Första kvartalet bjöd på den sämsta BNP-tillväxten sedan 2014. Därmed har vi ytterligare en bekräftelse på att högkonjunkturens topp har passerat och att man alltså bör ligga utanför börsen i väntan på att lågkonjunkturen, recessionen eller krisen bjuder in till nya investeringar.
 |
| BNP-tillväxt per kvartal 2014:1 till 2016:1 |
Första kvartalet 2016 kom in på 0.5% i BNP-tillväxt, med en aktuell kalenderkorrigerad årstakt om 4.2%, ner från 4.9% fjärde kvartalet 2015.
Finns få saker som talar för att tillväxten tar fart igen, utan det roliga är över i sedvanlig konjunkturcykelordning. För att hitta en sämre kvartalssiffra än 0.5% får man leta sig tillbaka till tredje kvartalet 2014, som visade upp 0.4%.
Det som är speciellt den här gången är att den socialistiska regeringens finanser visar massiva underskott och statens skulder ökar fort mitt under en högkonjunktur. Normalt ska man spara i ladorna i det här läget för att kunna hantera den kommande lågkonjunkturen, men så är alltså inte fallet nu. Vilket bäddar för en extra spännande lågkonjunktur den här gången.
Som bekant ska man sälja sina börsinnehav, generellt, när konjunkturen är på topp och sedan inte kliva in igen förrän det är ekonomisk (relativ) misär. Att tillväxten viker bekräftar bara att börsen toppade 2015 och att det är nedåt som gäller.
Vad är det då som håller uppe svensk BNP? Jo, det är posten “fasta bruttoinvesteringar” (+7.3%) . Handelsbalansen av tjänster är negativ, så skitsnacket att vi har tillväxt via export av tjänster är fortsatt skitsnack. Vi har även negativ BNP-påverkan av varuhandeln, då importen ökar mer än exporten. Annat är statens skuldfinansierade konsumtion som ökar med +3.8%, vilket understryker att den svenska ekonomin är ett lånebaserat luftslott. Det normalt hyllade privata konsumtionen, också den lånefinansierad då hushållens skulder stiger snabbare än BNP, ökar bara med 3.1% i jämförelse med icke-säsongsjusterade 3.7% för BNP i stort. Konsumtionen drar alltså ner snittet för BNP.
40 kommentarer
Använde inte du MA10/40 i några av dina tidigare presentationer av din strategi? I så fall borde det ju vara "dags" att gå in i börsen nu när 10 korsat 40 uppåt. Eller kör du bara 50/200 och bara skriver 10/40 av förenklings skull? Eller lever du inte som du 'lär'?
50/200 i dagschart, 10/40 som förenkling om man visar en veckochart.
Ah okej. Det förklarar ju saken!
Tack för att du frågade om ett förtydligande.
Visst är det skrämmande att man påstår att svensk ekonomi är urstark. Senast i DI för ett par timmar sedan. Man har förvisso reservationer beträffande framtiden, men att kalla svensk ekonomi urstark låter som nattklubbsekonomi. Champagnen vaskas, men strax är det Sheap Monday (avsiktlig felstavning) som gäller.
Jag kan inte läsa nyssnämnda DI-artikel, men regeln är att man aldrig får veta vad det är som gör den svenska ekonomin så "urstark". I slutändan verkar det mest bara handla om att vi lever på krita. Det är inte min definition på styrka.
Åsså har vi John och Johan på Börspodden som observerat att det är mindre folk i affärerna och retailsektorn går svagare än väntat. Hur svagt kan inte detta bli om
statsfinanserna blir sämre och räntan börja knalla upp?
Finns något konsumtionsutrymme kvar då, om alla är skuldsatta upp till öronen?
Det är svårt att se räntan gå upp om konjunkturen viker vid det här laget dock.
Personligen gillar jag att ingen som prata BNP siffror någonsin säger det magiska orden "per capita" – Från politiker håll för att det skulle se dåligt ut, och från journalist håll för att de inte förstår vad det är eller har för implikationer.
Räntan stiger inte bara på grund av en stark ekonomi.
Då borde ju räntan vara -100% i kassa ekonomier som t.ex. Venezuela.
Många har en alldeles för förenklad syn på räntan och att den direkt korrelerar mot tillväxten.
Japp, per capita så ser det så klart ännu sämre ut.
Räntan på bolån sätts av marknaden och inte av riksbanken. Om risken går upp gör även räntan det
Otacksamt för de som tar över styret av Sverige. När det väl brakar loss så får de skulden och de som egentligen fört en vårdslös politik kan sitta på åskådarplats och klaga.
Utgiftsbomben slår mot kommunerna 2017 – Så största delen av skulden går ändå rätt – på riksnivån åtminstonde.
Japp, det kommer att bli tufft för valvinnaren med nedskärningar och skattehöjningar.
Staten måste absolut stödja alltfler kommuner med alltmer statliga skattekronor.
Tråkigt att dom måste göra det. Men jag tror ofta att det vore nyttigt om kommunerna fick mindre pengar. Det är så mycket sk*t dom håller på med. Helt onödiga grejer. Det dom behöver göra gör dom sakta och ineffektivt dessutom. Men om det bara är att skrika på nya pengar lär dom sej aldrig.
En annan sak är att staten pådyvlar kommunerna en massa onödigt trams.
Fanatikerna i riksdagen och regeringen kommer ideligen med nya pålagor. Resultatet blir att det blir dyrt och komplext och besvärligt och helt skruvat. Tex en vägtrumma med en "fallhöjd" på 10 cm räknas som ett vandringshinder för fisk, så utreder konsulter och biologer och ekologer hur vandringshindret ska byggas om. Så blir det markinlösen och tingsprocesser om att bredda vattenflödet och avgrävning av väg och ditkörning av speciell sand och grus. Och speciell kantsten, och en annan typ av trumma till en kostnad av tre miljoner.Och ny asfalt.
Ingen har nånsin sett nån fisk. Vare sig före eller efter.
Alla vet att det är helsjukt. Ändå pågår sånt här hela tiden
Och nu till tiotusenkronorsfrågan,vad är den största orsaken till stundande välfärdsnedskärningar och skattehöjningar?
Satsningen på höghastighetsjärnväg?
Kvoteringar!
Vädret
Det är svingpjattarna och modsens fel att vi måste skära ner.
Ineffektiviteten i den ofantliga sektorn
Dansbaneeländet?
Alla flygstopp på Arlanda?
Can it be the humanitär stormakt?
Ämen!
Det är ju alltid koldioxiden, stupids…
Fel,fel,fel,fel som i fem myror.
Keep on.
😀
Hmmm vi kanske inte köper tillräckligt mycket?
Puti-put?
Ingen vill vinna tiotusen tydligen-inte jag heller.
Regeringen är största faran.
Nej, nej, nej. Nu vet jag, det är ju naturligtvis bögarnas fel.
BNP är inget bra ekonomiskt nyckeltal, då definitionen och beräkningsgrunden ändras efter tycke och smak.
Handelsbalans och bytesbalans är bättre nyckeltal. Både Tyskland och Kina fokuserar på dessa.
Definitionen av BNP ändrades från och med tredje kvartalet 2014, enligt EU-förordning ENS 2010.
Utgifter för forskning och utveckling (FoU) räknas därmed som investeringar i stället för som tidigare förbrukning. Företagens interna forskning och utveckling kommer därmed klassas som en investering. Man lägger detta som investeringar i nationalräkenskaperna och höjer samtidigt företagens produktion med motsvarande belopp.
Investeringarna höjs dessutom av att militära vapensystem (som flygplan och båtar) också kommer att klassas som investeringar.
Denna ändring kommer att höja BNP-nivån. Att BNP blir högre innebär exempelvis att statsskulden som andel av BNP minskar och att Sveriges EU-avgift höjs. EU-avgift är en funktion av BNI. BNI och BNP brukar följas åt.
Är de redovisade siffrorna i diagrammet enligt ENS 2010?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
…BNP är ju dessutom boostat då man plockar pengar från bistånd samt att staten lånar till migration och pumpar in i ekonomin..
Genomslag av den ändrade BNP-definitionen enligt EU-förordning ENS 2010:
Medlemsavgiften till EU var 44,2 GSEK 2015. 2014 var den 41,5 GSEK. Nettoavgiften (= nettoflödet med omvänt tecken) var 34,5 GSEK 2015. 2014 var nettoavgiften 29,6 GSEK.
44,2 GSEK är väl mer än vad vi lägger på försvaret? Är det motiverat att betala ca 44,2 GSEK per år för att en EU-vurmande etruskisk skräcködla ska få representera Sverige i EU-parlamentet?
Med andra ord är det synnerligen angeläget med en svensk EU-omröstning.
http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sveriges-EU-avgift/
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Kan inte mer än hålla med, men det är ju lite pikant i sammanhanget att EU-medlemskapet numera är inskrivet i grundlagen (tillsammans med att Sverige SKA vara mångkulturellt).
En grundlag som debatterades mindre i svensk ångmedia än en genomsnittlig delfinal i mellon. Det är skamligt.
Kan förresten någon juridiskt kunning svara på vad som händer med Sveriges i sten ristade medlemskap om EU går under (förutom massa annat skoj)? Blir Sverige ensam medlem?
Jag antar att tex Sveriges medlemskap i NF aldrig varit inskrivet, och det var ju praktiskt när det kollapsade. Öht verkar det rätt så korkat att i grundlag skriva in måsten av saker man inte själv kontrollerar.
@6-10 08:08
Tack!
Demokraturen visade upp sitt fula tryne ur sjuklöveråkern då 2010 års Grundlagsändring klubbades igenom.
Som du säger är det är fullständigt idiotiskt att EU-medlemskapet har blivit grundlagsskyddat. EU-medlemskapet kan endast hävas genom två olika riksdagsbeslut, under förutsättning att det ligger ett riksdagsval mellan dessa två tillfällen, som jag har förstått. Det spelar således ingen roll om EU existerar eller inte. Vårt EU-medlemskap är ju grundlagsskyddat!
Vad ska sydeuropa leva av om nords BNP kraschar? Man blir riktigt orolig, risk att bonusen för handtvätt dras in??
Erdogan visar nu än tydligare att han inte tillhör de civiliserade människornas skara genom att säga att turkar/muslimer inte skall använda preventivmedel. Västvärlden bör vägra att ha med sådana helvetiska satansdjävlar att göra och meddela turkarna att de blir utsparkade ur Nato mm om de inte gjort sig av med Erdogan (och eventuella efterträdare med liknande åsikter) innan förslagsvis år 2018.
Det som driver tillväxten av BNP idag har fått ett avbräck vid gränsen.