Oljans andel av svensk BNP ligger inte i närheten av de krisnivåer som gällde under slutet av 70-talet och början av 80-talet. Man kan alltså inte säga att vi har en ekonomisk oljekris i Sverige, än.
Sveriges oljekonsumtion som andel
av svensk BNP 1950 – 2013 |
Internationellt och globalt steg konsumtionen av olja 2012 – 2013, som andel av världsekonomin, från 3.87% till 3.93%. För svensk del gick istället utvecklingen åt andra hållet, med ett fall från 1.59% av BNP 2012 till 1.42% av BNP 2013. Detta tar bara hänsyn till oljekonsumtion inom Sverige, och räknar alltså inte in Sveriges och svenskarnas andel av konsumtionen i andra länder, t ex via importerade produkter.
Uträkningen sker genom att titta på oljekonsumtionen och multiplicera med årsmedelpriset i svenska kronor. Därefter divideras detta med svensk BNP som löpande priser, dvs nominell BNP, ej inflationsjusterad. Normalt när man pratar om BNP, t ex tillväxt i procent per år, använder man realt BNP, och justerar för den allmänna ökningen av priser. Ökade priser är som bekant inte BNP-tillväxt. Eftersom priset på oljan och konsumtionen av oljan är nominell, så ska den produkten naturligtvis jämföras med nominell BNP.
Som värst tog råoljekonsumtionen upp 4.39% av svensk BNP år 1980. För raffinerade bränslen var alltså andelen högre, pga raffineringskostnaden. Skatteuttaget bör dock vara neutralt, då det tillfaller statskassan och används för statlig konsumtion, så jämförelsen tar inte hänsyn till skatterna mot slutkund. Naturligtvis är dock skatter en kil, som i sig är ett problem eftersom staten är notoriskt ineffektiv på att använda pengar, men det är en annan fråga
Oljans andel av global BNP 1960 – 2013p |
Intressant är alltså att under 70-talets oljekris så låg oljans andel av Sveriges ekonomi på samma nivåer som oljan gör i den globala ekonomin idag. Dock var den siffran globalt nästan 8% år 1980.
Sverige är idag ekonomiskt ungefär lika känsliga för oljan som vi var fram till oktoberkriget 1973 och den efterföljande politiska oljekrisen. Får vi på kort tid (=några år) en dubbling av oljepriset (i svenska kronor) från nuvarande nivåer, tillsammans med fortsatt svag svensk ekonomisk tillväxt, så är vi tillbaka till det sena 70-talets oljekris.
Man kan och bör förmoda att en sådan kris ligger några år fram. Den skönlitterära berättelsen om skifferoljan håller fortfarande nere oljepriset, men med den kraftiga nedrevideringen av USA:s skifferoljeresurser med två tredjedelar så kommer verkligheten och peak oil ikapp. Eventuellt redan innan 2020, kanske intervallet 2017 – 2020.
Återstår då bara att se hur svensk ekonomi utvecklats till dess…
13 kommentarer
http://www.ibtimes.com/goodbye-oil-us-navy-cracks-new-renewable-energy-technology-turn-seawater-fuel-allowing-1568455
Amerikanska militären verkar inte tro på att oljan kommer vara för evigt.
Minns att det var ransoneringen beslutad 1973 ikraft januari 1974 och inte priset som ställde till mest. Alla försökte köra mjukt och inte onödigt. Naturligtvis stoppade de flesta företag alla investeringar för omprövning. Om det bara blir en prisstegring slår det inte lika hårt direkt.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Skulle vara intressant att se vilka länder som ligger över respektive under medel när det gäller oljan som andel av BNP. En gissning kan ju vara att de länder vi importerar från kan ligga högre och att vi indirekt har större andel olja än vad grafen visar. Eller hur ser motsvarande graf ut för kina t.ex?
Kanske kan man härleda den (globalt) ökade andelen med högre global tillväxt (det är svårt att utläsa tillväxten ur BNP-grafen)? Nivån är dock inte i i nivå med oljekrisen (-s topp iaf, än).
Jag tycker alltid det blir lite konstigt när man pratar om reala/inflationsjusterade priser på olja, när oljepriset i sig direkt (högre pris vid pumpen) och indirekt (högre kostnader genom hela ekonomin) måste vara en betydande faktor BAKOM inflationen. Kommentar på det?
Jupp.
Hela den problematiken slipper man dock här eftersom jag gör nominella priser och nominell BNP.
Ah, sorry, bra! Läste lite snabbt där. Har du sett nån artikel/studie som diskuterar detta? Vill minnas att jag letade ganska grundligt för några år sedan utan att hitta nåt vettigt.
Problematiken får man dock ifall man skall relatera oljans andel av BNP till tillväxten (som kan dels vara nominell/reell, men även per capita) – vilken tillväxt man bör relatera oljans andel kan man dock diskutera (om någon).
Väldigt intressant! Vilka små marginaler det är. Bara ett par procentenheters förändring från bra till kris.
Fö. Bank of England muttrar om högre räntor, snart och mycket. Och Fed verkar ju fortsätta nedtrappningen, mot alla ekonomiska data, men troligtvis i ett försök att staga upp dollarn. Eftersom det är den internationella kapitalmarknaden som svenska banker lånar pengar på, så betyder ju högre ränta internationellt att det även blir högre ränta här. Dessutom MÅSTE ju även Riksbanken höja räntan om de internationella räntorna höjs, om inte allt kapital ska fly landet. Så högre ränta OCH amorteringstvång is on da way. (Apropå små marginaler.)
"För raffinerade bränslen var alltså andelen högre, pga raffineringskostnaden. Skatteuttaget bör dock vara neutralt, då det tillfaller statskassan och används för statlig konsumtion, så jämförelsen tar inte hänsyn till skatterna mot slutkund. "
Får man klaga?
Oljan har tvingats ut ur vår energimix genom ökande skatter. Nu är ca 70% skatt på bensinpriset.
I BNP ingår skatter.
Du bör nog försöka ta med skatterna i din jämförelse med andel av BNP!
Så om vi lägger skatten på något annat, t ex en milskatt på alla fordon, så belastar inte oljan BNP? Dessutom är momsen neutral, och ligger på all privatkonsumtion och drabbar inte oljan hårdare än något annat.
Skatten går sedan till statlig konsumtion och bruttoinvesteringar, som drar upp BNP.
Gör din egen graf om du vill.
Skatter verkar knappast vara ett verksamt medel att tvinga bort oljan ur transportanvändningen – där är det fortfarande nästan 90 % fossilt. Jämför med värmesektorn som har gått från nästan helt fossildominerad 1970, till några ynka procent idag, med hjälp av en mycket modest koldioxidskatt.
Om vi får ner konsumtionen av olja med skatter så bör de nog med!
Speciellt om du jämför med innan skatterna styrde över från olja till obeskattat.
Det skulle vara intressant att se en beräkning på hur handelsbalansen skulle påverkas av en massiv electrifiering av personbilsflottan. När model X kommer under nästa år så börjar elbilar nog bli rimligt för en stor del av medelklassen. Säg att vi från 2015-2035 får 50 % av nybilarna som rena elbilar. Hur skulle det påverka oljans del av BMP och handelsbalansen i stort?