Regeringsförslag: Bygglovsfria komplementbostäder på villatomter

Mycket bra!

@oppti

En container behöver kanske nödvändigtvis inte betraktas som byggnad – frågan blir ifall den är varaktigt placerad på marken. Jag läste om ett trick att man inte ställer den på marken utan hänger upp i ett träd, hmm borde inte träkojor ge utrymme för mer än en hyresgäst utan bygglov?

Snyggt!

@Ben Dover

När den stått i tio år så är det ju ganska troligt att den är varaktigt placerad, men då är väl behovet av bygglov preskriberat. Den stora frågan är ifall den kommer vara varaktigt placerad när den placeras dit och därmed kommer kräva bygglov.

Ättestuga?

Blev själv sugen på en billig 25-kvadratare till pensionen. Ett bra tag dit dock så reglerna hinner säkert ändra sig ett antal gånger innan det är dags.

@Ben Dover

Tanken var mer att man kanske inte kan anses bryta mot kravet på bygglov när man sätter dit containern utan att det endast kan konstateras i efterhand. När det konstaterats så kan man dock pga/ifall den defakto inte är varaktigt uppstäld helt enkelt ducka påföljden genom att flytta på den.

Alternativt borde man kunna söka bygglov efter att containern är på plats och att den är på plats borde väl egentligen inte påverka beslutet (du bör ju få slänga upp en mockup av din tänkta byggnad för att skaffa dig en uppfattning av hur det kan komma se ut innan du söker bygglov).

@Arne B

Båt och flåtte kräver att de är "mobila" för att inte vara bygglovspliktiga. Sen är det som sagt frågan hur länge något behöver stå för att räknas som varaktig – vilken konstruktion som helst som tillåter förflyttning av byggnaden kan ju vara möjlig ifall den duger som (tillfällig) bostad.

Om vad som är en byggnad och kräver bygglov: http://www.boverket.se/Global/Om_Boverket/Dokument/planera_bygga_bo/2009/Nummer_5/Artikelarkiv/Tradkoja.pdf
Ett fascinerande ärende. Som extra godbit kan nämnas att när alla rättsliga turer var klara så hade grannen flyttat.

Det handlar om makt. Man jobbar ju inte på kommun eller myndighet för att man vill minska sin möjlighet att utöva makt över andra.

"Färg på dörren" tror jag ärligt talat inte kommunen har laga rätt att reglera, om det inte rör sig om kulturminnen.

Ber att få citera §1 Plan- och bygglagen:

Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

Färgen på dörren har väldigt lite med det där att göra.

Jo, fast:

a) Det där gäller ändå bara i detaljplanerat område – dvs typ villabebyggelse eller tätare + att en dörr knappast kan anses som avsevärd påverkan. Men ja, synpunkter på färg kan jag tycka är rätt gay. Har dock läst åtskilliga detaljplaner genom åren och ingenstans har man (vad jag kan minnas) reglerat just färgen på byggnader. Är neongrönt inte uttryckligen förbjudet i gällande eller för den delen ej längre gällande detaljplan, så finns det heller inga grunder att neka bygglov skulle jag tro.

@Ben Dover

Vidare så skall (enligt lagen) bygglov ges om kraven i lagen uppfylls där bland annat överensstämmelse med eventuell detaljplan ingår. Frågan är i vilken mån sådana galna upptåg har blivit avslagna av byggnadsnämnden med tveksamt stöd i lag.

Tanken är att om nu bygget stämmer överens med detaljplanen (och andra regler) och därmed bygglov skall ges så kan man ju fråga sig varför man skall behöva bygglov?

Överklagande har även kreti och pleti tydligen rätt till vilket kan göra att det hela drar ut på tiden.

@Ben Dover

Då är det underförstått så att de inte finner det så viktigt med strukturell stabilitet, energieffektivitet, handikapptillgänglighet ifall byggnaden håller sig under 25m^2?

Notera att tekniska egenskaperna skulle kunna granskas separat oavsett var bygget skall placeras till viss mån. Med det resonemanget borde inte en ny prövning (av den anledningen) behövas göras ifall ytterligare ett identiskt hus skulle byggas.

De alternativ du nämner är alltså inte uttömmande då man ju skulle kunnat göra en separat granskning av konstruktionen.

Sen är ju frågan hur pass granskning de gör av själva konstruktionen – om den är till någon egentlig nytta.

@Ben Dover

"Riktigt så enkelt är det ju inte eftersom t ex snölast och jordartsegenskaper skiljer sig över landet. Men visst, ett förhandsgodkännande brukar ju kallas typgodkännande. Gör man ju mest för enklare produkter dock."

Jo enkla produkter som en mobiltelefon eller bil och komplexa tekniska under som lite väggar och tak – vad som är enkel produkt och komplicerad produkt kan man iofs ha olika uppfattning om. Jag har en känsla av att rätt många moderna hus är av ganska standardmässiga konstruktioner.

Poängen? Tja kanske att reglerna för bygglov kanske inte är helt optimala utifrån vilket syfte de skall fylla.

Anledningen till att jordbruksbyggnader kollapsar oftare kan ju också bero på att man har lägre krav på stabilitet i vissa fall. Frågan är som sagt i vilken mån man faktiskt gör granskning av konstruktionen. NB i sammanhanget kan det vara värt att fundera på ifall bygglov krävs för inre förändringar som kan ha inverkan på de tekniska egenskapskraven.

@Ben Dover

"Det beror kanske på att du helt enkelt intevet vad du pratar om? Det finns rätt mycket i ett (bostads)hus utöver väggar och tak."

Jag kan iofs inte skryta med att vara byggingenjör, men ifall man gör gällande att mobiltelefoner och bilar är enkla konstruktioner och byggnader är komplexa konstruktioner så blir jag förvånad och önskar att man visar att man har lite mer på fötterna.

"Hurdå? Kom med ett motförslag."

Varför, jag spånar lite – jag hade ju iaf en ide ovan. Att jag inte kommer med ett bättre motförslag betyder inte att gällande ordning är den optimala.

"Har man? EKS gäller väl rakt över hela linjen tror jag, däremot granskar man ju inte vissa byggnader, och dessa byggnader sägs (enligt t ex SP) kollapsa betydligt oftare. Så, var är kraven lättade för jordbruksbyggnader menar du?"

Om man önskar samma krav för sin jordbruksbyggnad så är det väl bara till att se till att gå igenom samma rutiner som gäller för bygglov. Uppenbarligen så är det rätt många som inte väljer detta – trots att fenomenet tydligen är ganska känt.

Jag kan iofs inte skryta med att vara byggingenjör, men ifall man gör gällande att mobiltelefoner och bilar är enkla konstruktioner och byggnader är komplexa konstruktioner så blir jag förvånad och önskar att man visar att man har lite mer på fötterna.

Tja, har du kollat in i en modern värmepump t ex?

Om man önskar samma krav för sin jordbruksbyggnad så är det väl bara till att se till att gå igenom samma rutiner som gäller för bygglov. Uppenbarligen så är det rätt många som inte väljer detta – trots att fenomenet tydligen är ganska känt.

Mm, men då får jag påminna dig om din egen fråga:

Sen är ju frågan hur pass granskning de gör av själva konstruktionen – om den är till någon egentlig nytta.

Svaret på den frågan tycks ju vara "ja", inte sant?

Tillägg: angående granskningen av konstruktionen så kollade jag upp myresjöhus som tydligen har 50 produkter i sitt sortiment och enligt annan uppgift så levererar de 400 enheter per år. För mig förefaller det mer kostnadseffektivt att man gör granskningen av konstruktionen per produkt än per levererad enhet.

Är det en komplett, fristående produkt med tydliga gränssnitt som är helt sammansatt vid leverans – dvs att jämställa med en bil eller en mobiltelefon?

Nu brukar man väl inte bifoga ritningar på värmepumpen i bygglovsansökan, eller?

Nej, det var inte heller det som var poängen. Poängen var att hus inte var enkla sammansättningar av tak och väggar jfrt med komplexa saker som mobiler och bilar – vilket var ditt påstående.

Jag tycker de iaf verkar tillräckligt standardiserade för att konstruktionen skall kunna genomgå en nogrannare granskning på den nivån än att hoppas på att kommunala byggnadsnämnden vid varje bygge skall göra en fullgod granskning.

Jaha.

Som bekant(?) så uppför myresjöhus byggnaden – så ja det är väl att betraktas som att den är helt sammansatt vid leverans.

Imponerande att du kan ha fel på mer än ett sätt, i en och samma mening.

"Nej, det var inte heller det som var poängen. Poängen var att hus inte var enkla sammansättningar av tak och väggar jfrt med komplexa saker som mobiler och bilar – vilket var ditt påstående."

Poängen var väl lite att utifrån vad granskning bygglovsansökan avser så verkar det inte vara mycket mer än lite väggar och tak.

Fast då har du ju fel igen. Sådant som energiförbrukning mm kan ju mycket väl ingå.

Imponerande att du inte verkar ha mer till argument än att bara hävda att man har fel.

OK, vi tar det där i lite detalj då:

1. Hur många byggnadssnickare är egentligen anställda av t ex Myresjöhus för att snickra ihop deras byggsatser?
Rätt svar: 0 st. Det jobbet lejs ut, liksom andra jobb i leveransen. Alltså är det ingen färdig produkt som levereras av en enskild tillverkare som tar 100% ansvar.

2. Ställer Myresjöhus huset rätt ner i leran? Eller finns det redan något att ställa huset på när det levereras?, tro?
Rätt svar: Naturligtvis finns det t ex grundläggnings- och markarbeten som utförs av andra, innan byggsatsen kommer dit. Se ovan – huset som sådant är alltså ingen färdig enhetsprodukt lika en mobiltelefon.

Diskussionen blir oerhört tröttsam när du för typ tionde gången kommer med direkta felaktigheter, och sen hittar på lite nya infallsvinklar efter att du blivit korrigerad. Jag orkar ärligt talat inte korrigera och undervisa dig, jag ansvarar inte för din (i det här fallet totalt undermåliga) kunskapsnivå.

Njae, i ritningarna som ligger till grund är väl ingen värmekälla inkluderad? Utan värmekälla så kan man inte tala om energiförbrukning – däremot kan man tala om värmeisoleringen vilket antas ingå i koncepetet väggar och tak. Frågan är dock i vilken utsträckning ritningarna som krävs är tillräckligt detaljerade för att kunna göra någon speciellt bra bedömning av detta.

Jag får hänvisa dig till t ex PBL 2 kap §6:

Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
[…]
behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,

Så jo, en granskning av t ex uppvärmningen kan så klart krävas. I praktiken blir det ju upp till kommunen att underhandsbedöma om det är troligt att du kan – eller inte kan – nå upp till de energikrav som anges i BBR.

1) Att man har outsourcat delar av eller rent av hela produktionen/tjänsten betyder knappast att man faktiskt kan betraktas leverera en färdig produkt.

Nej, det var ju det som var min poäng.

Du verkar föra tesen att det är mer effektivt att granska konstruktionerna på dessa 50hus 400 gånger per år istället för att granska själva konstruktionerna. Detta pga tesen att byggena skiljer sig såpass mycket att man inte vinner något på att granska själva konstruktionen. Frågan är ifall det är någon betydande granskning som görs om och om igen utan att tillföra speciellt mycket. Jag misstänker att det är ganska mycket av konstruktionsgranskningen som utgör redundant granskning.

Jaha. Fast du vet inte, eller hur?

Att försöka förklara bort det med att man lejer ut bygget (framgår det i bygglovet VEM som verkligen skall göra vad?) eller vem som gör markarbetet (framgår det i bygglovet VEM som verkligen skall göra vad?).

Ja, det brukar framgå i kontrollplanen. Och i allmänhet brukar man lämna in en kontrollplan för att få bygglov. Det är t o m normalt så att man måste ha en kontrollansvarig namngiven på bygglovsansökan.

Dessutom tycker jag du är oärlig i din argumentation.

Du började med att skriva så här:

Jo enkla produkter som en mobiltelefon eller bil och komplexa tekniska under som lite väggar och tak – vad som är enkel produkt och komplicerad produkt kan man iofs ha olika uppfattning om. Jag har en känsla av att rätt många moderna hus är av ganska standardmässiga konstruktioner.

Sen backade du hit:

Poängen var väl lite att utifrån vad granskning bygglovsansökan avser så verkar det inte vara mycket mer än lite väggar och tak.

Dvs, själva huset kan vara komplext men att du avsåg själva granskningen – som inte skulle vara komplex. Såvitt jag kan se var det dock inte alls det som var poängen från början.

Du får nog börja med att bestämma vad du tycker istället för att successivt anpassa argumentationen vartefter du blir beslagen med felaktigheter.

Jag menar GIVETVIS att om man outsourcar så är det fortfarande så att man betraktas levererar en färdig produkt (vilket du borde förstå).

Jaha, du byter åsikt för typ tionde gången i ordningen. Surprise.

Har du något som tyder på något annat – för jag tycker att det är en ganska rimlig gissning att det går att göra detta mer effektivt.

OK, så det är så en diskussion ska gå till alltså, du ska gissa lite och så ska debattmotståndaren motbevisa din gissning? Och sen ska du gissa nåt annat, och så håller det på? Det enda du har kommit med är gissningar som du ändrar vartefter de blir motbevisade. Hur vore det om du själv kom med de belägg du avkräver andra?

När du jämför med mobiltelefoner så måste jag inflika att jag vidhåller min uppfattning att en mobiltelefon är LÅNGT mycket mer komplex konstruktion än ett hus.

Ja, det påståendet har jag heller aldrig bestridit. Det jag bestridit är ditt påstående om att ett hus består av:

lite väggar och tak

Det har jag förklarat typ två-tre gånger. Men även här gissar du vad jag skriver, istället för att faktiskt läsa.

Men jag antar att du helt enkelt utgår från att nuvarande ordning är fullständig optimal och varje ändring i den måste vara till det sämre.

Nädå. Men din metod att förbättra den, dvs att vilt gissa ändringar, är nog däremot inte en optimal förbättringsmetod.

Jaha, så när du skriver typ en sak, som är fel, så vill du att folk ska gissa att du menade tvärtom?

OK.

Du är riktigt, riktigt smart. En veritabel Einstein.

Gissa vad jag menar med det.

Viktig poäng där Ben. Fara att hela huset kommer att upptas av en enda gigantisk handikappanpassad toalett om det vill sig illa.

Kravet på handikappanpassning har tillkommit därför att kommunen annars blir skyldig att betala för det om/när en handikappad skulle bo där. Istället för att de tar den kostnaden för kanske 1% av alla bostäder så får 100% av alla nybyggen och större ombyggnader ta den istället. Smart ur kommunens synpunkt. Och väldigt PK.

Ben Dover: hur långt överklagade de? Lagstiftningen är väldigt tydlig vad gäller att befintligt hus ska handikappanpassas. Min kommun har haft fall där ombyggnaden kostade betydligt mer än huset. Finns tydliga prejudikat. Verkar helt bisarrt det du skriver. Kan inte tro att det skulle stått sig i högre instans (för i så fall har vi anarki i rättssystemet i den här frågan).

Får vi se några uppdatera ritningar på 25 kvm nu? 10 extra kvm kan man göra mycket med.