I dagarna släpptes statens offentliga utredning Överskuldsättning i kreditsamhället SOU 2013:78. Den förklarade att det inte finns några som helst risker med hushållens skuldbubbla, men siffrorna stämmer inte med andra källor.
Många av er har hört av sig till mig om denna utredning, och jag är på bollen. Dock behöver jag få svar från olika källor, vilket gör att det tar tid att publicera slutsatserna.
Det finns ett antal bevisbara fall av cherry-picking i rapporten, där man från en källa bara plockat uppgifter som stöder rapportens tes – att skuldbubblan inte är något att oroa sig över, men ignorerat uppgifter från samma källa som direkt motsäger andra siffror i rapporten. Det finns en lång rad avsiktliga fel i rapporten, som jag kommer uppmärksamma och går att direkt motsäga med fakta.
Men jag är på bollen, så ni behöver inte mailbomba mig. Många av skakar på huvudet då rapporten inte alls stämmer överens med den verklighet ni själva upplever på era arbetsplatser och i er bekantskapskrets. Oroa er inte, ni har inte en felaktig verklighetsuppfattning. Rapporten är kartan och när kartan inte stämmer med verkligheten så gäller faktiskt verkligheten, inte kartan.
Jag återkommer i frågan.
Man går hårt åt Stefan Ingves nu, när en samlad mediabild av överbelånade journalister och överbelånade (eller röstoroliga) politiker och andra BLT vill pressa Ingves att sänka ränta. Några citat:
“Så bluffar Ingves om bopriserna”
“Han bryr sig inte”
“Skuldsiffror ändrar inte Riksbankens spelplan “
Stå på dig Stefan. Se upp för dårarna.
30 kommentarer
Jag är inte alls orolig utan snarare helt säker att du när som helst plockar fram uppgifter som stöder din tes.
Å andra sidan kan man ju fråga sig vad folk skall vara oroliga för egentligen? Har man personligen en oroande skuldsituation så är det ju knappast lugnande att veta att andra inte har det – snarare tvärtom.
Sen är det det här med andras skulders inverkan på makroekonomin och därmed indirekt dess verkan på privata situationen så finns det väl alltid anledning till att se till att man är beredd på att det kommer bli förändringar (för förändringar kommer – det är bara frågan vilka och när).
Läs gärna detta om hushållens belåning, bopriser etc..Vettiga tankar
http://kortsikt.com/2013/11/26/brev-till-riksbanken-och-fi/
Om jag förstod blogginlägget rätt så håller jag verkligen inte med om att det inte spelar någon roll hur mycket bostaden kostar.
Hade man tex varit tvungen att amortera lånet på 30 år så hade man totalt sett betalat mindre till banken sett över hela sverige, priserna hade aldrig ökat till de smått löjliga nivåer de ofta är på nu men alla de som nu har köpt en viss bostad hade ändå haft råd att köpa samma bostad eftersom priserna ändå inte hade gått över vad de kan betala och ändå leva bra samtidigt.
Skillnaden skulle dock vara att banken inte tjänar lika mycket pengar och att människor inte blir skuldslavar, vilket jag ser som en bra sak. Spekulationen i bostadsmarknaden borde bli också bli mindre.
För övrigt så är det väll alltid så, när hela befolkningen tror att något bara kommer öka i värde så är det dags att börja tänka på att sälja?
Jag läste också Kortsikts inlägg igår och håller inte alls med. Han gör en utläggning om rena räntebetalningar och tar ingen hänsyn till själva skulden och värdet på underliggande. Riskerna med dessa. Det är ju i höga skuldbelopp jämfört med inkomster som riskerna ligger. Risker för "under vattnet" alternativt att ena eller båda inkomsterna försvinner. Nej Kortsikt, sluta skygglappa till enbart räntebetalningar!
"Det enda fasta med fastigheter är skulden"
Ett annat problem är att beräkningarna över hushållens ekonomiska utrymme fullständigt saknar drift, underhåll, avgift (för bostadsrätt) mm. Ja, räntebetalningsförmåga är viktig (framförallt om folk bor långsiktigt), men analysen är alldeles för grund och bortser från för många faktorer.
Försvaret har lärt oss att kartan gäller alltid oavsett hur terrängen ser ut!
Speciellt om du har artilleri till din hjälp.
Läs gärna detta om hushållens belåning, bopriser etc..Vettiga tankar
http://kortsikt.com/2013/11/26/brev-till-riksbanken-och-fi/
Direktivet till utredningen ligger på individnivå med inriktning på utsatta och inte på problemet med att skuldsättningen i Svergie generellt ökar i förhållande till disponibel inkomst.
Så om "överskuld" är alltså något dåligt så är den logiska slutsatsen att våra styrande uppfattar "skuld" som något bra. Och det som är bra ska förstås alltid uppmuntras.
@Olof
Att något uppfattas som dåligt implicerar inte att man uppfattar allt annat som bra (och som borde uppmuntras).
Det verkar som om myndigheterna gillar skuldslavar. Skyll dig själv om du betalar räkningar, då behöver du ingen socialhjälp, även om du är sjuk och fattig.
http://www.skanskan.se/article/20131116/SKURUP/131119445/-/hon-far-ingen–mat-av-socialen-i-skurup?fb_action_ids=10151775482320418&fb_action_types=og.recommends&fb_source=aggregation&fb_aggregation_id=288381481237582
Läst hos Skåner: http://anneskaner.wordpress.com/2013/11/24/vem-har-kopt-klanningen-socialbidragstagare-far-inte-ta-emot-julklappar-2/
Är det då så (ifall nu Skånskan inte vinklar) att de som inte kan få kredit (nyinvandrade och slarvpottor) har större möjlighet till bidrag än de som försöker göra rätt för sig? Enligt vad man hör på nätet betalar socialen i alla fall inte ut så det räcker till att betala av skulder (helt rätt i o f sig), men vad är det de vill uppnå med ett sådant beslut?
Vore väl inte fel att sänka räntan GIVET att det kunde göras i kombination med amorteringskrav och/eller minskat ränteavdrag?
Nu pratar vi. Jag har föreslagit det tidigare. Slopa hela ränteavdraget rakt av och sänk räntan.
Jo, men det kommer givetvis inte göras av olika skäl. Det viktigaste skälet är väl att de som beslutar om ränteavdraget skall få sina uppdrag omprövade i allmänt val nästa år. Ett annat skäl är att det är att beslut om räntan och ränteavdraget fattas inte fattas av samma.
Lycka till Cornucopia!
Varför lita på SOU när man kan dra förutfattade slutsatser fån egna bloggen!
Kanske kan man se på bankernas förluster på fastighetslånen?
Eller försäljningen av blodkorv?
Samtidigt pågår en debatt om byggkostnader BKI som inte följer KPI.
Mätfel säger Lind på KTH.
http://www.stat.fi/til/rki/2013/10/rki_2013_10_2013-11-15_kuv_002_sv.html
Jag vet in vad Cornu kommer skriva men det jag hoppas (tror) är att det är fakta han kommer att luta sig mot.
Skall vi läsa en SOU som ett Jehova V. läser bibeln? Det är väl bra att det ifrågasätts , eller?
Det är dessutom inte nu som problemen vid överskuldsättning uppdagas med låga räntor; det är väl i framtiden när räntorna går upp.
I en artikel på SvD skrivs om detta;
" I en rapport från SNS som publicerades tidigare i november i år argumenterade Hans Lind, tillsammans med Göran Cars och Thomas Kalbro, för att en viktig komponent för att byggföretagen inte bygger mer är att företagen tänker långsiktigt, och inte vill bygga så mycket i dag att priserna måste sänkas i framtiden. Enligt resonemanget tjänar byggföretagen visserligen pengar i dag, men genom att vänta med vissa byggen kan de göra ännu större vinster framöver.
– Byggs det för lite så kan byggföretagen ta mer betalt för sitt jobb. Företag ska tjäna pengar, och tar det pris som marknaden tål, säger han. "
Det verkar som om några har en bekväm monopolställning. Dags för konkurrens i byggbranschen?
Regeringen har rätt. Det finns ingen skuldbubbla, eller bostadsbubbla, eller skuldkris, eller finanskris. Allt är fantasier. Däremot finns det en fysikkris. Eller rättare sagt bakom detta ligger dyrare naturresurser och en avtagande avkastningen från komplexitetens ökning.
Regeringens utredare har naturligtvis missat naturresursernas del i fenomenet. Det kanske finns en fantasikris. Pengarna ligger bakom allt, tror dårarna. Kan dom skickas till Säters sjukhus för vård med landets bästa terapeuter och upplevda förtränga minnen? Nej, det går inte. Alla har fått ADHD.
Om alla är tokiga så kanske detta är det nya normala!
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Man ska nog passa sig lite för att blåsa krisen över pga genomsnittssiffror.
Rapporten säger att det är lurigt att se på genomsnitt eftersom snitthushållet inte existerar. Samtidigt har man trubbel med att få ut vettig förmögenhetsstatistik, och använder istället inkomststatistik. Redan där blir det fel.
Sedan konstaterar man att svenskarna har 600% av disponibelinkomsten i besparingar och bara 170% i lån.
Det är korrekt.
I snitt.
Om man tar bort de rikaste två procenten, som nog inte har några bolån, blir besparingarna helt plötsligt bara 300% av disponibelinkomsten, och då ser 170% lån rätt mycket ut…
Och sämre blir det när bostadspriserna rasar med 1/3 och pensionssparandet inflateras bort med ännu mer än så. "Besparingar" är ett ord i såna här sammanhang som inte används i dess naturliga betydelse, att man bevarar något som har fysisk existens. Istället används det i en formel där man multiplicerar senaste marginalpriset med antalet pappersenheter av det prissatta.
Bland utredningens experter ingår diverse bank- och finansfolk, bland annat en Tomas Tetzell från Bankföreningen. Vad är chansen att han förespråkar lägre belåning?
@3a432dec…
Å andra sidan får man ju fråga sig vad chansen är att han förespråkar att skulder skulle avskrivas efter 15år (hos KFM) – vilket faktiskt föreslås av utredningen. Så frågan är ifall dessa har haft så betydande inverkan på utredningen med tanke på vad den kom fram till.
Det är bara att kolla var stanken har sitt ursprung – vem/vilka har fått utredningsuppdraget?
Jag tycker det är konstigt att inte fler diskuterar orsaken till politikerna är livrädda för att folk ska sluta låna – skuldbaserad valuta med ränta.
Det är inga konspirationsteorier – ladda ner Riksbankens rapport "Den svenska finansmarknanden 2013". Där står klart och tydligt på sidan 74 exakt hur affärsbankerna utökar pengamängden genom sin utlåning. Pengarna skapas ur tomma intet i den sekund som någon tar ett lån. 96% av det vi kallar pengar skapas på detta sättet. Det stora problemet med systemet (förutoma att det sätter demokratin ur spel) är att det har ett inbyggt matematiskt fel – pengarna för räntan skapas alldrig.
Ett väldig enkelt exempel för att illusterara detta. Jag är den enda låntagaren i hela världen och det finns ännu inga pengar. Jag lånar 100 kr av banken, nu finns det 100kr i omlopp. Om ett år ska jag betala tillbaks pengarna med 10% ränta, men det är omöjligt, de sista 10kr finns inte i systemet, de har aldrig skapats. I den stund som lånet ges ut och pengar skapas, så skapas också ett underskott på pengar.
För att hålla igång det gigantiska pyramidspelet som bankväsendet är, så krävs det att vi lånar mer och mer hela tiden. När någon betalar tillbaks sitt lån försvinner "pengar" från systemet. Den dag folk börjar amortera i större skala och folk lånar mindre så imploderar systemet.
Detta vet politikerna och riksbankschefen förstås. Dom kan prata hur mycket dom vill om att de är oroade för skuldsättingsgraden, men det sista de vill är att folk ska sluta låna.
@Erik
Räntan är inget problem i sammanhanget sålänge tillväxten är tillräcklig…
Jo, och evig tillväxt är ju inget problem
@Erik
Det är inte sagt, men släpper man förväntningen på evig tillväxt så kanske man skall släpa förväntningarna på att vi skall leva i en statisk värld där allt utom just tillväxten är en evig konstant.