De flesta historiskt intresserade har hört talas om nazister och tyska krigsförbrytare, som flydde till Sydamerika, men nu har vi äntligen tillgång till omfattande dokumentation om vart de som aldrig greps eller lämnades ut tog vägen – nämligen Mellanöstern. I augusti släppte nämligen Boråstidningens kulturjournalist Niclas Sennerteg sin senaste militärhistoriska bok Hakkorset & Halvmånen – nazister i Mellanöstern, som ger en djupgående inblick i hur nazister och tyska krigsförbrytare format konflikten, politiken, ideologi och krigföringen i Mellanösterns konflikt Israel-Palestina.
Sennerteg presenterade sin bok under gårdagens julklappskväll hos Kinna Bokhandel, och det är en fascinerande historia och historiskt dokument, som antagligen skulle intressera många av bloggens läsare.
Det ställer även hela den svenska Israel-Palestinadebatten i en helt ny dager, där den svenska vänstern köpt en propaganda skapad av nazistiska antisemitiska rådgivare till Mellanösterns diktatorer och terrororganisationer. Vänstern omfamnar alltså i sitt hat mot Israel ett direkt nazistiskt arv, ner till att t ex Hamas och Hezbollah använder sk Hitlerhälsningar.
Efter andra världskriget flydde nazisterna till Sydamerika, respektive främst Egypten, Syrien och Libanon, där hundratals framstående tjänstemän och krigsförbrytare från nazistregimen i Tyskland tog anställning i staternas tjänst. Inte en enda av de som flydde till dessa länder har gripits eller utlämnats, då de fick regimernas fulla skydd och bistod i krigen mot Israel.
Senntertegs bok bygger på mycket omfattande research. Av bokens 494 sidor är sex sidor ett personregister och hela 72 sidor är källhänvisningar.
Ernst Remer, ansedd som den
tyska nynazismens fader, var en av de nazister som Arafat umgicks med. Utöver att umgås med Arafat och stormuftin lyckades Remer aldrig få en ordentlig anställning som rådigvare, även om han fick pension av egyptiska armén, och återvände tids nog till Västtyskland för att ägna sig åt vapenhandel. Foto: Wikipedia |
Exempelvis kan man kolla upp Yassir Arafat, som visar sig fått sin militära utbildning av en tysk fd officer. Vissa uppgifter säger att det var SS-officeren och kommandospecialisten Otto Skorzeny, även om detta inte kunna bekräftas. Skorzeny lämnade även ut uppgifter till Mossad, vilket inte var helt ovanligt. Skorzeny blev dock mycket inflytelserik i formandet av Egyptens militärmakt och en av Nassers främsta rådgivare, samt gav plats åt hundratals nazister i Egyptens anställning.
Ett antal av dessa ex-nazister var i själva verket dubbelagenter åt amerikanska CIA, och CIA:s öppnade arkiv är en av många källor som Niclas Sennerteg använt i sin bokresearch.
Jag har ännu inte plöjt igenom boken, men enbart utgående från personregistret så hittar man snabbt omfattande kopplingar mellan nazistiska krigsförbrytare och Mellanösterns diktatorer. Det handlar om allt mellan rådgivning i militära frågor, vapeninköp, utbildning och organisering av militären, propaganda, där t ex Muslimska brödraskapet inte bara fick finansiering av nazisterna i Hitlertyskland fram till andra världskriget, utan även inspirerades av den tyska propagandamaskinen.
Främst var det Egyptens Nasser och Syrien som nyttjade nazisterna, och arvet lever kvar än idag. Man ska komma ihåg att innan andra världskriget såg Mellanösterns arméer helt annorlunda ut och var mer traditionella beduinkrigare, medan man därefter i nazisternas regi moderniserades och antagligen också fick sin förkärlek för att marschera i raka led med höga raka benlyft. Ännu ett nazistiskt arv som lever kvar än idag i Mellanöstern.
Ska inte tråka ut er kära läsare med fler exempel, men fedayeen i Syrien leddes av Fawzi al-Khani, som utbildats i Hitlertyskland…
En bok jag omedelbart drar likheter till, både i sitt avslöjande och i hur man bara fastnar i boken så fort man öppnar ett uppslag, eftersom den är fylld sida efter sida med mer eller mindre fascinerande fakta är Mikael Holmströms Den dolda alliansen, som avslöjade svart på vitt hur det egentligen stod till med den svenska alliansfriheten under kalla kriget. På samma sätt förändrar Hakkorset & halvmånen hela bilden av Mellanösternkonflikten kring Israel, och visar i slutändan att den svenska Israelhatande vänstern alltså omfamnar ett nazistiskt arv, inte bara bildligt, utan bokstavligt.
Eftersom jag har en deadline för Stjärnklarts uppföljare måste jag nu gömma undan Sennertegs bok, för annars får jag vare sig bloggat eller skrivit manus. Boken är nämligen bra, mycket bra. Åtminstone det jag läst än så länge.
Hakkorset & halvmånen ges ut av Natur & Kultur och kan köpas på Bokus för 209:- eller Adlibris för 212:-. Niclas Sennertegs hemsida hittar ni här, och han kommer, liksom undertecknad, att delta på Författardagen på Göteborgs Stadsbibliotek på fredag för er som vill lyssna lite på vad han har att säga.
30 kommentarer
Det här har förvisso varit känt sedan länge, inte minst Otto Skorzenys bravader. Är väl dock lovvärt att Sennerteg utvecklar och fördjupar analysen.
I sista hand bör dock förbindelsen mellan nazismen och islam, såväl före som under som efter kriget, ses för vad den var: ett konvenansäktenskap riktat mot gemensamma motståndare och för ömsesidig pragmatisk nytta.
Araberna i Palestina inledde sina protester mot judisk invandring och sionistiska planer på att skapa en judisk stat på deras jord redan på 20- och 30-talet, långt före staten Israel blev en realitet. Samarbetet med nazistregimen fick av allt att döma dock vänta lite på sig eftersom SD (Sicherheitsdienst des Reichsführers-SS, inte ett svenskt parti) hade som linje under 30-talet att samarbeta med sionistiska organisationer såsom Haganah i syfte att få maximalt antal judar i det växande Stortyskland att emigrera till Palestina. Detta skedde i konflikt med det brittiska kvotsystemet och utgjorde alltså en form av människosmuggling. Tyskland skulle som bekant bli "Judenfrei" och således stödde nazistregimen under denna tid upprättandet av ett judiskt nationalhem i Palestina.
När kriget ändrade på förutsättningarna blev istället kontakterna med bl.a stormuftin av Jerusalem mer betydelsefulla, då däri låg exempelvis rekryteringsmöjligheter för Waffen-SS av bl.a bosniska muslimer. På motsvarande sätt behövde efter kriget nationalsocialistiska tjänstemän en fristad och arabstaterna militär expertis.
I slutändan är inte det muslimsk-nazistiska kooperationskomplexet att betrakta som i huvudsak annorlunda än det nazistisk-judiska samarbetet före kriget. Det handlade om pragmatism, inte om att muslimer skulle vara några slags kryptonazister.
Bra skrivet. "Mina-fienders-fiende-är-min-vän"-tänket leder obönhörligt vilse i pannkakan.
Sedan var det väl även ett arv från samarbetet mellan Turkiska imperiet och Kejsartyskland, mot kolonialmakterna, som sedan styckade området enligt eget tycke och smak. Med dagens förbittring som följd.
Bath-partiet är väl ett nazist-parti?
Inte genom Guilt-By-Association utan för att man vill vara det.
Det är klart det var annorlunda. Haganahs samarbete handlade om samtal och motiverat med ambitionen att rädda liv, palestiniernas samarbete var en öppen militär allians som motiverades av ambitionen att utrota alla judar i Mellanöstern.
Intressant av två orsaker:
-Boken och bokens innehåll. Det är ju inga direkta nyheter om har historieintresse och förmågan att ha mer än en tanke eller synvinkel i huvudet. Bra att få det samlat i en bok! Det har nog inte funnits tidigare?
-Då ska vi se vad "historikern" och "experten" Arnstad samt minister Kaplan med flera nu säger i egenskap av att ha tolkningsföreträde i dessa ämnen? Här går vi ju långt utanför åsiktskorridoren och etablerade bilden i den svenska kulturrevitalismen.
Det är inte den första boken i detta ämne, men säkert den första på svenska. En fransk bok i ämnet utgavs 1990: Le Croissant et la croix gammée : Les Secrets de l'alliance entre l'Islam et le nazisme d'Hitler à nos jours författad av Faligot och Kauffer. En tysk bok i samma ämne kom ut för åtta år sedan: Halbmond und Hakenkreuz. Das "Dritte Reich", die Araber und Palästina (Mallmann och Cüppers 2006). Den finns nu i engelsk översättning: Nazi Palestine. Om jag inte kommer ihåg alldeles fel så blev det en ganska livlig men kortvarig diskussion om den senare boken (ffa efter den engelska översättningen kommit) då författarna baserat på dokument ur de tyska arkiven direkt pekade ut stor-muftin för att ha deltagit i förberedelser till en Förintelse i mellanöstern/Palestina.
En kort sammanfattning av boken finns här.
http://archive.frontpagemag.com/readArticle.aspx?ARTID=28364
Det är mer än troligt att tredje riket uppmuntrade olika grupper i Palestina med omnejd. De var ju djupt bedragna av England och Frankrike efter första världskriget. Och nådde visst inflytande. Men vad har det med ISLAM att göra. Boktiteln är vald för att leda tankarna i en riktning. Cornus artikel är ju av samma slag. Stort väsen att man paradmarscherar i preussisk stil (få arméer gör det inte) eller att man vid massmöten hälsar romerskt. Den enda koppling jag kan se är att de blivit uppfostrade i islam och Hitler var döpt. Det blir en underbar ekumenisk samverkan mellan kristendom och islam i Palestina. Var det kristendomens dåliga inflytande som ledde därhän.
Helt nytt för mig, vad är oddsen att få se detta på några löpsedlar?
Finns inte en chans att dagens "ship to Gaza-journalister" skriver om detta
Intressant att samma geopolitiska triggerpoints återfinns än idag med de Ryska anspelningarna på nazism, sionism, nationalism anti EUSA/ISR genom att trycka på den panarabiska nationalismen och på så sätt binda upp nazister, vänsterextrema,araber alla socialister samt att i samma veva splittra de nationella rörelserna på hemma plan.
"…höga raka benlyft. Ännu ett nazistiskt arv…"
Preussiskt.
Precis så.
Det finns egentligen inte mycket som nazisterna "kom på" själva. Mycket av deras yttre attribut byggde på idéer från romarriket, antiken, marxismen/kommunismen, bruket av hinduiska symboler etc.etc.
Nazister är dock dom första som använde industrialismens teknologiska och organisatoriska framsteg för sina vidriga politiska syften. Detta "arv" använde bla Sovjetunionen i hög grad efter kriget.
Denna hoprafsade samling attribut och tankefigurer räckte visserligen till att hålla ihop nazipartiet över kriget, men då hade man ändå tidigare fått rensa ut hela Ernst Röhm-fraktionen i SA, som i sin enfald faktiskt verkade tro att NSDAP *var* socialistiskt, och att det var de "judiska plutokraterna", och inte kort och gott "judarna" som skulle förgöras.
Men hade, gud förbjude, Tyskland vunnit kriget hade naziregimen ändå förmodligen kollapsat på kort tid. Så stora inre motsättningar fanns det i partiet och statsapparaten. Plus att ekonomin kraschat.
Jag tolkar alla ex-nazisters framgångsrika karriärer i Väst-tyskland och på annat håll efter kriget mer som att deras ideologi egentligen satt rätt löst, och mindre som att deras nazistiska ideologi skulle ha accepterats i någon större utsträckning. Det känns som en mera logisk slutsats än att Paraguay/Argentina/Brasilien, Egypten och USA plötsligt skulle ha blivit nazistiska.
(Bland tyskättlingar i Brasilien fanns det visserligen nazirörelser på 30-talet, men större delen av de tyskättade i latinamerika var antingen Volgatyskar eller Svartahavstyskar som lämnat Ryssland, eller djupt religiösa och pacifistiska memmoniter, typ amish).
Ja, jag tror nasse-ideologin satt ganska ytligt hos många av dom ivrigaste följarna. HH lär själv ha sagt att "tagit mycket intryck från marxismen" och det finns ju tydliga släktskap i dessa ideologier.
http://www.independent.co.uk/arts-entertainment/hitler-and-the-socialist-dream-1186455.html
Samma fenomen såg vi ju även i Sverige efter kriget. Många nasseanhängare rörde sig till andra partier. Alla partier fick sin del av dessa men flest gick till Socialdemokraterna. Måhända bästa karriärförutsättningar? En av dom mer berömda var Palmes företrädare som Ecklesiastikminister; Ragnar Edenman. Som Ragnar själv uttrycket det i en intervju i Arbetaren den 12 mars 1951: ”Eller för att uttrycka saken en smula profant… det gör ingenting om man varit nazist i Uppsala bara man blir socialdemokrat när man kommer till Stockholm och får utsikt att placera sig bland innehavarna av makt, ära och härlighet…”
Diplomaten Sverker Åström är en annan som hade andra sympatier i ungdomsåren.
Kanske mer ett preussiskt arv.
På samma sätt omfamnar ju västvärlden och tydligen även Sverige, i ett alltmer organiserat Rysslandshat, helt öppet redovisade och renodlade nazi-ideer hos politiker i dagens Ukraina.
http://russia-insider.com/en/2014/11/24/03-21-26pm/ukraines_most_prominent_neo-nazi_his_own_words
(läs länken)
Enligt uppgifter från säpo befinner sig 30 personer från Sverige i Ukraina för att kämpa på regimens sida. Alla är individer från extremhögern, svenska nazister.
5-6 krigar med vapen, resten sysslar med propaganda. (???)
Ryska beskrivning av situationen erkänns alltså t.o.m av säpo.
Men Ukrainas ledning skall skyddas till varje pris.(???) Det är inte normalt.
Det liknar vad man hört om likgiltigheten innan ww2. usch cornucopia?
De bekämpar främst Rysk imperialism och värnar nationalstatens suveränitet snarare än ideologi.
Jo stort verkar det.
Ryssland har väl gått utanför korridoren och sålt fossil energi mot annan betalning än dollar?
Å andra sidan så hittar du både SD och V på Putins sida.
För oss som har svårt att förstå antisemitism är så undrar jag om inte den röda tråden är avundsjuka och därför så sällsynt tilltalande för socialister.
På den tiden då Judarna fick ta ut ränta på lånade pengar kan man ju tänka sig att detta ledde till avundsjuka bland de andra folkslagen även om Judarna inte fick ta andra jobb då. "Varför ska dom ha så mycket"
Idag trots att det 2014 så lever socialisterna på samma sak, alla vet att det socialistiska systemet ingalunda är mer ekonomiskt genererande än en öppen marknad vilket gör att de enhetligt lever på whataboutism främst mot Amerikaner men mot folk med pengar generellt.
Antisemitism tycks varit medeltidens whataboutism socialisterna tog bara bollen och sprang med den.
De dominerande socialistiska geopolitiska strukturerna Sovjet och Kina kunde bara försöka bromsa västvärldens innovativa försprång för att dölja sina egna tillkortakommanden med wataboutism som tilltalar antisemiterna av samma skäl. Avundsjuka. vilket skulle förklara våran oikofobiska fäbless för socialism och allmänt gnäll.
*SUCK* Cornu skriver
"Efter andra världskriget flydde nazisterna till Sydamerika, respektive främst Egypten, Syrien och Libanon, där hundratals framstående tjänstemän och krigsförbrytare från nazistregimen i Tyskland tog anställning i staternas tjänst."
Nu "glömmer" Cornucopia att amerikanerna inte hade några moraliska dubier att ta emot dessa nazister och tyska krigsförbrytare.För att ta ett exempel. Kurt Blome –
"In 1943, Blome proposed spreading malaria "artificially by means of mosquitoes" and experimented on prisoners at Dachau and Buchenwald with lice in order to cause typhus epidemic"
Men vad vet jag? Kanske är Operation Paperclip http://en.wikipedia.org/wiki/Operation_Paperclip en propagandagås skapat av den svenska vänstern???
Att nazister "togs hand" av USA är inget nytt, har skrivits om detta utförligt!
Jag tror inte Cornu har "glömt" detta.
Det är väl bra att Sennerteg har skrivit denna bok, eller?
Det är alldeles utmärkt att Sennerteg skriver denna bok. Har läst/lyssnat på många av hans tidigare böcker.Det är bara Cornu,s vinkling jag gnäller 🙂
* På
Amerikanarna rekryterade spioner som med kunskaper om Sovjet, vilket inom parentes även Sovjet gjorde mot USA. Araberna tog emot flyktade nazister i största allmänhet och satte dom i arbete med propaganda, kemisk krigföring och militär träning.
Palestiniernas ledare hade deltagit i förintelsen och var instämd till krigsförbrytarrättegången i Nürnberg.
Ja sen kan man ju alltid hävda att sionisterna och nazisterna går hand i hand. Den slutgiltiga lösningen gick ju just ut på att upprätta en judisk stat i Palestina och flytta alla judar dit. Vissa "logistiska" problem dök dock upp och de förintades istället. Att smeta nazismen på palestinavänner är lågt, tramsigt, grundlöst och framförallt väldigt töntigt. Dock ett intressant ämne ska kolla in boken.
Mycket intressant artikel. Och detta skulle inte den erkänt effektiva underrättelsetjänsten haft en aaaning om. Naziförbrytare i närområdet och låtit dem verka fritt? Jämförelsen med Mikael Holmström är helt relevant; han lever i fablernas värld, det har väl inte minst den senaste tidens händelser i närområdet vittnat om.
Usch för de svenska vänsternazisterna som protesterar mot att Israel dödade 1400 civila Gazabor i somras.
https://www.youtube.com/watch?v=FJjSzXkm55o&bpctr=1416961514
Vad saknas hos Israel/sionistkramarna när de inte kan förstå detta!?
Eller detta
http://christianitybeliefs.org/end-times-deceptions/christians-should-not-support-israel/
Eller detta
http://www.reformation.org/synagogue-of-satan.html