Realräntan har blivit extremt negativ med tanke på att icke-inflationen inte längre existerar utan inflationstakten nu är uppe i 1.7%. I december hade vi den mest negativa reala reporänta vi sett sedan åtminstone millennieskiftet.
 |
| Real reporänta januari 2000 – december 2016 |
Riksbanken hoppas väl att folk ska ta bort sina pengar från sina sparkonton och pumpa in allt i ekonomin eftersom “det kostar pengar att ha pengar på banken” med negativa realräntor.
Men det förutsätter att man har pengar på banken för att konsumera enligt KPI. Om man t ex målsparar till en platt-TV så blir ju som bekant dessa bara billigare och billigare och pengarna på banken blir mer och mer värda om det var målet för sparandet.
I slutändan är inte situationen hanterlig. Hade vi haft marknadsräntor på de korta räntorna istället för socialistisk centralplanering via en ständigt felprissatt riksbanksränta, så hade räntan idag varit åtminstone inflationens 1.7%.
Men det har vi alltså inte.
På sikt måste räntorna upp, annars kommer Riksbankens direkt skadliga räntepolitik leda till ännu mer obalanser. Inför den kommande kraschen kommer likväl bankkontot vara det mest lönsamma. Hellre 2% negativ realränta på banken än 50% förlust på något annat…
Årets lönerörelse kommer bli rolig, med tanke på inflationstakten och därtill skattehöjningar som ger mindre i plånboken. Anyone for strejk?
6 kommentarer
Min profetia inför året att den svenska 10-åringen kommer att närma sig US 10Y stämmer hittills. Svenska 10-åringen upp 20% till 0.65. US 10Y svagt ner till 2.42%.
Fortfarande mycket kvar att korrigera vad gäller detta.
Skulle det enligt din mening vara tillräckligt för att påverka svenska bolåneräntor?
Ja.
Därmed inte sagt att jag kommer att få rätt vad gäller stigande långräntor i Sverige. Dock tycker jag det mesta tyder på det.
Sverige har även efter valutaavregleringen 1985 haft högre inflation än omvärlden. Ska bli intressant och se om det gäller även efter att nuvarande globaliseringseffekter klingar av eller tar paus(Kina börjar exportera inflation, förvärrade flaskhalsar på arbetsmarknaden, protektionism-risker) och om den stora teknik- och produktivitets-vågen stagnerar. Hur som helst bör en normalisering av räntorna(>3%) leda till prishöjningar. Frågan är om de blir temporära.
I USA finns risker för stagflation i delar av samhällskroppen pga av mycket låg eller negativ reallöneutveckling för stora grupper. Konsumtionen som andel av BNP kan inte växa sig större långsiktigt. Investeringarna måste ovillkorligen upp. Tar staten då sitt ansvar? Budgetunderskott ger högre räntor sannolikt.
Inte så ofta man hör att någon sparar till konsumtion nu för tiden. Det enda man sparar till är kontantinsats för att kunna låna mer pengar.
Jag gör det och har gjort så hela livet dum som jag är.