Gästinlägg: Kommentar angående försvarsmateriel

Nedanstående är ett gästinlägg och replik från major Mattias Lagerqvist, angående bristande lagring av försvarsmateriel. Min fetstil.

Kommentar angående försvarsmateriel

Eftersom jag omnämndes i tidigare inlägg om att försvarsmateriel förstörs i brist på förråd så vill jag kommentera några saker.

Den huvudsakliga anledningen till att det ser ut som det gör är Försvarsmaktens ekonomi. När FMLOG bildades för snart femton år sedan så var deras huvudsakliga uppgift att “effektivisera”. Effektivisera är ett populärt ord i försvarslogistiksammanhang. Det är lätt att lura sig, för effektivisera har för många svenskar en positiv klang, något ska bli effektivare, bättre. Det är dock inte det som avses, utan det ska bli billigare. Hur mycket sämre det får tillåtas bli nämns aldrig. FMLOG är idag väldigt “effektiva”. De hade redan innan den stora överföringen av verksamhet och personal till FMV (för att effektivisera) halverat sin personalstyrka jämfört med vid bildandet. Att de inte längre kan lämna ett fullgott logistikstöd till förbanden spelar tydligen mindre roll. I just detta fall så har inte FMLOG lyckats få till ny- och/eller ombyggnation av kvalificerade förråd trots fyra års förvarning. Detta beror varken på inkompetens, lättja eller att man inte bryr sig utan på personalbrist och att allt fokus legat på internationell verksamhet.

Jag förstår att man kan få intrycket av artikeln och tidigare inlägg att staten har kastat 1,5 miljarder i sjön. Så är naturligtvis inte fallet. En stor del av den materiel det handlar om används dagligen och förvaras på rätt sätt. Det artikeln handlar om är den del av materielen som tillhör förband som nu inte är aktiva. Denna materiel ska långtidsförvaras på ett sådant sätt att statusen inte försämras och för detta saknar fortfarande FMLOG förråd. Förråden kommer vara klara om ca 2 år. Det jag vänder mig emot är att det nu kostar underhållspengar i onödan, till exempel för mögelsanering, det hade varit billigare att göra anpassningar av befintliga förråd.

Trots att det går med i sammanhanget små medel bygga om befintliga förråd så har detta stoppats av besparingsskäl. I Försvarsmakten, och många andra statliga myndigheter, styr olika delar av organisationen över olika konton. När organisationen åläggs besparingar så sker det inte alltid på ett för helheten bra sätt. Att man sparar på infrastrukturinvesteringarna ger i detta fall högre materielunderhållskostnader. Detta är ett strukturfel som tyvärr börjar redan ovanför Försvarsmakten när våra politiker detaljstyr försvarsanslaget till olika anslagposter. Inga överflyttningar får ske, så FM måste ibland stryka verksamhet för att pengarna är slut på ett ställe fast vi lämnar tillbaka flera 100 miljoner på ett annat ställe.

Som nämnts tidigare i kommentarerna av signaturen “uppgiven” så är inte huvudanledningen till reservdelsproblematiken PRIO. Det var stora problem i början men nu fungerar leveranserna bra från Resmat till förbanden, om delen finns i lagret. Det är här det stora problemet ligger. Underfinansieringen av FM materielanskaffning har inte bara givit oss brist på materiel utan även på reservdelar. När FMV upphandlar ny materiel så ska kostnaden pressas till det yttersta för att få in projektet i materielplanen. Detta gör att alldeles för lite reservdelar anskaffas och det läggs för lite pengar på att ta fram bra dokumentation. Finns det inte reservdelar anskaffade till Försvarsmaktens lager så måste de beställas från tillverkaren. “Men detta kan väl inte vara något problem, jag får ju nya delar till min civila bil levererade från Tyskland redan nästa dag” kan ju vän av ordning hävda. Problemet här är inte att få fram en ny startmotor till en Scanialastbil, det är en standardprodukt som finns tillgänglig snabbt. Däremot att få delar till den militära påbyggnaden på lastbilen eller delar till militär specialutrustning tillverkade av en specialiserad tillverkare i ett annat land tar ofta betydligt längre tid. Därför behöver vi egna lager. Tyvärr har den militära logistiken anpassats för mycket efter civila modeller med “just in time” och stora centrallager. Jag hävdar att det går inte föra över dessa erfarenheter rakt av för vi har olika förutsättningar. IKEA har till exempel ingen konkurrent som hotar deras centrallager med kryssningsrobotar.

Det är mycket som behöver utvecklas i dagens Försvarsmakt, och logistiken är ett sådant område. Vi behöver inte fler “effektiviseringar”, vi behöver högre effekt.

Den som är intresserad kan läsa vad Ekonomistyrningsverket tycker om dagens logistiklösning.

Mj Mattias Lagerqvist