Dags för en uppdaterad graf över oljans andel av global BNP (eng gross world product, GWP). Oljeberoendet i ekonomin har ökat något under 2013, i jämförelse med 2012.
Notera att jag reviderat tidsserierna mot tidigigare. 2012 års siffror är definitiva och inte preliminära, men 2013 är preliminära, då GWP hos Världsbanken inte är spikad än, utan baserar sig på IMF:s reala tillväxtsiffror för 2013, plus prisökningarna. Nominell GWP kallas GWP (current prices) hos Världsbanken, i kontrast mot real GWP, vilket är det man oftast pratar om, som kallas GWP (X year prices) och som vanligt justerar för inflationen. Eftersom jag räknar baserat på Inflationdata.com:s nominella oljepriser, måste förstås jämförelsen mot GWP också vara nominell. Jag har också ändrat oljevolymdatat för 1965 – 1979 från australiens BITRE till BP Statistical Review. Därefter som tidigare EIA.
Notera också att siffrorna är indikativa, inte exakta, då vissa stater subventionerar oljan för sin egna befolkning och det finns olika oljekvaliteter och geografiska leveranspunkter, med olika prissättning. Att subventionera olja är dock fortfarande en kostnad, om än indirekt, och världsmarknadspriset är ändå en korrekt jämförelse. Geografiska prisskillnader kompenseras av transportkostnader, och skillnader i kvalitet kompenseras av raffineringskostnader. I slutändan kommer olja kosta ungefär samma innan den raffineras till bensin, fotogen eller diesel, om inte annat via subventionerande länders statsbudget.
 |
| Nominell kostnad av oljekonsumtionen som procent av nominell global BNP (GWP), 1960 – 2013p |
Oljeberoendet ökade från 3.87% av GWP till 3.95% av GWP, på stigande medelpriser för olja och ökad produktion och konsumtion av sagda olja. Till detta kommer delvis raffineringskostnader (i den mån dessa inte räknas in i priskompensationen för sämre kvaliteter), samt distribution och försäljningspåslag till slutkund (plus skatter etc i västvärlden).
Den faktiska siffran för hur mycket vi betalar för olja är alltså högre än ovanstående 3.95%.
Vi kan fortfarande konstatera att energi- och oljekrisen fortfarande är långt ifrån lika illa som under 70- och det tidiga 80-talets oljekris. “Endast” 4% av all ekonomisk aktivitet i världen går åt att köpa oraffinerad olja. Förenklat kan man säga att om du köper något för 100:- SEK, så är 4:- SEK av detta olja, i hela kedjan fram till din hand.
Krisläget var också värre 2008 än idag, vilket också avspeglas i median. Handviftandet kring oljan är betydligt mindre än sommaren 2008, när oljan kostade 148 USD, även om Inflationdatas medelpriser för 2008 är 91:48 USD, vilket också används.
Antagligen går panikgränsen någonstans mellan 4% och 5% av GWP, och vi har än så länge lyckats hålla oss kvar under denna gräns sedan finanskrisen slog till. Tills vidare kan vi nog anta att nivån runt 4% är “hållbar” för världsekonomin, även om tillväxten här i västvärlden lämnar en del att önska enligt våra politiker och makthavare.
Tittar vi framåt, så kommer peak oil att skicka upp oljepriset, och skicka ner världsekonomin, vilket innebär att en allt större del av världsekonomin återigen kommer gå åt till att köpa olja. Men vi är inte där än.
En annan konsekvens är att världsekonomin tål ett högre oljepris i samma takt som ekonomin växer, justerat för växande oljekonsumtion. Den senare kommer dock inte växa för evigt, då natugivna förutsättningar sätter gränser.
Som alltid kommer siffrorna revideras i takt med att slutliga siffror kommer in.
8 kommentarer
Intressant!
Speciellt den chock vi fick kring 1980 talet visar på hur känsliga vi var då. Kanske inte underligt att vi då fick gott om alternativ samt att det forskades som aldrig förr kring olika sätt att ersätta oljan för uppvärmningen.Något som vi lyckats med!
Ja och som någon sade att Sovjet kollapsade för att militärbudgeten var större än 20% av BNP och att den då blev en gökunge mot resten av samhället. Samma sak gäller nog alla enskilda företeelser som tar för "stor" plats.
Momsen är på 25% i Sverige…
Sovjets kollaps finns även i siffrorna här ovan-kolla priserna på olja kring 1990!
Reagans Star War knäckte dem tillsammans med Saudis exportpriser på olja.
På köpet föll många alternativa oljefria värmeproducenter i Sverige. Något som sen räddades av höga skatter på oljan.
Ja två sidor av samma mynt, eller bråktecken.
Det räknas för lite med bråk i skolan! Förståelse för en femtedel en halv tre fjärdedelar osv är bra att ha i ryggmärgen.
Som min nittiotvååriga släkting, barnhemsbarnet, sade: kan du räkna klarar du dig alltid. Hon gjorde det.
Eller som försäljaren: lägger till tio procent på inköpspriset och lever bra på det. Köper för 1 kr och säljer för tio!
"Tittar vi framåt, så kommer peak oil att skicka upp oljepriset, och skicka ner världsekonomin, vilket innebär att en allt större del av världsekonomin återigen kommer gå åt till att köpa olja. Men vi är inte där än. "
EROEI minskar succesivt över tid vilket Cornu påpekar. Jag vill dock mena att oljan blivit dyrare redan och det är en av de största orsakerna till att tillväxten avstannat i väst. En ekonomisk kollaps kan vara en långsam process över 20 år eller mer.
Jag tänkte citera samma sak och säga att det som räknas och speciellt på lite sikt är kostnaderna i utvinningen. Den stora prisökningen under cirka 12 år var politisk och är ointressant. Kostnaderna ökar nu kraftigt. Förenklat är det som ett vågrätt streck mitt i staplarna fram till år 2000 och sedan vinklar det upp 20-30 grader. Kostnaderna var cirka 1 procent av BNP år 2000 och når kanske 10 procent av BNP innan kollapsen och då är strecket ungefär uppe vid helikoptern på bokomslaget. Oljan, eller det bränsle som fås för konsumtion och utvinning av andra naturresurser, ger förstås olika kostnader beroende på förhållanden och alla länder kollapsar inte samtidigt. Kollapsen är naturligtvis en långsam process och den har bara börjat.
Utifrån den dåliga statistik som finns i världen inom utvinningens kostnader kan man anta att dessa ökar med 5 procent om året inom oljan och andra naturresursen. Detta ger en 7-dubbling på 40 år och då hamnar kollapsen omkring 2050, ungefär vid helikoptern.