Naturligtvis har nötkreaturs utsläpp av växthusgaser en miljö- och klimatpåverkan. Likväl handlar det om kretsloppsutsläpp, och om man kan acceptera utsläpp av kretslopps-CO2 och kretsloppsdiväteoxid måste man rimligtvis även acceptera utsläpp av kretslopps-CH4.
Accepterar man utsläpp av kretslopps-CO2 och kretslopps-H20 måste man i konsekvensens namn även acceptera utsläpp av kretslopps-CH4. Kretslopp som kretslopp.
Tre stycken CH4-maskiner i arbete med att binda CO2 i marken. |
Om vi fokuserar på tre kretsloppsgaser, dels den dominerande diväteoxiden, H2O (iofs ofta som aerosol istället för gas), och dels kretslopps-CO2 och dels kretslopps-CH4, så är alla dessa naturliga och tillför inte fossila kretsloppsgaser till jorden.
Dock ska man vara medveten om att det används en hel del fossil diväteoxid, som pumpas upp från gigantiska underjordiska reservoarer och kommer upp till markytan, avdunstar och ökar mängden diväteoxid i atmosfären. Diväteoxid har massiv klimatpåverkan. Var finns debatten om huruvida det ska bli förbjudet att pumpa upp fossil diväteoxid?
Både biobränslen och nötkreatur (eller andra tamdjur) konsumerar kretsloppskolväten.
Vi har två kretslopp att tänka på i sammanhanget. Ja, nedanstående är förenklat och inte exakt vetenskapligt korrekt formulerat. Om man är någorlunda begåvad förstår man ändå vad som avses. Annars finns det nog en kalender att bita i på din arbetsplats.
Dels den normala CO2-kretsloppet kretsloppskolväten+O2->CO2+H20->fotosyntes+solljus->kretsloppskolväten.
Dels det våmbaserade kretsloppet kolväten->CH4+H20->CH4+O2->CO2+H2O->fotosyntes+solljus->kretsloppskolväten.
Bägge kretsloppen är alltså kretslopp. Ett av dem tar ett extra steg via CH4, men måste ändå anses som ett hållbart kretslopp. Allt annat är hyckleri.
Avgörande är om CH4-halten i atmosfären har ökat eller inte. Med en i sammanhanget kort halveringstid på CH4 i atmosfären är det sannolikt att man når ett jämviktstillstånd.
I övrigt har antalet våmar i Sverige minskat och fortsätter snabbt att minska i spåren av jordbrukets kris och mjölkkrisen. Sverige drar alltså sitt lass till att minska CH4-kretsloppet, på samma sätt som vi drar vårt lass till att minska utsläppen av fossil CO2.
Det vore intressant att se analyser och konsekvenser av att man pumpar upp fossil diväteoxid från t ex Oglalareservoaren. Rimligtvis ökar detta diväteoxidhalten i atmosfären, precis som fossila bränslen ökar CO2-halten i atmosfären när årmiljoner av i kolväten lagrad solenergi släpps ut under än så länge drygt 200 år (inklusive ångmaskinens era).
I slutändan måste vi bestämma oss – är utsläpp av CO2 från kretsloppsbaserade biobränslen ok, så måste även utsläpp av CH4 från kretsloppsbaserade våmar vara ok. Kretslopp som kretslopp. Annars måste vi i konsekvensens namn även förbjuda biobränslen och kräva att vartenda träd eller gröda ska få stå kvar, istället för att återföras till CO2-kretsloppet. Det är den diskussion jag vill se.
En annan faktor är att betande CH4-maskiner faktiskt binder kol i marken, samt kan motverka ökenutbredningen och rent av förvandla öken till CO2-fällor. Saker är inte alltid så svart-vitt. Tvärt om beror mycket ökenutrbredning, i t ex amerikanska mellanvästern, på att man slutat beta marker som behöver betas. Man kan inte bara stirra sig blind på CH4-utsläppen, utan betesdjur tillhandahåller också ett antal avgörande ekosystemtjänster, inklusive att vallodling är en förutsättning för ett fungerande ekologiskt jordbruks växtföljder.
Det handlar om mer kött av rätt sort, i rätt volymer och på rätt platser. Istället landar debatten i ett svart-vitt läge. Ja, eller nej, för eller emot. Det är beklagligt och ja, naturligtvis är det ljudet av krossade glashus du hör just nu. Get over it.
För övrigt orsakar risodlingar utsläpp av hundratalet miljoner ton CH4 om året. Eftersom klimatet inte gör skillnad på om CH4 kommer från en komage eller från ett risfält, ser jag fram emot att drevet drar igång mot riset…
46 kommentarer
Föreslår ett omedelbart diväteoxidstopp i Sverige. Inte nog med att diväteoxid är en viktig kemikalie för kärnkraftsindustrin, att den används som lösningsmedel inom industrin och att diväteoxid i lungorna kan vara direkt dödligt. Man har kommit fram till att spädbarn som föds i Sverige är fulla av diväteoxid.
Fast det vore ju intressant att veta om mängden vatten i atmosfären har en direkt miljöpåverkan, eller om vattnet helt enkelt faller tillbaka ner på marken och trillar ner i haven (vars nivå förvisso påverkar miljön, men kanske inte klimatet i helhet)?
Mängden vatten som kan finnas i atmosfären påverkas av luftens temperatur, inte hur mycket vatten som råkar finnas i haven respektive djupförvar. Har väldigt lite med CO2-problemet att göra.
Det är sant att luftens temperatur påverkar. Kan tänka mig att det som avses är konstbevattning i varma och torra områden.
Varmare atmosfär kan hålla mer vatten vilket är den berömda s.k. återkopplingsfaktorn som miljöentusiasterna i IPCC uppskattar. D.v.s. vattenånga är en betydligt kraftigare växthusgas än CO2. Och ökar mängden CO2 borde det bli lite varmare vilket ökar mängden vattenånga vilket ger en viss faktor värmeförstärkning jämfört med bidraget av bara CO2, sägs det. Problemet är dock moln som det blir mer av om det blir mer vattenånga, kan ha både en avkylande och uppvärmande effekt. IPCC verkar efterhand ha skalat ner sin uppskattning av förstärkningsfaktorn något.
Så om man t ex dubblar antalet betande CH4-maskiner så är det fortfarande en del av ett hållbart kretslopp? Det är alltså omöjligt att påverka naturen genom att öka eller minska antalet tamdjur?
Det låter som extremt grov förenkling. Bara för att metanet förr eller senare når en jämvikt betyder väl inte att den nivån är önskvärd?
"Önskvärt"?
Vilken nivå vore önskvärd eller inte, och vem bestämmer det? Vad är det för doktrinär ideologi du lider av, är du ens själv medveten om det?
Hur är det med veganer, de betar ju inte, men räknas de som CH4-maskiner?
Va är inte kor veganer?
Vänliga hälsningar
Nanotec
Kristian, var har jag skrivit att man ska dubbla antalet CH4-maskiner. Du ägnar dig åt sk "halmgubbeargumentation", där du hittar på något annat än det jag skriver och angriper det.
Miljörörelsen vill ju 10-faldiga biobränsleproduktionen, dvs släppa ut 10x så mycket kretslopps-CO2 som idag.
Cornu, papegojaktigt copy and paste. Jag ångrar mig, du är inte cool. Men du är ok.
Och ja, jag talar till ngn slags pseudopersonlighet online. "Du" och "är" har begränsad innebörd under sådana omständigheter.
Di -väteoxid finns i överflöd men kräver lite energi för att bilda vaxthusgaser.
Energi finns i överflöd så det är nog balans sen lång tid tillbaka.
Fö finns det en thermostat som reglerar energins möjlighet att värma haven vid ekvatorn, något som vi kan vara tacksamma för! På em skymmer nybildade moln solen effektivt. Solen som aldrig tidigare strålat så många timmar över Sverige.
Enl SMHI har vi ca 300 fler soltimmar nu än för 30 år sen och en ökad instrålning av ca 100 KWH/kvm och år.
Något vi inte bör koppla ihop med klimatförändringar-det bara förvirrar!
Ironi.
Oavsett hur du mycket extern diväteoxid du tillför antingen via extraterrestiella källor (ex kometnedslag), intraterrestiella som borror kommer mängden i atmosfären påverkas av temperaturen. Övermättnad ger preciption. Eller aerosoler.
Men mängden i atmosfären är beroende av temperaturen, och ju varmare desto större mängd. Eftersom det alltid tillförs diväteoxid måste det finnas en begränsande faktor annars hade vi redan sett en runaway växthuseffekt pga diväteoxid.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
@Cornucopia?:
Din argumentation är som du också är medveten om full av hål. Svenska frigående betesdjur har sina poänger, men det här blir mest fånigt:
– Det är inte så snyggt att bygga hela argumentationen på en gissning: "Avgörande är om CH4-halten i atmosfären har ökat eller inte. Med en i sammanhanget kort halveringstid på CH4 i atmosfären är det sannolikt att man når ett jämviktstillstånd."
– "Sverige drar alltså sitt lass till att minska CH4-kretsloppet, på samma sätt som vi drar vårt lass till att minska utsläppen av fossil CO2." Inte speciellt betryggande med tanke på de ökningar av CO2 som svensk konsumtion orsakar. Dvs produktionen av CH4 ökar pga svensk köttkonsumtion.
– Hur mycket olja det går åt för att producera ett kilo kött jämfört med näringsmässigt motsvarande annat livsmedel? Det är inte bara CH4 som är problematiskt med köttproduktion.
Betesdjur drar i princip ingen olja alls. De är helt biobränsledrivna självgående matproducerande robotar.
På de breddgrader de behöver vallutfodring vintertid är vallen spillråvara från hållbar växtföljd i det övriga jordbruket.
Jag förespråkar ingenstans industriell köttuppfödning.
Om man gör flytande metan, LBG, av gödsel från mjölkkor, räcker gödseln per år från en ko till att köra 1100 mil personbil och man slipper koldioxid- och metanutsläppen från dagens stora gödselbrunnar. Då kanske inte heller mjölkkor blir miljöbovar. Det räcker tydligen med en besättning av 200 kor för att det ska bli ekonomi i detta.
http://www.biofrigas.se/
Om du bara talar om frigående djur finns det anledning att vara specifik och inte tala i svepande ordalag om kretsloppsmetan.
Även metanet från industriell djuruppfödning ingår i kretsloppet (djur äter inte fossila bränslen) och det är mycket tveksamt om det är OK. Utifrån det du skriver verkar varken du eller jag ha koll på detta.
Och sen den springande punkten. Hur mycket påverkas jämvikten för metan i atmosfären pga ökat antal djur. Någon som vet?
Misstänker att de flesta av de några miljoner tama grisar och kossor i Sverige inte strikt lever enligt kretsloppsprincipen, vilket någon miljon andra svenska vilda djur gör (älgar, vildsvin, rådjur, veganer, etc).
Misstänker dessutom att om man räknar fram deras bidrag av CH4 och jämför det med naturliga bidrag från exempelvis mark, sjöar och hav är det nog ganska litet, kanske t.o.m. försumbart.
Bidraget är varken försumbart eller litet, se tabell 6.8 på sidan 507: https://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/wg1/WG1AR5_Chapter06_FINAL.pdf
Genom att vanliga växter började uppträda minskade kolet i biosfären dramatiskt och via växternas rester blev inbäddat i marken och därmed försvann ur cirkulationen så uppstod en kolbrist i biosfären…
Växterna blev utsatta för "svält" som var helt självförvållad.
Vad människan nu gör är att rädda växterna från sin prekära situation genom att frigöra det kol som växtlivet låst i backen…
Det har ju hittills enbart varit kontinentplattornas rörelser tillsammans med vulkanutbrott som frigjort kolet… Det har ju skapat en svältsituation för växtlivet med öknar och allt…
Eller?
Rätt, det brukar även jag framhålla. Titta på grafen med namnet "Global Temperature and Atmospheric CO2 over Geologic Time " i länken:
http://www.geocraft.com/WVFossils/Carboniferous_climate.html
Möjligen gör vi människor detta fortare än de vulkaner som återbringade kol till atmosfären i slutet av eran Perm. Många livsformer har svårt att evolutionärt anpassa sig till surare hav. Givet denna graf har jag svårt att begripa faran med co2. Man får väl lita på klimatforskarna. Jag har försökt att sätta denna graf i samband med klimatforskningens gängse resultat men inte lyckats. Ifall någon är kompetent, upplys mig gärna.
Menade såklart att många livsformer har svårt att så fort anpassa sig till ett surare hav.
Här finns en genomgång av det data som det refereras till i din länk: http://www.realclimate.org/index.php/archives/2014/03/can-we-make-better-graphs-of-global-temperature-history/
Personen bakom geocraft.com som du länkade till är ingen klimatforskare och det ser ut som att sidan designades år 1996 utan att ha uppdaterats sen dess. Hur som helst känns det som en tveksam person och källa i sammanhanget.
Ok, tack. Jag var egentligen bara ute efter att länka till själva diagrammet som illustrerar att co2 varierat mycket genom det högre livets historia (sista 600 milj året). Kanske är det helt fel, men jag har sett andra diagram illustrera liknande saker. Du verkar vara insatt. Menar du att co2 inte varierat nämnvärt genom det högre livets historia? Har aldrig fått möjlighet till att prata med någon som är tillräckligt insatt.
Det finns två stora systemfel i klimatdebatten om kor och andra idisslare:
1. Kor, getter och får anses vara antropogent – något av människan skapat som annars inte skulle finnas där. Detta är grunden till att vilda idisslare som älgar och rådjur anses klimatsmarta och får glada, gröna smajlies i WWF:s klimatguide trots att de fiser och rapar precis lika mycket metan per kilo kroppsvikt som kor, får och getter.
2. Ingen hänsyn tas till att idisslare i symbios med sin omgivande natur bidrar till att bygga upp matjord/humuslager och därmed lagrar in atmosfäriskt CO2 till kol i marken. Lika lite tas det någon hänsyn till att det som numera på Orwellskt nyspråk kallas för konventionellt jordbruk bidrar till att erodera jord och därmed öka CO2-utslåpp.
Finns mycket mer att kritisera i klimatalarmismen kring kor men jag nöjer mig med detta för tillfället. Bjussar på denna länk från natursidan om hur djur – alltifrån valar till sjöfåglar, björnar och gräsbetande kreatur – bidragit till att flytta upp och sprida näringsämnen (framförallt fosfor) vilket inte kan ske i Stureplansveganernas glada värld där inga idisslare ska få finnas.
http://www.natursidan.se/nyheter/naringskedja-bruten-nar-allt-farre-djur-godslar-jorden/
Fosforns spridning från hav över land med djur måste väl ändå på det stora hela vara en piss i mississippi jämfört med den geologiska vittringen som frigör fosfor i all mark?
Det här kan ju dock vara av betydelse: antal djur, i miljoner, år 1938/2000: nötkreatur och bison 769/1576, gris 296/912, får och get 1005/1775 (se Tabell 4.13 i Feeding the World: An Economic History of Agriculture, 1800-2000). Jag överlämnar till någon annan att luska fram hur utvecklingen har sett ut för älgar och rådjur under samma tidsperiod.
veganerna får gå pinka och skita i grönsakslandet, då blir kretsloppet fullbordat.
Kan komma med en och annan otrevlig sjukdom om man gör så.
Sant, även om bristsjukdomar inte smittar.
Så länge djurhållningen inte kräver fossilbränslen är den klimatneutral såsom påpekats ovan av andra.
Varning ett lätt upphetsat utbrott följer.
Köttramset är en halmgubbe byggd på lösa spekulationer av B12-dementa och mikronäringsämnesundernärda veganer. Gräsbetat kött är det mest kompletta näringsämnet som finns, särskilt om man ratar de värdelösa magraste bitarna och äter de näringsrika och fetaste organen, vilket ju ingen gör idag. Man behöver då minimalt med c-vitamin och kolhydrater. (Läs om VilhjálmurStefansson, som är en av de kunskapshatande dementveganers stora hatobjekt. )
Och så har jag avreagerat mig om den idiotiska kötthatardebatten.
Det finns undantag, jag till exempel, äter så.
Vilket är ditt val och inte nåt jag lägger mig i. Är dock redigt trött på moraliserande vegantirader om hur dåliga människor icke-veganer är (vegetarianer brukar vara lite lugnare).
Hur är det med de vilda djuren på vår jord, när ska de ta sitt ansvar?
Heter väl i rimlighetens namn utanför Chalmers " divätemonoxid" !
Nästan on topic: fotot med iPhone?
http://www.dhmo.org
nuff said.
Ja, bra framställt!
Bara Chalmerister som använder förenklad formel och hotar med att nivån ständigt stiger.
Ligger säkert en hel del kosing i att framföra dessa dystra dystrofiska fantasier ävenledes!
Nja, stämmer verkligen dina två kretsloppsalternativ?
Jag trodde det var sniglar, massor med hungriga röda sniglar som sen går loss på trägårdslanden, maskar och mikrorganismer som är oförskämt lika de som finns i våmmen, som bryter ner växterna i avsaknad av idisslare?
Så i praktiken ha vi att välja mellan att plocka ihop en snigelragu från trägårdslandet eller saftig stek.
Fast i torrare klimat där brukar de döda växterna ligga kvar och oxidera låååångsamt samtidigt som de hindrar återväxt.
Vill ni kompostera där får ni räkna med att det går åt vatten, massor med vatten.
Trevlig miljöpåverkan på bilden från dina gutar förresten.
Vad hade varit där utan de, tät bokskog eller granskog?
Hej,
Kan vi nämna försurningen av östersjön och sambandet med betesmark/djurhållning/Odlad mark i diskussionen? Det är en av de största katastroferna i vårt närområde, men ingen verkar intresserad av detta. Vi har ingen fisk kvar i haven pga. detta. Det lilla som finns är otjänligt pga. alla gifter och tungmetaller (vilket är en annan del i det hela).
Vad gäller ökenreferensen så är det snarare så att vattenavledning till dels djurhållning och odlad mark skapar ökenlandskap, inte minskad djurhållning.
Detta är det vanligaste fallet enligt mig, utan någon som helst grund, även om du säkerligen länkat till någon avart till artikel.
Jag brukar gilla vad du skriver Cornucopia, men nu är du ute och cyklar. Det finns två alternativ idag, med dagens teknik och utveckling; Minskad köttproduktion eller mindre människor på planeten.
Med utveckling mot större välfärd och medelklass/lägre fattigdom i världen som kommer leda till ökad konsumtion så är det inte hållbara argument.
Jag älskar kött och äter det dagligen med nöje, men hållbart? Nej. Det är omöjligt att argumentera emot det, försök gärna, men glöm inte dessa faktorer; Försurning, vattenkonsumption, skövlingen av känsliga naturområden för betesmark, arealer som krävs om betesmark ska användas istället för fabriker och sen kan vi känna på hur koldioxidutsläppen ser ut…
Jag förutsätter att alla i världen har västvärldens konsumption som målbild, så räkna gärna in den strävan på hela befolkningen.
Jag säger INTE att vi ska sluta äta kött. Bara mindre.
Domedagsprofet som jag är så kommer inget av dessa inträffa, så passa på att ta en solsemester och titta på korallrev, för om 40 år är de i det närmaste borta.
De exempel du räknar har inget med om vi ska ha djur eller inte, de handlar on hur vi har djuren.
En jäkla skillnad.
Kan bara kommentera att den s.k. miljörörelsen inte alls är särskilt positiv till biobränsle, i alla fall inte på EU-nivå, så den diskussion du vill se om att "förbjuda biobränslen och kräva att vartenda träd eller gröda ska få stå kvar, istället för att återföras till CO2-kretsloppet" förs på sätt och vis redan.
Hela resonemanget är bristfälligt. Utan idisslare händer förenklat följande: i växter bundet kol -> CO2 -> i växter bundet kol osv. Med idisslare händer förenklat: i växter bundet kol -> CO2 och CH4 -> enbart CO2 -> i växter bundet kol osv. Eftersom CH4 är en betydligt "kraftfullare" växthusgas medför just detta en ökad växthuseffekt. Fler djur ger en högre jämviktskoncentration av CH4 i atmosfären. Det är inte konstigare än att om vi minskar mängden biomassa, tex genom att bränna ner skogar, och inte ersätter denna med annan biomassa, så ökar mängden CO2, även om denna ingår i ett kretslopp. Det fossila kolet ingår för övrigt i samma kretslopp men där biomassan under lång tid inte återförts till kretsloppet i form av CO2, men som nu återförs i samband med förbränning. Kolet finns helt enkelt i många olika former varav vissa, tex bundet i träd och växter eller bundet kol i olja och i kolfyndigheter, inte har någon växthuseffekt medan andra former som CO2 har växthuseffekt och ytterligare andra former, som CH4, har ytterligare växthusverkan. Hur vi flyttar kolet mellan dessa former har betydelse för den totala växthuseffekten. Bränner vi olja utan att öka biomassan flyttar vi kol från bunden form till atmosfären och får en ökad växthuseffekt. Flyttar vi kol från CO2 till CH4 får vi också en ökad växthuseffekt. "Kretsloppstanken" är egentligen enbart en förenkling för att människor ska förstå principen att om vi håller biomassan någorlunda konstant i "kol i biomassa -> CO2 -> kol i biomassa" så får vi inga nettoutsläpp av CO2, dvs vi kan odla bränslen för tex bilar utan att det ökar mängden CO2 i atmosfären, i varje fall om vi totalt håller biomassan konstant över tid.
MÄNSKLIGHETENS FRAMTID HÄNGER PÅ KORNA: …och vi behöver först skämmas, sedan be dem om ursäkt och lova bättre respekt för vårt 8000 år gamla samarbetsavtal”, skriver Jörgen Andersson.