Lämnar man Svarta Havets Nice, Batumi i Georgien, och ger sig iväg norrut längs kusten möts man av ett mer “äkta” Georgien. Vid besöket i Georgien sammanstrålades det med författar- och det fria skribentparet Margit Richert och Thomas Engström på marknaden i Zugdidi dagen efter parlamentsvalet. Fotokavalkad följer.
 |
| Thomas Engström och Margit Richert handlar kryddblandningar. |
Duon den fria skribenten Margit Richert och min thrillerförfattarkollega Thomas Engström emigrerade förra året till Georgien, där de nu slagit sig ner i bland de natursköna bergen i Svanetien. På gränsen till dalgångarna in i Svanetien hittar man Zugdidi, som med sina tre timmars bilresa från huvudorten i Svanetien, Mestia, är den närmaste större orten. Huvudorten i Svanetien saknar allsidiga möjligheter till inköp. Om det så är något så enkelt som en dammsugare.
 |
| Trafiken i korsningen vid marknaden i Zugdidi dagen efter valet i Georgien. Siffrorna på affischerna avser parti. |
Margit Richert skriver liksom Thomas Engström åt Svenska Dagbladet och magasinet Fokus. Thomas Engströms krönikor åt SvD läser ni här och Margits finns här. Margit hos Fokus hittas här, och Thomas Fokuskrönikor här. Thomas har också skrivit hyllade thrillers om den gamle Stasimannen och CIA-dubbelagenten Ludwig Licht. Fjärde boken i serien är på gång och skrivandet av såväl nästa bok, som krönikorna sker alltså numera mitt ibland Svanetiens bergsmassiv i södra Kaukasus. Mer om Svanetien i en senare artikel.
 |
| Makarna Richert-Engström möter upp vid järnvägsstationen i Zugdidi. |
Resan från Batumi till Zugdidi var på ungefär 130 km och tog nästan tre timmar med en Volkswagen Passat-taxi. Framförhandlat pris enkel resa var 100 lari, eller cirka 380 kronor. Åt andra hållet gick priset på 70 lari, eller 266:- kronor för en åktur i en tyst Mercedes. Bägge bilarna hade faktiskt säkerhetsbälte och att chaufförerna blir förolämpade av bältesanvändning ignorerades högaktningsfullt.
Stora matbutiker av svenskt eller ens västerländskt mått lyser med sin frånvaro i Georgien. Varför ha ett snabbköp, annat än de små kvartersbutikerna som har öppet 24 timmar per dygn och mest säljer alkohol eller tobak, när man kan gå till marknaden och köpa allt från kläder till nyslaktat kött?
 |
| Grönsakslängan på marknaden. |
 |
| Marknaden i Zugdidi. |
 |
| Kryddsäljande georgisk babushka. |
 |
| Underbara georgiska kryddblandningar. |
 |
| I osthallen var man av någon anledning inte särskilt glada över att se en kamera. Här typiska rökta ostar. |
Allt är tematiskt uppdelat. Grönsaker, kött, fisk, kläder, ost eller för den delen hembränd sprit och nyjäst vin på PET-flaska. En liter hembränd “chokladkonjak” på ca 50% alkoholhalt får man för 10 lari, eller 38:- SEK. En femliters dunk med nyjäst vin, fruktigt som saft, går också på 10 lari efter lite förhandling.
Priset på den hembrända spriten kan sättas i relation till att en 75 cl flaska med rysk kvalitetsvodka som Shtandard går på 18 lari i den dygnet runtöppna kvartersbutiken. Västerländsk importsprit som en liter undermålig Absolut kostar 48 lari. 34 lari för Finlandia. Varför man nu skulle köpa dessa när det finns riktig rysk vodka av en helt annan klass?
 |
| Vin- och spritlängan. Rationell återvinning av PET-flaskor. |
 |
| Nej, som man ser på färgen är det inte Fanta i flaskan. Och det är inte Coca Cola heller, utan vin eller hembränd sprit. |
 |
| Upptappning av vin på femlitersflaska. |
Georgien har som sagt världens tredje lägsta brottslighet, vilket också känns tydligt på marknaden. Här behöver man inte oroa sig över ficktjuvar eller att bli rånad. Och den fria tillgången till billig sprit drar uppenbarligen inte upp brottsligheten till svenska nivåer. Därtill är det minst sagt svårt att bli rånad även prismässigt även om bägge parter går till synes nöjda från transaktionen, övertygade över att ha gjort en bra affär. Win-win.
9 kommentarer
Hur har det gått för Margit och Thomas att anpassa sig i landet?
Hur funkar det tex skattemässigt?
Kan man som invandrare äga sin mark/bostad eller är det hyra som gäller?
Språket antar jag är ett problem.
Engelska?
Nyfiken på samma sak betr språklig framkomlighet. Cornus bilder indikerar ju att rätt mycket är skyltat på engelska/latinska bokstäver, i centrala delarna verkar tom latinska stå överst. Tyder på en rätt välkomnande attityd.
Georgien verkar värt ett besök.
http://www.svd.se/fatta-hur-mycket-vi-langtar-till-jysk/om/kultur
Undertecknad besökte Georgien 2009 och minns ett land med genuin känsla av bortglömdhet, men som ändå försöker närma sig omvärlden. Utanför parlamentet i Tbilisi vajade EU-flaggan, som en förhoppning om att komma in i unionen genom att EU plötsligt av misstag skulle glömma bort att Georgien varken ansökt om medlemskap eller skulle uppfylla kraven.
2009 var året då bankomaten spred sig till andra städer än Tbilisi, men också året då Ryssland bombade delar av landet, bland annat staden Gori, där Stalin föddes och fortfarande står staty på stadens torg och hyllas i ett eget museum.
Men god mat och gott vin till bra priser och trevligt folk och besök rekommenderas om man tror Ryssland håller sig lugnt ett tag. Skidåkningen i Kaukasus lär också vara bra.
2009? Jag var i Gori 2008 och tittade på ruinerna någon vecka efter att ryssarna lämnat.
Kul Cornu om vodkan. Håller med. Dessutom, vad är det som gör att jag känner mig mer bakis efter att ha druckit västerländsk vodka än österländsk? Det hänger många naturvetenskapligt lärda här, finns det någon kemisk förklaring eller är det bara inbillning?
Alla alkoholdrycker innehåller små mängder metanol. Det är den man blir bakis av, inte etanolen. Desto noggrannare vodkan är renad, från metanol, desto mer kan man dricka utan bakfylla. Det är därför ryssarna är världsledande i korsakoffs sjukdom.
Finns bra svensk vodka som Explorer men de bästa sorterna görs i öst. Traditionens makt är stor.
Minnet sviker, 2008 ska det förstås vara. Besökte Gori bara veckor före kriget. Hu!
Om SHTF i Sverige, skulle du emigrera? Kanske lättare sagt än gjort men det var något med marknaden som lockade.