Genom att öka antalet mellanhänder kan man effektivt bokföringsmässigt höja BNP, utan att vare sig vinster, välstånd eller faktiskt värde ökar. På många sätt motsvarar det t ex investmentsbolag andel av börsvärdet på våra börser.
Ett investmentbolag som äger börsnoterade aktier ökar börsvärdet för de samlade aktierna, trots att inget värdeskapande har skett. Om aktiebolag A är värt 1 miljard, har vi ett börsvärde på 1 miljard. Om vi sedan låter investmentbolaget B köpa 40% av aktiebolag B, så har vi helt plötsligt ett börsvärde på 1.4 miljarder för A, nämligen A:s börsvärde plus B:s innehav av A om 0.4 miljarder. Stiger A:s aktie med 10% ökar börsvärdet med 0.14 miljarder, men om B inte fanns skulle det samlade börsvärdet bara öka med 0.1 miljarder.
På motsvarande sätt kan man blåsa upp svensk BNP och svenska företags omsättning och ge sken av ekonomisk tillväxt och värdeskapande.
Låt oss ta ett hypotetiskt exempel med Spotify. Låt oss för enkelhetens skull säga att Spotify kostar 100:- SEK i månaden för slutkund, dvs 80:- SEK efter momsen försvunnit till statens slöseri.
Om man köper sin Spotifytjänst direkt av Spotify skapas då en omsättning på 80:- SEK.
Köper man den istället via en återförsäljare, som t ex Telia, så får Telia 80:- SEK i intäkt och omsättning. Antagligen tar Telia 20% för besväret. Här kan man sedan göra på två olika sätt. Antingen fakturerar Spotify Telia på 64:- SEK, och Telia behåller mellanskillnaden. Omsättning på slutkundens 80:- SEK blir då 80:- hos Telia och 64:- hos Spotify, för värdeskapande omsättning på 144:- SEK.
Men Spotify vill förstås, liksom Telia, visa upp en hög omsättning för sina investerare och aktieägare. Så Spotify fakturerar Telia på 80:- SEK. Sedan fakturerar Telia Spotify för 16:- SEK.
Telias omsättning blir alltså 80+16, medan Spotifys omsättning är 80:- SEK.
Nu har slutkundens köp av Spotifytjänst för 100:- SEK inklusive moms lett till 176:- SEK i omsättning ex moms. Svensk ekonomi växer så det bara knakar!
Fast det slutar inte där.
För sedan fakturerar skivbolaget Spotify på 51:- SEK i royalties, där Spotify behåller 20% för besväret. Och sedan fakturerar upphovsmannen sina 6% i royalties på skivbolagets royalty, eller 3:- SEK i detta fall.
Totalt har slutkundens köp av Spotifytjänst för 100:- SEK inklusive moms lett till 80+16+80+51+3=230:- SEK i omsättning och BNP-aktivitet. Slänger vi dessutom in en agent åt skivbolaget och en agent åt upphovsmannen, så kan vi höja faktureringen med ytterligare 51+3+5.1+0.3 (10% efterfakturerad agenturkostnad), då vi tillför två steg och omsättning och BNP-aktivitet blir 289:30 SEK.
Sedan finns underagenter också. Och collection agencies för royalties. Och så kan man blanda in factoringföretag. Och alla inblandade kan använda kundfordringar för att ta upp checkkrediter…
Ju fler steg man inför desto mer stimuleras BNP, utan att något egentligen skapas. Om kunden istället köper musik för 100:- SEK direkt av artisten, så blir det bara 80:- SEK efter momsen är dragen…
Gissa om politiker vill se mer mellanhänder i alla branscher, eller om de vill att man ska köpa direkt från primärproducenten, oavsett om det handlar om musik eller t ex mat? Förbud mot att köpa exempelvis mjölk eller kött direkt från bonden utan mellanhänder, blir väldigt logiskt…
Så länge vi kan införa fler meningslösa mellanhänder kan vi förstås få BNP att stiga, men något faktiskt välstånd skapas förstås inte. Tvärt om får antagligen den faktiska värdeskaparen här, primärproducenten artisten, bara allt mindre kvar längst ner i kedjan.
20 kommentarer
Gillade du det här? Läs då även http://tinyurl.com/pjdg3qx om mellanhänder, komplexitet och nytta
Dina exempel är rent felaktiga. BNP räknas inte på det sättet.
Precis. Jag lägger ut texten lite här:
http://nejdetkanviinte.se/2014/12/07/tillvaxthaveristernas-senaste/
Att ha helt fel om ekonomi har aldrig hindrat Cornu förr.
Jeppen har rätt om BNP. Men det Cornu vill lyfta och som faktiskt är relevant är skillnaden på "nyttigheter" och förädlingsvärde. BNP växer med förädlingsvärdet, men det kunden eftertraktar och förvärvar är nyttigheten. För konsumenten är det bättre att betala 60 kr till Spotify än 80 kr till Telia. För BNP tillväxten är det såklart helt nödvändigt att förädlingsvärdet ökar annars ingen tillväxt och därför bättre att konsumenten köper från Telia istället för Spotify. Så länge vi har positiv tillväxt finns en tilltro till systemet, men relationen mellan förädlingsvärde och nyttighet får inte bli för stor, vi får inte välstånd genom att enbart förädla fram strunt.
Jag håller med Anders här. Visst vill varje VD inflatera sitt eget bolags omsättning men det betyder inte att det bara är att summera för att få BNP i samhället.
Ett glögg-inspirerat skämtinlägg minsann!
BNP beräknas inte genom att slå ihop företagens omsättningar, utan företagens förädlingsvärden. Man kan också räkna från konsumtionssidan (i det här fallet: hushållens utgifter), och resultatet blir detsamma.
Utgående från konsumenten som köper Spotify via Telia: 80 kr hos konsumenten motsvarar 80 kr till Telia = 80 kr till BNP.
Om man räknar på produktionssidan så lägger man ihop Telias "förädlingsvärde" (64 kr) och Spotifys "förädlingsvärde" (16 kr) = 64 + 16 = 80 kr till BNP. Summan blir densamma oavsett hur många led man lägger till.
Men om man inför en certifiering som till exempel ISO 9000 eller 14000 då kan man blåsa upp BNP.
Nyttan av dom är minst sagt diskutabelt.
Detta knep är redan använt av den gamle "landsfadern" Göran Person. Det var ungefär så han trixade upp BNP för att klara konvergensreglerna så att vi kunde ansluta till Euron. Bl.a. så "stals" då fastigheter av Försvarsmakten och lades i bolag och verk utanför Försvarsmakten. Så länge pengarna snurrar inom samma myndighet genererar det inget BNP+ Men flyttas pengar mellan myndigheter så uppstår helt plötsligt magi.
Ökade mellanhänder betyder att fler delar på kakan = Ökat välstånd för fler.
Ökat välstånd = Att byta ut platt Tv:n från 32 tum till 60 tum = Obefintlig välstånd.
Ökat välstånd = Att klaga över Spotifypriser och mellanhänder = Ett äkta I-landsproblem
Summa = Noll
"Om vi sedan låter investmentbolaget B köpa 40% av aktiebolag B" Aktiebolag A ska det väl vara?
Då kan vi ju faktiskt ha oändlig tillväxt i en ändlig värld…
Det här såg nästan ut som en reklam för Coop 🙂 Di däringa mellanhännera…
I andra tider, på andra platser, hade det kunnat tolkas som som hets mot judar, kineser, gujaratis, pick your choice.
Därför är jag glad att "di däringa mellanhännera" saknar en etnisk korrelation i Sverige… Inte sen danska fogdar och kung Albrekts tyska knektar har vi haft den kopplingen. Det är (också) ett socialt kapital som vi alla skall vara glada över.
…Sen blir det förstås lite problem när all vinstmarginal har försvunnit i kärnverksamheten och ingen vill göra det jobbet längre.
Som till exempel, lastbilschaufför, bonde, metallarbetare eller hantverkare.
Cornu bevisar återigen att han inte riktigt förstår sig på ekonomi. Bnp beräknas inte på det sättet han försöker exemplifiera, det är endast mervärdet av tjänster som räknas.
Förresten, med ett oljepris på 70$, kan han inte prata lite mer om peak oil? Skulle vara kul att höra.
Fakta är att när man externaliserar verksamhet, t ex inte driver fastigheter i egen regi, så höjs BNP.
Vad gäller peak oil, så skrev jag om det även när oljan kostade 40 USD. Jag har även skrivit att oljepriset kommer krascha igen och igen och igen.
Om BNP höjs när man inte driver fastigheter i egen regi så beror det på att någon annan förvaltar fastigheten "bättre" i ekonomisk mening . Ditt Spotify-exempel är totalt fel, BNP-måttet beräknas inte på det sättet du tror.
Fastighetsexemplet: Om vi antar att du har ett företag A som äger en fastighet som kostar 1 miljon om året i drift, och sedan flyttar över fastigheten i ett annat företag B som fakturerar A 1 miljon, så är BNP oförändrat om kostnaden är densamma (1 miljon för företag B). Om företag B däremot är väldigt bra på att förvalta fastigheter, till exempel genom att sänka driftskostnaden till 900k, så uppkommer en ekonomisk vinst som höjer BNP med 100k, vilket ju är helt i sin ordning och speglar verkligheten i detta exempel. Det blir inte så att BNP höjs med 1 miljon som du verkar tro.
BNP har många nackdelar som mått på tillväxt. Men här högg du nog i sten!
Ungdomar som eldar bilar bidrar till BNP ökningen. Det gör inte den som lagar och lappar sin gamla bil.
OT Villaägarna går idag ut i SVD och förklarar brister med amorteringstvång. En skillnad mellan högbelånade hyreshus och tvångsamorterade villor tas upp. Kanske är skillnaden att vi som äger villan är enskilda och sårbara-men kollektivet är starkare. En annan är att bankerna tar mer betalt för fastighetslånen till AB.
Kan en inkomstförsäkring lösa problemet med enskildas utsatthet?
Utlåning till bostäder borde förstatligas
Fler trick att trixa med ekonomin beskrivs här:
Fuzzy Numbers by Chris Martenson