Bolånetorskkollektivet och svansen av belånade “experter”, banksystemsdiare och Södermalmsboende överbelånade journalister rasar i media över att skulder ska betalas ner till hälften. Men i själva verket tjänar bolånetorsken långsiktigt på att amortera, och tryggar en rik och billig ålderdom.
Vid en mer normal ränta om 5.0% (och statlig skattefinansierad socialistisk subvention via ränteavdrag på 30%) kommer den som amorterar på 40 år efter 50 år inte bara ha gjort lägre totala inbetalningar till banken än den som inte amorterar. Den som amorterar sitter också redan efter 40 år på en förmögenhet motsvarande 71% av de totala inbetalningarna den som inte amorterar gjort. Den som inte amorterar har inget uppbyggt eget kapital och har samma utgifter även efter pensionen.
Så mycket tjänar man på att amortera på 40 år vid 5% ränta och 2 MSEK1. i ursprungligt lån |
Detta är förstås inget nytt. Den som spar, han har och amortering är sparande.
Efter fyrtio år, t ex vid 65 års ålder om man köpte bostaden när man var 25 (och möjligtvis bytt upp till en större bostad med motsvarande amorteringstakt på vägen) betalar den amorterande 0:- SEK om året och per månad till banken. Den som inte amorterar betalar fortfarande 70 000:- SEK om året, eller 5 833:- SEK i månaden.
Redan efter 32 år är den amorterandes inbetalningar till banken, inklusive amortering, lägre än den som inte amorterar alls.
Årlig inbetalning till banken – 5% ränta, 2 MSEK lån |
Folk som gnäller över bankens räntor kan ju ha i åtanke att det de som väljer att inte amortera eller väljer att minimera sin amortering är de som betalar mest av bankens vinster, istället för att betala till sig själv.
Man väljer förstås själv – sitta som pensionär med flera miljoner mer i eget kapital, som kan realiseras vid flytt till en mindre bostad, eller fortsätta betala räntor till banken med en halverad inkomst. Om nu vi födda på 70-talet eller senare nu alls får pension när vi nått 75+ i ålder eller vad nu pensionsåldern kommer vara vid det laget.
När den statliga räntesubventionen förr eller senare avvecklas kommer den som amorterat att gynnas ännu mer. Och räntesubventionen kommer avvecklas, om inte annat när Sverige går in i sin alldeles egna ekonomiska kris framöver. Och vi kommer inte uppleva endast en kris innan du, käre bolånetorsk och 70- eller 80-talist, går i pension.
Sverige är ett sorgligt land när det blir protester mot att betala skulder och att bygga upp förmögenheter och välstånd istället för konsumtion och skulder.
Det är naturligtvis även sorgligt att statens myndigheter ska behöva gå in och läxa upp folk, men uppför man sig som små barn som vill ha allt godis nu och tackar nej till större belöningar längre fram, så verkar det dessvärre inte finnas något val. Små barn behöver uppfostras i rätt och fel, mitt och ditt, och att ge tillbaka det man lånat.
Ett alternativ hade förstås varit att avskaffa alla sociala och ekonomiska skydd, både för låntagare och banker, så marknaden skulle fungera korrekt. Hur mycket skulle banken låna ut om den inte visste att staten räddar den vid kris? Hur mycket skulle banken låna ut om det inte fanns a-kassa, sjukförsäkringar? Hur mycket skulle du låna om du visste att ingen räddar dig om det går åt helvete, utan du får bo i rännstenen resten av livet om du inte kan betala dina räntor?
1. 2 MSEK duger i 85% belåning för en fin villa i större delen av Sverige.
65 kommentarer
Läste en bok om USA s banksektor. En av två stora risker de anser sig behöva hantera är att folk betalar sina lån för snabbt (den andra är att de inte betalar alls) dags att sälja svenska bankaktier nu?
Stör mig lite på att amortering nuförtiden kallas sparande. Det är väl en avbetalning på en skuld och en skuld ska per definition alltid betalas tillbaka.
Precis som om jag lånade 50 papp av min granne och sedan skulle börja gnälla över att betala tillbaka pengarna med kommentaren "Varför ska jag behöva tvångsspara?"
Frågan är väl inte OM lånet ska återbetalas utan NÄR det ska återbetalas?
Jag tror nog att "sparande" kom från ett pedagogiskt försök att få folk att betala av på sina lån. Det är bara i sverige jag hört denna beskrivning/omformulering av amortering.
Gissar att bara en minoritet av folket vet vad en balansräkning är till för. "Någon annan" förväntas väl fylla på i ladorna när det blir tomt där.
Amortering är sparande på samma sätt som köp av fonder är sparande. Pengarna som amorteras investeras i bostaden.
Om man anser att sparande per definition är omöjligt så länge man har skulder så kan naturligtvis inte amortering liknas vid ett slags sparande. Annars är det trivialt.
@J
Det beror ju lite på hur man ser det. Ser man det som att man hyr av banken så kommer ju amorteringen innebär att man investerar sina pengar i delägarskap i sin bostad – då kan man se det som att du köper aktier i "Din Bostad AB" av banken.
Balansräkningsmässigt sett så kommer amorteringarna öka din förmögenhet på precis samma sätt som att du stoppade undan pengarna i något annat sparande.
@Anders
Då är man ju inne på att investeringar med hävstång inte är sparande och i förlägningen borde det innebära att normalt aktiesparande inte skulle klassificeras som sparande (då ju vilket aktiebolag som helst har skulder och därmed tar man ju indirekt lånet). Samma sak borde ju även gälla ifall man köper en BR cash (då man ju troligen köper in sig i en BRF som har skulder).
Att kräva skuldfrihet för att spara torde vara ganska diskvalificerade eftersom de flesta ju har någon form av åtagande och därmed står i skuld på ett eller annat sätt.
Men betala tillbaka det man lånat kan man ju också göra när man säljer boendet? Eftersom amortering är en sorts sparande så bör det väl i första hand jämföras med andra sparformer? Så länge du överhuvudtaget är belånad så kan man ju hävda att alla utgifter man har är lånefinansierade eftersom pengarna istället hade kunnat gå till amortering.
Precis, är låneräntan lägre än räntan på andra sparformer så tjänar man inget på att amortera. Om man t.ex. har en bolåneränta på 2 %, och har möjlighet att spara med 5 % avkastning, så väljer man såklart att lägga sina pengar i sparandet som ger 5 %. När räntebetalningen på bolånet räknas bort så har man då tjänat 3 % mer än vad man skulle ha gjort om man använt pengarna till att amortera.
Precis!
Dock finns det fortfarande ett argument för att amortera istället för att investera på börsen. Tänk dig ett scenario där räntan höjs kraftigt samtidigt som börsen har gått ned kraftigt. Då har du inte mycket pengar att lägga i en klumpsumma på amortering. Då hade du kanske velat att du hade amorterat det tidigare. Så amortering kan väl ses som en säkrare "sparform" än att investera på börsen, samtidigt som den ger lägre avkastning över tid.
Alla ska ha rätt till allting. Nu.
"…uppför man sig som små barn som vill ha allt godis nu och tackar nej till större belöningar längre fram"
Alltså ingen självkontroll, precis som barn. Helt riktig slutsats och även bevisat på Stanford i klassiskt psykologiexperient! http://en.wikipedia.org/wiki/Stanford_marshmallow_experiment
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/walter-mischels-marshmallowtest-varldsberomt_4088433.svd
Slutsats om dom som kunde behärska sig:
"Sannolikt kommer han då visa sig vara stresstålig, ha lättare att koncentrera sig, få högre betyg, lägre BMI, bättre jobb och mer hållbara relationer när han blir vuxen."
Fast får man säga så utan att riskera kränka en BLT eller journalist?
Så, om jag lever i samma hus tills jag blir 88 år så har min löpande ekonomi gjort ett plus om jag amorterar på 40 år. Se där, nu känner jag mig mycket mer motiverad att amortera snabbare, eller?
Glömde du inte alternativkostanden? Borde vara en rimlig stadslåneränta åtminstone.
Jag tror att de flesta som INTE amorterar gör det för att de inte har råd: inte att de har en massa fiffiga sparformer där de ploppar in tusenlappar och gnider förtjust händerna för att de lurar skattebetalarna på ränteavdrag (som ju hade kunnat användas till att sänka skatten för ALLA, inte bara BLT).
@iblandekonomi.
Endast de som är i början av sin bolånekarriär kan ha någon nytta av 40 års horisont. Men även då finns ofta andra saker som känns viktigare att lägga pengarna på. Själv räknar jag med att efter 40 års amorteringshorisont kunna kosta på mig en high end diamantinfattad kista av yppersta kvalitet, eller i bästa fall den absolut bästa rullatorn som pengar kan köpa. Förmodligen är de självgående och har inbyggd AI med blöjbytesfunktion om 40 år.
@iblandekonomi
spelar ingen roll om du byter hus emellanåt och flyttar lånen. Amorterat är amorterat. Spelar heller ingen roll om man tvingas sälja med förlust nånstans i bostadskarriären. Amorterat är amorterat även då.
Jag minns den ljuva tiden under förra seklet, rättare sagt 1984 då jag och min fru byggde vårt hus. Amorteringstid 15 år och 9,5 % ränta, förstås med ganska hög abdragsrätt. Detta hände i Svearikets gamla östra koloni där man ännu har kvar systemet med amortering.
Tror varända blt vill ha de förmåner som gällde på den tiden. Högre räntor men inflation och löneökningar därefter samt 80% ränta avdrag.
Det finns många (oftast lite mer välbärgade) som inte "tjänar" på att amortera. Det finns fortfarande en utmärkt möjlighet att sätta in sparade pengar i sparkonton med insättningsgaranti och som ger högre ränta än vad bolånet har. Utan problem kan man faktiskt tjäna pengar på att inte amortera. En spread på 0,6% verkar vid en snabb koll och hyfsad ekonomi vara möjlig utan problem. Lån och spartillgångar på 4 mille så tjänar man faktiskt riskfritt 24 papp före skatt. Varför ska man då amortera?
Låter spännande.
Var exakt hittar du dessa sparkonton med fria uttag och insättningsgaranti som faktiskt har högre nettoränta än motsvarande amortering på ett rörligt bolån? Kan du utveckla ditt resonemang litegrann så man kan se hur du räknar och vad du refererar till?
Och med lån och spartillgångar på 40 miljoner så tjänar man hela 240 000 kr före skatt!!
De flesta välbärgade med stora lån får fin ränterabatt. Rörligt under 1,5% är inget ovanligt. Att lyckas hitta ett sådant sparkonto är inget problem.
@klarsynth. Jag har inte nämnt något om fria uttag, men det ser ut som det går att göra en hacka även där om man vill. Om det här skulle vara aktuellt i praktiken skulle nog jag dock kolla på att binda ett tag. Ta exempelvis Hoistspar 36 mån sparkonto med en ränta på 2,5% och Nordea 36 mån boränta 2,35%. Redan innan förhandling med banken tjänar du faktiskt pengar på att inte amortera. Här skulle man antagligen relativt enkelt kunna komma upp i en spread på 0,75%
Sen är det ju såklart en helt annan fråga man måste ställa sig om detta är det bästa sättet att förvalta sina pengar om man sitter på ett så stort sparkapital. Det verkar dock finnas en hel del personer på denna blogg som är pessimistiska till aktiemarknaden och då är det väl inte helt fel att parkera pengarna där i 3 år och få 90' före skatt för besväret. Beslutet om du vill betala av lånet kan du ta om 3 år.
Kapital kostar pengar. Ett företags enda kostnad är kostnaden för kapitalet. Dels det egna satsade kapitalet som skall föräntas (kostnaden är jämförelsen om pengarna skulle föräntas på annat sätt, bank, aktier t.ex.
Det lånade kapitalet har en kostnad, skuldräntan.
Om detta kapital betalas igen eller inte är ju hela tiden en bedömningsfråga.
När jag köpte kåk var det 30 års amortering som gällde. Men lånen skulle förnyas vart 5 år. Måste ha vart fastränta jag hade. Men vid sista förnyelsen skrapade jag kistbotten och betalade kontant. Banktjänstemannen hade nästan gråt i rösten när han konstaterade att jag var skuldfri. Att amortera bort skulden på huset var mitt allra bästa pensionssparande. Så Lars har helt rätt när han rekommenderar folk att amortera.
Hur mycket hade du haft idag om du istället hade köpt aktier i tex atlas copco istället?
http://youtu.be/CYVF5F48mCM
Hur mycket hade du haft om du istället köpt aktier i Framfab?
Lol…
För övrigt anser jag att insättningsgarantin bör avskaffas, så att den här äpple-päron-jämförelsen mellan skuld (skriven i sten) och "säker", högre, avkastning blir matematiskt korrekt.
Matematiskt korrekt är den bästa sortens korrekt. OCH, contrary to popular belief, den mest mänskligt-humanistiska.
Om och när det lånade kapitalet skall AMORTERAS (skall det stå i ovanstående inlägg) är en bedömningsfråga. Det är kostnaden för kapitalet som avgör om det är lönsamt för en själv att äga en bostad genom lånade pengar, eller att hyra sin bostad.
Cornu skrev:
"Hur mycket skulle banken låna ut om den inte visste att staten räddar den vid kris? Hur mycket skulle banken låna ut om det inte fanns a-kassa, sjukförsäkringar? Hur mycket skulle du låna om du visste att ingen räddar dig om det går åt helvete, utan du får bo i rännstenen resten av livet om du inte kan betala dina räntor?"
-Då skulle vi kanske ha en sund ekonomi, och kanske t.o.m. ett hållbart samhälle… Jag är ingen oreserverad förespråkare av libertarianism, men de har onekligen en poäng. En poäng som jag undrar om den svenska vänstervridna journalistkåren begriper överhuvudtaget.
Bloggarens resonemang är lika debilt som hans rysslandsskräck. Räntan kommer inte att stiga eftersom räntebetalningarna då skulle kasta in Sverige i en hejdundrande depression. Räntesänkningarna är envägs liksom mångkulturprojektet – de går inte att göra ogjorda utan systemändrande åtgärder som per definition ligger utanför systemet. Efter att nollränta inte gett den penningvärdesförsämring riksbanken önskar så är det mycket sannolikt att någon form av QE ligger i framtiden – och då är det ännu dummare att amortera.
Det hr är givetvis den enda riktiga och rätta lösningen.
"Ett alternativ hade förstås varit att avskaffa alla sociala och ekonomiska skydd, både för låntagare och banker, så marknaden skulle fungera korrekt. Hur mycket skulle banken låna ut om den inte visste att staten räddar den vid kris? Hur mycket skulle banken låna ut om det inte fanns a-kassa, sjukförsäkringar? Hur mycket skulle du låna om du visste att ingen räddar dig om det går åt helvete, utan du får bo i rännstenen resten av livet om du inte kan betala dina räntor?"
Två fel i resonemanget:
1. Även utan amortering betalas alla lån tillbaka, när man säljer fastigheten…
2. Att räkna med 5% ränta är helt orealistiskt i en deflationsmiljö. Ska man räkna med 5% ränta bör man också räkna med 6-7% nominella lönehöjningar.
Det är väl väldigt få som inte köper en annan fastighet/lägenhet när dom sålt!
Det är extremt historielöst att räkna med att man kan sälja sitt boende och få tillbaka alla pengar + ett överskott. Visst; i en bubbleekonomi fungerar det så, men efter en sprucken bubbla säger jag lycka till till alla som vill få ut 6 millar för sitt renoveringsobjekt på halvtrist adress med 6 papp i avgift
Nej, det är extremt historielöst att säga som du gör. Från 1:a världskriget fram till mitten på 50-talet sjönk realpriserna, sedan dess har det ökat.
Att priserna sjönk när förra seklet var ungt kanske hade samband med 2 stora krig som utkämpades i världen….
Om Putin startar ett tredje världskrig så kommer, likt 1914, priserna på alla sorters tillgångar att rasa, men det är kanske det minsta problemet vi står inför just då…
Nej Martin, vi behöver bara en rejäl epidemi. Titta på en kurva över reallöner 1000 år tillbaka. Och sen lär saker stämma sämre och sämre för numer är vaiablerna, vad och hur man ska mäta så otroligt svåra att ta ut.
Det säkerhetsindustriella komplexet, en utveckling från Eisenhowers militärindustriella, är så drivande i just US. Nu har man fult upp, med Ryssland igen, Kina som visar muskler, IS-idén, som nu formats och tanken om Kalifatet kommer inte att dö även om man lyckas krossa den "statsbildning" som nu börjat etablera sig.
Realt är helt ointressant i sammanhanget. Vi kommer inte att ha räntor på 5% om vi inte har nominella löneökningar på 6-7%. Då kan man räkna med att huspriserna stiger med 5% per år, eller en dubbling på 14 år. Det löser alltså amorteringen av sig självt.
Jag betalar 2% ränta, 1,4% inklusive ränteavdraget.
Om jag klarar att investera mitt sparande till mer än 1,4% avkastning är jag torsk om jag amorterar.
Tyvärr måste jag amortera sedan en tid tillbaka, vilket sänker den sammanlagda avkastningen på mitt sparande med en märkbar faktor.
Men om du istället hade fått vinst av kapital så skulle du betalat 30% skatt på detta istället. Då behöver du en sparränta på > 2% för att du ska börja få positiv avkastning efter skatter.
helt rätt!
Och jag har haft avsevärt högre avkastning än 2% trots att jag förlorade mycket pengar både 2000 och 2009.
En dum fråga, som ställts många gånger tidigare: Är det helt hål i huvudet att räkna in inflationen i det man amorterar? Om det är 3% inflation/år försvinner ju 3% av lånet vilket väsentligen motsvarar att amortera 3%/år. Dessutom skulle man vara mindre sårbar vid räntesvängningar.
Ja, det är hål i huvudet. Det är dina lönehöjningar, inte inflationen, som spelar in. Det där är trams som dina föräldrar pratade om, som inte gäller längre.
Se t ex
http://cornucopia.cornubot.se/2012/03/inflationen-urholkar-inte-lanen.html
"Inflation amorterar inte dina skulder. Amorteringar amorterar dina skulder. Inflationen hjälper bara till när vi har en inflationsdriven lönespiral där du använder höga löneökningar till att amortera!"
Eller reallöneökningar där inflationen finns medräknad.
Men snälla Cornu. Vanligt folk räknar med "inflation" som att priser på dagligvaror och tillgångar går upp några procent per år. Så visst amorterar "inflationen" bort en del*. Men å andra sidan är nog värdeminskningen på slitage och åldrande lika stor.
*självfallet kan det bli "deflation" avseende bostadspriser om det kraschar. Då spelar det ju ingen roll om priset på makaroner går upp ett par procent per år.
(Själv amorterar jag drygt 10% på bolånet per år)
"Ett alternativ hade förstås varit att avskaffa alla sociala och ekonomiska skydd, både för låntagare och banker, så marknaden skulle fungera korrekt. "
Huvudet på spiken. Fantastiskt vad få så kallade "liberaler" som fattar det här övergripande konceptet.
Om man bor på landsbygden så är risken mycket stor att huset är värt mycket mindre den dag man säljer det,än när man köpte det. Har man då inte amorterat så är man förmodligen rejält rökt.
Om det skulle drabba många husägare blir det en spiral som lätt kan få bankerna att kantra.
Sen sprider det sig till storstan,och då är ni rökta hela bunten som inte amorterar.
Fast du tycks förutsätta att alternativet till amortering är konsumtion och så är det ju inte riktigt. Om du sparar pengarna istället för att amortera av lånet så är du ungefär lika rökt eller orökt om bostaden sjunkit i värde när du säljer.
Är ju irrelevant på så vis att bara en liten andel gör det.
Väldigt, väldigt många resonerar på det sättet när de rationaliserar bort amortering till företräda för mer lönsamma spar- och investeringsalternativ. Många av dessa gör en så fantastisk fiktiv rationalisering att de (hur dumt detta än låter) tror på den själv också.
I verkligheten? Väldigt få har i närheten av rätt disciplin. Cred till dem typ, men intressantare än så blir det inte.
Det är dåligt att amortera. Pengar och kapital ska arbeta och ge avkastning, inte sitta uppbundet i oproduktiva tillgångar.
Den som amorterar genom att investera motsvarande belopp på en gratis indexfond har ännu större förmögenhet då han får 10% avkastning varje år.
Men alltså. Har ni inte fattat någonting ? Dom flesta som kommenterar på den här bloggen verkar ju vara folk med disciplin och pengar. Ni klarar er naturligtvis. Men har ni aldrig sett lyxfällan ? Nu är ju det väldigt extrema människor,men Sverige är fullt av White thrash människor som aldrig kan spara en krona. Dom har också lån. Jag vågar påstå att dom flesta med huslån har inga aktier eller pengar över.Och om dom nån gång får pengar över så kommer dom att köpa en dyr resa istället för att amortera eller investera. Det är för deras skull som dessa amorteringsregler är skapta. Dom som inte vet sitt eget bästa. Dom litar blint på banken och kan bli hur bortkollrade som helst. Om inte dom börjar amortera då går det åt helvete.
Oj då, där kom huvudargumentet för socialimen fram: Jag, och alla som jag känner, är superintelligenta och kan fatta egna beslut, men "dom där borta", den ointelligenta massan, "folket", är så dumma i huvudet att de behöver en överförmyndare som fattar beslut åt dem.
Låt alla fatta sina egna livsbeslut, och låt dem också ta de fulla konsekvenserna av sina beslut, så ska du nog se att de flesta människor är tillräckligt normalbegåvande för att kunna sköta sina egna liv.
Om folk begrep sitt eget bästa då skulle vi aldrig få nån bostadsbubbla heller. Men det hände i USA,dom kanske är dummare än Svenskar ?
Det är väl bara att se på @skies resonemang här ovanför. Dåligt att amortera och istället investera i gratis indexfond. Låter som Avanza Zero.
10% riskfri avkastning varje år.
Upp, Upp, Upp och aldrig ner!!!!!!!
Och alla mina träd här hemma på tomten växer till himlen och farbror tomten finns på riktigt.
Det är nästan omöjligt att kunna fatta egna beslut och stå för dem då man inte vad vad framtiden ger. Det är som när folk skriver "mina pengar". Men har inte enbart Staten egentligen makt över dina pengar, genom en rad åtgärder, från skatter, krig, ränta, beslut om penningmängd etc?
Jag ska alltså fundera på allt ovan och femtioelva variabler till.
Någon hade räknat ut att det tar två arbetsveckor att verkligen kolla alla elbolag och få bäst taxa. Folk begriper mest att makthavare inte vill lönnmördas i en takt som motsvarar senromerska kejsare.
Nils: Klart tomten finns, annars skulle ju äkta socialism få makten. Men jag begriper mig inte på människor och deras moral, deras ideologi, deras inställningar. Ibland ack så hårda och nog vet de vad det räta är… Ibland så utilitaristiska.
Man får väl försöka vara lite realistisk och spela med variabler som är någorlunda troliga.
Trots allt går inte jorden under så ofta. Inte så ofta kärnvapenkrig eller världskrig. Oftast rullar det på rätt normalt. Utifrån det så är det bättre att ha koll på sin ekonomi och sitta bra och klokt till kontra överbelånad och sömnlös. Utifall jorden går under så spelar det ingen roll. Fattig som rik multnar i jord.
@Nils Nilsson
Det må gå upp och det må gå ner på kortsikt. Men kollar man på +20 år så har det alltid gått upp dom senaste 150 åren eller så börsen funnits.
@skies
Att titta historiskt är ingen garanti hur det ser ut framåt. Att plocka ut vissa perioder kan man bevisa sin egna tes.
All time high på börsen OMX 30 infann sig i mars 2000. Index på 1539. allt beroende på hur man räknar. Idag står OMX 30 index på 1408 eller ca 10% dit. 14 år = 10% back.
Och detta i ett läge där många tycker börsen är ordentligt övervärderad.
Så visst. Månadsspara på 20 års sikt i kostnadsfri indexfond tror jag är bra. Men 10% avkastning/år tror jag inte på.
Det är några år jag läst denna blogg och det är många gånger det kliat i fingrarna, men till sist faller jag till föga och skaffar mig ett godkänt konto så jag äntligen får kommentera.
Jag och min bättre hälft köpte hus för snart 20 år sedan. Relativt nyutexaminerade och ute på de första riktiga jobben, vi köpte väl mer än vad vi hade råd med … då vi har ungefär medianlöner idag och troligtvis motsvarande då och husen hade bara hunnit börja stiga efter 90-talskrisen, räntorna var på nedgående men verkar vara något som är helt bortglömt idag på vilka nivåer de kan ligga.
För att göra en lång historia kort, det ar enkelt att räkna ut, med den goda skola vi kom ifrån, med vilken takt man skulle betala huset igen om man inte amorterade och till de räntor som gällde. Vi amorterade som saaaaaaaaaaaaaaatan och de första åren kom vi lätt upp i de 8000 kr/mån som det finns artiklar i media idag som kan få folk att krokna och bli någon slags dödstöt för gud vet allt.
Tänker inte skriva mer om det mer än att vi gjorde allt själva och var sparsamma och man kan faktiskt resa och köpa ny bil ändå.
Efter husköpet har vi upplevt 9/11 med starkt fallande börskurser och jo vi tog en smäll. Sedan har vi 2008 då det blev skakigt och det smällde igen lite här och där. Har man inte riktigt tid att hålla koll på börsen så kanske man ska amortera mer istället. Sagt och gjort, vi avslutade snabbt sista lånet och är härmed skuldfria så när som på lite studielån.
Undantaget de som klarar att hålla sig på plus på börsen så det överskrider låneräntor, vi har aldrig begripit vad folk egentligen gör med sina pengar, de som ligger i samma löneliga men lika förbannat har bråkdelen över då månaden är slut. Som skuldfria idag kan vi åka till Thailand minst ett par veckor varannan månad om vi har lust. Vilket vi inte har eller ens har velat.
Så vad sparar vi en sådan massa pengar till … jo en redig pension som kommande klåfingriga svenska politiker ska kunna se och komma åt i händelse av att de följer utrikiska diton och ser diverse sparkonton som något man kan ta ur 'tillfälligt' för att fylla något hål. Som de svenska politikerna håller på så kan det mycket väl komma här också.
@nikitarq
Välkommen till bloggen. Det du skriver är väl det gamla sättet man gjorde och gjort i alla tider. Göra sig skuldfri och bygga upp buffertar för framtida händelser och inköp. Något som helt försvunnit de sista 20 åren och som nu mera är mossigt och gammalmodigt.
Jag tror att detta kommer att komma tillbaka. Jag tror att ett förhållande till pengar och ekonomi som rådigt i hundratals år, kanske i alla tider? inta bara slutar gälla, som det gjort de sista 20 åren. Jag tror att det "gamla" sättet kommer tillbaks och de som trodde "att det är annat nu" kommer att få det tufft ettag.Spara och slösa gäller fortfarande.
Att betala av lånet och ha buffertar är bra. Handlingsfrihet när det kärvar till. Och att ligga all in på börsen är en farlig strategi bara för att den brukar gå upp. Inte alla ägg i samma korg, kör jag med.
Bubble deniers — now and then- Lars Pålsson Syll
http://larspsyll.wordpress.com/2014/11/12/bubble-deniers-now-and-then/
12 November, 2014
"Stock prices have reached what looks like a permanently high plateau. I do not feel there will be soon if ever a 50 or 60 point break from present levels, such as (bears) have predicted. I expect to see the stock market a good deal higher within a few months."
Irving Fisher October 17, 1929
"My point is that housing prices — since 2007 — seem to have been rather stabilized in relation to disposable incomes. My hypothesis is that we have got a shift to a higher level of housing prices until around 2007 because of the fundamental circumstances that explain the rise in prices, but that in the future we will probably come to see a slower development, more in line with disposable incomes."
Lars E. O. Svensson December 09, 2013