Hushållens skulder fortsätter öka i tredje kvartalet, och har på rullande helår ökat med mer än den svenska BNP-tillväxten. Vi får alltså ut mindre BNP-tillväxt än enbart hushållens skuldökning. Till det kommer skuldökningen hos t ex staten. Ändå slår sig Stefan Löfven för sitt svetsarbröst över att andra länder är avundsjuka på vår tillväxt.
Det är inget svårt att få ekonomisk tillväxt när den bygger på att låna pengar och festa upp. De svenska hushållens skulder ökade i november 222 000 000 000 kronor eller 222 GSEK (eller tvåhundratjugotvå miljarder kronor som folk säger).
222 GSEK är 5.66% av Sveriges nominella BNP-tillväxt på rullande helår om 3 921 GSEK. Den nominella BNP-tillväxten var 5.23%.
Nominell BNP-tillväxt är ekonomisk tillväxt ej justerad för den sk BNP-deflatorn, dvs prisökningarna. Normalt pratar man om real BNP-tillväxt, vilket tar hänsyn till detta och den ligger +3.37% löpande helår. Lustigt nog har vi alltså en BNP-deflator på nästan två procentenheter, men en KPI-inflation runt 0%. BNP-deflatorn tittar ju på prisökningarna i hela ekonomin och inte bara för den icke existerande KPI-Svenssons hushåll. När vi pratar om 222 GSEK så pratar vi om nominella skulder och dessa måste då jämföras med nominell tillväxt och inte real tillväxt.
Det är kanske inte så konstigt att hushållen är negativa medan Stefan Löfven försöker idiotförklara dem och berätta att de har fel. Men det är just väljarna som via sina skulder betalar hela den här ekonomiska tillväxten. Eller åtminstone så skulle tillväxten utplånas om man inte fortsatte att ta på sig skulder.
SBAB meddelar idag att hälften av hushållen tror på stigande bolåneräntor nästa år, vilket också kan förklara varför de är så negativa till ekonomin.
![]() |
Hur tror du att bankernas rörliga bolåneränta (3 månaders bindningstid) kommer att förändras under 2016? Källa: SBAB |
SBAB:s respondenter anser dock att trots förväntningar på högre räntor så ska förstås bostadspriserna fortsätta stiga 2016.
![]() |
Hur tror du att bostadspriserna förändras i din kommun under 2016? Källa: SBAB |
Oavsett, det är du som betalar den ekonomiska tillväxten genom att öka dina skulder. Tacka inte politikerna, utan tacka din egen kreditvärdighet och hoppas att du slipper betala tillbaka.
28 kommentarer
Om skulderna ökar mer än BNP ökar så gör vi något med dessa pengar-sparar!
Du tror inte att vi blir skyldiga superkapitalister, inte minst i utlandet, allt mer? Jag skulle tro att vi med vårat lånande på sikt gör oss till slavar och det inte minst till utlänningar. Har du inte fattat att mängden utlånade pengar är mycket större än mängden sparade pengar? Vi intecknar vår framtid och det håller den sannolikt inte för.
Det är mest pensionsfonder som äger skulderna. Både inhemska och utländska. Inga superkapitalister. De fattar såklart att de inte svenska skulderna är gravt övervärderade.
Skulderna går till att öka priset på bostäder och att i offentlig regi bygga onödigt dyra arenor/sjukhus(nya karolinska)/kulturhus och andra monument. Företagen har globalt sett ägnat mycket pengar åt M&A:s och aktieåterköp. Vet inte om sverige ligger bättre eller sämre till på denna punkt.
Men om skulderna ökar lika mycket som produktionen, så är ju förhållandet mellan skulder och produktion konstant. Det vore väl snarare konstigt om det inte vore så?
Sedan är det alltid lite svårt att jämföra skulder med löpande produktion tycker jag. Vad säger den siffran, egentligen?
Vore intressant att jämföra bnp-deflatorn med KPI, shadowstats och genomsnittliga löneökningar över tid.
Ingen fara att man kommer behöva betala tillbaka sina lån inte. Vi håller just på att toppa upp lånen en aning för att köpa ett dyrare fyrbent sportredskap till frun i familjen. Banken kräver naturligtvis ingen amortering. Tveksamt om man ens kan välja att få en sådan. För forms skull skickar dock banken med ett exempel på hur en amorteringsplan skulle kunna se ut. Låneökningen skulle då vara återbetald några år efter min 100-årsdag. Men som sagt bara ett exempel, de första fem åren är amorteringsfria och sedan kan man välja ny bank.
Allt är lugnt, ingen anledning till oro alltså…
Irland krisade ju för några år sen. Då drev det tydligen omkring många fyrbenta sportredskap i landskapen. Herrelösa benrangel. Dom tidigare så nyrika ägarna hade inte längre råd med dom.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Undra om riksbankens valutaintervention kommer ha någon effekt i praktiken? Bankerna har tagit över rollen att trycka nya pengar eller snarare skapa kapital ur tomma intet.
Det vore intressant att veta multiplikatoreffekten av ett nytt hushållslån. Hur mycket påverkar ett nytt lån i genomsnitt bnp. Är det mindre eller mer än hela lånet, vilken faktor?
Man skulle kunna ställa motsvarande fråga för företagslån och offentliga lån.
BNP ökar pga att flyktingmottagandet genererar jobb med lånade pengar.
Helt korrekt. Det är en bra bit av förklaringen.
Även omfördelning av bistånd spelar roll, från utlandet till Sverige, har berörts på bloggen tidigare. Västra Götaland är väl störst på att ta emot bistånd?
Staten fungerar lika dåligt som en dåligt skött privathushåll. Man lånar till festen. Till resor, kapitalvaror och konsumtion. Det vet nog större delen av jordklotets befolkning att det inte fungerar på sikt och som man inte bör vara. Men inte nuvarande regering och alla svenska låneslavar som är belånade upp över öronen.
Gott nytt år!
Just nu är det ett större problem att hushållen fortsätter att öka sin belåning relativt hushållens inkomster.
Svenska staten har ju ett betydligt bättre läge än de flesta andra länder, både i form av skuldens storlek och i form av budgetunderskottet.
Jämför tex med övriga EU-länder. Förutom Tyskland och Estland vet jag inte om det är nån som har bättre koll på de offentliga finanserna.
Rätt Joakim. De ökande hushållslånen betyder en kraftigt ökad risk för stora problem när bubblan spricker. Statens lån är inget att bry sig om idag. Visst finns sedan risken att staten tar på sig för mycket ansvar när bubblan spricker.
Min förhoppning är att de överbelånade tillsammans med oansvariga långivare får så lite stöd av staten som möjligt i början. Mer stöd behövs ändå senare till alla de som blir arbetslösa som följd av fastighetskraschen.
En fråga är hur många är överbelånade?
Vänliga hälsningar
Nanotec
Ni missar helt att bankernas storlek i förhållande till BNP är ca 3X, samt att bankerna har relativt lite eget kapital (12 500 SEK för att skapa och låna ut 1 000 000 SEK som sen finansieras via in/upplåning). Dvs i systemet finns det två enorma hävstänger. Kraftiga boprisfall leder lätt till att staten måste rädda banker med hundratals miljarder, som då måste lånas upp till kraftiga räntor eftersom kreditvärdigheten åker ner i källaren.
Slutar hushållen att låna och därmed att konsumera går staten miste om en jäkla massa moms och hela systemet havererar.
Någon som har fel tror att staten måste rädda aktieägarna eller för den delen de sämsta bankernas fortsatta liv. Några banker måste möjligen räddas för att systemen ska fungera men det är inte heller alla privatpersoner eller företag med stora lån som måste sluta betala.
Problemet är inte de första överbelånade som går i konkurs utan att det får alla andra med stora lån att sluta köpa annat än det nödvändigaste. Följden blir att försäljningen av all lyx som utlandssemester, kläder, köksutrustning och badrumsattiraljer mm faller mycket. Kraftigt utökade RUT och ROT ger lite dämpning och gynnar mest oss med aktier i exportföretag och obetydliga skulder.
Nästa steg är att affärer för krafs och företag som tillverkar för stor andel till den svenska marknaden går i konkurs. Många sunda företag, som med lite bättre styrning skulle överlevt, klarar sig inte när bankerna stryper alla krediter till småföretag. Detta hände senast på 90-talet då vi hade en betydligt mindre kris pga vansinniga fastighetsköp.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Nu är jag ju inte någon ekonom men jag lär mig massor genom att följa denna blogg och alla kunniga kommentatorer. Men, jag funderar på Somebody………'s kommentar ovan och undrar lite.
Det här "nya" systemet som börjar gälla med bail-in, att bankerna ska kunna ta utav kundernas pengar om det skiter sig. Är inte det för att staten ska slippa att gå in med miljarder för att rädda en bank?
Eller är jag helt ute och cyklar nu…..?
Men vafan är ni dumma i huvudet?
Att säga att svenska statens belåning inte är något problem, eftersom det finns länder som har högre belåning, är inte det som att säga att det är inget problem att dra i sig en lina kokain till helgen för det finns många som knarkar varje dag? Hallå eller?
statsskuld.com visar nu på ökning av statsskulden på ca 2,75 miljarder per dag, vilket innebär ca 1369 miljarder på 365 dagar. En sådan ökning innebär en fördubbling av nuvarande statsskuld på ett år från nu om den fortsätter öka i nuvarande takt. Utan veta varför har jag fått för mig att ökningstakten just nu inte är relevant för att dra långa växlar på, men jag undrar samtidigt hur det skall gå när invandringen fortsätter i mycket hög takt med mycket höga kostnader på lång sikt. Föreställer mig att också en mindre lågkonjunktur från detta läge skulle få statens lånebehov att skena samtidigt som räntorna på statsskulden antagligen också skulle öka. Ser ut som om risken för att Sverige kan drabbas av tidernas nedgång är tämligen stor. Det är väl snart dags för en cykliskt återkommande lågkonjunktur. Tycker Sveriges läge verkar vara mycket farligt. Inte stor uppsida men mycket stor nedsida – kanske värre än -92?
Det blir nog inte ett gott nytt år för svenska staten och dess regering.
Kanske bara är för tidigt ute – som vanligt.
En lågkonjunktur, som får till följd att den inhemska köpkraften sjunker, kommer de jobb som många nyanlända invandrare har, biltvättare, pizzabagare, m.m, att delvis försvinna. Folk kommer att tvätta bilarna själva, om de överhuvudtaget har råd att ha bil, äta mindre pizza och handla mindre skräp, vilket ger minskade inkomster för staten och högre arbtslöshet. Allt detta löses med högre skatteuttag, vilket gör att arbetslösheten ökar ytterligare. Hoppas jag har fel. Gott nytt år på er.
Det ekonomiska nyckeltalet handelsbalans (= export – import) är för mig intressantare än BNP-tillväxt. Positiv handelsbalans ska ett land ha, och visar på att ett land av Sveriges kaliber är konkurrenskraftigt med sina exportprodukter.
2006 var Sveriges handelsbalans av BNP + 7,1 %. 2014 hade den sjunkit till + 2,9 % av BNP. Sverige tappar i konkurrenskraft. Detta är ett klart underbetyg åt Alliansens näringslivspolitik. Riktigt allvarligt blir det vid negativt värde på Sveriges handelsbalans.
November 2015 hade Sverige det lägsta handelsnettot -5200 MSEK på åtminstone 40 år. Den årliga BNP-tillväxten var höga 3,9 % i kvartal 3 2015. Detta är alarmerande!!
Lettland och Ukraina, hade på 00-talet tigerekonomier, dvs. en kreditfinansierad, kraftig BNP-tillväxt med negativ handelsbalans, med känt dåligt slutresultat.
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP—Sverige/
http://sv.tradingeconomics.com/sweden/gdp-growth-annual
Sveriges handelsbalans 2014 gentemot omvärlden var 14 GSEK. Prognosen för 2015 är att handelsbalansen blir ca 0 GSEK. Handelsbalansen 2014 gentemot EU-28 var –113 GSEK. Slutsats:
Det toxiska EU-medlemskapet är för svensk del ett djävla sänke för svensk ekonomi!
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP—Sverige/
Dock är det så att alla inte kan ha positiv handelsbalans eftersom handelsbalansen är ett nollsummespel.
Jag är heller inte speciellt övertygad om att man konsekvent kan ha en positiv handelsbalans över tid utan att ta till artificiella metoder. För vad skall de köpa vår nettoexport för när de fått slut på SEK? Skall vi ge dem nya för att de skall kunna köpa mer svenskproducerat?
@Anonym 11:54
Inte riktigt ett nollsummespel, men har drag av nollsummespel. Världsekonomin tillförs hela tiden pengar netto från pengakällor t.ex. från Federal Reserve.
”För vad skall de köpa vår nettoexport för när de fått slut på SEK?”
Regleras genom:
* turismindustri
* USA, med långvarigt och stort negativt handelsnetto, trycker pengar
* biståndspengar
@gruelse
Turism kan ses som export/import, men kanske inte gör det i statistiken. I vilket fall som helst så är avvikelsen i sig av nollsumma.
Att det ÄR ett nollsummespel inses ju av att tänka efter lite. Varje import innebär en export för ett annat land med exakt samma summa – om man nu inte har en skev definition på import/export.
Bistånd går in under konceptet att man ger dem nya SEK (för att de skall kunna köpa mer svenskproducerat).
Ett negativt handelsnetto kan man iofs underhålla genom att trycka nya pengar som man sprider över världen genom sin importhandel och visst kan övriga världen upprätthålla en positiv handelsbalans på detta sätt (då det är ett nollsummespel). Frågan är dock hur hållbart det är att USA håller på att finansiera sitt handelsunderskott med sedelpressen?