Feministiskt Initiativ mest enkönade partistyrelsen

Företag borde alltså ha styrelse utefter kunder? Kondomtillverkare bör alltså ha 100% män och P-piller 100% kvinnor? Varför inte utgå från för tillsättandetillfället bäst lämpade person?

Axel Svensson, nej men en vanlig norm bland företag som jobbar med jämställdhet är att förhållandet kvinnor/män bland ledarna i företaget samt styrelsen, ska återspegla detsamma förhållandet bland alla anställda.
På så vis bör till exempel sjukvården – där det är långt kvar – och liknande verksamheter ha en större andel kvinnliga ledare, medan kanske byggbranschen bör ha en större andel manliga ledare. Fram tills eventuellt normerna i samhället förändras så att det kanske blir en jämnare könsfördelning mellan yrkena.

På så vis bör också kompetensfrågor gynnas på optimalt sätt, för vi kan anta att ett företag med 70% män bland de anställda, också har bäst kompetens för 70% av ledarrollerna bland just män.

Ett exempel på ett företag som jobbar såhär är hotellkedjan Nordic Choice, där ca 60% av både anställda totalt sett och ledare är kvinnor.

När vi pratar partier tycker jag dock att det finns en storleksgräns – kanske redan när man kommer in i riksdagen – där man bör eftersträva att spegla befolkningen snarare än medlemmarna. För det är ju hela befolkningen som röstar och ger befogenhet till dessa människor, och inte bara medlemmarna.

Så, du som feminist kanske kan förklara vad man som feminist ska göra. Beskriv en vanlig feministisk dag i ditt liv, inte en tillrättalagd efterhandskonstruktion utan en helt vanlig dag, och förklara vad som är feministiskt och inte. Jag är i idel öra, faktiskt.

Jesper, jag menar inte att du ska diskutera teoretiskt om feminism. Du sade att du är feminist, och nu vill jag veta hur man blir feminist genom att följa ditt exempel. Snälla berätta för mig hur du agerar praktiskt som feminist varje dag, alltså rent praktiskt i din vardag. Jag kan inte tro att du är låtsasfeminist med rätt snack. Kom igen nu, vad har du gjort som är feministiskt idag?

>Nån Annan, det jag upplever förenar nästan alla feminister, kanske med undantag sv s.k. särartsfeminister och andra extrema och ovanliga varianter är att a) man anser att samhället är signifikant ojämställt b) man vill göra något åt detta.

Anledningen att jag vill kalla mig feminist är dels att det visar att jag respekterar den feministiska rörelsen som jag tror varit nödvändig för att jämställdheten har nått så långt som den ändå har i Sverige idag, och dels för att det finns så många felaktiga föreställningar om feminismen och feminister. Det ger mig chans att ta diskussioner just som denna. Det är dock inte jätteviktigt för mig, huvudsaken är för mig hur jag agerar.

Angående vad jag gör i min vardag så tycker jag att jag gav dig konkreta exempel. Jag läser, lyssnar, diskuterar. Jag lär mig om mina privilegier som vit man, medelklass, utan funktionshinder, osv osv. Jag försöker applicera mina insikter så att jag i mindre grad diskriminerar andra på möten, i anställningsintervjuer. Jag försöker se till att de forskarstudenter jag handleder inte glider in i könstypiska roller med olika ansvarsområden, t.ex. genom att peppa dem att gå utanför sin comfort zone. Inom vården där jag också jobbar så försöker jag delta i forum där orättvis hantering av patienter, eller där fördomar om t.ex. kvinnligt dominerande yrken diskuteras. Om detta inte räcker som exempel så har jag en känsla av att du inte kommer att bli nöjd oavsett vad jag svarar..

Varför provocera och raljera? Jag försöker svara dig på ett uppriktigt och sjyst sätt (och det ser förhoppningsvis andra som läser vår konversation).

Synd att jag låter arg, det är jag inte 🙂

Du får kalla dig precis vad du känner för, välj själv!

Kanske är det så att de exempel jag gett inte faller dig på läppen, gott så, alla är vi olika.

Du kommer säkert vilja ha sista ordet så jag ger dig det, varsågod!

Är det ett priviliegium att inte ha ett funktionshinder??? Du tycker inte det är att dra det lite långt? Då är det alltså också ett privilegium att vara vara en medelmåtta?

Sandra, Jag har aldrig sagt att Jesper har funktionshinder. Snarare har jag uttryckt min beundran för honom, och till och med kallat honom för guru. Medelmåttor har tyvärr inte så många privilegier som Jesper.

Jesper, det är bra att du inte försöker pracka på din uppfattning på andra. Det finns nog med såna som försöker göra det på obskyra bloggar över hela internet.

@Nån Annan, om du verkligen inte försöker trolla så får jag väl upplysa om att ditt sätt att skriva för de flesta som läser (tror jag) upplevs a) sarkastiskt lismande b) provocerande c) nedlåtande "en riktig feminst" (vilket jag aldrig kallat mig). Om jag var du skulle jag i så fall hitta en ton så att jag inte upplevs som ett troll.

Mer troligt är att något jag skrivit retat upp dig, eller att du tycker att jag verkar pretentiös, att jag sitter på höga hästar? Säg det rakt ut i så fall vet jag så kan vi prata om det. Vi kan också diskutera vidare via mail eller telefon om du hellre vill det.

Du har ställt samma fråga sju-åtta gånger och fått mina svar de första fyra eller så, vilka du inte godtagit. Det är okej, och om du vill kalla mig bluff, ett kräldjur, ingen riktig feminist eller vad du nu gillar bäst så varsågod.

Du verkar ha en föreställning om vad man måste göra i sin vardag för att vara feminist. Jag hoppas och tror att de sakerna jag nämnt att jag själv försöker göra till vardags för att minska ojämställdhet i de kontexter jag rör mig spelar roll, vilket när allt kommer omkring är det jag bryr mig om inte huruvida jag förtjänar en titel. Jag vet förstås att jag kan göra mer och du får gärna själv ge exempel på vad du tycker en feminist måste göra för att förtjäna titeln?

På förekommen anledning, jag pallar inte skriva mer med dig om du ska fortsätta förolämpa och håna.

Jesper, jag försöker inte håna dig. Men om du skriver dumma saker får du ta konsekvenserna. Jag försöker i möjligaste mån låta bli att nedvärdera mindre vetande, men ibland är det enda möjligheten för att få dem på rätt spår. Och du är inget undantag. Och du har fortfarande inte svarat på min fråga:

vad har du gjort som är feministiskt idag?

vilket inte borde vara svårt för en riktig feminist.

@Nån Annan. Du har en fascinerande överlägsen inställning. Har du tänkt på att det kanske mest är du som tycker att det jag skriver är dumt och att jag är mindre vetande?

Hur som helst: Idag är lördag och jag har typ suttit i telefonmöten hela dagen förutom en promenad. Men eftersom de exempel jag redan gett inte fallit dig i smaken så kanske jag kan nämna några saker jag gjort veckan som gått. 1) Städat vår gemensamma lägenhet, noga, utan att ha fått det i uppdrag och utan att förvänta mig någon cred för det 2) Sagt till en kollega som kommenterade en kvinnlig kollegas utseende på ett sexistiskt sätt när hon inte var med att jag inte tyckte det kändes bra 3) Mycket andra hemmasysslor. 4) Sett till att en kvinnlig doktorand inte omedvetet uteslöts vid ett informellt möte.. Vad ska jag säga, det mesta är ju småsaker, sunt förnuft som någon skrev. Vara uppmärksam på skevheter och försöka korrigera. Inget konstigt.

Som jag redan skrivit, de flesta som kallar sig feminister gör det för att de tycker samhället är ojämställt och vill förändra det. Det räcker, och jag har aldrig hört någon ställa så specifika krav som du gör här. Och om du anstränger dig för att vi ska få ett mer jämställt samhälle så struntar väl jag i om du kallar dig feminist eller ej.

Uppenbarligen menar du något annat med frågan än vad jag kan förstå, så kanske är jag lite dum ändå. Eller så menar du typ något zen-aktigt som att det är en kugg-fråga, "det går inte att göra något feministiskt".

Oavsett är vi nog vid vägs ände. Jag hoppas du har fel och att de saker jag nämnt faktiskt spelar roll, men vem vet kanske har du rätt. Du har åtminstone sannolikt rätt i att det förmodligen är få andra som orkat läsa så här långt.

Nöjda så? Vill du kalla mig något mer först?

Och Jesper, försök inte verka smart med att hänvisa till Zen. "one hand clapping" etc. är bara trams för de som inte förstår.

vad har du gjort som är feministiskt idag?

Hur svårt kan det vara?

vad har du gjort som är feministiskt idag?

@Nån Annan
Du gör verkligen bort dig totalt. Brukar du samtala på liknande sätt IRL? I så fall har du nog något av ett socialt funktionshinder. Du har uteslutande haft en bitter, hånfull och allt annat en konstruktiv ordföring här (har inte varit mkt bättre i andra trådar). Det är uppenbart att du provoceras av att någon kallar sig feminist. Jag kallar mig inte feminist, men Jesper visar sig som en normal vettig människa, och du ångar på som ett störigt troll. Det är uppenbart för vem som helst.
Om du verkligen ville ha svar på en fråga som du inte tycker att du får svar på, så skulle du försöka omformulera den, argumentera för varför svaret inte duger osv. När man upprepar samma fråga om och om igen, handlar det om att visa att den andra människan är dum i huvudet som inte förstår en uppenbart enkel fråga. Man vill låta påskina att frågan är så enkel att den inte behöver omformuleras, och menar alltså med den konstanta upprepningen: "Du fattar inte, du är dum i huvudet. Du fattar inte, du är dum i huvudet". Den överlägsna, bittra och hånfulla tonen i det övriga du har sagt stärker den bilden kraftigt. Eftersom det är mer eller mindre allmänt vedertaget att man skickar den typen av signaler med det språkbruket, så brukar man dessutom vilja undvika att tala just så, om ens syfte verkligen är att få ett ordentligt svar på en fråga som man tycker inte blir förstådd.
Du visar alltså antingen A – att du bara är ute efteratt trycka åt Jesper, eller B – att du lider av socialt funktionshinder. En kombination av båda går förstås inte att utesluta.

Stockholmsbruttan, hos oss är det tvärtom, där är det kvinnorna som lämnar fartränder efter sig. Jag tror det beror på att de inte är vana att titta ner i toan, de sitter gör sina behov spolar reser sig och bemödar sig inte att titta efter vilket elände de lämnat efter sig.

+1 Jesper Gantelius
Imopnerande trollhantering

Jesper Gantelius, du har uppenbarligen en ängels tålamod. Jag skulle aldrig orkat vara så vänlig mot Nån Annans trollerier.