2,3 års erfarenhet som vikarierande underläkare före AT dvs närmare 8 år efter studiestart. Efter ytterligare 2,4 år blir man ST där medianlönen är 40tkr. 6,6 år senare specialistläkare med medianlön 54,5tkr. Denna statistik gäller enbart hälso- och sjukvårdsanställda. Att statistiken ovan anger median 63tkr antyder att läkare jobbar länge i livet dvs går aldrig i pension.
Som överläkare har du bakjour – d.v.s nattarbete – en kirurgbakjour kan med två minuters varsel behöva operera en brusten aorta. Just saying…
Kronans värde.
Är ssk själv. Tycker knappast mitt yrke är låglöne, men det kan ju ha att göra med ständiga hopp mellan olika arbetsgivare. Det sämsta du kan göra idag som ssk är att stanna på samma ställe som du började på när du var ny (väldigt vanligt). Under rådande kriser har jag haft månader under sommaren där jag dragit in mellan 50-60k brutto. Med bibehållen 4v semester ska sägas.
Ssk visar på värdet av konkurrens inom en arbetsmarknad, med både privata och offentliga arbetesgivare.
Förbud mot vinster i vården, färre arbetsgivare, sämre löneutveckling för ssk.
Ja, mot bakgrund av ansvar och utbildning förefaller sjuksköterskor vara klart överbetalda. En jämförbar yrkeskategori vad gäller utbildning och ansvar är gruppen förskolelärare, och det är på den nivån sjuksköterskornas löner borde ligga. Vidare är svenska läkare underbetalda i förhållande till utbildning och ansvar.
Kolla vad en anestesissk har för lön i usa och jämför den med läkarlönerna där.
Om du sitter på denna information förstår jag inte varför du håller inne med den.
Om eltekniken (tex regler) eller något IT-system fallerar drabbar det fler än en läkare räddar under en karriär.
Skillnaden är bara att läkaren har en enklare förhandlingssituation för att kunna ta betalt för ansvaret. Dvs det stämmer absolut inte att läkare får för lite betalt för ansvar. Vare sig i Sverige eller USA.
De får allt för mycket betalt för ansvar (de är en mycket liten pjäs, läkarens "stora" påverkan över liv och död är en illusion), men på tok för lite betalt för administration och allmänt overhead-arbete.
Förhoppningsvis jämnar det ut sig.
Av någon anledning tycks debatten ju handla om att sjuksköterskor stressar så himla mycket. Så är naturligtvis inte fallet. Läkare har betydligt högre stressnivå på sjukhusen än vad sjuksköterskor har. Men läkarna är ofta sk A-människor som tål stressen bättre, inte är benägna att klaga samt helt enkelt biter ihop. Sjuksköterskor är som regel gnällkärringar och deras stress handlar om att de ibland måste arbeta hela (!) arbetsdagen istället för att snacka skit 50 procent som brukligt är.
Imponerande höga löner.
Då är man verkligen en fattigpensionär!
Klagar inte alls. Glädjs över den skattekraft som går till jobbet dagligen.
Varför avspeglas detta inte i inflationen?
Är det för att vi importerar allt mer?
Även arbetsföra på sidlinjen.
Imponerande låga löner och komprimerad lönestruktur tycker jag. Sverige är halvvägs till Kuba.
Allas lika värde, du vet…
Kan konstatera som jobbar i skogsindustrin att lönerna på mitt företag som ändå ligger bland de högsta i branchen knappt når medianlönen. Det är ju vi som betalar för kalaset.
Därför en undran. Är detta lön eller deklarerad inkomst? Det de anställda tjänar på är OB-tillägen som ger en rejäl skjuts uppåt om man jämför med månadslönen.
Jag antar alltid att dylika siffror är baserade på deklarerad årsinkomst av tjänst.
Men min antagelse kan såklart ha helt fel. Någon som kan mer får gärna berätta vad som gäller.
Så här säger SCB:
"I lönedatabasen hittar du information om genomsnittlig månadslön för vissa yrkesgrupper. Lönen som redovisas är grundlön plus fasta och rörliga tillägg. Statistiken är uppdelad efter kön kombinerad med utbildningsgrupp, åldersgrupp eller sektor."
Det ser alltså ut att ingå tex genomsnittligt OB-tillägg.
Jag drygar som läkare ut lönen genom att gå nattjourer och jobba helger vilket ofta ger 60 – 70 timmars arbetsvecka. Den ökade arbetstiden avspeglas inte i statistiken. Grundlönen för en läkare är i median 49tkr. Tyvärr slut med jourer eftersom Stockholms läns landsting sagt upp alla läkares jouravtal från första april.
Bra inlägg som visar en mer rimlig bild av lönebilden. Håller med Cornu om att det verkar som SSK lyckas höja medianlönen -finns det även historiska pålitliga data för att visa trend över tid för olika yrkeskategorier. Själv har jag ett ovanligt jobb med dåligt underlag för statistik, tyvärr.
Med bakgrund av bostadspriserna så skulle det vara intressant att ha samma statistik uppdelat på landsbyggd/storstadsregioner.
2 medianlöner räcker knappast till familj/ villa/ bil / semester i en större stad.
Soldaternas löner sticker ut som låga men ålder lär ju påverka. Saknar officerare. 37000kr enl SCB.
En tredjedel av den svenska medianlönen borde vara en smal sak att fixa som medborgarlön. 9500 kr före skatt blir kanske 7125 kr efter skatt, vilket inte får onödigt många att vilja gå hemma och göra ingenting. Vi kan ha en femtioprocentig arbetslöshet utan att det blir uppror och världskrig. Och spar in massor med pengar på all byråkrati mm som inte längre krävs för att försöka hålla folk i arbete.
Brottsligheten minskar sannolikt också. Fler kan vilja bli poliser för att inte behöva leva blott på medborgarlön. Och så kan fler jobba som "vakter" mer eller mindre oavlönat genom att bara vistas där saker behöver övervakas.
Medborgarlönen kan vara betydligt mindre tills man är 25-27 år om man inte studerar.
Det är finansieringen som är lite jobbig. Till exempel skulle alla arbetslösa, sjuka och pensionerade bli "lite" sura om deras månadsersättning halverades till medborgarlönenivå.
Två lösningar: en är att man skiter i kverulanterna, den andra är att man garanterar folk som redan lever på bidrag den nivå de har. Men inga höjningar.
Jaha, men hur ska du då finansiera medborgarlönen, om den bara blir ett nytt bidrag för de som inte redan är sjuka, pensionerade eller arbetslösa?
Väljer man inte modellen "negativ inkomstskatt" blir det en viss rundgång av pengar, som knappt behöver märkas för några andra än de som väljer att i hög grad basera sin ekonomi på medborgarlönen. Förutsatt att inte alltför många vill frigöra sig från löneinkomster, förstås.
Det var inte ett särskilt konkret svar. Seså, om vi tar Sverige som exempel — hur tänker du dig att en medborgarlön, säg på 9 500 kr efter skatt, ska finansieras (det vill säga vilka skatter ska höjas och vilka förmåner ska sänkas)?
Om en del bidragstagare tills vidare får behålla mer pengar än medborgarlönen ger dem så är det sannolikt ganska lite pengar det handlar om för samhället. Byråkratin kan ändå i hög grad avskaffas när den i stort sett bara behöver ägna sig åt att kontrollera att gamla bidragstagare inte har förlorat sina skäl för förhöjda bidrag.
Reformen finansieras bland annat av minskad byråkrati, av att marginaleffekterna för bidragstagare reduceras kraftigt och därför fler arbetar, av att folk mår och fungerar bättre, att folk själva kan bestämma vad de skall arbeta med, att kriminaliteten och den sociala oron minskar, att folk behöver färre arbetsresor, att det krävs färre arbetslokaler, att folk kan ta hand om sina anhöriga bättre, att folk får mer tid för kreativitet mm.
Därtill skadar det inte med högre skatter på naturresursförbrukning. Kanske också en landskatt. Många bidrag ersätts förstås av medborgarlönen, men knappast alla.
"Förmåner" är väl knappast något som berörs. Sådana bestämmer arbetsgivaren. Men det kan ske en hel del förändringar i arbetsvillkoren när folk inte är lika piskade att jobba heltid hos en viss arbetsgivare. Troligen kommer fler börja jobba deltid eller säsongsvis, vilket nog kan passa en hel del arbetsgivare ganska bra.
För ett successivt införande av medborgarlöner skulle jag kunna tänka mig att man lottar fram vilka som skall få chans att ta ut medborgarlön om de vill. På det viset kan man parera eventuella problem exempelvis med att det blir massflykt från vissa yrken.
Ja, den där magiska "byråkratin", hur stor del av försäkringssystemen tror du den består av tänker du? Ta till exempel FK och arbetsförmedlingen.
Ledtråd: Det är en mycket liten del och är nästan helt irrelevant som besparing i jämförelse med själva ersättningarna.
Har du inte alls räknat på vad dina förslag faktiskt kommer att kosta?
Räknat och räknat. Det finns andra som räknar. Cornucopia exempelvis. Förr eller senare blir vi tvungna att införa medborgarlöner hur som helst. Det som måste gå brukar gå. Man filar på medborgarlöner till och med i Indien, så varför skulle inte vi ha råd?
OK, vi kan väl göra ett överslag i den här tråden.
5 miljoner människor har ett arbete i Sverige. Om vi säger att man får 7000 i månaden skattefritt som medborgarlön bara till de som jobbar (det vill säga vi sänker inga bidrag eller pensioner i utgångsläget), så innebär detta en ökad utgift på 84000 kronor per person och år, eller 420 miljarder årligen. Inte omöjligt, som du säger!
För att inte få ett budgetunderskott på 420 miljarder, behöver vi då någonstans spara in dessa pengar. Statsbudgetens utgifter idag ligger på 900 miljarder, ungefär. Så en enkel lösning är helt enkelt att halvera statsbudgeten! Ta bort halva försvaret, polisen, domstolarna, biståndet, universiteten och … hoppsan … vi får ta bort hälften av a-kassan, sjukpenningen och studiebidragen också.
Det är absolut inte omöjligt, men man måste vara på det klara med att om till exempel alla heltidsanställa plötsligt får 7000 kronor mer netto i månaden, så måste det någonstans bli 7000 kronor mindre i månaden per person.
Jag är i behov av en middagslur och orkar inte hålla på med matte nu. Du får väl titta på Cornucopias beräkningar. Det finns många andra kompetenta personer som anser att det är möjligt. Det finns hur mycket pengar som helst att spara på att skära bort dumt skit.
Ja, förra gången det här var uppe så var väl slutsatsen att man får skära ner a-kassan och sjukförsäkringen och pensionerna och studiebidragen, med mera. Lycka till att sälja in det!
Det finns många kompetenta människor som tycker att medborgarlön inte är någon bra idé också. _Möjligt_ är det förstås, på samma sätt som det är möjligt att bygga en bro till Gotland, men är det en bra idé för den sakens skull?
Jag svarar något i morgon, men vill inte ägna mig åt det här mer ikväll. 🐓🤐
Tanken med med medborgarlönen verkar vara att avskaffa ALLA bidrag. Så alla arbetsoförmögna skulle verkligen få känna vad fattigdom innebär.
Tanken i de länder som avväger att införa medborgarlön är snarare att kapa transfereringarna hårt och bevara välfärdssektorn, försvaret och servicen intakt. I Joakims lista får man nog räkna med att den statliga a-kassan, det mesta av sjukpenningen och hela studiebidraget åker.
Kingedward: Precis, om du ska få det att gå ihop så måste du ersätta a-kassa, sjukpenning, studiebidrag och pension helt och hållet med en (50% lägre) medborgarlön. Det är _något_ svårt, tror jag, att få tex pensionärer eller snart-pensionärer att gå med på något sådant.
Piratpartiet har också föreslagit något liknande, med medborgarlön fast bara för de som _saknar_ arbete — det vill säga nån sorts ersättning för försörjningsstöd och a-kassa. Det motsvarar dock att man sänker a-kassan med 50% och höjer priserna på tex mat och böcker för alla andra, vilket knappast är särskilt populärt.
I slutändan handlar det om att kunna räkna.
Som tidigare påpekats kommer många bidrag försvinna när medborgarlön införs, samtidigt som vi inte behöver öda lika mycket pengar på att försöka hålla folk sysselsatta.
Förmodligen behöver vi höja inkomstskatterna en del för att det skall funka. Tur då att pengarna går rätt i fickan på medborgarna! Höga inkomstskatter skyndar på automatiseringen, vilket är bra, bara vi i slutändan kan dra in skatt någonstans.
Frågan om framtida skatteintäkter förefaller svår både med och utan medborgarlön. Automatiseringen har dock också fördelen att många saker blir billigare, vilket innebär att skattepengarna räcker längre.
Världens stater kan också tänkas trycka upp en del pengar för att stärka de politiska strukturerna och målen gentemot marknaden. Det förefaller dock som en aningen tveksam policyrekommendation.
Högre inkomstskatter kan i viss mån pareras med plattare skatt, om man är rädd för att klämma åt höginkomsttagarna för hårt. Låginkomsttagarna får kompensation för den högre inkomstskatten när medborgarlönen trillar in.
Pensionspoäng man tjänat ihop får man behålla även om baspensionen sätts lika med medborgarlönen. Så det lönar sig att fortsätta arbeta. De arbetsoförmögna får rösta på Vänsterpartiet. De kommer säkerligen fortsätta få mycket hjälp som aldrig belastar deras medborgarlön.
Det låter vackert och bra, men plus och minus går fortfarande inte ihop. Det verkar som om du säger att alla kommer att få det bättre om medborgarlön införs — pensionärerna får behålla sina pensioner, medborgarlönen "kompenserar för högre inkomstskatt", och så vidare. Nej, det duger inte utan är en orealistisk fantasi. Ställ upp ekvationen så ser du själv. Du verkar ändå engagerad i frågan, så det är nog värt besväret… Börja titta runt på tex ekonomifakta.se för ganska enkla siffror om statsbudgeten.
Jag återkommer till förslaget från Christian Engström (piratpartiet). Något liknande skulle jag vilja se från dig, Kuckeliku, för då ser man konkret hur detta ska passa in i verkligheten.
Engströms förslag är en sorts socialbidragsersättare, finansierat med dyrare mat och halverad a-kassa ungefär (plus 67% marginaleffekt vid låga inkomster) — bidrag som ersätter andra bidrag och ingen medborgarlön som går till alla medborgare. Fullt möjligt att införa men räkna med protester…
Det där att skatteintäkterna inte kommer att råcka på grund av "automatiseringen" är ju ett fullkomligt konstruerat problem som blivit Birger Schlaugs käpphäst för att motivera arbetstidsförkortning och skattehöjningar, för att på så vis få ned konsumtion och klimatpåverkan. Givetvis kväver man samhället och sänker kraftigt den ekonomiska aktiviteten med dessa förslag, men motståndet mot kraschad levnadsstandard kommer att omöjliggöra reformer i den riktningen i alla fall. Så vi kan glömma den modellen.
Siffrorna Cornu presenterar visar med all önskvärd tydlighet att det går bra för Sverige.
Så sorry alla "sverigevänner", Birger Schlaug, Cervenka och andra "vi kommer inte få någon pension"haverister. Ni har återigen fel för typ 100-e gången.
Joakim Persson: Ja, alla vettiga förslag till medborgarlön som jag har sett (enligt min egen definition av "vettig", naturligtvis! 🙂 ) innefattar att MBL:en ersätter alla befintliga bidrag. Men däremot finns det ingen anledning att införa det knall och fall för alla. Snarare bör det införas ytterst gradvis. Man kan t ex tänka sig att det börjar gälla för alla födda från 1997 eller så, och så lever alla äldre kvar i det gamla systemet. Eller så inför man från något visst år en liten bråkdel av medborgarlönen och drar ner det gamla systemet med samma bråkdel, och så ökar man MBL-andelen år för år i långsam takt.
Till skillnad från vår galande vän så har jag faktiskt räknat på det! Det var rätt många år sen nu, men jag kom fram till att en medborgarlön på sisådär 6 500 kr/mån (det blir väl lite högre nu) kan finansieras helt och hållet med dagens arbetsgivaravgifter. Och då har jag inte räknat in en enda krona i besparingar på bidragsadministration och sånt, utan det får bli en bonus. Systemet innefattar dessutom en viss sjukpenning och ett visst pensionssparande ovanpå grundbeloppet. Jag beskrev min variant av medborgarlön här:
En medborgarlön som faktiskt fungerar
Joakim Persson: Ja, alla vettiga förslag till medborgarlön som jag har sett (enligt min egen definition av "vettig", naturligtvis! 🙂 ) innefattar att MBL:en ersätter alla befintliga bidrag. Men däremot finns det ingen anledning att införa det knall och fall för alla. Snarare bör det införas ytterst gradvis. Man kan t ex tänka sig att det börjar gälla för alla födda från 1997 eller så, och så lever alla äldre kvar i det gamla systemet. Eller så inför man från något visst år en liten bråkdel av medborgarlönen och drar ner det gamla systemet med samma bråkdel, och så ökar man MBL-andelen år för år i långsam takt.
Till skillnad från vår galande vän så har jag faktiskt räknat på det! Det var rätt många år sen nu, men jag kom fram till att en medborgarlön på sisådär 6 500 kr/mån (det blir väl lite högre nu) kan finansieras helt och hållet med dagens arbetsgivaravgifter. Och då har jag inte räknat in en enda krona i besparingar på bidragsadministration och sånt, utan det får bli en bonus. Systemet innefattar dessutom en viss sjukpenning och ett visst pensionssparande ovanpå grundbeloppet. Jag beskrev min variant av medborgarlön här:
En medborgarlön som faktiskt fungerar
Jag är ingen ekonom, så jag överlåter räknandet på andra tills vidare. Börjesson får gärna uppdatera sitt förslag så tittar jag nog på det (igen?). Jag har nog inga svårigheter att acceptera Christian Engströms förslag. Problemet är främst att han marknadsför det som Piratpartist. Jag kan inte se att Piratpartiet har ett ideologiskt tänkande som kan göra det till ett statsbärande parti.
Snabbaste sättet att få igång en medborgarlön som är något mer än ett försök torde vara att lotta ut medborgarinkomsten. Den kan gälla i tio år. Den utgår endast om man inte tjänar mer pengar än medborgarlönen, efter skatt och på årsbasis. Om medborgarlönen är 9000 kr skattefritt så får man alltså tjäna max 108.000 kr efter skatt per år innan medborgarlönen dras tillbaka.
Nya medborgarlöner lottas ut kontinuerligt, eller minst en gång per år. De som nyttjar medborgarlönen kommer bli noga iakttagna. Om man märker att medborgarlön skapar arbetskraftsbrist inom vissa samhällsviktiga sektorer så kan arbetande inom den sektorn tills vidare exkluderas ur lottningen, samtidigt som man arbetar med effektivisering inom sektorn och/eller ökad utbildning för sektorn.
Man måste ha fyllt tjugofem år för att kunna få medborgarlönen, för att förhindra excessiv förslappning och att vissa kan studera gratis medan deras jämnåriga måste ta studielån.
Cornu! Din arkiv-widget verkar ha försvunnit, vilket gör det svårt att leta sig fram till äldre inlägg, åtminstone om man inte minns vilken rubrik de hade. Vilket man nog ofta inte gör. Jag var tvungen att leta fram det här inlägget i min browser history.
Angående läkarlöner och bidrag,"favorit i repris"!
Men det är väl såklart en osanning..
https://youtu.be/iczGhK4Jzr0
Hade varit intressant att se lönerna, men bara för de som är heltidsarbetande och bor i Stockholm.
Ja, det ser lite lågt ut på IT/Civilingenjörssidan. Det vore intressant att se om det är så att man generellt tjänar väsentligt mer i Stockholm eller om det bara är min umgängeskrets som råkar ha tur. Vi pratar ju ändå medianlöner här och de jag känner har ofta förhållandevis få år i yrket.
Är civilingenjör. Och visst, lönen är inte så bra. Men regeringen vill ju sänka skatten för låginkomsttagare, så jag hoppas på en snar förbättring.
Nej nej, de vill bara höja skatten mindre för låginkomsttagare. Så din relativa inkomst blir bättre men folk jobbar mindre och välståndet på totalen minskar.
Dristar mig till att dra slutsatsen att det klagas för mycket och jobbas för lite.
Det är bra att vi SSK har vaknat och vågat sätta ner foten mot låga löner. Det finns mycket större efterfrågan än tillgång på vår kompetens. Därav har vi haft bra löneökningar de sista 4-5 åren. Klassisk marknadsekonomi helt sonika. I landstingssektorn där merparten av SSK arbetar är en lön över 30K för en allmänSSK fortfarande en bra lön.
Vårdfokus kartläggning över landsting med medianlöner över 25K för SSK
https://jennykallin.carto.com/viz/8dc174b2-2982-11e6-8389-0e5db1731f59/embed_map
Det är bara att gratulera att ni har lyckats utnyttja befolkningsexplosionen och att det finns privata alternativ som drivit lönerna uppåt.
Som Cornu skriver så har inte Polisen bemanningsbolag som de kan ringa till för att lösa polisbristen. Inga privata alternativ leder till låga löner.
För ett säkert och demokratiskt samhälle är både poliser och ssk viktiga grupper och det blir därför svårt att motivera stora löneskillnader mellan dessa.
Bra skrivit!
Det är med andra ord inte facket utan privata alternativ som har pressat upp lönerna för landets sjuksköterskor där merparten är kvinnor. Detta är naturligtvis mycket hårt att acceptera för S och LO och Reepalu.
"Detta är naturligtvis mycket hårt att acceptera för S och LO och Reepalu."
Jepp, konkurrens och möjlighet att byta arbetsgivare är ett säkert sätt att förbättra sin lön, om man är missnöjd. Arbetsgivarmonopol är en mardröm för arbetstagarna, men då facken år socialistiskt ideologiserade så har man en blind fläck för det.
Anhörig specialistsjuksköterska: 44000 kr/mån. Dock en hel del nattjobb.
En motsvarande sammanställning som denna, men för inkomster skulle också vara intressant.
Grupperingar skulle till exempel kunna vara ålder, kön och utbildning. Eventuellt även gruppera större stad – mindre stad – landsbygd?
Hur mycket av inkomster är lön, kapitalinkomster resp bidrag?
SCB erbjuder allt detta under rubriken "Hushållens ekonomi (HEK)".
Det låter som att till exempel rubriken "Disponibel inkomst per konsumtionsenhet för personer efter region, hushållstyp och ålder, 2014 års priser. År 1991 – 2013" kan vara något för dig, eller "Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige hela året (antal personer, medel- och medianinkomst samt totalsumma) efter region, utbildningsnivå, kön och ålder. År 2000 – 2014".
SCB har många bra sökmöjligheter och man kan bygga egna tabeller ganska lätt.
Det jag syftade på var snarare en uppföljning av bloggposten som tittar på inkomst totalt istället för bara den delen som utgörs av lön.
SCB har absolut massa matnyttiga siffror att gruppera och jämföra kors och tvärs, men man är då helt utan fortsättning på de resonemang och tankar som Lars gjort i denna bloggposten om lön.
Det har till exempel på den här websidan nyligen varit en hel del minst sagt "livliga tankar och åsikter" om möjlighet att göra uttag av kapital ur små bolag där man själv är anställd.
Av det kanske man kan dra slutsatsen att endast lön för ensamföretagare inte säger allt, utan att man bör titta på lön + vinstuttag ur firman för att se verklig inkomst för just den bolgsformen?
Jansson.
Lön respektive utdelning i enskild firma och aktiebolag speglar inte den verkliga intjäningen.
Arbetsförmedlare är ju statligt anställda. Vad tjänar dom egentligen? Är de så välbetalda!?
Sådär.
SCB's lönedatabas:
[ 333 ] Förmedlare m.fl.
Organiserar godstransporter och förhandlar om fraktavtal. Producerar och organiserar resor samt arrangerar evenemang och tillställningar. Matchar lediga platser mot arbetssökande. Marknadsför och visar objekt. Förvaltar fastigheter, besiktning och skriver underhållsplaner. Bokar engagemang och förhandlar kontrakt m.m. för artister och musiker m.fl. Utför annat förmedlingsarbete.
[…]
Stat:
Kvinnor: 29 100 kr/mån
Män: 30 000 kr/mån
Totalt: 29 400 kr/mån
… det vill säga ungefär som medianen.
Håller på att gräva lite i det där.. tror de har lägre. Läste en rapport i somras, hittar inte källan, förlåt.. men minns att Af av 17 myndigheter hade näst lägsta lönerna… återkommer
Svar; förmedlare på Af: median 26 550 kr.
28000 kr/mån är väll uppräknat till heltid. Därav lägre medianinkomst även för folk som inte lever på bidrag.