När husen sträcker sig mot himlen gör även börsen det. I samband med högkonjunktur bygger man höga hus i Sverige, och detta kan med lite curve-fitting och fooled by randomness matchas mot kommande börsnedgång och konjunkturnedgång. Här följer en sammanställning från 80-talet och framåt.
När vi har god konjunktur så byggs det höga hus. Och det har aldrig förr byggts så mycket höga hus i Sverige som idag (kyrktorn undantagna). För att göra någon form av avgränsning tittar jag nu bara på Sveriges 50 högsta byggnader, utifrån färdigställandeår på Wikipedia.
Man ser då tre kluster, nämligen 1988 – 1991, 2002 – 2006 och 2011 – 2014 och vidare. Även 1997 dyker två höga byggnader upp och förebådar IT-bubblan.
Direkt kan vän av ordning konstatera att 2002 – 2006 släpade efter IT-bubblan, även om 2005 – 2006 förebådade finanskrisen.
Samtidigt är byggboomen av höga hus de senaste åren kraftigare än inför 90-talskrisen, och ännu värre blir det när man tittar på vad som ska komma de kommande åren.
 |
| Affärsvärldens Generalindex
och färdigställandet av Sveriges 50 högsta byggnader. |
Byggnader angivna för 2014 i bifogad chart är preliminära, inte säkert de är klara i år antar jag. Pilar i charten är satta på första kvartalet respektive år, exakt datum spelar nog mindre roll.
2015 ska ytterligare ett torn bli klart i Kista, Sveriges näst högsta byggnad Kista Torn. Därtill blir Gothia East Tower klar i Göteborg, Sveriges 11:e högsta byggnad.
2017 ska Point Hyllie bli klar i Malmö, och någon gång i intervallet 2018 – 2021 ska Karlavagnstornet på Lindholmen i Göteborg stå klart (yeah, right) och bli Sveriges högsta byggnad. Till Stockholms Tellus Tower ska stå klart 2019. Så mycket för Göteborgs dröm om att få ha Sveriges högsta byggnad.
 |
| Samma chart, men med
konjunkturbarometern inlagd. |
Som alltid, vilket vi såg både 1991 och 2002 – 2004, så blir en del byggnader färdigställda när konjunkturcykeln och börsen redan passerat sin topp. Tittar man på konjunkturbarometern ser rent av färdigställanden ut att vara anticyklisk och ske när konjunkturen är svag. Rimligtvis därför att beslut tas när konjunkturen är god. I så fall har vi konjunkturåterhämtning och börsuppgång framför oss just nu.
Byggkranar är som alltid ett konjunkturtecken, och konjunkturcykeln (eng business cycle) vänder alltid ner igen. Det finns ingen evig superkonjunktur. Inget är annorlunda den här gången. Men som prognosverktyg är knappast “skyskrapebyggande” speciellt exakt, bara en indikation på att konjunkturen kommer vända ner igen framöver, om inte annat på grund av överetablering. Men det visste redan alla som inte tror att det är annorlunda nu.
Tillägg: Den uppmärksamme noterar att det sedan millenieskiftet enbart byggs “skyskrapor” i storstadsregionerna, medan mellanstora städer som Västerås och Halmstad fick vara med på 80- och 90-talet. Detta är i linje med att Sverige utanför storstäderna sakta håller på att dö sotdöden. Dessutom finns det ju gott om prima högproduktiv åkermark runt våra mellanstora städer, så man behöver inte bygga lika högt där…
17 kommentarer
" Och det har aldrig förr byggts så mycket höga hus i Sverige som idag (kyrktorn undantagna)"
Du behöver nog inte undanta kyrktornen – under den period de byggdes var väl ganska långdragen period. Man kan också fråga sig om ifall ATH för höghusbyggandet inte också hänger ihop med den tekniska och ekonomiska utvecklingen – vid högkonjunktur så bygger man väl mer, men inom ramarna för vad man vid tillfället klarar av (vilket man gör mer av idag än förr). Då kan man återknyta till kyrktornen och se ifall de kom till under en tid av särskild god ekonomi.
Fullt rimligt resonemang. Sveriges BNP är idag är det dubbla mot t ex 1989 och byggandet borde därmed vara högre.
Högre men inte mer omfattande gissar jag du menar!
@oppti
Högre (upp i himlen) för att man kan, mer omfattande (eller resurskrävande) för att man har råd…
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Låghusbyggare har oxå goda tider enligt ekot, där Götene Hus nämndes.
Kort sagt det byggs mycket i Sverige nu. Folk har råd!
Folk tror att de har råd. Vänta tills lånen ska betalas tillbaka……..
Annorlunda nu, Gronvita… Folk tror att de aldrig ska behöva betala tillbaka, därav "råd".
Javisst ja, tänkte inte på det……….Trots att jag inte heter Peter Dalle.
Håller hyresgäster på med att betala av husen också?
Är inte låneräntan en del av hyran där?
Tittar man på fastighetsbolagen så har de ca 60% i lån, resten i eget kapital och ibland även i dyra preferensaktier (8% utd)
Varför är villaägandet annorlunda?
@oppti
Sant det där med skuldsättningsgraden (eller soliditeten) för fastighetsbolag med reservation för den exakta siffran. En skillnad är dock att ett fastighetsbolag tillämpar avskrivning på byggnaderna (eller ska det iaf) och detta är en kostnad som måste täckas med hyresintäkter.
Att fastighetsbolagen ligger på "konstant" soliditet behöver för övrigt inte betyda att de inte amorterar eftersom man ju har en hel portfölj med fastigheter som kontinuerligt omsätts. Avskrivningen av byggnaden gör för övrigt att bokförda värdet av tillgångarna minskar och med konstant belåningsgrad så innebär det att man amorterar.
Villaägandet är annorlunda för att man tar större risk med bara en fastighet och att ägaren inte kräver vinst i form av utdelning. Villaägandet SER annorlunda ut för att villaägaren inte tycker han behöver kompensation för den risk han tar (och inte behöver ta höjd för byggnadens åldrande).
Bra fråga oppti. Jag är av åsikten att det är annorlunda. Minns från början av 90-talet att många bygg- och finansbolag gick i konkurs. Bankerna drog in krediter för mindre företag och prioriterade större. Vad jag inte märkte var att villor och bostadsrätter i Stockholm såldes ut. Nu finns betydligt fler högbelånade bostadsrätter. Hade en arbetskompis som tjänade bra på att ta över hyresfastigheter billigt från någon bank. Han hade en hyresfastighet som var lågt belånad och började med att åta sig att sköta förvaltning åt banken och senare blev det köp.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Här i Umeå byggs det väldigt många höghus, dock inga skyskrapor, så någon sotdöd verkar inte pågå här
Umeå har ett så kallat universitet som pumpar in skattepengar till regionen. Hur är det med länsstyrelse och sådant? Det är bara skattefinansierade centra som "frodas", de nettoskattebetalande områdena förtvinar i takt med minskad industri och högre ackumulerat skattebidragande. Det är enorma summor som sugits ur omlanden, landsbygden, de senaste fyrtio femtio åren. Sedan Sverige blev ett högskatteland.
I övrigt sitter jag i kön till ett av alla omyndigförklarande av folket. Bilbesiktningen. Det borde räcka med en förordning att vilken skall fungera och gjorde den inte det vid en flygande besiktning fick man ett föreläggande. Men nej folket är inte kapabelt att sköta ens sina egna bilar.
Sant så sant kgb35, sedan så har vi ju en kommun som bygger kulturvävar med kvinnohistoriskt museum och badhus. Ökade årliga omkostnader på 70 miljoner per år. Det är tur att det är häftigt att betala skatt
Ekonomen Mark Thornton har skrivit en längre artikel om detta fenomen: http://mises.org/document/2004/Skyscrapers-and-Business-Cycles