Nedan följer ett förslag till reformerat ränteavdrag, rent av en höjning av avdraget, samtidigt som symmentrin i kapitalbeskattningen består och förbättras. Dessutom löser man samtidigt problemen med nuvarande kapitalbeskattning och ränteavdraget.
Grundprincipen med avdrag eller kvittning av vinst mot förlust är att de hör ihop tillgångsmässigt. Man får t ex dra av förvaltningsavgifter för aktiehandel mot vinst på aktier. Har du guld som du förvarar i bankfack är bankfacket avdragsgillt, liksom eventuella transportkostnader när du skickar ditt guld till en guldhandlare.
Kritiken mot ett sänkt eller avskaffat ränteavdrag brukar, förutom de överbelånade bolånetorskar som ser sin ekonomi krossas, handla om att ett nedtrappat eller slopat ränteavdrag bryter symmetrin i kapitalbeskattningen. Men det finns ingen symmetri i att kvitta kostnader för en bostadsinvestering mot inkomst av tjänst, vilket de flesta gör.
På samma sätt är ett konsumtionslån inget annat än konsumtion och ska och bör inte kvittas av inkomst på kapital. Tar du ett lån för att köpa aktier, så ska räntan vara kvittbar mot inkomst på aktier, men tar du ett lån för att köpa en platt-TV eller en bil så ska inte räntan vara kvittbar och avdragsgill alls.
Kort sagt ska inkomst av kapital enbart kvittas korrekt mot rätt inkomstklass. Istället ska även privatpersoner få föra vidare nettoförluster ett år i löpande räkning och kvitta mot vinster längre fram i tiden.
Och vinsten på en belånad bostadsinvestering är den framtida försäljningen, eller inkomster från uthyrning av bostaden.
Hela räntan på ditt bostadslån under ägandet ska få kvittas mot vinst vid framtida försäljning. Brytgränsen med nedtrappat ränteavdrag vid 100 000:- SEK om året tas bort och man får kvitta helt vid bostadsförsäljning.
Det samma gäller förstås även aktier etc. Man deklarar precis som vanligt, men underskott av kapital förs vidare framåt. Att kvitta förluster mot inkomst av tjänst blir inte längre möjligt och de som enbart har kapitalförluster, utan inkomst av tjänst, drabbas inte dubbelt negativt när de inte kan kvitta mot något.
Ett enkelt exempel med våra älskade Svenne och Lotta Banan, som köpt en villa för 5 MSEK i ett ståndsmässigt medelklassghetto i Stockholmstrakten, och lånat 4 MSEK. De betalar med 3% ränta 120 000:- SEK i ränta om året, vilket landar som en kapitalförlust i deklarationen och förs vidare i löpande räkning. 25 år senare säljer Svenne och Lotta villan, efter att ha byggt upp 3 MSEK i ackumulerad förlust på bostadsinvesteringen via räntan. Villan kostar då 8 MSEK och försäljningen blir skattefri, eftersom hela räntan kvittas mot vinsten på 3 MSEK. Svenne och Lotta fick alltså fullt ränteavdrag och helt symmetrisk beskattning.
Symmetrin behålls, folks vilja att överbelåna sig genom subventionerade räntor försvinner och inlåsningseffekterna av att man inte vill realisera vinst i bostaden minskar kraftigt. Samtidigt höjs alltså ränteavdraget och långsiktigt bostadsägande premieras. Det spelar inte heller någon roll om kapitalvinstskatten är 17%, 20%, 30% eller 50% när man realiserar, systemet blir taxeneutralt och inte beroende på vilken regim som för tillfället sitter vid makten.
Fast omfattande reformer av skattesystemet är omöjligt i Sverige, så detta var bara en teoretisk övning.
22 kommentarer
Kan också nämnas assymetrin när det gäller nystartade företag – där man kan kvitta underskott från företag mot sin lön (om man startar parallellt med anställning). Dock är detta tydligen frivilligt då man kan spara underskottet och kvitta mot framtida vinst. En symmetri här skulle kanske innebära att folk krävdes tänka lite mer långsiktigt när de startar företag – så att de ser framtida vinster och inte bara omedelbara avdrag.
Principen med att spara underskott skulle även minska behoven av att göra artificiella affärer i december för att kunna dra nytta av förlustavdrag. Gör man dessutom skatteuttaget linjärt så försvinner behoven av att trixa med att flytta inkomster till bättre år (för att undvika hög marginalskatt).
Korrekt. Berörde inte företagaraspekten på detta. Kan för övrigt konstatera att inkomst på kapital från eget företag (räntefördelning i mitt fall) inte är fullt kvittbart mot exempelvis förluster på aktier.
Förr så ingick bostaden i lantbrukets totala ekonomi…
Det var som en hyrd bostad som jordbruksägaren hyrde av sig själv.
Det gör det inte längre…
Men värdet på bostaden vill man från myndigheternas sida alltid värdera upp…
Min kåk är knappast värd mer än 350 tusen, och om det blir än dyrare att ta sig till jobbet så sjunker värdet….
Så en bostad är bara en plats att övernatta på.
En konsumentartikel….
Resten av gården borde väl då betraktas som en investering?
Vet inte om jag förstår detta?
"Ett enkelt exempel med våra älskade Svenne och Lotta Banan, som köpt en villa för 5 MSEK i ett ståndsmässigt medelklassghetto i Stockholmstrakten, och lånat 4 MSEK. De betalar med 3% ränta 120 000:- SEK i ränta om året, vilket landar som en kapitalförlust i deklarationen och förs vidare i löpande räkning. 25 år senare säljer Svenne och Lotta villan, efter att ha byggt upp 3 MSEK i ackumulerad förlust på bostadsinvesteringen via räntan. Villan kostar då 8 MSEK och försäljningen blir skattefri, eftersom hela räntan kvittas mot vinsten på 3 MSEK. Svenne och Lotta fick alltså fullt ränteavdrag och helt symmetrisk beskattning."
Du menar att hela vinsten går i skatt?
Eller blir vinsten helt skattefri?
@oppti
Med symmetri så blir det tydligare vad avdraget borde vara – det är kostnader för verksamheten. De har egentligen inte gjort någon vinst då hela företaget kostade 8MSEK och bringade in 8MSEK.
Inflation fungerar exponentiellt, de får ut långt mycket mer än 8MSEK efter 25 år.
@Lord Metroid
Det var som bekant ett exempel, men inflationen ställer till det i detta fall, men på ett annat sätt än du kanske gissar. Problemet ligger inte i att de får ut mer än 8MSEK – det är ett minimum för att de med förslaget skall få rätt till fullt avdrag – tjänar du mer än dina avdrag får du som bekant skatta för överskottet. Problemet ligger i att man med förslaget får avdraget vid ett senare tillfälle och därmed pga inflationen får ett mindre värt avdrag.
Inflationen ger upphov till andra "elaka" effekter för vissa verksamheter som nog bäst hade undvikits genom att undvika inflationen.
Förslaget är bra eftersom det minskar inflationens effekter. Förr när inflationen var hög användes en inflationsuppräkning av köpesumman vid uträkning av eventuell reavinst. Fram till 1991 års skattereform kunde man använda gamla kvitton på vad man hade kostat på huset och räkna upp dessa med index. Så det var millimeterrättvisa och blev inte så mycket skatt heller. Reavinster på bostadsrätter var skattefria efter 5 års innehav.
Ett problem som förmodligen stjälper detta är att man inte kan skilja på lån och lån. Någon som har lånat och skaffat bilar, båtar, företag, aktier, obligationer, studier, utlandsresor och annat kan använda gamla räntekvitton för en minskning av ”reavinstskatten”. Och då blir det komplicerat och det påverkar den löpande kapitalbeskattningen. Alla har det så enkelt som familjen Banan.
Det bästa är naturligtvis att inte anpassa sig till det politiskt korrupta system vi har idag, och istället slopa avdragsrätten för räntor och skatten på reavinster. Tror att kapitalinkomst också bör vara skattefri för att få bästa möjliga samhällsekonomi. Platt inkomstskatt med högt grundavdrag samt moms och energiskatter räcker och blir över om staten blir patriotisk och sätter anständigt folk först.
@RB
Varför skall man isf ha kvar skatt på inkomst av tjänst? Annars snedvrider det ganska rejält när F-skatteinnehavare kan ändra det till att de säljer något med reavinst. Eller så kan ju arbetstagare istället för att få 30tkr i lön brutto varje månad jobba gratis och sedan sälja en trasig ölburk för 40tkr skattefritt till arbetsgivaren?
Om momssystemet kan man förenkla med som i USA beskattning bara i det sista steget. Avdrag för moms på inköpta varor kan elimineras. Många företag, de som inte säljer till slutkund, redovisar då ingen moms. Det blir ingen millimeterrättvisa. Det gör inget med dubbel moms ibland. EU-systemet med moms läcker som såll inte minst inom gränsöverskridande handel och mest förlorar länder med hög moms.
@Urban Persson
Hur gör de då i de andra stegen? Måste ett företag antingen förbinda sig att enbart sälja till slutkund eller att inte sälja till slutkund?
Frågan är om det verkligen är så att principen att man bara betalar moms på "mervärdet" man lägger istf att man betalar moms på "hela värdet" i sista ledet som utgör orsaken till att det läcker eller om det är andra orsaker.
För 25 år sedan hade jag ett företag i USA som inte sålde till slutkund och alltså inte var momsregistrerat. För detta tog jag något slags momsnummer, som sa att det skulle säljas vidare. Någon procent av grejerna såldes svart och då stoppade jag pengarna direkt i fickan. Förmodligen hade jag kunnat redovisa detta på något sätt. Köparna var stora affärer och betalade in då 5 procent av bruttot till delstaten, oavsett vad köparen i sin tur gjorde med grejerna. Mycket enkelt. Ingen idiotsystem som täckte hela USA. Ingen millimeterrättvisa. Skatteverket jagade uppenbart de som sålde stora mängder till kund. Sedan blev det lite svinn och det hade ingen betydelse. Man kunde alltså aldrig som i EU köpa något momsfritt med ett nummer och dagens efter sälja det med moms och behålla momsen, eller utnyttja momsfria köp som en kredit fram till en konkurs. De som har kommit på detta har inte tänkt lång och med EU har det spårat ur totalt. Byråkraterna kan inte erkänna hur fel det blir eftersom de måste ha ett centralt system. Alla vill få tillbaka moms. Felen sker på en mängd olika sätt.
@Urban Persson
Det du missar i frågeställningen är att du inte jämför de två principsystem som jag lyfter fram utan du jämför en implementation av ena systemet (USA) och en implementation av en hybrid mellan dem (EU) – detta kan ju inte ligga som grund för att dra slutsatsen att ena principsystemet är överlägset det andra när det gäller "läckage".
Principsystemen är alltså:
1) Man lägger på VAT vid försäljning till kunder som inte kan styrka eget VAT-nummer och lägger inte på VAT annars.
2) Man lägger alltid på VAT och betalar skillnaden mellan utgående och ingående VAT.
Eventuellt så kan enhetlig/varierande skattesats ha betydelse för vilket av systemen som är säkrast.
Principen för den amerikanska försäljningsskatten är att vissa penningflöden och transaktionstyper omfattas. Ansvarig är säljaren av varan eller tjänsten. Något registreringsnummer som jag nämnde har bara formell betydelse i vissa speciella fall. Exempelvis undantas de som tillverkar delar till bilar som ska säljas. När den färdiga bilens säljs tas skatten ut. Ett köpande företag av bilen får inte dra av skatten. När en begagnad bil byter ägare tas skatt ut på liknande sätt, förövrigt som på en svensk fastighet. Exempelvis om en transport sker så är det försäljningsskatt på transporten bara om det är försäljningsskatt på varan. Transporter är annars normalt skattebefriande. Så om köparen beställer transporten eller kan hämta varan själv så är det ingen försäljningsskatt på denna. Den främsta principen är alltså att fånga in vissa penningflöden och transaktionstyper. En annan viktig princip är att aldrig betala ut pengar. Allt är också lokalt. Kommuner kan ha en försäljningsskatt på vissa grejer. Om det exempelvis är mycket turister kan de ha en försäljningskatt på hotell. Allt blir väldigt enkelt och systemet läcker inte som såll som i EU.
http://en.wikipedia.org/wiki/Sales_taxes_in_the_United_States
@Urban
Många ord blev det, men du missade besvara frågeställningen.
Jag har svårt att ta till mig vad du skriver eftersom jag inte är någon systemfixare inom EU.
Ett problem med alternativ 1 är att väldigt många skulle presentera ett nummer för att få köpa momsfritt, varefter varan lämnar systemet och det inte blir någon moms betald. Att ett företag inom EU köper utomlands momsfritt beror nog mest på att länderna har olika momssatser och skattetryck. Om utländsk moms ficks tillbaka skulle det bli snedvridningar i var pengarna hamnar. Men det borde gå att korrigera. Förmodligen vore det bättre om moms alltid betalades enligt alternativ 2. Det kanske kommer. Då kan man visa upp ett kvitto från Bulgarien och få tillbaka moms, vilket också innebär nackdelar.
I det amerikanska systemet fungerar varje delstat som ett eget land. Ett försäljning ”utomlands” ses som en export och beläggs inte med skatt. Det är ju samma vid export utanför EU. De amerikanska staterna är ofta inte så stora och bland annat därför får systemet snedvridningar. Skatten är låg och snedvridningarna gör mindre. Vissa delstater har ingen skatt och som mest är den 10-12 procent. Mycket är undantaget, exempelvis livsmedel och många tjänster. Totalt ligger försäljningsskatten på cirka 2 procent av BNP, vilket kan jämföras med Sveriges cirka 9 procent av BNP. Vid ett utträde ur EU och med importtullar på vissa livsmedel och råvaror och skulle det gå att ha en amerikansk försäljningsskatt på lätt 5 procent av BNP.
@Urban Persson
Nu lyckades du iaf ägna halva inlägget på att besvara frågeställningen, men det blev inte riktigt uttömmande. Du lyckades framföra EN nackdel med respektive system. Man bör dock ha i åtanke hur man rimligen ställer krav på näringsidkare:
* När man säljer momsfritt så förväntas man ju kunna redogöra för vem man sålt till. Ifall någon fuskat så krävs det att man ljuger om sin identitet för att sopa igen spåren. Motsvarande gäller givetvis när du köper något och får ingående moms.
* Ett företag förutsätts gå med vinst. Därmed är det inte trovärdigt ifall ett företag får ut pengar ur skattesystemet.
"folks vilja att överbelåna sig genom subventionerade räntor försvinner"
Blir det inte tvärtom? Det blir ju ett superincitament att låna massor för att senare vid rätt tidpunkt efter en värdeökning kunna kvittera bort den ackumulerade räntan. Verkar märkligt.
Borde inte räntan bara gå att kvitta mot direktavkastning istället?
Symmetrin som du hänvisar till kallas enligt vår gamla skatterätt för "källbeskattning", dvs inga dåliga gränsöverskridande konstruktioner utan allt beskattas i källan där även utgifterna dras av.
Detta förslag riskerar dock att öka kortsiktig privat spekulation eftersom avdraget gäller fullt ut. Särskilt när räntan är superlåg.
Ni glömmer väl inte bort att storstadsspekulation i bostäder eller ökad köpvilja redan stimuleras av att man skall få avdrag för alla kostnader vid uthyrning. Det innebär att fullt ränteavdrag vid bostadsförsäljning förstås gynnar spekulation något alldeles våldsamt. Och (andrahands-)hyrorna stiger kraftigt särskilt om räntorna går upp. Om det nu råder bostadsbrist? Hur som helst kommer attraktiva bostäder stiga kraftigt i pris.
Regeringen är inte riktigt vakna och orsakar här(särskilt storstäder) precis det som länder som t.ex Danmark och Storbritannien skapat. En bobubbla baserat på eget boende och nya köp för spekulationsuthyrning! Grattis till Reinfeldt, Borg och Attefall. Ni glömmer att tänka efter!
Staten tjänar mer (kortsiktigt) på sina 22% vinstskatt med bostadspriser som har dubblerats i miljoner senaste 10 åren (även omhöjningen för drygt 6 år sen).
Som exempel, har man idag ett lån på 4 MSEK, månadskostnad 10 KSEK varav 7000 SEK ränta och 3000 SEK amortering (30% amortering!) så blir ränteavdraget ca 2200.
På ett år blir 26400 SEK i ränteavdrag. Om fastigheten på 4 MSEK ökar med 3% i värde, 120000 SEK / år så blir 22% på dessa pengar 26400 SEK.
+/- noll med andra ord. Vi har iofs inte räknat med avdrag för reparationer mm. men då kan vi belasta på andra sidan ROT och vi kan väl bara gissa att 26400 SEK räcker knappt till att ha en hantverkare på mer än 1 vecka.
Slutsatsen är att det handlar om gungor och karuseller, staten tjänar på vinstskatt på pengar som inte finns (och stimulerar bobubbla) samtidigt som man betalar tillbaka (och stimulerar bobubbla).
Och det är inte fel att ta ränteavdrag kontra tjänstebeskattning, då det handlar om privat persons lön och inte juridisk persons lön. Privat person betalar nämligen MOMS vilket är 25% pålägg och då skulle momsen dras av som investeringskostnad i fastighet.