Baserat på gårdagens undersökning om vem man vill se som statsminister efter valet 2014 och vem man tror blir statsminister, så har bloggens borgerliga väljare kapitulerat. Endast var femte borgerlig väljare tror nu på valseger.
Medan 80% av högersocialisterna tror på valförlust, så tror 91% av vänstersocialisterna på valseger. Endast 9% av vänstersocialisterna, som vill se Löfvén som nästa statsminister, tror på valförlust.
Sammantaget tror 85% av bloggens svarande läsare att Stefan Löfvén blir nästa svenska statsminister.
 |
| Högersocialisterna dominerar fortfarande. |
Kapitulationen är total. Både tro och hopp verkar ha övergett alliansens väljare. Kvar finns möjligen kärleken, men jag tvivlar på det.
Samtidigt är det fortfarande en majoritet av bloggens läsare som vill se en högersocialistisk seger, även om siffrorna är tydligt fallande. Förr har stödet för de borgerliga legat runt 80% här på bloggen, men är nu nere på endast 59%. Eller så beror skillnaden på alla som hatar Reinfeldt och hellre vill se Löfvén som statsminister bara för att jävlas.
Resultaten baserar sig på ställningen vid 769 svarande läsare. Bloggens svarande läsare är naturligtvis inte representativa för något annat än bloggens svarande läsare, som till över 90% är män i åldern 30-50 år, med hög utbildning och som jobbar som tjänstemän, chefer eller egna företagare. Den som tror något annat får väl tro det.
21 kommentarer
Du skulle kunna fixa en enkät med frågan "Vilket är det viktigaste skälet till att det går dåligt för Alliansen i opinionsundersökningarna?"
Bland svaren man kan välja mellan torde finnas sådant som:
* Välfärdsförsämringarna
* Nyliberal extremism
* Reinfeldts framtoning
* EU-anpassningen
* Integritetsfientligheten
* Bostadssituationen
* Arbetslösheten
* Försvaret
* Energi- och klimatpolitiken
* Kriminaliteten
* Invandringspolitiken
Bäst vore om man kan välja flera alternativ eller skatta olika frågors betydelse för Alliansens kräftgång. Jag är inte säker på att du får till en riktigt bra enkät, men frågan är absolut intressant.
Det är ju helt uppenbart, kräftgången började när Reinfeldt avslöjade att han var 1/128-dels afrikan eller vad det nu var. Svenskarna är ett rasistiskt folk, sanna mina ord.
Om inte grabben nappar starta en omröstning själv!
Röstar gärna.
Men jag är totalt otypisk.
Kanske man i alla fall.
Ska se efter.
De huvudsakliga röstsänkena är enligt mig
Bostadssituationen
Övervakningen (tänker då hur människors manöverutrymme minskats totalt sett)
Tuffare arbetsklimat
Det går inte dåligt för Alliansen.
Det är förvånande att de får så många röster. Framför allt är det förvånande att så många gammemoderater, gammelcenterpartister och gammelkdare fortsätter att rösta på sina gamla partier trots att partiernas politik är tvärs emot vad de gamla väljarna vill.
Var det inte precis det sossarna fick skit för på 90-talet? Att det bara strömmade in en massa (s)-valsedlar från långvården, från folk som inte visste vad de hette och typ sånt?
Ja precis.
Gammelkonservativa kanske har tagit efter facket?
På 80-90-talet dök alltid facket upp och hjälpte gamlingarna att rösta rätt (rött).
Jag är starkt för privata initiativ, men den implementation Sverige har av kapitalism fungerar inte. Det skall vara tydliga regelverk privata initiativ får verka inom, men det som erbjuds är kommunism/förstatligande eller det jag antar Kuckeliku menar med "Nyliberal extremism", dvs släpp fritt utan tydliga regler.
Tyvärr är politiker inte de skarpaste knivarna. De skarpa knivarna driver egna bolag. Därför kan aldrig politiker skriva tillräckligt bra kontrakt med externa leverantörer. Om de skulle velat vill säga, det verkar var rätt mycket svågerpolitik mellan politiker och privata. Ett direktdemokratiskt inslag a la Schweiz där tillräckligt mkt irriterade människor kan slå ner korkade politiska beslut tror jag är absolut nödvändigt.
+1. Du är en man i min smak.
Var för övrigt på ett föredrag av major Bengt Flodin som fick bägge benen bortskjutna i Afghanistan.
Vid rehabiliteringen visade det sig då att han var försäkrad via facket hos Länsförsäkringar.
Hans summering av hela konvalescens-apparaten var väldigt tydlig: Kommun, Landsting och Försvarsmakten fungerade i det närmaste prickfritt – när han skulle kvittera ut ett par hundratusen i försäkringspengar från Länsförsäkringar så fick han beskedet att det kunde ta ett år.
Då ska man betänka att karln vid den tiden var rullstolsburen, eftersom han (ännu) inte lärt sig gå med proteser – och att han t ex ganska akut behövde rullstols-anpassa sin egen bostad, bil, etc.
Privat = alltid effektivt och bra? Eller inte?
Jag slås av hur enormt bra det funkar i Schweiz, och de skulle kunna ge amerikaner privatiseringstips. Schweizarna är noga med just att ha tydliga regelverk för entreprenörerna (tex privatläkare), samt att lobbypolitik kan slås ner av folket. Vill Schweizarna inte ha exempelvis Gripen, så kan inte staten köra över folk. Mkt bra.
Varför inte en riksrevision, komplett med egen piketstyrka, istället för folkomröstningar?
Två anledningar som jag ser det, om jag tillåts ta förslaget på allvar. Dels är det svårare att muta nån miljon människor än tre pers på riksrevisionsverket och dels förlorar man den där biten med att det är viktigt att folk känner sig delaktiga.
Hur många här känner det samhällsbyggande att betala skatt i Sverige tex? Man kan skriva böcker om slöseriet och jag vill inte vara delaktig i att finansiera det. Så man tar vad man kan. Ond spiral.
Fascinerande att bloggens läsare "till över 90% är män i åldern 30-50 år, med hög utbildning och som jobbar som tjänstemän, chefer eller egna företagare".
Eftersom inläggen på bloggen till 99.9% är negativa med ett starkt domedagskoncept börjar man ju fundera hur det står till med denna specifika grupp.
Vad är det i domedagskonceptet som är så otroligt kittlande?
Har funderat på det och det är väl lite "white man's burden" över det hela – dvs elitens självpåtagna späkning för kollektivets (uppfattade) goda.
Dessutom har det ju alltid funnits en intern, psykologisk konflikt unik för homo sapiens – en analytisk förmåga att förutse sin egen död långt i förväg, parat med en djurisk vilja att överleva. Ergo – domedagskonceptet är en pånyttfödd religion med vilken vi försöker jämka vår egen död med vår vilja att leva. Man kan inte leva för evigt, alltså är det näst bästa att leva "heroiskt" för att få ett gott eftermäle. Så jämkar vi den konflikten alltså, med heroism. Jobbar man i slips och skjorta finns det inte många tillfällen till heroism i vardagen – då kan ju en förutspådd kataklysm vara en högst önskvärd möjlighet till heroism. Det är alltså en känsla av betydelselöshet och en önskan till betydelse, som gör domedagskonceptet kittlande, för att besvara frågan.
Thomas Becker har skrivit en jättebra bok om det där.
Bloggens läsare är alltså nån slags Conan-wannabes i kostym och kulmage. Ganska patetiskt egentligen, men inte mer patetiskt än att gå i kyrkan kanske.
Oj vad jag kommer att få skit för det här inlägget…
Tillägg:
Och ja, varför det apellerar till just tjänstemän i medelåldern får man väl dra sina egna slutsatser om. Det kan ju ha med mansrollen att göra, eller att 20-åringar är mer av oskrivna blad som kan bli fotbollshjältar, eller whatever.
Men kataklysmen är tydligen den medelålders mannens chans till en symbolisk odödlighet.
Själv följer jag Tsunetomo Yamamotos råd för ett gott liv istället:
Every day when one's body and mind are at peace, one should meditate upon being ripped apart by arrows, rifles, spears and swords, being carried away by surging waves, being thrown into the midst of a great fire, being struck by lightning, being shaken to death by a great earthquake, falling from thousand-foot cliffs, dying of disease or committing seppuku at the death of one's master. And every day without fail one should consider himself as dead.
Meditate upon
När jag lite försynt ynkar mig över min sårskada från den där lille, nakne med vingar försedde gudinnesonen plattas jag till med ett " trams".
Människor och bloggare äro grymma.
"Fårket har tröttnat" effekten, det är inte politiken man tröttnat på (den är ju nästan samma som de Gröda) utan man vill se något annat ansikte i tv rutan som statsminister.
Samma anledning till att man byter programledare i allsång på Skansen eller tittar på Idol alt lets dance
Jag kan inte tro de är helt ovisionära utan funderar på varför det går så långsamt för alliansens reformer. Några tankar:
1 De måste smyga med dem. Gammelmedia hittar på vad som helst för att inga reformer skall gå igenom. (Grupp X får 50 öre mindre än Grupp Y av alliansen) Vem styr gammelmedia, vart och varför?
2 Det är svårt att gå från socialism till pluralism men varför verkar alla upphandlingar och avregleringar så dåligt genomförda? Inkompetens eller interna sabotage. (Jämför punkt 3 och artikeln om djurrättsinspektionen på familjejordbruk)
3 Är alliansen helt låst av socialdemokratiskt tillsatta tjänstemän som sätter fälleben för alla förslag i sina utredningar? De får inte ut relevanta resultat ur utredningar. (Indikationer jag hört verkar tyda på det.)
4 Har de snabbt drabbats av vänskapstillsättningar? Bildt, en person som så tydligt valt sida, som utrikesminister är väl ett exempel på rätt man på fel plats? Beatrice Ask misslyckades med skolreformen, hur motiverades hennes nuvarande post? Stegö-Chilo blev nackad av media, är det en förklaring?
5 Har Reinfeldts familjära förhållanden hindrat regeringen? Saknar de styrfart utan Schlingmann?
6 Varför de inte gjort självklara reformer som att tydliggöra arbetsgivaravgiften och andra skatter på lönesedeln är helt oförklarligt.
Med hopp om att Annie Lööf förpassas till dörren ut ur riksdagen och att vi därmed slipper hennes tramsiga och oseriösa oneliners.
Misslyckad förvaltning av statliga bolag.
Misslyckad försäljning av statliga bolag.
Misslyckad reglering av privatisering inom skola.
Misslyckad reglering av privatisering av äldreomsorgen.
Misslyckad alkoholpolitik med ifrågasättande skattehöjningar.
Misslyckad arbetsskatt som visade sig vara bara en bokföringsdetalj.
Misslyckad invandringspolitik
Misslyckad offentlig debattpolitik.
Misslyckad EU-politik (avgiften, lagar etc).
Misslyckad Neutralitet (Natonärmande)
Misslyckad försvarspolitik (om man ser avskaffande som värnplikt också)
Misslyckad öppenhet (insynen minskat)
Ökad byråkrati (inga myndigheter har avskaffats)
Misslyckad integritetspolitik (FRA, NSA)
Kan faktiskt inte komma på ett enda vallöfte som (M) har uppfyllt med godkänd betyg.
(M)isslyckad var ordet, sa Bill och Bull.