Kärnvapenskalpellen: 200 kiloton markbrisad mot FRA/Lovön

I vilket fall är risken störst att man själv får stryk? Om man anses som ett hot eller som en passiv åskådare?

Jo, jag hade hållit med dig, om Sverige hade legat där Portugal ligger, eller någonstans i Afrika. Men nu ligger Sverige där det ligger. Att vara passiva åskådare innebär att parterna har fritt tillträde att bråka på vårt område utan att vi gör något åt det. Att inte välja sida innebär rent praktiskt välja bort NATO till förmån för Ryssland.

Det finns flera anledningar att inte gå med i NATO.

Först och främst tror jag inte alls att det ökar vår säkerhet, snarare tvärtom. Ryssland ser NATO som ett territoriellt hot, och det med viss rätta. Jag tror inte Putin är ute efter att invadera Europa men jag tror däremot att han, och många ryssar med han, ser NATO som en stormakt som försöker vinna kontroll över områden som de anser ligga i den ryska intressesfären. Och det betyder inte per automatik att de försöker utöka den sfären.

För det andra, och kanske ännu viktigare, NATO som organisation är efter Afghanistan och Irak moraliskt bankrupt (om organisationen inte var det redan innan krigen). Flera hundra tusen civila har dött som en direkt konsekvens av krigen. Dessutom motiverades invasionen av Irak med direkta lögner, något som en idiot kunde räkna ut vid tillfället.

Även om det var USA som var ledande i angreppet så har jag svårt att separera NATO från USA varav skulden till viss del blir kollektiv.

Och nej, jag hatar inte Amerika. Lika lite som jag hatar ryssarna. Min inställning återspeglas bra av följande citat av Stanley Kubrick

"The great nations have always acted like gangsters, and the small nations like prostitutes."

Bäst är att sköta sitt och försöka medla fred mellan idioterna med vapen.

Vi behöver väl inte ge fingret åt varken ryssarna eller NATO. Det bästa är väl att vi står på vår egen kant så gott det går. Helt alliansfria är vi ju inte, våra grannländer är med och kulturellt så delar vi ju mer med väst än med Ryssarna som du säger. Men det behöver ju inte betyda att vi ska gå med i en moraliskt tveksam försvarsallians som skrämmer vettet ur Ryssen.

"Det bästa är väl att vi står på vår egen kant så gott det går."
Men det är ju det som är poängen, det finns inget konfliktfall mellan NATO-land och Ryssland i östersjöområdet där Sverige inte kommer antingen "vara i vägen" eller utgöra en värdefull frambaseringsplats.
Om vi inte ens under kalla krigets dagar kunde stå utanför, utan rent av under fredstid var föremål för ryska RYAN och Anti-RYAN-operationer, vad säger då att de kommer låta oss vara i krigstider? Warsawapaktens krigsplaner inbegrep landstigning i Skåne, med kärnvapenanfall – för att kunna föra strid mot Danmark. Norge skulle man anfalla via Lappland. USA å andra sidan hade inga betänkligheter över att planera in rutterna för bombplanen så att de gick över Sverige. NATO planerade även de för att slåss i Sverige tillsammans med svenska förband för att kontra de troliga (och som det visade sig, faktiska) planerna hos Warsawapakten på att anfalla genom Sverige
Vill man ta eller försvara Baltikum är det viktigt att kontrollera Östersjön, och då blir Gotland viktigt.

Hur vi än gör så kommer någon sida vilja utnyttja vårt territorium, och den andra sidan kommer vilja förvägra motståndaren detta. Så det finns tre alternativ:
1. Vi allierar oss redan nu med en av sidorna, så att alla vet vad som gäller om konflikt blossar upp. Rent av kan det verka avkylande på en konflikt därför att kostnaden för en operation helt plötsligt ökar för den sida vi inte allierat oss med.
2. Vi står utanför, men på ett eller annat sätt ser till att ett utnyttjande av vårt territorium blir så svårt och dyrt att det inte kommer vara lönt att planera in. Detta kommer kosta mer än vad vi har råd med, med ett betydligt större försvar än det vi har. Eller kärnvapenavskräckning, vilket är både politiskt omöjligt så väl som ekonomiskt svårt att genomföra.
3. Vi gör absolut ingenting och hoppas att det inte blir krig, och hoppas på sidornas goda vilja om det trots allt blir konflikt. Blir det konflikt kommer vi bli indragna, men ej kunna göra mycket till motstånd, och rent av kan Sverige bli själva slagfältet på vilket kriget förs.

Fast Schweiz och Sverige har ju inte samma geografiska förutsättningar. Schweiz och Österrike är ju numera helt inringade av NATO. Schweiz ligger långt borta från "fronten" sedan järnridåns upplösning.

Sen kan man ju ha problem med "massmördandet" om man vill. Men rent krasst sker inte "massmördandet" från NATOs sida i något av medlemsländerna. Däremot så "massmördar" ju Ryssland hos sina allierade, så det kan ju vara en poäng att beakta om man vill välja sida.
Hur som helst, som utomstående kan vi inte påverka någonderas "massmördande". Man tvingas inte heller till "massmördande" för att man är med i NATO. Många NATO-länder ställer sig utanför "massmördandet" när tiden och platsen inte passar.

Dial-a-nuke har funnits sedan åtminstone 80-talet. Åt Åtminstone W84-stridsspetsen har dial-a-nuke, där man kan ställa in sprängkraften via reglerbar styrka på såväl den nukleära som den termonukleära delen via hur mycket tritium man fyller på med. 0.2 – 150 kiloton.

Även W80 är inställbar på 5 – 150 kiloton.

Mängden strålning är huvudsakligen en funktion av bombens konstruktion och materialval. Använder man exempelvis en neutronreflektor i fysikpaketet så kommer neutroner som avges av kärnklyvningen i större utsträckning reflekteras och bidra till kärnklyvningen medans en bomb utan neutronreflektor avger mer energi i form av neutronstrålning (neutronbomb). Om laddningen får en större andelen av sin energi från fusion snarare än fission så får man också förhållandevis lite radioaktivt nedfall, exempelvis så kan uran klyvas med hjälp av snabba neutroner från fusionsprocessen vilket ger relativt litet tillskott för sprängkraften men har stor påverkan på nedfallet. Man skulle förstås också kunna tänka sig ett kärnvapen innehållande något som blir radioaktivt då det bestrålas av neutronerna då vapnet sprängs, ex. kobolt och då blir förstås nedfallet större.