Alliansregimen har tydligen plockat upp mina tidigare idéer om att bygga studentbostäder på villatomter, även om jag diskuterade hur detta kunde göras på 15 m2. Nu lägger regeringen ett ännu bättre förslag om 25 m2 bygglovsfri komplementbostad på villatomter, utöver redan 15 m2 bygglovsfri friggebod. (Talentum/AFV)
Se bostadsminister Stefan Attefalls (kd) presentation på regeringen.se. Eller se nedan. Inte mycket till publik dock. Fyra personer. Så viktig är lättnader i bostadspolitiken tydligen.
Vad ska dessa komplementbostäder heta? Attefallet? Attehuset? Ättehuset? Med tanke på att Attefall föreslår att komplementbostadshuset att en äldre släkting kan bo i huset, så är läsarförslaget Ättestupan klockrent.
Ättestupan. |
Därtill ska det bli tillåtet att bygga ut villan med 15 m2 bygglovsfritt.
Affärsvärlden summerar:
“Nuvarande regler för friggebodar behålls samtidigt. Det blir således möjligt att bygga både 25 kvadratmeter komplementbostadshus och 15 kvadratmeter friggebodar i anslutning till ett en- eller tvåbostadshus. Det nya komplementbostadshuset föreslås också kunna användas som garage, förråd eller gäststuga, och arean på 25 kvadratmeter föreslås kunna delas upp på flera byggnader. […] [Det föreslås] även bli tillåtet att utan bygglov bygga ut sitt hus med 15 kvadratmeter”
Mycket bra förslag och en mycket bra liberalisering av rätten till sin egen fastighet. 25 m2 duger gott och väl som en förstabostad. På nedsidan så omfattas väldigt få nybyggda villor, eftersom tomtstorlekarna idag fallit till oanvändbara ytor. Äldre villor, som inte styckat av sin tomt kan dock gynnas.
Reformen om 15 m2 bygglovfri utbyggnad av villor är mycket välkommen, då det sparar 10 000-tals kronor och mycket tid för en fastighetsägare. Utan bygglov behöver man t ex inte ta in en dyr kvalitetsansvarig, som tar tusentals kronor för att närvara på stipulerade möten och sätta kråkor på dokumentation.
Förslagen gäller utöver detaljplan, så man får bygga ut oavsett vad kommunens detaljplan säger och även om man redan har maximal yta enligt detaljplan.
Två tummar upp från mig!
83 kommentarer
Mycket bra förslag!
Blev positivt överraskad av Kd-politikern som stod och mässade. Normalt brukar jag få ha en spann redo när politiker får hålla låda.
"Vad ska dessa komplementbostäder heta? Attefallet? Attehuset? Ättehuset?"
Ättestupan?
Mycket bra!
Ättestugan!
Hur stor är en Container?
En 40 fotare är lite för stor! En 20 fotare är 14,4 m2.
Kan köpas för 20 000 isoleras och miljöanpassas.
@oppti
En container behöver kanske nödvändigtvis inte betraktas som byggnad – frågan blir ifall den är varaktigt placerad på marken. Jag läste om ett trick att man inte ställer den på marken utan hänger upp i ett träd, hmm borde inte träkojor ge utrymme för mer än en hyresgäst utan bygglov?
Jag kan leva i en container;
http://o.homedsgn.com/wp-content/uploads/2011/02/Shipping-Container-Guest-House-02.jpg
http://www.tridentinl.com/sites/default/files/products/house/container%20house%2020feet.jpg
Snyggt!
Står den kvar år efter år så är ju frågan automatiskt besvarad om huruvida den är "varaktigt placerad på marken".
@Ben Dover
När den stått i tio år så är det ju ganska troligt att den är varaktigt placerad, men då är väl behovet av bygglov preskriberat. Den stora frågan är ifall den kommer vara varaktigt placerad när den placeras dit och därmed kommer kräva bygglov.
Eller så får du ett brev efter 3 år eller annan godtycklig tid <10 år som kan tolkas som "varaktig", och tvingas flytta skiten inom en vecka vid vite om 150 000 kr.
Ättestuga?
Blev själv sugen på en billig 25-kvadratare till pensionen. Ett bra tag dit dock så reglerna hinner säkert ändra sig ett antal gånger innan det är dags.
Andra alternativa bostäder:
Cirkusvagn ( på hjul = ej varaktigt placerad …. osv etc).
Trädkoja (redan nämnt).
Flotte (har provats tidigare med viss framgång, i centrala Stockholm).
Båt.
Tunna (för den filosofiskt lagde).
Och nu såg jag att "ättestuga" redan var på förslag från oppti.
@Ben Dover
Tanken var mer att man kanske inte kan anses bryta mot kravet på bygglov när man sätter dit containern utan att det endast kan konstateras i efterhand. När det konstaterats så kan man dock pga/ifall den defakto inte är varaktigt uppstäld helt enkelt ducka påföljden genom att flytta på den.
Alternativt borde man kunna söka bygglov efter att containern är på plats och att den är på plats borde väl egentligen inte påverka beslutet (du bör ju få slänga upp en mockup av din tänkta byggnad för att skaffa dig en uppfattning av hur det kan komma se ut innan du söker bygglov).
@Arne B
Båt och flåtte kräver att de är "mobila" för att inte vara bygglovspliktiga. Sen är det som sagt frågan hur länge något behöver stå för att räknas som varaktig – vilken konstruktion som helst som tillåter förflyttning av byggnaden kan ju vara möjlig ifall den duger som (tillfällig) bostad.
Tanken var mer att man kanske inte kan anses bryta mot kravet på bygglov när man sätter dit containern utan att det endast kan konstateras i efterhand. När det konstaterats så kan man dock pga/ifall den defakto inte är varaktigt uppstäld helt enkelt ducka påföljden genom att flytta på den.
Absolut. Men om man har myst in sig med elabonnemang och grejer blir det plötsligt kanske svårt att flytta på den. Men normalt får man ju en varning om att man anses bryta mot något.
Alternativt borde man kunna söka bygglov efter att containern är på plats och att den är på plats borde väl egentligen inte påverka beslutet (du bör ju få slänga upp en mockup av din tänkta byggnad för att skaffa dig en uppfattning av hur det kan komma se ut innan du söker bygglov).
Med det handlandet bevisar du ju dock på sätt och vis att du brutit mot reglerna eftersom det normalt krävs både bygglov och startbesked INNAN du utför åtgärden. Bygglov i efterhand innebär alltså att du utfört åtgärden innan startbesked = sanktionsavgift. Sen kanske kommunen är snäll och låter dig göra så ändå, men rent formellt är det en handling som bevisar att du gjort fel från början.
Att man skulle få bygga en mockup har jag aldrig hört talas om. Sånt kan man ju lösa i photoshop?
Om vad som är en byggnad och kräver bygglov: http://www.boverket.se/Global/Om_Boverket/Dokument/planera_bygga_bo/2009/Nummer_5/Artikelarkiv/Tradkoja.pdf
Ett fascinerande ärende. Som extra godbit kan nämnas att när alla rättsliga turer var klara så hade grannen flyttat.
@Ben Dover
OK, anslutning till nät gör det ju svårt att göra det troligt att man bara har containern där tillfälligt. Dock så kan det ju inte rimligen anses vara ett brott mot reglerna att sätta en container på tomten – det finns ju inget i det som innebär att man har tänkt låta den stå där. Det är lite som att de skulle avslå bygglov för att du har en hjullastare parkerad utanför.
Fantastiskt och snacka om att utbudet kommer öka (efterfrågan på framförallt bostadsrätter kommer minska….)
En annan lösning vore att skriva in i fastigheten hur den får användas och sedan låta den användas så – man skulle även vid avstyckning/klyvning kunna göra inskränkningar för att få någon slags ordning och harmoni i bostadsområden.
Jag må vara naiv, men varför skall det till så mycket detaljplanering från kommunalpampar om vilken färg man skall ha på dörren och annat jox?
Det handlar om makt. Man jobbar ju inte på kommun eller myndighet för att man vill minska sin möjlighet att utöva makt över andra.
Jag skrev lösning och inte ett politiskt förslag (det är ju som bekant helt olika saker).
"Färg på dörren" tror jag ärligt talat inte kommunen har laga rätt att reglera, om det inte rör sig om kulturminnen.
Ber att få citera §1 Plan- och bygglagen:
Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.
Färgen på dörren har väldigt lite med det där att göra.
@Ben Dover
Kanske lite hårddraget. Första paragrafen har ganska liten betydelse eftersom den går och tolka helt olika. Däremot om man går ner och läser om när bygglov krävs så har vi punkt 3c: " byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt. " – dvs det är inte alls självklart att man får måla sitt hus neongrönt (även om det stämmer med sin syn på frihet och att man tycker sig få goda sociala levnadsförhållanden genom att göra så).
Jo, fast:
a) Det där gäller ändå bara i detaljplanerat område – dvs typ villabebyggelse eller tätare + att en dörr knappast kan anses som avsevärd påverkan. Men ja, synpunkter på färg kan jag tycka är rätt gay. Har dock läst åtskilliga detaljplaner genom åren och ingenstans har man (vad jag kan minnas) reglerat just färgen på byggnader. Är neongrönt inte uttryckligen förbjudet i gällande eller för den delen ej längre gällande detaljplan, så finns det heller inga grunder att neka bygglov skulle jag tro.
b) Skulle man få nej på ett neongrönt bygglov, så är det ju bara att överklaga, vilket är gratis. Själva bygglovet är dock inte gratis. Och själva överklagandeprocessen kan nog ta ett par år.
@Ben Dover
Vidare så skall (enligt lagen) bygglov ges om kraven i lagen uppfylls där bland annat överensstämmelse med eventuell detaljplan ingår. Frågan är i vilken mån sådana galna upptåg har blivit avslagna av byggnadsnämnden med tveksamt stöd i lag.
Tanken är att om nu bygget stämmer överens med detaljplanen (och andra regler) och därmed bygglov skall ges så kan man ju fråga sig varför man skall behöva bygglov?
Överklagande har även kreti och pleti tydligen rätt till vilket kan göra att det hela drar ut på tiden.
Tanken är att om nu bygget stämmer överens med detaljplanen (och andra regler) och därmed bygglov skall ges så kan man ju fråga sig varför man skall behöva bygglov?
I huvudsak en kontroll på att du har en rimlig chans att leva upp till tekniska egenskapskrav – typ strukturell stabilitet, energieffektivitet, handikapptillgänglighet, etc.
Sen kollar dom inte allting på skruv- och mutternivå, men det är ändå en chans att sätta stopp för tokar som inte vet vad de håller på med.
Alternativet är ju:
a) Ingen kontroll alls. Så har man ju det på jordbruksbyggnader, och det visade sig ju att en ganska stor andel av takrasen under vintrarna kom just från sådana. Ergo – bygglovskontrollen förebygger förmodligen en del flagranta avvikelser.
b) Enbart en efterhandskontroll där man upptäcker att du måste riva huset eller bygga om det kraftigt.
@Ben Dover
Då är det underförstått så att de inte finner det så viktigt med strukturell stabilitet, energieffektivitet, handikapptillgänglighet ifall byggnaden håller sig under 25m^2?
Notera att tekniska egenskaperna skulle kunna granskas separat oavsett var bygget skall placeras till viss mån. Med det resonemanget borde inte en ny prövning (av den anledningen) behövas göras ifall ytterligare ett identiskt hus skulle byggas.
De alternativ du nämner är alltså inte uttömmande då man ju skulle kunnat göra en separat granskning av konstruktionen.
Sen är ju frågan hur pass granskning de gör av själva konstruktionen – om den är till någon egentlig nytta.
Då är det underförstått så att de inte finner det så viktigt med strukturell stabilitet, energieffektivitet, handikapptillgänglighet ifall byggnaden håller sig under 25m^2?
Eller att man inte kan göra bort sig så katastrofalt mycket med ett så enkelt projekt? Typ som att man får köra moppe och cykla utan körkort.
Notera att tekniska egenskaperna skulle kunna granskas separat oavsett var bygget skall placeras till viss mån. Med det resonemanget borde inte en ny prövning (av den anledningen) behövas göras ifall ytterligare ett identiskt hus skulle byggas.
Riktigt så enkelt är det ju inte eftersom t ex snölast och jordartsegenskaper skiljer sig över landet. Men visst, ett förhandsgodkännande brukar ju kallas typgodkännande. Gör man ju mest för enklare produkter dock.
De alternativ du nämner är alltså inte uttömmande då man ju skulle kunnat göra en separat granskning av konstruktionen.
Listan på tekniska egenskapskrav var inte heller uttömmande direkt. Men visst, man kan granska allting separat. Vad är poängen?
Sen är ju frågan hur pass granskning de gör av själva konstruktionen – om den är till någon egentlig nytta.
Får hänvisa till mitt föregående inlägg. Jordbruksbyggnader granskas inte och kollapsar oftare. Det är rimligt att det finns ett samband tycker jag.
@Ben Dover
"Riktigt så enkelt är det ju inte eftersom t ex snölast och jordartsegenskaper skiljer sig över landet. Men visst, ett förhandsgodkännande brukar ju kallas typgodkännande. Gör man ju mest för enklare produkter dock."
Jo enkla produkter som en mobiltelefon eller bil och komplexa tekniska under som lite väggar och tak – vad som är enkel produkt och komplicerad produkt kan man iofs ha olika uppfattning om. Jag har en känsla av att rätt många moderna hus är av ganska standardmässiga konstruktioner.
Poängen? Tja kanske att reglerna för bygglov kanske inte är helt optimala utifrån vilket syfte de skall fylla.
Anledningen till att jordbruksbyggnader kollapsar oftare kan ju också bero på att man har lägre krav på stabilitet i vissa fall. Frågan är som sagt i vilken mån man faktiskt gör granskning av konstruktionen. NB i sammanhanget kan det vara värt att fundera på ifall bygglov krävs för inre förändringar som kan ha inverkan på de tekniska egenskapskraven.
Jo enkla produkter som en mobiltelefon eller bil och komplexa tekniska under som lite väggar och tak – vad som är enkel produkt och komplicerad produkt kan man iofs ha olika uppfattning om. Jag har en känsla av att rätt många moderna hus är av ganska standardmässiga konstruktioner.
Det beror kanske på att du helt enkelt intevet vad du pratar om? Det finns rätt mycket i ett (bostads)hus utöver väggar och tak.
Poängen? Tja kanske att reglerna för bygglov kanske inte är helt optimala utifrån vilket syfte de skall fylla.
Hurdå? Kom med ett motförslag.
Anledningen till att jordbruksbyggnader kollapsar oftare kan ju också bero på att man har lägre krav på stabilitet i vissa fall.
Har man? EKS gäller väl rakt över hela linjen tror jag, däremot granskar man ju inte vissa byggnader, och dessa byggnader sägs (enligt t ex SP) kollapsa betydligt oftare. Så, var är kraven lättade för jordbruksbyggnader menar du?
@Ben Dover
"Det beror kanske på att du helt enkelt intevet vad du pratar om? Det finns rätt mycket i ett (bostads)hus utöver väggar och tak."
Jag kan iofs inte skryta med att vara byggingenjör, men ifall man gör gällande att mobiltelefoner och bilar är enkla konstruktioner och byggnader är komplexa konstruktioner så blir jag förvånad och önskar att man visar att man har lite mer på fötterna.
"Hurdå? Kom med ett motförslag."
Varför, jag spånar lite – jag hade ju iaf en ide ovan. Att jag inte kommer med ett bättre motförslag betyder inte att gällande ordning är den optimala.
"Har man? EKS gäller väl rakt över hela linjen tror jag, däremot granskar man ju inte vissa byggnader, och dessa byggnader sägs (enligt t ex SP) kollapsa betydligt oftare. Så, var är kraven lättade för jordbruksbyggnader menar du?"
Om man önskar samma krav för sin jordbruksbyggnad så är det väl bara till att se till att gå igenom samma rutiner som gäller för bygglov. Uppenbarligen så är det rätt många som inte väljer detta – trots att fenomenet tydligen är ganska känt.
Tillägg: angående granskningen av konstruktionen så kollade jag upp myresjöhus som tydligen har 50 produkter i sitt sortiment och enligt annan uppgift så levererar de 400 enheter per år. För mig förefaller det mer kostnadseffektivt att man gör granskningen av konstruktionen per produkt än per levererad enhet.
Vidare om det redan är reglerat i fastigheten vad den får användas till så har man där redan reglerat så man inte bygger bostäder på industritomt eller på något annat otillåtet ställe.
En sådan ordning skulle göra att granskningen som skulle återstå för bygglov skulle inskränka sig till frågan ifall man valt rätt färg och annat lull-lull och man kan isf fråga sig vem som egentligen borde äga den frågeställningen.
Jag kan iofs inte skryta med att vara byggingenjör, men ifall man gör gällande att mobiltelefoner och bilar är enkla konstruktioner och byggnader är komplexa konstruktioner så blir jag förvånad och önskar att man visar att man har lite mer på fötterna.
Tja, har du kollat in i en modern värmepump t ex?
Om man önskar samma krav för sin jordbruksbyggnad så är det väl bara till att se till att gå igenom samma rutiner som gäller för bygglov. Uppenbarligen så är det rätt många som inte väljer detta – trots att fenomenet tydligen är ganska känt.
Mm, men då får jag påminna dig om din egen fråga:
Sen är ju frågan hur pass granskning de gör av själva konstruktionen – om den är till någon egentlig nytta.
Svaret på den frågan tycks ju vara "ja", inte sant?
Tillägg: angående granskningen av konstruktionen så kollade jag upp myresjöhus som tydligen har 50 produkter i sitt sortiment och enligt annan uppgift så levererar de 400 enheter per år. För mig förefaller det mer kostnadseffektivt att man gör granskningen av konstruktionen per produkt än per levererad enhet.
Är det en komplett, fristående produkt med tydliga gränssnitt som är helt sammansatt vid leverans – dvs att jämställa med en bil eller en mobiltelefon?
@Ben Dover
"Tja, har du kollat in i en modern värmepump t ex?"
Nu brukar man väl inte bifoga ritningar på värmepumpen i bygglovsansökan, eller?
"Är det en komplett, fristående produkt med tydliga gränssnitt som är helt sammansatt vid leverans – dvs att jämställa med en bil eller en mobiltelefon?"
Jag tycker de iaf verkar tillräckligt standardiserade för att konstruktionen skall kunna genomgå en nogrannare granskning på den nivån än att hoppas på att kommunala byggnadsnämnden vid varje bygge skall göra en fullgod granskning.
Som bekant(?) så uppför myresjöhus byggnaden – så ja det är väl att betraktas som att den är helt sammansatt vid leverans.
Nu brukar man väl inte bifoga ritningar på värmepumpen i bygglovsansökan, eller?
Nej, det var inte heller det som var poängen. Poängen var att hus inte var enkla sammansättningar av tak och väggar jfrt med komplexa saker som mobiler och bilar – vilket var ditt påstående.
Jag tycker de iaf verkar tillräckligt standardiserade för att konstruktionen skall kunna genomgå en nogrannare granskning på den nivån än att hoppas på att kommunala byggnadsnämnden vid varje bygge skall göra en fullgod granskning.
Jaha.
Som bekant(?) så uppför myresjöhus byggnaden – så ja det är väl att betraktas som att den är helt sammansatt vid leverans.
Imponerande att du kan ha fel på mer än ett sätt, i en och samma mening.
"Nej, det var inte heller det som var poängen. Poängen var att hus inte var enkla sammansättningar av tak och väggar jfrt med komplexa saker som mobiler och bilar – vilket var ditt påstående."
Poängen var väl lite att utifrån vad granskning bygglovsansökan avser så verkar det inte vara mycket mer än lite väggar och tak.
"Imponerande att du kan ha fel på mer än ett sätt, i en och samma mening."
Imponerande att du inte verkar ha mer till argument än att bara hävda att man har fel.
"Nej, det var inte heller det som var poängen. Poängen var att hus inte var enkla sammansättningar av tak och väggar jfrt med komplexa saker som mobiler och bilar – vilket var ditt påstående."
Poängen var väl lite att utifrån vad granskning bygglovsansökan avser så verkar det inte vara mycket mer än lite väggar och tak.
Fast då har du ju fel igen. Sådant som energiförbrukning mm kan ju mycket väl ingå.
Imponerande att du inte verkar ha mer till argument än att bara hävda att man har fel.
OK, vi tar det där i lite detalj då:
1. Hur många byggnadssnickare är egentligen anställda av t ex Myresjöhus för att snickra ihop deras byggsatser?
Rätt svar: 0 st. Det jobbet lejs ut, liksom andra jobb i leveransen. Alltså är det ingen färdig produkt som levereras av en enskild tillverkare som tar 100% ansvar.
2. Ställer Myresjöhus huset rätt ner i leran? Eller finns det redan något att ställa huset på när det levereras?, tro?
Rätt svar: Naturligtvis finns det t ex grundläggnings- och markarbeten som utförs av andra, innan byggsatsen kommer dit. Se ovan – huset som sådant är alltså ingen färdig enhetsprodukt lika en mobiltelefon.
Diskussionen blir oerhört tröttsam när du för typ tionde gången kommer med direkta felaktigheter, och sen hittar på lite nya infallsvinklar efter att du blivit korrigerad. Jag orkar ärligt talat inte korrigera och undervisa dig, jag ansvarar inte för din (i det här fallet totalt undermåliga) kunskapsnivå.
@Ben Dover
"Fast då har du ju fel igen. Sådant som energiförbrukning mm kan ju mycket väl ingå."
Njae, i ritningarna som ligger till grund är väl ingen värmekälla inkluderad? Utan värmekälla så kan man inte tala om energiförbrukning – däremot kan man tala om värmeisoleringen vilket antas ingå i koncepetet väggar och tak. Frågan är dock i vilken utsträckning ritningarna som krävs är tillräckligt detaljerade för att kunna göra någon speciellt bra bedömning av detta.
1) Att man har outsourcat delar av eller rent av hela produktionen/tjänsten betyder knappast att man faktiskt kan betraktas leverera en färdig produkt. När det gäller ansvar för en såld vara/tjänst så är det säljande part som har ansvar gentemot köparen, det är säljarens problem ifall han anlitat underleverantörer som inte håller måttet.
2) Jag utgår från att Myresjöhus även tillser att detta blir gjort – återigen om det är VD'n som kommer och gör markarbetet eller ifall de hyr in NCC att göra jobbet är inte kundens problem.
Notera att jämförelsen med mobiler så är/var det inte helt ovanligt att de som "tillverkar" telefonen i själva verket har outsourcat en hel del.
Om du nu tycker det är tröttsamt med nya infallsvinklar kan man ju fråga sig varför du drar in värmepumpar som tydligen inte ingår i de ritningar som bygglovs bedöms utifrån.
Du verkar föra tesen att det är mer effektivt att granska konstruktionerna på dessa 50hus 400 gånger per år istället för att granska själva konstruktionerna. Detta pga tesen att byggena skiljer sig såpass mycket att man inte vinner något på att granska själva konstruktionen. Frågan är ifall det är någon betydande granskning som görs om och om igen utan att tillföra speciellt mycket. Jag misstänker att det är ganska mycket av konstruktionsgranskningen som utgör redundant granskning. Att försöka förklara bort det med att man lejer ut bygget (framgår det i bygglovet VEM som verkligen skall göra vad?) eller vem som gör markarbetet (framgår det i bygglovet VEM som verkligen skall göra vad?).
Njae, i ritningarna som ligger till grund är väl ingen värmekälla inkluderad? Utan värmekälla så kan man inte tala om energiförbrukning – däremot kan man tala om värmeisoleringen vilket antas ingå i koncepetet väggar och tak. Frågan är dock i vilken utsträckning ritningarna som krävs är tillräckligt detaljerade för att kunna göra någon speciellt bra bedömning av detta.
Jag får hänvisa dig till t ex PBL 2 kap §6:
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
[…]
behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
Så jo, en granskning av t ex uppvärmningen kan så klart krävas. I praktiken blir det ju upp till kommunen att underhandsbedöma om det är troligt att du kan – eller inte kan – nå upp till de energikrav som anges i BBR.
1) Att man har outsourcat delar av eller rent av hela produktionen/tjänsten betyder knappast att man faktiskt kan betraktas leverera en färdig produkt.
Nej, det var ju det som var min poäng.
Du verkar föra tesen att det är mer effektivt att granska konstruktionerna på dessa 50hus 400 gånger per år istället för att granska själva konstruktionerna. Detta pga tesen att byggena skiljer sig såpass mycket att man inte vinner något på att granska själva konstruktionen. Frågan är ifall det är någon betydande granskning som görs om och om igen utan att tillföra speciellt mycket. Jag misstänker att det är ganska mycket av konstruktionsgranskningen som utgör redundant granskning.
Jaha. Fast du vet inte, eller hur?
Att försöka förklara bort det med att man lejer ut bygget (framgår det i bygglovet VEM som verkligen skall göra vad?) eller vem som gör markarbetet (framgår det i bygglovet VEM som verkligen skall göra vad?).
Ja, det brukar framgå i kontrollplanen. Och i allmänhet brukar man lämna in en kontrollplan för att få bygglov. Det är t o m normalt så att man måste ha en kontrollansvarig namngiven på bygglovsansökan.
Som sagt, man skulle väl mycket väl kunna tänka sig att typgodkänna en viss konstruktion om man ville. Det är upp till t ex Myresjöhus att ansöka om ett sådant typgodkännande.
Om sådana typgodkännanden säger PBL följande:
Ett visst materialslag eller en viss konstruktion eller anordning som är typgodkänd ska anses uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 § i de avseenden som typgodkännandet gäller.
Det vill säga – vidare granskning är onödig.
Typgodkännandet är så klart inte gratis, och dessutom förknippat med tillverkningskontroller i fabrik.
Om det förfarandet nu är rationellt, billigt och bra så torde ju den osynliga handen ha sett till att det där jobbet redan var gjort, inte sant?
Dessutom tycker jag du är oärlig i din argumentation.
Du började med att skriva så här:
Jo enkla produkter som en mobiltelefon eller bil och komplexa tekniska under som lite väggar och tak – vad som är enkel produkt och komplicerad produkt kan man iofs ha olika uppfattning om. Jag har en känsla av att rätt många moderna hus är av ganska standardmässiga konstruktioner.
Sen backade du hit:
Poängen var väl lite att utifrån vad granskning bygglovsansökan avser så verkar det inte vara mycket mer än lite väggar och tak.
Dvs, själva huset kan vara komplext men att du avsåg själva granskningen – som inte skulle vara komplex. Såvitt jag kan se var det dock inte alls det som var poängen från början.
Du får nog börja med att bestämma vad du tycker istället för att successivt anpassa argumentationen vartefter du blir beslagen med felaktigheter.
1) Att man har outsourcat delar av eller rent av hela produktionen/tjänsten betyder knappast att man faktiskt kan betraktas leverera en färdig produkt.
Jag menar GIVETVIS att om man outsourcar så är det fortfarande så att man betraktas levererar en färdig produkt (vilket du borde förstå).
"Jaha. Fast du vet inte, eller hur?"
Har du något som tyder på något annat – för jag tycker att det är en ganska rimlig gissning att det går att göra detta mer effektivt. Det finns folk som uppfattar dagens ordning som onödigt omständig och det bör ju vara rimligt att undersöka ifall det finns ställen där man kan förenkla det hela.
"Ja, det brukar framgå i kontrollplanen. Och i allmänhet brukar man lämna in en kontrollplan för att få bygglov. Det är t o m normalt så att man måste ha en kontrollansvarig namngiven på bygglovsansökan."
I vilken utsträckning gör man det då, skall varenda snickare stå angiven. Varifrån man köper gräsfröna osv? Kontrollplan låter ju iaf snarare om en plan om uppföljning av det hela.
"Det vill säga – vidare granskning är onödig."
Nja, lite vad jag säger, men motsvarande gäller alla andra bestämmelser vilket skulle leda till tesen att granskningen är onödig.
När du jämför med mobiltelefoner så måste jag inflika att jag vidhåller min uppfattning att en mobiltelefon är LÅNGT mycket mer komplex konstruktion än ett hus. Med tanke på att du verkar vara (leka?) byggingenjör så kan man anta att du inte har en susning om hur komplex en mobiltelefon är.
Men jag antar att du helt enkelt utgår från att nuvarande ordning är fullständig optimal och varje ändring i den måste vara till det sämre. Varför inte upphöja reglerna till grundlag så vi slipper att någon av misstag försämrar lagen?
Jag menar GIVETVIS att om man outsourcar så är det fortfarande så att man betraktas levererar en färdig produkt (vilket du borde förstå).
Jaha, du byter åsikt för typ tionde gången i ordningen. Surprise.
Har du något som tyder på något annat – för jag tycker att det är en ganska rimlig gissning att det går att göra detta mer effektivt.
OK, så det är så en diskussion ska gå till alltså, du ska gissa lite och så ska debattmotståndaren motbevisa din gissning? Och sen ska du gissa nåt annat, och så håller det på? Det enda du har kommit med är gissningar som du ändrar vartefter de blir motbevisade. Hur vore det om du själv kom med de belägg du avkräver andra?
När du jämför med mobiltelefoner så måste jag inflika att jag vidhåller min uppfattning att en mobiltelefon är LÅNGT mycket mer komplex konstruktion än ett hus.
Ja, det påståendet har jag heller aldrig bestridit. Det jag bestridit är ditt påstående om att ett hus består av:
lite väggar och tak
Det har jag förklarat typ två-tre gånger. Men även här gissar du vad jag skriver, istället för att faktiskt läsa.
Men jag antar att du helt enkelt utgår från att nuvarande ordning är fullständig optimal och varje ändring i den måste vara till det sämre.
Nädå. Men din metod att förbättra den, dvs att vilt gissa ändringar, är nog däremot inte en optimal förbättringsmetod.
@Ben Dover
"Jaha, du byter åsikt för typ tionde gången i ordningen. Surprise."
Är du så pass korkad att du inte inser att det var så jag menar så finns det ingen anledning att diskutera med dig!
Jaha, så när du skriver typ en sak, som är fel, så vill du att folk ska gissa att du menade tvärtom?
OK.
Du är riktigt, riktigt smart. En veritabel Einstein.
Gissa vad jag menar med det.
Det har alltid funnits en möjlighet att själv bli godkänd som kvalitetsansvarig (numera heter det kontrollansvarig…) i sitt eget byggprojekt. Beror på dina egna kunskaper och kommunens goda vilja.
Inte heller lär ju inte de där 15 kvm "utan bygglov" innebära att man kan skita helt i relevanta byggregler, etc.
Ett i sig bra förslag.
Dock kan jag redan nu se entreprenörer som exempelvis Bert Karlsson räkna på att bygga trailer parks, med enstegstätade fasader givetvis, för den fattiga skuldsatta medelklassen som efter bostadskraschen får dela barack med socialgrupp c. Socialtjänsten betalar, dvs skattebetalarna. Bert räknar stålarna.
Flykting"läger" kommer givetvis upprättas liksom äldreboenden där de äldre sköts om av FAS:3:are. Som alla redan vet vid det här laget fixar marknaden allt och Berts osynliga hand vakar över medborgarna som kan sova lugnt och tryggt om nätterna. Und so weiter.
Men det är ett bra förslag. Det tycker jag ärligt. Och jag har inget emot Bert Karlsson. Men mycket kan och kommer gå fel i och med detta förslag.
Har du något emot flyktingar? Är du rasist, Peter Madison?
Varför skulle Bert K. bygga med enstegstätade fasader för uthyrning? Det blir han som får ta smällen för renovering/reparationer? Säker bygger han så billigt som möjligt och det är heller inte en anledning till enstegstätat. De typ av undermålig fasad är en produkt av den svenska byggbranschens tröghet (måste bygga med trä) och köparnas lust för putsad fasad.
Vill man ha hus med putsad fasas så bygger man inte trähus. Men trämaffian regerar stenhårt i detta skogstäta land.
Själv bor jag i stenhus…
Nej jag är inte emot flyktingar. Min mor var själv flykting från Estland. Jag beskrev bara vad som kan ske i och med detta förslag.
Bäst att tillägga. I och med att jag inte är emot flyktingar är jag heller inte rasist. På denna blogg gäller det att vara övertydlig.
Du utelämnar invandrare och talar bara om flyktingar. Verkar rasistiskt tycker jag.
Även sd vill väl ta emot flyktingar? Är du sd-väljare nu?
Ge dig Lars! Du är klokare än så. Attefalls utspel och förslag är en lösning på ett politiskt problem, nämligen fler och billiga(?) studentbostäder. Det sittande regim inte klarat av på egen hand hoppas man nu att den osynliga handen ska ordna. Det fattar jag och det fattar du.
Förörvrigt tänker jag inte rösta på något av de partier som idag sitter i riksdagen.
Fortfarande har du inte svarat på invandringsfrågan
Jisses. Nä jag har inget emot invandrare. Alls.
Nöjd?
Du utelämnade singeltjejer från Skövde också. Har du nåt emot dem?
Ättestugan låter mer som ditt man får flytta när ungarna tar över huset. Låg inte farfar under sin fäll i en sån i Barnen från Frostmofjället och Ante var in och tände i kamin? Är det detta som är framför oss när välfärdsstaten ska monteras ned?
Finns det något parti som motsäger sig detta förslag?
Kanonbra beslut. Kan nog finnas något parti som gnäller, i annat fall är det nog mest gny på stadsbyggnadskontoren. Det kan ju inte vara kul för en byråkrat att få mindre och säga till om. Bra jobbat Attefall.
Det blir så då, att när barnen tar över får vi gamlingar flytta ut i Attehuset och leva på avgnagda ben och potatisskal kanske förunnas en mugg öl på lördagskväll, så nu har vi löst problemet med äldreboomen.
Det blir förresten spännande att se hur de tänker jämka ihop 25 kvm bostad med kraven på ergonomi, tillgänglighet, etc osv. Det kanske blir en ny sorts statarlänga?
Viktig poäng där Ben. Fara att hela huset kommer att upptas av en enda gigantisk handikappanpassad toalett om det vill sig illa.
En fråga är i vilken utsträckning det är nödvändigt att alla bostäder skall vara handikappanpassade? Kravet på att alla lägenheter skall vara anpassade kan ju vara ett hinder för att kunna producera lägenheter lämpliga som "första lägenheten".
Kravet på handikappanpassning har tillkommit därför att kommunen annars blir skyldig att betala för det om/när en handikappad skulle bo där. Istället för att de tar den kostnaden för kanske 1% av alla bostäder så får 100% av alla nybyggen och större ombyggnader ta den istället. Smart ur kommunens synpunkt. Och väldigt PK.
@Mats:
Ej sant.
Kommunen eller vem det nu är kan ändå vägra att bygga om, om de bedömer ombyggnadsinsatsen för stor. Det har hänt några bekanta till mig som fick ett handikappat barn. De fick helt enkelt sälja sin 1,5-plansvilla och köpa en 1-plansvilla istället, på egen bekostnad.
Ben Dover: hur långt överklagade de? Lagstiftningen är väldigt tydlig vad gäller att befintligt hus ska handikappanpassas. Min kommun har haft fall där ombyggnaden kostade betydligt mer än huset. Finns tydliga prejudikat. Verkar helt bisarrt det du skriver. Kan inte tro att det skulle stått sig i högre instans (för i så fall har vi anarki i rättssystemet i den här frågan).
Mats: det är staten som kräver handikapp-anpassning in absurdum, inte kommunerna. Motiveringen är att även handikappade ska kunna hälsa på den som bor i exvis ett studentboende på 20 kvadrat eller för den delen en ättestuga. Att detta är väldigt opraktiskt då det förvägrar alla andra bostad till överkomligt pris har tydligen förbisetts.
Arbetsbodar finns i parti och minut har stålunderrede, 6 st cementsten, lyft på plugga in vatten och el fixa till lite och hyr ut för 3000 i månaden
Bostäder ska ÄNDÅ kunna hållas varma med 90 kWh/m2/år enligt regelverket. För en 25 m2 "komplementbostad" får man alltså förbruka 25*90= 2250 kWh/år. Ävenledes ska Um (genomsnittlig isolering) vara 0,4 W/m2K.
Såvitt jag kan se har man inte meddelat något undantag för det när det gäller de här komplementbostäderna. Du klarar aldrig de siffrorna med en vanlig arbetsbod skulle jag tro.
Men visst skulle man kunna serietillverka lite moduler och ställa dem på plintar och så där.
Ingen som tänkt på att det här kan vara ett sätt att hålla bostadsbubblan vid liv? Unga har inte råd att köpa bostadsrätter så de duger inte till att hålla liv i den delen av bostadsbubblan. Så varför inte trycka in dem på villaägares tomter så kommer villaägarna få sidoinkomster? Sidoinkomster som de kan använda för att blåsa upp priserna på villor så att den bubblan inte totalt spräckts. Norge kör ju lite öppnare då de diskuterar att höja bo"låne"-taket. Vad det nu är för något som bankerna "lånar ut" till konton då konton bara kan innehålla bankernas skulder och inget annat. men visst ja, enligt Cornu är ju bankernas skulder mer pengar än de pengar bankerna är skyldiga sina kontoinnehavare (japp han har faktiskt skrivit så i all sin allvetande visdom, den gode Cornu). Jag undrar om Cornu den allvetande vet skillnaden mellan permanenta pengar och bankernas kontopåhitt som de skuldslavbinder allt med? Troligen inte, eller så vill han inte veta, alternativt låtsas inte veta.här är en kort redogörelse på skillnaden på kronor och bankernas skulder på kronor (dvs kontopåhitt).
http://tinyurl.com/powpbe9
Förväntar mig som vanligt en massa epitet från Cornus sida samt dravel om att jag en Cornu-hatare för att jag vågar skriva något som han inte gillar. Sakligt kommer han som vanligt inte kunna motargumentera.
Fast om man kan få (en vettig) avkastning på "investeringen" så är det ju inte längre någon bubbla?
Sen gäller det ju endast villor – i praktiken endast villor med rejäla tomter till och med – så brf:erna påverkas ju inte.
@Lincoln
Om man inte lyckas skilja på skulder och fordringar så kanske det inte är så noga att skilja på engelska och skotska sedlar (som trots allt fyller samma funktion i praktiken).
Någon som vet om det kommer vara tillåtet att dra ut vatten, avlopp och el till en sådan här stuga?
Det är väl själva tanken? Attefall pratar ju om året-runt boende och att detta är orsaken till att det kommer att krävas bygganmälan till skillnad mot friggeboden.
Jag är också positiv till detta förslag. Dock är det ju som Attefall själv är inne på ett sätt att pumpa upp priserna lite till på villor eftersom möjligheterna med tomt och vindsvåning ökar. Skulle lätt kunna smälla upp en ättestuga på den 3000 kvm stora tomten utan att behöva fråga grannar eller liknande. Nu ligger tomten dock inte inom detaljplanerat område så det är lite friare vad gäller byggande i vilket fall som helst vad gäller komplementbyggnader.
Får vi se några uppdatera ritningar på 25 kvm nu? 10 extra kvm kan man göra mycket med.
+1!
Byggnadsritningar? Ha! – Bygganmälan? HaHa!! – Stor tomt? HaHaHa!!!
Så här får man ett garage också även om det inte behövs med tio minuters gångväg till jobbet i centrum.
(Bygg)Anmälan kan fortfarande kräva kontrollansvarig.
Det nya 25 m2 huset blir lite svårt att genomföra om man kvarhåller bygghöjden på 3 m i nocken från medelmarknivån. Med plåttak det mest ekonomiska och en min taklutning på 1-4 blir den enda lösningen att gjuta isolerad markplatta. En bra lösning men ger extraarbete om huset i framtiden ska flyttas. Krypgrund och syllgolv gör takhöjden så lågt i takhöjd inne att huset blir obrukbart. Nockhöjden måste ökas för att få realistiskt användbara hus minst till 3,5 meter helst mera för att kunna få in 20 cm till isolering i taket.
Vi bör utvärdera de objekt som kan hända i vårt Property Investment för att bilda att vi kommer förvaltnings saker för bra med vår verksamhet.
Bygglovsfria hus